Motion till riksdagen 2022/23:1507 av Sofia Amloh m.fl. (S) Karensavdraget vid sjukdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att man bör se över möjligheten att avskaffa karensavdraget och tillkännager detta för regeringen. Motivering Många inom tjänstemannayrkena kan arbeta hemifrån, trots lättare sjukdom. Så enkelt är det dock inte för arbetare. Nio av tio av LO-förbundens medlemmar kunde exempel ­ vis inte arbeta hemifrån under pandemin. Detta gäller alltså inte enbart dem som arbetar inom vård- och omsorgssektorn. I Försäkringskassans utvärdering av pandemiåt ­ gärderna räknades några av dessa yrkesgrupper upp: lastbils- och bussförare, butiks ­ personal, städare, förskollärare, grundskollärare, lager- och terminalpersonal, installa ­ tions- och servicetekniker, elevassistenter, hemservicepersonal, underhållsmekaniker, fastighetsskötare, motorfordonsmekaniker, träarbetare, snickare och murare m.fl. Vid sjukdom står deras val mellan att pressas privatekonomiskt genom förlorad inkomst eller att jobba sjuk. Orsakerna till sjuknärvaron handlar ofta om att man inte vill belasta redan tungt ansträngda kollegor. Men bland många kvinnor i arbetaryrken spelar även ekonomin roll. Fyra av tio som går sjuka till jobbet gör det för att de uppger att de inte har råd att stanna hemma. Skadlig sjuknärvaro har stora risker. Att av ekonomiska skäl tvingas att gå till jobbet gör att sjukdomstillstånd kan förlängas eller skador förvärras. Dessutom kan smitt ­ samma sjukdomar spridas till fler. Det är inte rimligt att vi som enda nordiska land ska ha en smittspridningsmekanism inbyggd mitt i vår sjukförsäkring. Idag finns en möjlighet för enskilda fackförbund att förhandla bort karensen. Arbetsdomstolen har gjort bedömningen att det är möjligt att i kollektivavtal komma överens om att ett karensavdrag inte ska göras. Detta riskerar att urgröpa grundläggande principer om riskgruppsutjämning i hela försäkringskollektivet, det vill säga centrala delar i vår socialförsäkringsmodell. När en allmän riskgruppsutjämning i hela försäkringskollektivet frångås och försäkringsskyddet blir beroende av olika gruppers förhandlingsstyrka är risken stor att de som behöver försäkringsskyddet mest, dvs. LO ‑ förbundens medlemmar, får de sämsta villkoren. På sikt riskerar en avtalslösning i karensfrågan alltså att skapa en ökad ojämlikhet när det gäller försäkringsskyddet vid sjukdom mellan exempelvis arbetare, tjänstemän och akademiker. En annan stor brist med en avtalslösning är dessutom att den enbart rör sjuklönelagen och inte socialförsäkringsbalken och därför inte alls omfattar de som är arbetslösa och de som har osäkra tidsbegränsade anställningar. Ett avskaffande av karensavdraget är en viktig reform för att skapa goda och jämlika livsvillkor. Karensavdraget slår hårdast mot de arbetare som varje dag går till jobbet och ser till att samhället fungerar medan många andra kan jobba hemifrån. Såväl enskilda anställda som samhällsekonomin och folkhälsan skulle gynnas av att karensavdraget avskaffades permanent för samtliga löntagare. Sofia Amloh (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Helén Pettersson (S) Leif Nysmed (S)

Motion till riksdagen 2023/24:2545 av Sofia Amloh m.fl. (S) Karensavdraget vid sjukdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa orättvisan i karensavdraget och tillkännager detta för regeringen. Motivering I vårt allt mer digitaliserade samhälle är möjligheten att arbeta hemifrån under sjukdom en verklighet för många tjänstemän. Tyvärr är det inte lika enkelt för arbetare. En upp ­ märksamhetsvärd statistik visar att nio av tio medlemmar i LO-förbunden inte hade möjlighet att arbeta hemifrån under pandemin. Detta gällde inte bara de inom vård- och omsorgssektorn utan spände över en rad yrkesgrupper, inklusive lastbils- och bussförare, butikspersonal, städare, förskollärare, grundskollärare, lager- och terminalpersonal, installations- och servicetekniker, elevassistenter, hemservicepersonal, underhålls ­ mekaniker, fastighetsskötare, motorfordonsmekaniker, träarbetare, snickare, murare och många fler. För dessa arbetare står valet vid sjukdom mellan att pressas ekonomiskt genom förlorade inkomster eller att jobba i ett tillstånd av ohälsa. Sjuknärvaron inom dessa yrken har flera orsaker. Många arbetare vill inte lägga en ytterligare börda på sina redan tungt belastade kollegor genom att stanna hemma sjuka. För många kvinnor i dessa arbetaryrken är ekonomin en annan betydande faktor. Fyra av tio personer som går till jobbet när de är sjuka uppger att de inte har råd att stanna hemma. Skadlig sjuknärvaro har betydande risker. Att av ekonomiska skäl tvingas att gå till jobbet kan förlänga sjukdomstiden eller förvärra skador. Dessutom kan smittsamma sjukdomar spridas till fler. Det är oacceptabelt att vi, som det enda nordiska landet, har en mekanism som uppmuntrar till smittspridning inbyggd i vår sjukförsäkring. Det nuvarande systemet möjliggör för enskilda fackförbund att förhandla bort karensen. Arbetsdomstolen har konstaterat att det är möjligt att i kollektivavtal komma överens om att inget karensavdrag ska göras. Detta innebär en fara för grundläggande principer om riskgruppsutjämning inom hela försäkringskollektivet, vilket är en central del av vår socialförsäkringsmodell. När en allmän riskgruppsutjämning inom hela försäkringskollektivet försummas och försäkringsskyddet blir beroende av olika gruppers förhandlingsstyrka finns risken att de som behöver försäkringsskyddet mest, särskilt LO-förbundens medlemmar, får de sämsta villkoren. På längre sikt kan en avtalslösning om karensfrågan skapa ökad ojämlikhet i för ­ säkringsskyddet vid sjukdom mellan olika yrkesgrupper, såsom arbetare, tjänstemän och akademiker. Dessutom täcker en avtalslösning enbart sjuklönelagen och inte social ­ försäkringsbalken, vilket innebär att den inte inkluderar arbetslösa och personer med osäkra tidsbegränsade anställningar. Avskaffandet av karensavdraget är en betydelsefull reform för att skapa jämlika levnadsvillkor. Karensavdraget slår hårdast mot de arbetare som varje dag ser till att samhället fungerar medan många andra har möjlighet att arbeta hemifrån. Avskaffandet av karensavdraget skulle vara till fördel för enskilda arbetstagare, samhällsekonomin och folkhälsan och bör övervägas permanent för alla löntagare. Sofia Amloh (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Fredrik Olovsson (S) Hans Ekström (S)

Motion till riksdagen 2024/25:860 av Sofia Amloh (S) Karensavdraget vid sjukdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att avskaffa orättvisan i karensavdraget och tillkännager detta för regeringen. Motivering I vårt allt mer digitaliserade samhälle är möjligheten att arbeta hemifrån under sjukdom en verklighet för många tjänstemän. Tyvärr är det inte lika enkelt för arbetare. En uppmärksamhetsvärd statistik visar att nio av tio medlemmar i LO-förbunden inte hade möjlighet att arbeta hemifrån under pandemin. Detta gällde inte bara de inom vård- och omsorgssektorn utan spände över en rad yrkesgrupper, inklusive lastbils- och buss ­ förare, butikspersonal, städare, förskollärare, grundskollärare, lager- och terminal ­ personal, installations- och servicetekniker, elevassistenter, hemservicepersonal, underhålls ­ mekaniker, fastighetsskötare, motorfordonsmekaniker, träarbetare, snickare, murare och många fler. För dessa arbetare står valet vid sjukdom mellan att pressas ekonomiskt genom förlorade inkomster eller att jobba i ett tillstånd av ohälsa. Sjuknärvaron inom dessa yrken har flera orsaker. Många arbetare vill inte lägga en ytterligare börda på sina redan tungt belastade kollegor genom att stanna hemma sjuka. För många kvinnor i dessa arbetaryrken är ekonomin en annan betydande faktor. Fyra av tio personer som går till jobbet när de är sjuka uppger att de inte har råd att stanna hemma. Skadlig sjuknärvaro har betydande risker. Att av ekonomiska skäl tvingas att gå till jobbet kan förlänga sjukdomstiden eller förvärra skador. Dessutom kan smittsamma sjukdomar spridas till fler. Det är oacceptabelt att vi, som det enda nordiska landet, har en mekanism som uppmuntrar till smittspridning inbyggd i vår sjukförsäkring. Det nuvarande systemet möjliggör för enskilda fackförbund att förhandla bort karensen. Arbetsdomstolen har konstaterat att det är möjligt att i kollektivavtal komma överens om att inget karensavdrag ska göras. Detta innebär en fara för grundläggande principer om riskgruppsutjämning inom hela försäkringskollektivet, vilket är en central del av vår socialförsäkringsmodell. När en allmän riskgruppsutjämning inom hela försäkringskollektivet försummas och försäkringsskyddet blir beroende av olika gruppers förhandlingsstyrka finns risken att de som behöver försäkringsskyddet mest, särskilt LO-förbundens medlemmar, får de sämsta villkoren. På längre sikt kan en avtalslösning om karensfrågan skapa ökad ojämlikhet i försäkringsskyddet vid sjukdom mellan olika yrkesgrupper, såsom arbetare, tjänstemän och akademiker. Dessutom täcker en avtalslösning enbart sjuklönelagen och inte socialförsäkringsbalken, vilket innebär att den inte inkluderar arbetslösa och personer med osäkra tidsbegränsade anställningar. Avskaffandet av karensavdraget är en betydelsefull reform för att skapa jämlika levnadsvillkor. Karensavdraget slår hårdast mot de arbetare som varje dag ser till att samhället fungerar medan många andra har möjlighet att arbeta hemifrån. Avskaffandet av karensavdraget skulle vara till fördel för enskilda arbetstagare, samhällsekonomin och folkhälsan och bör övervägas permanent för alla löntagare. Sofia Amloh (S)