Motion till riksdagen 2022/23:2086 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Socialstyrelsen 815 421 18 400 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 92 070 ±0 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 161 782 ±0 1:4 Tandvårdsförmåner 7 367 141 1 500 000 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 34 355 000 100 000 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 18 128 486 −1 580 000 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 511 409 ±0 1:8 Bidrag till psykiatri 2 092 643 ±0 1:9 Läkemedelsverket 162 922 ±0 1:10 E-hälsomyndigheten 122 129 ±0 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 3 000 000 ±0 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 799 791 ±0 2:1 Folkhälsomyndigheten 551 054 ±0 2:2 Insatser för vaccinberedskap 120 500 ±0 2:3 Bidrag till WHO 46 665 ±0 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 125 502 ±0 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 143 304 ±0 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 50 000 ±0 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 145 000 ±0 3:1 Myndigheten för delaktighet 65 808 ±0 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 188 742 ±0 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 35 614 ±0 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 778 714 10 000 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 264 395 ±0 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 590 527 557 000 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 11 520 490 650 000 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 934 179 ±0 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 257 451 10 000 4:8 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 39 060 ±0 5:1 Barnombudsmannen 27 181 ±0 5:2 Barnets rättigheter 62 261 ±0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 54 988 ±0 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 819 503 ±0 99:1 Bidrag till förbättrad arbetsmiljö och lönesatsningar ±0 9 500 000 Summa 110 429 732 10 765 400 Sammanfattning Hälso- och sjukvård är ett oupphörligen viktigt område som berör alla. Mycket av den ohälsa vi ser i dag kan förebyggas, mycket beror på hur vi utformar vårt samhälle och folkhälsoperspektivet i insatser på olika nivåer. Men hur statsbudgeten läggs har också stor betydelse även om huvudmannaskap för de flesta insatser är på regional och kommunal nivå. Det finns partier som ser lösningen i att staten ska ta över ansvaret för hela hälso- och sjukvården. Det anser vi inte är någon bra lösning. Det är heller inte en gigantisk omorganisation som hälso- och sjukvården behöver. Vården och omsorgen behöver istället fortsatt kunna utvecklas utifrån de behov som finns i olika delar av Sverige, men det statliga stödet behöver utökas. Den absolut viktigaste frågan för hälso- och sjukvården är personalens arbetsmiljö. För att fler ska söka sig till yrket och vilja stanna och för att få arbetsmiljön att bli stabilt bättre vill Miljöpartiet göra en permanent statligt finansierad storsatsning som ska vikas för fler anställda och möjliggöra högre löner. Arbetsmiljöproblemen i vården och omsorgen är stressrelaterade på grund av för hårt tryck och för få medarbetare och just nu pågår en ond cirkel som behöver vändas kraftfullt och långsiktigt. Frågan om brist på vårdplatser hänger också samman med detta. Ingen vårdpersonal, inga vårdavdelningar som kan vara öppna. Vi är också klart skeptiska till prestationsbaserade medel vad gäller vårdplatser. Den analysen är förenklad och riskerar bara leda till ännu mer stress hos personalen. De satsningar som regeringen gör – det finns en del bra – är ofta mindre och på olika områden där det skulle kunna ha varit bättre att regioner och kommuner själva hade gjort dem utifrån egna prioriteringar. För oss är det viktigt att öka de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Vi vill fördubbla den återhämtningsbonus som Miljöpartiet infört, höja nivån på assistansersättningen och öka resurser till tandvården. Den könsbekräftande vården behöver stärkas och bli mer jämlik och två ytterligare nationella kvalitetsregister bör inrättas. Samers hälsa och så kallade skuggsyskons behov av egna insatser behöver också mer resurser. Ingen som behöver sjukvård efter sexuella övergrepp ska behöva betala för den. Det finns en oro hos många i Sverige just nu, inte minst hos vårdpersonal eftersom det verkar finnas risk att de som behöver tolkar i vården inte kan vara säkra på att få det framöver, att personal ska behöva överväga att ange personer som söker deras hjälp och att den etik i vården som grundar sig på alla människors lika värde kan vara ifrågasatt. Vi ser allt detta som högst oroande och hoppas att regeringen tänker om. Förstärkning av kvalitetsregister i vården för könsdysfori och vissa SRHR-frågor Nationella kvalitetsregister finns för olika delar av vården och modellen finansieras enligt en överenskommelse mellan staten och SKR. I dagsläget saknar Könsdysfori ­ registret medel trots att Socialstyrelsen poängterat vikten av uppföljning av den vård som ges. Vi vill därför avsätta medel till Socialstyrelsen att i samverkan med SKR säkerställa att könsdysforiregistret ska kunna fungera. Vi vill också ge ett uppdrag till Socialstyrelsen om att följa upp tillämpningen av kunskapsstöden på området, säker ­ ställa att omorganiseringen av vården till nationell högspecialiserad vård verkställs, samt att Forte ges anslag för att kunna utlysa anslag till forskning på området. Vi anser även att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att verka för att ett nytt nationellt kvalitetsregister för endometrios inrättas. Likaså finns behov av ett kvalitetsregister för abortvård. Det är angeläget inte minst eftersom abortvården väntas förändras radikalt framöver och säkerhet och uppföljning blir högst angeläget. I samband med detta vill vi även att regelverket förändras för vilka professioner som kan ge information till registren samt vilken typ av data det handlar om. I det syftet bör aktuell lagstiftning ses över. För utvecklingen och inrättandet av dessa tre kvalitetsregister vill vi öka anslaget till Socialstyrelsen med 10 mk per år. Nytt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism Flera funktionsrättsorganisationer såsom FUB, Svenska Downföreningen och Autism Sverige har lyft det stora behovet av utbildningssatsningar på LSS-personal, bland annat på boenden. Socialstyrelsen har utrett frågan och nyligen kommit med förslag som mot ­ tagits med stor glädje från funktionsrättsrörelsen. Förslaget är antingen ett kompetens ­ centrum på Socialstyrelsen eller ett fristående. Tanken är att centret behövs för att höja kompetensen om autism och intellektuell funktionsnedsättning. Vi ser att det är ett angeläget bidrag till förbättringar på de problem vi i dagsläget ser bland annat på många boenden. Regeringen har inte avsatt medel för centret, men vi anser att det behövs för att ta ett viktigt steg framåt på området. Regeringen bör ta ställning till huruvida ett fri ­ stående center eller ett center på Socialstyrelsen är att föredra och bör överväga frågan tillsammans med de funktionsrättsorganisationer som närmast berörs. Vi avsätter medel som täcker endera av alternativen. 8,4 mk avsätts för 2023 och 11,6 mk för år 2024. Tandvård som en del av högkostnadsskyddet Regeringen skriver i budgeten att man avser att under mandatperioden se över tand ­ vårdens högkostnadsskydd för att det mer ska efterlikna det högkostnadsskydd som finns i övrig vård. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras. Vi anser att det i och för sig är bra att regeringen klargör att man vill göra något åt de höga kostnadsnivåer som drabbar enskilda och att man lyfter frågan om högkostnads ­ skydd. Miljöpartiet vill dock gå ett steg längre för att på allvar jämställa tandvård med vård i övrigt för alla i Sverige. Vår målsättning är därför att tandvården ska vara en del av samma högkostnadsskydd som vården i övrigt, inte två separata system. Det här är en fråga vi drivit länge. Miljöpartiet vill därför att regeringen inleder ett arbete för att stegvis gå i denna riktning, parallellt med att man ändrar ambitionen med utredningen till att ha målsättningen om ett och samma högkostnadsskydd. För att ta ett första steg mot att lyfta över tandvård till högkostnadsskyddet avsätter vi 1,5 md år 2023, 3 md för år 2024, 5 md för år 2025 och 7 md för 2026. Kostnadsfria preventivmedel för alla upp till 26 år Det ser olika ut i landet huruvida regioner erbjuder kostnadsfria preventivmedel eller inte. För unga är det högst angeläget att enkelt och självklart kunna ha säkert sex, och att inte kostnaden ska stå i vägen. Vi vill därmed införa ett system där staten fullt ut subventionerar dessa. För syftet avsätts 100 mk årligen. Utöka återhämtningsbonusen Sedan 2021 finns den s.k. återhämtningsbonusen, den satsning som Miljöpartiet drivit igenom och som är medel hos Socialstyrelsen som finns att söka för arbetsgrupper inom vården och äldreomsorgen som vill pröva att utveckla nya arbetssätt för förbättrad arbets ­ miljö. Det kan inkludera arbetstidsmodeller. Syftet är att ta till vara personal ­ gruppers egna utvecklingsidéer och ge dem möjlighet att pröva dessa. Återhämtnings ­ bonusen infördes sommaren 2021 med 300 miljoner kronor i medel och söktes då av 190 kommuner och 16 regioner. Från och med 2022 avsätts 1 miljard kronor årligen. Till detta har tillkommit 300 miljoner kronor för att minska eller ta bort delade turer, vilket är värdefullt . Återhämtningsbonusen med dess möjlighet till förändring inifrån ser vi som väldigt viktig. Miljöpartiet anser att regeringen bör verka för att göra modellen mer känd samt förstärka bonusen med ytterligare 1 miljard. Fördelningen görs på motsvarande sätt som tidigare genom att ytterligare 350 mk per år avsätts inom 1:6, och 650 mk per år avsätts inom anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Feltänkt med prestationsbaserad ersättning kopplad till vårdplatser Regeringen har föreslagit en prestationsbaserad ersättning till regionerna för hur bristerna på vårdplatser ska kunna åtgärdas med 2 md kronor för 2023, 2 md för 2024 och detsamma för 2025. Vi anser inte att bristen på vårdplatser löses på ett bra sätt genom att införa prestationsbaserad ersättning. Det blir en märklig detaljstyrning och kan snarare komma att leda till ökad stress och styrda beteenden som inte grundar sig i de reella behoven för att få medlen. Regionerna är redan högst medvetna om hur problematiken ser ut. Vi anser att vår föreslagna satsning om permanent arbetsmiljö ­ satsning, se föreslaget anslag 99:1, bättre löser grundproblematiken och därutöver tillkommer mer obundna medel till kommuner och regioner (se utgiftsområde 25) som kan användas på det sätt som bäst behövs regionalt. Av dessa skäl minskar vi anslaget 1:6 med 2 md för 2023, 2 md för 2024 och 2 md för 2025. Gör besök i sjukvården för personer utsatta för sexuella övergrepp helt kostnadsfria Den som varit utsatt för sexuella övergrepp och vänder sig till vården för undersökning och vård ska inte behöva betala för detta. Det ska inte finnas minsta risk att någon inte har råd med en sådan vårdkontakt och samhället behöver göra allt för att underlätta för det. Motsvarande har nyligen Region Skåne fattat beslut om och vi anser att det ska gälla i hela landet. Staten bör bidra till kostnaden som vi uppskattar till 18 mk årligen. Särskilda insatser för samisk hälsa Samers hälsosituation måste hanteras skyndsamt. Det gäller specifikt den psykiska ohälsan. En av tre unga renskötande samer funderar idag på att ta sitt liv. Det är helt oacceptabelt. Mycket kan förändras genom bättre villkor för rennäringen, men även insatser inom regionerna inriktade på samisk hälsa bör förstärkas och fördjupas. Det pågår flera viktiga projekt som tar sikte på att inhämta kunskap och stärka insatserna mot psykisk ohälsa; bland annat pågår arbetet med en kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin bör innehålla ett uttryckligt mål att stärka samers psykiska hälsa och förhindra suicid bland samer. Vi anser att specifikt tillskott med 2 mk per år bör avsättas från och med 2023, för specifika insatser för psykisk hälsa för samer. Tillskott till regioner som berörs. Nej till att minska satsning på personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp Regeringen vill utöka medel till barn- och ungdomsorganisationer på utgiftsområde 17. Detta ligger helt i linje med vad Miljöpartiet vill och vi välkomnar satsningen. Däremot anser vi att det är en dålig idé att finansiera satsningen genom att dra ner 50 mk på den pågående satsningen personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Denna satsning ser vi som högst angelägen t ex för personer som är multisjuka och har svårt att få en sammanhängande och trygg vård i dagsläget. Det är ett viktigt fokus som behöver finnas i den primärvårdsreform som regeringen också säger sig värna. Av detta skäl vill vi höja anslaget med 50 mk de kommande tre åren. Stärk skuggsyskons möjlighet att få egna behov tillgodosedda För föräldrar som har barn med svåra funktionsnedsättningar är det viktigt att syskon även ska kunna få egen tid med föräldrar. Detta vägs ibland in, men långt ifrån alltid. Vi anser att lagen behöver stärkas upp i detta syfte och vill även avsätta medel för att bidra till att det ska bli möjligt. Bidrag till utjämningssystemet, LSS. Vi avsätter 10 mkr årligen. Höj schablonen för personlig assistans För att assistans ska fungera på ett bra sätt behöver arbetsvillkoren för att vara personlig assistent vara tillräckligt bra. Många assistansbolag larmar nu om att de låga uppskriv ­ ning ­ arna håller på att utarma deras möjligheter att rekrytera och behålla assistenter och att bedriva ett seriöst arbete. När uppskrivningen bara görs med 1,5 procent som föreslås ligger det under de kollektivavtalade lönehöjningarna och nivån utarmas år från år. Schablonens nivå handlar om vilka löner man kan ge, att kunna värdera medarbetare med lång erfarenhet och kompetens när det är viktigt, ge handledning, utbildning m.m. Om utrymmet blir allt snävare är risken stor att seriösa företag slås ut och de mindre nogräknade återstår. Därför är schablonnivån i sig viktig för en väl fungerande och seriös sektor. Nivån på 1,5 procents uppskrivning är helt enkelt för låg. Vi anser istället att nivån bör skrivas upp med 5 procent. Vi anser också att regeringen snarast bör åter ­ komma med förslag på en långsiktig, stabil och förutsägbar modell för uppskrivning av assistansersättningen framöver. Vår föreslagna höjning är tänkt som ett första steg på vägen mot att i slutet av mandatperioden kunna sluta det gap som har uppstått efter ett flertal år med alltför liten uppskrivning. Öka vårdens roll i det förebyggande arbetet med barn och unga i riskzon Vården behöver få en större roll i det strukturerade förebyggande arbetet för barn och unga att hamna snett. Normbrytande beteende hänger ofta samman med odiagnostiserade tillstånd, många gånger med neuropsykiatrisk problematik. Rätt behandlade kan människor få verktyg att själva vända utvecklingen. Vi vill möjliggöra ett snabbspår till psykiatrisk utredning och vård för barn och unga i riskzon. Vid en kris finns ofta en större mottaglighet för behandling, som kan försvinna om barnet får vänta. Detta bör vara en del i ett skräddarsytt förebyggande arbete med barn i riskzon och en metod för detta behöver utarbetas. 10 mk årligen avsätts. Permanent arbetsmiljösatsning för nyanställningar och höjda löner Ökat nationellt ansvar och långsiktigt hållbar storsatsning på personalens villkor, fler anställda och högre löner i hälso- och sjukvården och kommunal vård och omsorg Miljöpartiet vill se en ny konstruktion där staten tar ett permanent och stort ansvar för att bidra till bättre villkor för personalen i hälso- och sjukvården och den kommunala vården och omsorgen. För 2023 avsätts 9,5 miljarder kronor till detta. Under de kommande tre åren vill vi utöka satsningen med 10 miljarder kronor per år för att fr.o.m. 2026 se en permanent statlig satsning med 40 miljarder kronor årligen. Fler ska vilja söka sig till vården och fler ska vilja och orka stanna utan att gå ner i tid. Satsningen ska vigas för fler anställda och för att möjliggöra höjda löner inom såväl regionernas hälso- och sjukvård som kommunal vård och omsorg. Parametrar för fördelning utarbetas av Regeringskansliet eller efter uppdrag av lämpliga myndigheter. Anslaget är nytt och ligger på 99:1. Ulrika Westerlund (MP) Amanda Lind (MP) Jan Riise (MP) Bassem Nasr (MP) Camilla Hansén (MP)

Motion till riksdagen 2023/24:2704 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Socialstyrelsen 825 880 26 599 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 94 223 954 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 164 580 1 665 1:4 Tandvårdsförmåner 8 011 778 ±0 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 35 486 000 60 000 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 528 266 2 623 000 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 690 287 ±0 1:8 Bidrag till psykiatri 2 250 393 ±0 1:9 Läkemedelsverket 159 030 1 607 1:10 E-hälsomyndigheten 204 421 1 288 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 4 985 000 −2 000 000 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 833 885 8 377 1:13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 39 279 399 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 1 662 500 ±0 2:1 Folkhälsomyndigheten 537 312 5 435 2:2 Insatser för vaccinberedskap 120 500 ±0 2:3 Bidrag till WHO 59 665 ±0 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 150 502 ±0 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 90 396 ±0 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 731 000 −731 000 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 100 000 ±0 3:1 Myndigheten för delaktighet 68 904 698 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 188 742 ±0 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 35 964 365 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 778 714 10 000 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 237 ±0 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 26 048 418 629 000 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 9 709 790 650 000 4:6 Statens institutionsstyrelse 2 137 276 ±0 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 336 801 10 000 5:1 Barnombudsmannen 27 501 280 5:2 Barnets rättigheter 62 261 ±0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 56 256 572 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 819 503 ±0 99:1 Cykelstöd för personer med funktionsnedsättning ±0 100 000 Summa 110 258 264 1 399 239 Sammanfattning Hälso- och sjukvård är ett oupphörligen viktigt område som berör alla. Mycket av den ohälsa vi ser i dag kan förebyggas. Mycket beror på hur vi utformar vårt samhälle och folkhälsoperspektivet i insatser på olika nivåer. Men hur statsbudgeten läggs har också stor betydelse även om huvudmannaskap för de flesta insatser är på regional och kommunal nivå. Regeringen har aviserat en utredning för statligt ansvar för hälso- och sjukvården. Vi anser inte att en gigantisk omorganisation är vad hälso- och sjukvården behöver. Miljöpartiet utökar de generella statsbidragen till kommuner och regioner med 14 miljarder. Det är en viktig förutsättning för att överhuvudtaget kunna klara verksamhet och bibehålla en rimlig arbetsmiljö för de som arbetar där. Vi är också klart skeptiska till prestationsbaserade medel vad gäller bl a vårdplatser. Den analysen är förenklad och riskerar bara leda till ännu mer stress hos personalen. Vi anser att de obundna medlen är bättre. En riktad satsning som dock har fyllt en mycket viktig funktion är den så kallade återhämtningsbonusen. Den har gett personalgrupper möjlighet att testa nya sätt och egna idéer för att förbättra arbetsmiljön, inklusive arbetstidsmodeller. Många projekt har pågått över landet och det är oerhört sorgligt att regeringen nu avslutar den. Pengarna, 1 md, har funnits sökbara för personalgrupper inom både hälso- och sjukvård och äldre ­ omsorg. Den könsbekräftande vården behöver stärkas och bli mer jämlik och två ytterligare nationella kvalitetsregister bör inrättas. Samers hälsa och så kallade skuggsyskons behov av egna insatser behöver också mer resurser. Ingen som behöver sjukvård efter sexuella övergrepp ska behöva betala för den. Vi säger nej till att göra det dyrare för unga upp till 29 att gå till tandläkaren och att det inte längre ska vara kostnadsfritt med tandvård upp till 23 år. Schablonen för assistans behöver höjas rejält nästa år och ett nytt system behöver införas. Vi gör också flera folkhälsosatsningar som är viktiga. Inte minst inför vi möjlighet för personer med funktionsnedsättning som har möjlighet att cykla med specialanpassad cykel att få bidrag till att köpa dessa annars dyra special ­ gjorda cyklar. Det handlar både om att kunna transportera sig och samtidigt om att få bättre hälsa. Det finns en oro hos många i Sverige just nu, inte minst hos vårdpersonal eftersom det verkar finnas risk att de som behöver tolkar i vården inte kan vara säkra på att få det framöver, att personal ska behöva överväga att ange personer som söker deras hjälp och att den etik i vården som grundar sig på alla människors lika värde kan vara ifrågasatt. Vi ser allt detta som högst oroande och hoppas att regeringen tänker om. Anslag 1:1 Kvalitetsregister i vården för könsdysfori och vissa SRHR-frågor Nationella kvalitetsregister finns för olika delar av vården och modellen finansieras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I dagsläget saknar Könsdysforiregistret medel trots att Socialstyrelsen poängterat vikten av uppföljning av den vård som ges. Vi vill därför avsätta medel så att Socialstyrelsen i samverkan med SKR kan säkerställa att Könsdysforiregistret ska kunna fungera. Vi vill också ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp tillämpningen av kunskapsstöden på området och att säkerställa att omorganiseringen av vården till nationell högspeciali ­ serad vård verkställs samt ge Forte anslag för att kunna utlysa anslag till forskning på området. Vi anser att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att verka för att ett nytt nationellt kvalitetsregister för endometrios inrättas. Likaså finns det behov av ett kvalitetsregister för abortvård. Det är angeläget inte minst eftersom abortvården väntas förändras radikalt framöver och säkerhet och uppföljning blir högst angeläget. I samband med detta vill vi även att regelverket förändras för vilka professioner som kan ge information till registren samt vilken typ av data det handlar om. I det syftet bör aktuell lagstiftning ses över. För utvecklingen och inrättandet av dessa tre kvalitetsregister vill vi öka anslaget till Socialstyrelsen med 10 miljoner kronor per år. Nytt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism Flera funktionsrättsorganisationer såsom FUB, Svenska Downföreningen och Autism Sverige har lyft det stora behovet av utbildningssatsningar för LSS-personal, bland annat på boenden. Socialstyrelsen har utrett frågan och nyligen kommit med förslag som mottagits med stor glädje från funktionsrättsrörelsen. Förslaget är att inrätta ett kompetenscentrum, antingen på Socialstyrelsen eller fristående, för att höja kompe ­ tensen om autism och intellektuell funktionsnedsättning. Det är ett angeläget bidrag för att lösa de problem som vi i dagsläget ser bland annat på många boenden. Regeringen har inte avsatt medel för centret, men vi anser att det behövs för att ta ett viktigt steg framåt på området. Regeringen bör ta ställning till huruvida ett fristående center eller ett center på Socialstyrelsen är att föredra och bör överväga frågan tillsammans med de funktionsrättsorganisationer som närmast berörs. Vi avsätter medel som täcker endera av alternativen. 8 miljoner avsätts för 2024 och 12 mk för 2025 och 2026. Anslag 1:4 Ett högkostnadsskydd för tandvård Regeringen har aviserat att man avser att tillsätta en utredning för att se över tand ­ vårdens högkostnadsskydd för att det mer ska efterlikna det högkostnadsskydd som finns i övrig vård. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras. Miljöpartiet har länge drivit att vi vill jämställa tandvården med vård i övrigt för alla i Sverige. Vår målsättning är därför att tandvården ska ingå i samma högkostnadsskydd som vården i övrigt. Vi anser dock att den utredning som nyligen tittat på olika möjliga modeller för högkostnadsskydd har tagit ett viktigt steg på vägen för ett separat högkostnadsskydd som ligger på 1 200 per år. Det skulle betyda mycket för enskilda människor, och då den vägen kan vara mer framkomlig anser vi att det förslaget bör tas vidare och utredas. Det gäller bl a prismodeller för att det ska fungera för såväl patienter som tandläkare. Vi anser därför att regeringens tilltänkta utredning bör ha en fördjupning av förslaget och ha användbarhet som fokus. Nej till att göra tandvård dyrare för unga I dagsläget kan unga personer upp till 23 år få tandvård utan kostnad. Regeringen vill ta bort den reformen och anser att det ska vara utan kostnad enbart upp till 19 år. Vi tycker inte att det är bra. Det är angeläget att unga människor får in en vana av att ta hand om sina tänder och vända sig till tandläkaren regelbundet. Än så länge finns inte någon annan reform på plats som minskar behovet, och därför säger vi nej till förändringen. Vi tycker inte heller att det är motiverat att som regeringen gör sänka det allmänna tandvårdsbidraget för unga mellan 24 och 29 år och därmed göra det dyrare att gå till tandläkaren. Vi avvisar därför regeringens förslag. Anslag 1:5 Kostnadsfria preventivmedel för alla upp till 26 år Det ser olika ut i landet i fråga om huruvida regioner erbjuder kostnadsfria preventiv ­ medel eller inte. För unga är det högst angeläget att enkelt och självklart kunna ha säkert sex och att inte kostnaden ska stå i vägen. Vi vill därför införa ett system där staten fullt ut subventionerar preventivmedel. För det syftet avsätts 60 miljoner årligen. Anslag 1:6 Låt återhämtningsbonusen fortsätta att bidra till förändring Regeringen har aviserat att man vill avveckla den så kallade återhämtningsbonusen från och med 2024. Det är bedrövligt att det starka utvecklingsarbete som inletts och prövats på många håll i Sverige nu ska avbrytas. Forskning pågår och många fler har sökt än vad det finns utrymme för. Återhämtningsbonusen inrättades 2021, en satsning som Miljöpartiet drivit igenom. Det är medel hos Socialstyrelsen som finns att söka för arbetsgrupper inom vården och äldreomsorgen som vill pröva att utveckla nya arbetssätt för förbättrad arbetsmiljö. Det kan inkludera arbetstidsmodeller. Syftet är att ta till vara personalgruppers egna utveck ­ lingsidéer och ge dem möjlighet att pröva dessa. Återhämtningsbonusen infördes sommaren 2021 med 300 miljoner kronor i medel och söktes då av 190 kommuner och 16 regioner. Från och med 2022 avsattes 1 miljard kronor årligen. Till detta tillkom 2023 ytterligare 300 miljoner kronor för att minska eller ta bort delade turer, vilket också var värdefullt. Återhämtningsbonusen har inne ­ burit viktiga förändringsprocesser över hela landet och vi är bedrövade över att regeringen nu avbryter denna viktiga utveckling. Ett exempel är Mörbylånga där man mycket effektivt prövat nya arbetstidsmodeller med oerhört gott resultat. Ansvariga uttrycker att det aldrig hade kunnat göras utan dessa medel. Miljöpartiet anser det särskilt viktigt att modellen erbjuder förslag inifrån arbets ­ grupper och ej med ett ovanifrånperspektiv. Det är oerhört angeläget att medlen återinrättas och att uppföljningar av reformen kan öka kunskapen av hur medlen kommit verksamheterna till del sammantaget hittills. På sikt skulle vi vilja utöka modellen. Vi säger nej till minskningen av anslag 1:6 med 350 mk och minskningen av anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet med 650 mk. Inga minskade anslag till personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp Regeringen tänker avsluta den pågående satsningen på personcentrerade och samman ­ hållna vårdförlopp. Denna satsning ser vi som högst angelägen, till exempel för personer som är multisjuka och har svårt att få en sammanhängande och trygg vård i dagsläget. Det är ett viktigt fokus som behöver finnas i den primärvårdsreform som regeringen också säger sig värna. Av detta skäl vill vi höja anslaget med 243 mk för 2024, 244 mk för 2025 och 389 mk för 2026. Feltänkt med prestationsbaserad ersättning kopplad till vårdplatser Regeringen har föreslagit en utökning av prestationsbaserad ersättning till regionerna, bland annat för att åtgärda bristen på vårdplatser med 2 miljarder kronor för 2023, 2 miljarder för 2024 och detsamma för 2025. Vi anser inte att bristen på vårdplatser löses på ett bra sätt genom prestationsbaserad ersättning. Det blir en märklig detalj ­ styrning och kan snarare komma att leda till ökad stress och styrda beteenden, som inte grundar sig i de reella behoven, för att få medlen. Regionerna är redan högst medvetna om hur problematiken ser ut. Vi anser istället att tillskottet bör komma regionerna till användning att användas på det sätt de finner bäst regionalt, genom tillskott på sektorsbidraget till regioner inom UO9 anslag 1:6. Förstärk vårdkompetensrådet Vårdkompetensrådet fyller en mycket viktig funktion vad gäller den långsiktiga bemanningen i Sverige, utbildningsbehov m.m. De har fått förstärkning, vilket är bra, men vi anser att mer krävs för att jobba närmare och utveckla arbetet tillsammans med de regionala vårdkompetensråden. Det ger möjligheter att fånga upp behov, utveckla och hitta nya fungerande arbetssätt för att få en hälso- och sjukvård som ska fungera i hela Sverige och parallellt ha fungerande strukturer för förebyggande arbete. I takt med att mer digitaliseras finns både nya möjligheter och nya utmaningar. Vi avsätter 10 mk om året för syftet. Särskilda insatser för samisk hälsa Samers hälsosituation måste hanteras skyndsamt. Det gäller specifikt den psykiska ohälsan. En av tre unga renskötande samer funderar idag på att ta sitt liv. Det är helt oacceptabelt. Mycket kan förändras genom bättre villkor för rennäringen, men även insatser inom regionerna inriktade på samisk hälsa bör förstärkas och fördjupas. Det pågår flera viktiga projekt som tar sikte på att inhämta kunskap och stärka insatserna mot psykisk ohälsa; bland annat pågår arbetet med en kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin bör innehålla ett uttryckligt mål om att stärka samers psykiska hälsa och förhindra suicid bland samer. Vi anser att ett specifikt tillskott om 2 miljoner per år bör avsättas från och med 2024 för specifika insatser för samers psykiska hälsa. Gratis vård för personer som har utsatts för sexuella övergrepp Den som har utsatts för sexuella övergrepp och vänder sig till vården för undersökning och vård ska inte behöva betala för det. Det ska inte finnas minsta risk att någon inte har råd med en sådan vårdkontakt, och samhället behöver göra allt för att underlätta för en våldsutsatt. Motsvarande har Region Skåne fattat beslut om och vi anser att det ska gälla i hela landet. Staten bör bidra till kostnaden som vi uppskattar till 18 miljoner årligen. Anslag 2:6 Fel tänkt med fritidskortet Fritidskortet riskerar att slå helt fel, och inte komma de som behöver det till del. Vi ser hellre andra insatser för att sänka trösklarna till idrotts- och kulturaktiviteter, däribland långsiktigt stärkta stöd till idrottsrörelsen samt att värna det statliga kulturskolestödet. Anslag 4:2 Stärk skuggsyskons möjlighet att få egna behov tillgodosedda För föräldrar som har barn med svåra funktionsnedsättningar är det viktigt att syskon även ska kunna få egen tid med föräldrar. Detta vägs ibland in, men långt ifrån alltid. Vi anser att lagen behöver stärkas upp i detta syfte och vill även avsätta medel för att bidra till att det ska bli möjligt. Bidrag till utjämningssystemet, LSS. Vi avsätter 10 mkr årligen. Anslag 4:4 Höj schablonen för personlig assistans För att assistansen ska fungera på ett bra sätt behöver arbetsvillkoren för att vara personlig assistent vara tillräckligt bra. Många assistansbolag larmar om att de låga uppskrivningarna håller på att utarma deras möjligheter att rekrytera och behålla assistenter och att bedriva ett seriöst arbete. Uppskrivning har gjorts på mycket låga nivåer, förra året 1,5 %, och har därmed legat under de kollektivavtalade löne ­ höjningarna och nivån utarmas från år till år. Schablonens nivå handlar om vilka löner man kan ge, att kunna värdera medarbetare med lång erfarenhet och kompetens när det är viktigt, ge handledning och utbildning. Om utrymmet blir allt snävare är risken stor att seriösa företag slås ut och att de mindre nogräknade återstår. Därför är schablonnivån i sig viktig för en väl fungerande och seriös sektor. Regeringen har nu aviserat 2,5 % uppskrivning. Det är bättre, men i sammanhanget för lågt, inte minst eftersom uppskrivningen länge släpat efter. Vi anser istället att nivån bör skrivas upp med 5 procent under nästa år. Vi anser också att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en långsiktig, stabil och förutsägbar modell för uppskrivning av assistansersättningen framöver. Vår föreslagna höjning är tänkt som ett första steg på vägen mot att i slutet av mandatperioden kunna sluta det gap som har uppstått efter ett flertal år med alltför liten uppskrivning. Vi avsätter 629 mk nästa år i syftet och kompenserar även kommunerna för höjningen med 117 mk. Anslag 4:7 Öka vårdens roll i det förebyggande arbetet med barn och unga i riskzon Vården behöver få en större roll i det strukturerade förebyggande arbetet för barn och unga som riskerar att hamna snett. Normbrytande beteende hänger ofta samman med odiagnostiserade tillstånd, många gånger med neuropsykiatrisk problematik. Rätt behandlade kan människor få verktyg att själva vända utvecklingen. Vi vill möjliggöra ett snabbspår till psykiatrisk utredning och vård för barn och unga i riskzon. Vid en kris finns ofta en större mottaglighet för behandling, som kan försvinna om barnet får vänta. Detta bör vara en del i ett skräddarsytt förebyggande arbete med barn i riskzon och en metod för detta behöver utarbetas. 10 mk årligen avsätts. Nytt anslag 99:1 Cykelstöd för personer med funktionsnedsättning som behöver specialutformad cykel Personer med funktionsnedsättning har små möjligheter att få tillgång till cykel, även om det numer finns specialutformade sådana på marknaden. Cykel räknas som ett hjälpmedel vad gäller barn och är därmed något du kan få som hjälpmedel via regionen. Detsamma gäller ej för vuxna. Du är i dagsläget hänvisad till att beställa själv till stor kostnad, för de som känner till möjligheten. Hjälpmedel ges i form av permobil och andra sätt att ta sig fram, och dit räknas inte specialutformade cyklar. Cyklar innebär förutom möjlighet till mobilitet även ökad fysisk hälsa. Det finns i dagsläget t ex mycket bra s k elarmcyklar som du kan haka på din rullstol. De kan erbjuda möjlighet till transport, rörelse, frihet och ökad hälsa. De är dock dyra och det är få förunnat att kunna köpa dem. Det behöver finnas ett samhälleligt stöd för detta. Cykelförbundet stöder i hög grad tanken. Det finns även andra specialutformade cyklar för andra typer av funktionsnedsättning, t ex tandemcyklar för personer som är synskadade, s k trike med tre hjul för t ex personer med neurologisk problematik. Vi vill därför införa ett system med cykelstöd i likhet med och vid sidan av det system som finns för bilstöd. För att ge människor med funktionsnedsättningar möjlighet att få tillgång till specialutformad cykel, till exempel så kallad elarmcykel, avsätts 100 mk per år för ändamålet. Ulrika Westerlund (MP) Leila Ali Elmi (MP) Janine Alm Ericson (MP) Annika Hirvonen (MP) Linus Lakso (MP)

Motion till riksdagen 2024/25:3212 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nytt mål för ANDTS-politiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Socialstyrelsen 880 788 10 000 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 97 461 ±0 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 199 704 ±0 1:4 Tandvårdsförmåner 8 479 684 −126 000 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 41 087 000 640 000 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 201 986 8 132 000 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 779 592 ±0 1:8 Bidrag till psykiatri 3 620 393 ±0 1:9 Läkemedelsverket 203 110 ±0 1:10 E-hälsomyndigheten 264 925 ±0 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 7 480 000 −1 000 000 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 904 853 ±0 1:13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 44 404 ±0 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 1 732 500 ±0 2:1 Folkhälsomyndigheten 561 718 ±0 2:2 Insatser för vaccinberedskap 120 500 ±0 2:3 Bidrag till WHO 46 665 ±0 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 127 502 46 000 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 92 796 20 000 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 792 000 −792 000 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 100 000 ±0 3:1 Myndigheten för delaktighet 71 441 ±0 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 208 742 5 000 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 41 891 ±0 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 819 714 160 000 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 237 ±0 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 26 922 874 920 000 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 6 623 990 1 300 000 4:6 Statens institutionsstyrelse 2 391 439 ±0 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 3 043 801 1 110 000 5:1 Barnombudsmannen 28 460 ±0 5:2 Barnets rättigheter 82 261 ±0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 57 938 ±0 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 881 503 ±0 99:1 Cykelstöd för personer med funktionsnedsättning som behöver specialutformad cykel ±0 100 000 99:2 Utökade vaccinationsprogram: TBE för barn och vuxna samt HPV för pojkar och män ±0 1 770 000 Summa 120 254 872 12 295 000 Sammanfattning Hälso- och sjukvård är ett oupphörligen viktigt område som berör alla. Mycket av den ohälsa vi ser i dag kan förebyggas. Mycket beror på hur vi utformar vårt samhälle och folkhälsoperspektivet i insatser på olika nivåer. Men hur statsbudgeten läggs har också stor betydelse även om huvudmannaskap för de flesta insatser är på regional och kommunal nivå. Regeringen har tillsatt en utredning för statligt ansvar för hälso- och sjukvården. Vi anser inte att en gigantisk omorganisation är vad hälso- och sjukvården behöver. Miljöpartiet indexerar de generella statsbidragen till kommuner och regioner vilket innebär ett ökat tillskott med 4,5 miljarder. Det är en grundförutsättning för att inte behöva göra ytterligare åtstramningar. Verksamheten i både hälso- och sjukvård och vård ska vara en rimlig arbetsmiljö för de som arbetar där. Vi anser därutöver att ett förstärkt sektorsbidrag på fyra miljarder behövs och vi vill göra en kraftfull ny satsning för att primärvården ska kunna bidra till den omställning som är tänkt. Vi är skeptiska till prestationsbaserade medel kopplade till köer och vårdplatser. Den analysen är förenklad och riskerar bara att leda till ännu mer stress hos personalen. Vi anser att de obundna medlen är bättre. En riktad satsning som dock har fyllt en mycket viktig funktion är den så kallade återhämtningsbonusen. Den har gett personalgrupper möjlighet att testa nya sätt och egna idéer för att förbättra arbetsmiljön, inklusive arbetstidsmodeller. Många projekt har pågått över landet och det är oerhört sorgligt att regeringen nu avslutar den. Pengarna har funnits sökbara för personalgrupper inom både hälso- och sjukvård och äldreomsorg och vi anser att de behöver återinrättas. Den könsbekräftande vården behöver stärkas och bli mer jämlik och två ytterligare nationella kvalitetsregister bör inrättas. Samers hälsa och så kallade skuggsyskons behov av egna insatser behöver också mer resurser. Ingen som behöver sjukvård efter sexuella övergrepp ska behöva betala för den. Vi säger nej till att göra det dyrare för unga upp till 29 att gå till tandläkaren och att det inte längre ska vara kostnadsfritt med tandvård upp till 23 år. Schablonen för assistans behöver höjas rejält nästa år och ett nytt system behöver införas. Vi gör också flera folkhälsosatsningar som är viktiga. Inte minst inför vi möjlighet för personer med funktionsnedsättning som har möjlighet att cykla med specialanpassad cykel att få bidrag till att köpa dessa annars dyra special ­ gjorda cyklar. Det handlar både om att kunna transportera sig och om att få bättre hälsa. Det finns en oro hos många i Sverige just nu, inte minst hos vårdpersonal, eftersom det verkar finnas risk att de som behöver tolkar i vården inte kan vara säkra på att få det framöver, att personal ska behöva överväga att ange personer som söker deras hjälp och att den etik i vården som grundar sig på alla människors lika värde kan vara ifrågasatt. Vi ser allt detta som högst oroande och hoppas att regeringen tänker om. Anslag 1:1 Kvalitetsregister i vården för könsdysfori och vissa SRHR-frågor Nationella kvalitetsregister finns för olika delar av vården och modellen finansieras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I dagsläget saknar Könsdysforiregistret medel trots att Socialstyrelsen poängterat vikten av uppföljning av den vård som ges. Vi vill därför avsätta medel så att Socialstyrelsen i samverkan med SKR kan säkerställa att Könsdysforiregistret ska kunna fungera. Vi vill också ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp tillämpningen av kunskapsstöden på området och att säkerställa att omorganiseringen av vården till nationell hög ­ specialiserad vård verkställs samt ge Forte anslag för att kunna utlysa anslag till forskning på området. Vi anser att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att verka för att ett nytt nationellt kvalitetsregister för endometrios inrättas. Likaså finns det behov av ett kvalitetsregister för abortvård. Det är angeläget inte minst eftersom abortvården väntas förändras radikalt framöver och säkerhet och uppföljning blir högst angeläget. I samband med detta vill vi även att regelverket förändras för vilka professioner som kan ge information till registren samt vilken typ av data det handlar om. I det syftet bör aktuell lagstiftning ses över. För utvecklingen och inrättandet av dessa tre kvalitetsregister vill vi öka anslaget till Socialstyrelsen med 10 miljoner kronor per år. Anslag 1:4 Nej till att göra tandvård dyrare för unga I dagsläget kan unga personer upp till 23 år få tandvård utan kostnad. Regeringen vill ändra på detta och anser att tandvård ska vara utan kostnad enbart upp till 19 år. Detta aviserades förra året och nyligen har detta också presenterats i en proposition. Vi tycker inte att det är bra och avvisade redan förra året denna förändring. Tandhälsan påverkar människors hälsa hela livet och det är därför särskilt viktigt att unga människor får in en vana att ta hand om sina tänder och att regelbundet gå till tandläkaren. Än så länge finns inte någon annan reform på plats som minskar behovet, och därför säger vi nej till för ­ ändringen. Vi tillför därmed de medel på 450 mk årligen som regeringen planerar att spara in på att ta bort denna reform. Reformen påverkar anslag inom utgiftsområde 9 och utgiftsområde 25. Vi utvecklar våra ståndpunkter i frågan i följdmotion 2024/25:141 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP). Anslag 1:5 Kostnadsfria preventivmedel för alla upp till 26 år Det ser olika ut i landet i fråga om huruvida regioner erbjuder kostnadsfria preventiv ­ medel eller inte. För unga är det högst angeläget att enkelt och självklart kunna ha säkert sex och att inte kostnaden ska stå i vägen. Vi vill därför införa ett system där staten fullt ut subventionerar preventivmedel. För det syftet avsätts 100 miljoner årligen. Nej till att göra högkostnadsskyddet för läkemedel dyrare Regeringen skriver att man vill justera högkostnadstrappan för läkemedel och sparar därmed in 540 miljoner kronor nästa år. För de två kommande sparar man in ännu mer, 2 160 miljoner kronor för 2026, och från och med 2027 beräknas minskningen till 2 700 miljoner kronor per år. Vad detta i klartext betyder är att människor med olika sjuk ­ domstillstånd – svåra, komplexa eller både och – kommer att få betala mer för nöd ­ vändig medicin. Många kan även antas vara sjukskrivna eller ha sjukpenning eller sjuk- eller aktivitetsersättning. Vi har inte sett någon analys av hur de förändrade reglerna ska göras eller hur de kommer drabba men säger nej till att försämra högkostnadsskyddet och därmed ekonomin för personer som är beroende av många läkemedel. Vi avvisar samtliga föreslagna neddragningar i detta syfte. Anslag 1:6 Behov av fler stödmottagningar för personer som är utsatta för sexuellt våld Miljöpartiet vill avsätta en pott till regioner för att etablera stödmottagningar för över ­ levare av sexuellt våld, personer som säljer sex och personer som använder sex som självskadebeteende. Stödet till personer som är utsatta på dessa områden ser mycket olika ut i landet. På en del ställen har stödmottagningar inrättats, ibland så kallade MIKA-mottagningar. Men behovet är eftersatt och inte prioriterat i den grad som skulle behövas. Vi anser därför att staten behöver ta ett ansvar för att en specifik pott på 250 mk ska avsättas årligen i detta syfte. Förstärk Vårdkompetensrådet Vårdkompetensrådet fyller en mycket viktig funktion vad gäller den långsiktiga bemanningen i Sverige, utbildningsbehov m.m. De har fått förstärkning, vilket är bra, men vi anser att mer krävs för att jobba närmare och utveckla arbetet tillsammans med de regionala vårdkompetensråden. Det ger möjligheter att fånga upp behov, utveckla och hitta nya fungerande arbetssätt för att få en hälso- och sjukvård som ska fungera i hela Sverige och parallellt ha fungerande strukturer för förebyggande arbete. I takt med att mer digitaliseras finns både nya möjligheter och nya utmaningar. Vi avsätter 10 mk om året för syftet. Särskilda insatser för samisk hälsa Samers hälsosituation måste hanteras skyndsamt. Det gäller specifikt den psykiska ohälsan. En av tre unga renskötande samer funderar idag på att ta sitt liv. Det är helt oacceptabelt. Mycket kan förändras genom bättre villkor för rennäringen, men även insatser inom regionerna inriktade på samisk hälsa bör förstärkas och fördjupas. Det pågår flera viktiga projekt som tar sikte på att inhämta kunskap och stärka insatserna mot psykisk ohälsa; bland annat pågår arbetet med en kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin bör innehålla ett uttryckligt mål om att stärka samers psykiska hälsa och förhindra suicid bland samer. Det behöver finnas sökbara medel för insatser för de regioner det geografiskt handlar om. Vi anser att ett specifikt tillskott om 4 miljoner per år bör avsättas från och med 2025 för specifika insatser för samers hälsa. Gratis vård till personer som har utsatts för sexuella övergrepp Den som har utsatts för sexuella övergrepp och vänder sig till vården för undersökning och vård ska inte behöva betala för det. Det ska inte finnas minsta risk att någon inte har råd med en sådan vårdkontakt, och samhället behöver göra allt för att underlätta för en våldsutsatt. Motsvarande har Region Skåne fattat beslut om och vi anser att det ska gälla i hela landet. Staten bör bidra till kostnaden som vi uppskattar till 18 miljoner årligen. Utökat hembesöksprogram från BVC Alla barn har rätt till en trygg uppväxt- och hemmiljö. Det behövs ökad samverkan mellan förskola, barnavårdscentraler (BVC) och socialtjänst för att tidigt upptäcka behov och sätta in insatser. Vi vill sprida och utöka den så kallade Rinkebymodellen, där socialtjänsten tillsammans med en barnmorska från BVC gör ett antal hembesök hos förstagångsföräldrar. Det behövs fler hembesök som görs under en längre period. Programmet bör dessutom inkludera förskolepersonal och vårdpersonal. Regeringen gör visserligen satsningar, vilket är bra. Vi anser dock att de behöver utökas ytterligare. Vi avsätter 100 miljoner kronor årligen till detta. Förstärkt kompetens inom försäkringsmedicin i regionerna Vi vill inrätta ett treårigt riktat anslag för att stärka kompetensen inom försäkrings ­ medicin i primärvården. Detta för att säkerställa bättre underlag till Försäkringskassan och därmed mer rättssäker och snabbare handläggning av sjukpenningärenden. Vi avsätter 50 miljoner kronor årligen de kommande tre åren. Återinför återhämtningsbonusen Miljöpartiet vill också återinföra och förstärka den så kallade återhämtningsbonusen. Personal som jobbar i verksamheterna i hälso- och sjukvård och äldreomsorg har länge haft hårda arbetsvillkor och en utsatt arbetsmiljö. Miljöpartiet drev igenom den så kallade återhämtningsbonusen som inrättades 2021. Arbetsgrupper inom vården och äldreomsorgen har kunnat söka medel för att pröva att utveckla nya arbetssätt för förbättrad arbetsmiljö, arbetstidsmodeller inkluderat. Syftet har varit att ta till vara personalgruppers egna utvecklingsidéer och ge dem möjlighet att pröva dessa. Från och med 2021 avsattes 1 miljard årligen. Till detta tillkom 2023 ytterligare 300 miljoner kronor för att minska eller ta bort delade turer, vilket också var värdefullt. Återhämtnings ­ bonusen har inneburit viktiga förändringsprocesser över hela landet och medverkat till att förebygga ohälsa. Ett exempel på lyckat resultat är Mörbylånga där man mycket effektivt prövat nya arbetstidsmodeller med oerhört gott resultat och infört ”Mörbylångamodellen” som många andra velat ta efter. Ansvariga uttrycker att det aldrig hade kunnat göras utan dessa medel. Det är högst olyckligt att regeringen har avbrutit denna viktiga utveckling genom att avskaffa återhämtningsbonusen från och med i år. Det är angeläget att medlen återinrättas och att kunskap från den uppföljning av reformen som gjorts av Mynak, Myndigheten för arbetsmiljökunskap, tas tillvara i ny utformning. Vi avsätter 2 miljarder nästa år, varav 700 mk går till regioner på anslag 1:6 och 1 300 till kommuner på anslag 4:5 för stimulansmedel och åtgärder inom äldre ­ området. Förstärkt sektorsbidrag behövs Miljöpartiet anser att ett förstärkt sektorsbidrag är angeläget. Regeringen avsätter 2 miljarder i riktat sektorsbidrag till hälso- och sjukvården för 2025. Det är lite i jämförelse med behoven, men också lite i förhållande till regeringens budget 2024, då man avsatte totalt 9 miljarder (3 miljarder i sektorsbidrag plus ytterligare sex miljarder i vårbudgeten). Att sektorn nu bara får 2 miljarder i tillskott innebär en minskning med 7 miljarder, vilket bland andra SKR pekar på. Den ryckighet som regeringen visar prov på skapar också andra bekymmer för verksamheterna. Det blir svårt med framför ­ hållning och att anställa på tillfälliga premisser. Miljöpartiet anser att regeringen bör återkomma med ett förstärkt sektorsbidrag på längre sikt. I Miljöpartiets budget finns 4 miljarder för nästa år. Långsiktigt förebyggande lyft med primärvård som nav Utöver förstärkt sektorsbidrag och uppskrivning av de generella statsbidragen vill vi även göra en specifik satsning på ett förebyggande lyft med primärvård som nav. Det finns en enighet om att primärvårdsreformen behöver bli verklighet. Det handlar om att tidigt kunna förebygga respektive upptäcka sjukdomstillstånd som gör att behovet av såväl akutvård som mer avancerad vård ska bli mindre. Detta både för patienten och för att minska kostnaderna. För att minska trycket på inläggningar på sjukhus och specialistsjukvård krävs att det finns möjlighet till ett strukturerat och långsiktigt arbete. Ett flertal utredningar och även propositioner visar på den nya önskade inriktningen som riksdagen också har fattat principbeslut om. Det krävs dock resurser under en längre övergångsperiod för att utveckla nya arbetssätt. Det regeringen hittills satsat är långt ifrån tillräckligt; det har varit i ryckiga mindre satsningar. Regionerna har också mycket svårt att med begränsade resurser göra denna omstrukturering utan tillskott. Vi avsätter därför tre miljarder nästa år för att kunna göra förstärkta analyser och för att kunna ta tydligare steg i önskad riktning. Hur detta görs bäst vet varje region. Anslag 1:11 Feltänkt med prestationsbaserad ersättning kopplad till vårdplatser och köer Vi anser inte att bristen på vårdplatser eller köer löses på ett bra sätt genom prestations ­ baserad ersättning. Det blir en märklig detalj ­ styrning och kan snarare komma att leda till ökad stress och styrda beteenden, som inte grundar sig i de reella behoven, för att få medlen. Regionerna är redan högst medvetna om hur problematiken ser ut. Vi anser istället att tillskottet bör komma regionerna till del att användas på det sätt de finner bäst regionalt, genom tillskott på sektorsbidraget till regioner inom UO9 anslag 1:6. Medlen gör bättre nytta när regionerna själva kan prioritera resurserna. Anslag 2:4 Minska inte insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar Regeringen har föreslagit att anslaget för insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar ska minska med 23 mkr för att skapa utrymme för nya satsningar. Anslaget är mycket betydelsefullt för många organisationer och vi anser inte att det ska sänkas. Anslag 2:5 Utökad satsning på ANDTS Förra året gjorde regeringen en extra satsning vad gäller ANDTS-frågor, det vill säga alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel. För nästa år väljer regeringen däremot att minska anslaget. Vi tycker att det är olyckligt. ANDTS-frågor är viktiga, inte minst med tanke på behov av upplysning vad gäller nya produkter som snabbt blir populära trots hälsorisker som är mindre kända. Såväl stöd- som informationsinsatser är angelägna. Vi vill tillsätta 20 mkr extra till anslag 2:5. Nej till att ändra målet för ANDT-politiken Miljöpartiet avvisar den föreslagna ändringen till målformulering för ANDT-politiken. Nuvarande mål lyder: ”Målet för alkohol ‑ , narkotika ‑ , dopnings- och tobakspolitiken är ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och ett minskat tobaksbruk.” Regeringen föreslår nu att målet istället ska vara: ”Ett samhälle fritt från narkotika och dopning och minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol samt tobaks- och nikotinprodukter.” Därmed tycker man inte längre att ett minskat tobaks ­ bruk ska lyftas i sig, och får det att låta som att nikotinprodukter i normalfallet inte är problematiskt. Det kan man tycka, och det finns ett mycket starkt tryck från tobaks ­ industrin att tycka så. Men det är problematiskt om folkhälsopolitiken indirekt ska bana vägen för mer bruk av t ex snus och vitt snus. Miljöpartiet anser dessutom att det är en felaktig prioritering att regeringen har valt att gå fram med en skattesänkning på snus med 20 procent från och med den 1 november 2024. Vi menar att det är ett förslag som får negativa hälsoeffekter och anser att skattesatsen för 2025 bör återställas. Att regeringen valt att lägga 970 miljoner kronor om året för att sänka skatten på snus är anmärkningsvärt. Anslag 2:6 Fel tänkt med fritidskortet Fritidskortet riskerar att slå helt fel och inte komma de som behöver det till del. Vi ser hellre andra insatser för att sänka trösklarna till idrotts- och kulturaktiviteter, däribland långsiktigt stärkta stöd till idrottsrörelsen samt att värna det statliga kulturskolestödet. Se vidare de satsningar vi gör på utgiftsområde 17. Vi anser dessutom att det är högst bekymmersamt att så stor andel av regeringens tänkta satsning går till administration. Vi minskar anslaget med 792 mk årligen. Anslag 3:2 Utökat bidrag till funktionshindersorganisationer Funktionshindersorganisationer spelar en viktig roll för personer som har olika funktionsvariationer. Den pott som finns har varit densamma ett stort antal år. Och i takt med att fler organisationer sökt har varje organisation fått mindre. Därför är det högst välkommet att regeringen nu utökar bidraget. Vi gör en ytterligare förstärkning, inte minst för att skapa utrymme för den kostnads- och löneutveckling som varje verksamhet har. Vi avsätter därför utökat bidrag till funktionshindersorganisationer med 5 mk 2025, 8 mk 2026 och 10 mk 2027. Anslag 4:2 Stärk skuggsyskons möjlighet att få egna behov tillgodosedda Att ha ett syskon som har en svår funktionsnedsättning kan vara svårt. Föräldrar har mindre tid och det är svårt att ställa krav på uppmärksamhet när syskonet har så stora behov. Vi anser att föräldratid med syskon behöver vägas in i beslut enligt LSS och socialtjänstlagen. Lagen behöver stärkas upp i detta syfte och vi vill även avsätta medel för att bidra till att det ska bli möjligt. Detta bör bidra till utjämningssystemet enligt LSS. Vi avsätter 10 mkr årligen. Utöka reformen med personligt ombud Vi vill utöka reformen personligt ombud. Det är en välriktad reform eftersom den kommer personer med psykiska funktionshinder direkt till del. Ombuden hjälper enskilda att få tillgång till den hjälp de har rätt att få, från kommunen, regionen och olika stödenheter. Fler behöver få tillgång till ett ombud, staten behöver finansiera reformen fullt ut och vi anser också att målgruppen behöver ses över. Vi avsätter 150 miljoner kronor 2025 och 200 miljoner kronor de kommande åren. Vi utvecklar frågan vidare i motion 2024/25:3055 Främjande av hälsa – förebyggande av sjukdom och ohälsa. Anslag 4:4 Höjd schablon för personlig assistans För personer som är beroende av assistans är nivån på schablonen för personlig assistans avgörande. Det handlar om vilka arbetsvillkor som kan erbjudas för personliga assistenter. Regeringen har i flera års tid gjort uppskrivning på mycket låga nivåer. När nivån är på 1,5 procent innebär det att man legat under de kollektivavtalade löne ­ höjningarna och nivån utarmas från år till år. Regeringen aviserar nu en tillfällig uppskrivning med 3 procent. Det är bättre, men i sammanhanget för lågt, inte minst eftersom uppskrivningen länge släpat efter. Vi anser istället att nivån bör skrivas upp med 6 procent under nästa år. Vi anser också att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en långsiktig, stabil och förutsägbar modell för uppskrivning av assistans ­ ersättningen framöver. Vi avsätter 920 miljoner kronor nästa år och tillsvidare för en nivåhöjning för kommande år. Anslag 4:5 Återinförande av återhämtningsbonusen bidrar till äldreomsorgen En del av återhämningsbonusens konstruktion bidrar till regioner och en del till kommuners äldreomsorg, se vidare beskrivning ovan. Därav avsätts 1 300 för 2025 till anslag 5:5 för 2025. De kommande två åren avsätter vi sammantaget 1 miljard till de två anslagsområdena. Anslag 4:7 Öka vårdens roll i det förebyggande arbetet med barn och unga i riskzon Vården behöver få en större roll i det strukturerade förebyggande arbetet för barn och unga som riskerar att hamna snett. Normbrytande beteende hänger ofta samman med odiagnostiserade tillstånd, många gånger med neuropsykiatrisk problematik. Rätt behandlade kan människor få verktyg att själva vända utvecklingen. Vi vill möjliggöra ett snabbspår till psykiatrisk utredning och vård för barn och unga i riskzon. Vid en kris finns ofta en större mottaglighet för behandling, som kan försvinna om barnet får vänta. Detta bör vara en del i ett skräddarsytt förebyggande arbete med barn i riskzon och en metod för detta behöver utarbetas. Vi satsar 10 miljoner årligen för detta syfte. En bostad är en grundförutsättning – förstärk Bostad först För att minska och förebygga att människor hamnar i hemlöshet har regeringen antagit en nationell hemlöshetsstrategi som bland annat inkluderat att modellen Bostad först bör införas i alla kommuner i Sverige. Då många fler kommuner än tidigare sökt medel till Bostad först har mindre pengar kunnat betalas ut till varje kommun än tidigare. Det är också många kommuner hittills som inte har fått något stöd. Då Bostad först har visat sig vara en av de bättre metoderna för att bryta ett liv i hemlöshet vill vi tillskjuta ytterligare 100 miljoner årligen de kommande tre åren. Förbättrade möjligheter för socialtjänsten att verka Höga krav ställs på socialtjänsten att jobba uppsökande, förebyggande och med hög kvalitet i det sociala arbetet. Behoven är stora och arbetsvillkoren inte tillräckligt bra. Stressnivån är ofta hög, och många socionomer söker sig vidare från socialtjänsten. En ny socialtjänstlag kommer inrättas som bland annat ställer större krav på förebyggande insatser och att det arbete som sker ska vara evidensbaserat och i enlighet med forsk ­ ningen. För att detta ska kunna bli en realitet och en nystart krävs förstärkningar av sektorn. Vi avsätter en miljard utöver det regeringen aviserat som tillskott till social ­ tjänsten för nästa år. Utöver det avsätter vi även 1 miljard till brottsförebyggande insatser vilket kommer innefatta socialtjänst, men också polis och andra aktörer. I anslutning till att nya socialtjänstlagen träder i kraft finns en önskan om att utveckla nya arbetssätt baserat på rådande evidens. För att bidra till stärkt kunskapsutveckling avsätter vi även på ett annat anslag 70 mkr de kommande två åren till Vinnova för medel till sociala innovationer. Nytt anslag 99:1 Cykelstöd för personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning har små möjligheter att få tillgång till cyklar, även om det numer finns specialutformade sådana på marknaden. Cykel räknas som ett hjälpmedel vad gäller barn och är därmed något du kan få som hjälpmedel via regionen. Detsamma gäller ej för vuxna. Du är i dagsläget hänvisad till att beställa själv till stor kostnad, för de som känner till möjligheten. Hjälpmedel ges i form av permobil och andra sätt att ta sig fram, och dit räknas inte specialutformade cyklar. Cyklar innebär förutom möjlighet till mobilitet även ökad fysisk hälsa. Det finns i dagsläget till exempel mycket bra så kallade elarmcyklar som du kan haka på din rullstol. De kan erbjuda möjlighet till transport, rörelse, frihet och ökad hälsa. De är dock dyra och det är få förunnat att kunna köpa dem. Det behöver finnas ett samhälleligt stöd för detta. Cykelförbundet stöder i hög grad tanken. Det finns även andra specialutformade cyklar för andra typer av funktionsnedsättning, t ex tandemcyklar för personer som är syn ­ skadade och trike med tre hjul för exempelvis personer med neurologisk problematik. Vi vill därför införa ett system med cykelstöd i likhet med och vid sidan av det system som finns för bilstöd. För att ge människor med funktionsnedsättningar möjlighet att få tillgång till specialutformad cykel, till exempel så kallad elarmcykel, avsätts 100 mkr per år för ändamålet. Nytt anslag 99:2 Utökade vaccinationsprogram, subvention TBE Det är angeläget att TBE-vaccinationer ska kunna ges utan kostnad till barn som löper stor risk att få TBE. I dagsläget är kostnaden hög och en familj med dålig ekonomi och flera barn har mycket svårt att ha råd med dessa, beroende på kostnadsläget i regionen. Det är en allvarlig och ojämlik situation. Även vuxna som befinner sig i de särskilt drabbade områdena behöver ha tillgång till vaccin till en lägre kostnad än i dag. Vi vill avsätta 600 mkr för 2025 för att göra vaccinationerna till barn gratis i de län som har högst risk och att vuxna i samma län ska kunna vaccinera sig för 200 kronor. Vi förutsätter att regeringen kommer återkomma för att hitta en rimlig lösning på behovet av finansiellt stöd. Utökade vaccinationsprogram, catch-up HPV för ovaccinerade pojkar och män Genom att erbjuda catch-up-vaccination till pojkar och män (inklusive MSM) till och med 26 år, och transpersoner och personer som lever med hiv i samma åldersgrupp, beräknas minst 1 300 cancerfall, bland både kvinnor och män, kunna förebyggas över 100 år. De hälsoekonomiska beräkningar som gjorts inom utredningen visar också att sådan vaccination sannolikt kommer att ha en rimlig kostnad i förhållande till hälso ­ vinsterna. Miljöpartiet anser att det finns starka skäl för staten att bidra till denna kostnad inklusive kostnad för informationsinsatser för att nå personer i målgruppen. Det är också angeläget att catch-up för unga kvinnor når ut bättre än i dag, något som behöver ingå i satsningen. Vi avsätter för ändamålet 1 170 mk, den summa som Folkhälso ­ myndigheten har kostnadsberäknat. Ulrika Westerlund (MP) Janine Alm Ericson (MP) Märta Stenevi (MP) Leila Ali Elmi (MP) Annika Hirvonen (MP)