Motion till riksdagen 2022/23:1554 av Azadeh Rojhan m.fl. (S) Främjande av tillkomsten av personalägda företag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur statligt investeringskapital kan avsättas, genom exempelvis Almi Invest, för att tillgängliggöra medel för personalövertagande, t.ex. som alternativ vid generationsskiften, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige står inför ett stort ägar- och generationsskifte, som berör runt 47 000 företag, med totalt 310 000 anställda. Hur väl Sverige möter denna utmaning kommer att vara avgörande för landsbygdens och småstädernas överlevnad och för många svenska företags överlevnad och framgång under kommande år. Landsbygden har, som en konsekvens av strukturomvandlingen i näringslivet, under flera år dränerats på medborgare och arbetstillfällen. Urbaniseringen i Sverige pågår i en snabbare takt än i andra länder. När företagen och arbetskraft försvinner får det stora konsekvenser för hela orten. Övriga företag som vill stanna kvar och växa får svårare att attrahera kvalificerad arbetskraft. Idag vittnar 30 % av de stora och medelstora företagen på landsbygden om att de har svårt att rekrytera lämplig arbetskraft. Även viktiga samhällsfunktioner som skolor, sjukvård och dagligvaruhandeln försvinner som en konsekvens av att färre arbetar och betalar skatt. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har genomfört och genomför viktiga reformer för att hela Sverige ska leva. Utstationeringen av statliga myndigheter för att skapa arbetstillfällen utanför storstäderna och det senaste förslaget om en ökad kostnadsutjämning mellan kommuner och glesbygdsregioner är några exempel på detta. Men än behövs det ett flertal åtgärder för att den rödgröna regeringens ambitioner ska få större effekt. En av dessa åtgärder bör vara att underlätta för anställda att ta över verksamhet som till exempel på grund av generationsskifte riskerar att avvecklas, köpas eller köpas upp av t.ex. utländska investerare, som oftast flyttar verksamheten till annan ort och i vissa fall också utomlands. Idag är det nästintill omöjligt för anställda att ta över företag i Sverige, något som är avsevärt enklare i jämförbara länder. Redan på idéstadiet stöter anställda som till ­ sammans vill ta över en verksamhet på svårigheter med hindrande regler och skatter och ett bankväsende som har stora kunskapsbrister gällande ekonomiska föreningar. Det största hindret idag är kort sagt tillgången till kapital. En enkel första åtgärd för att skapa bättre förutsättningar för personalövertaganden av företag i Sverige skulle kunna vara att staten instruerar dem som för närvarande förvaltar statligt investeringskapital, exempelvis Almi Invest, att avsätta medel enkom för detta ändamål med villkor som är anpassade för personalägda företag. Alternativt kan staten, regioner och kommuner avsätta medel för ändamålet för att förvaltas av någon organisation som redan har anknytning till och kunskap om personalägt före ­ tagande. En organisationsmodell för personalövertagande, baserad på att personalen bildar en ekonomisk förening, som sedan förvärvar aktiebolaget (moderföretag och dotterföretag), bedöms i svensk kontext som lämplig organisering. Medel som är avsedda att investeras vid personalövertagande placeras förslagsvis i den ekonomiska förening som äger företaget och då genom att ställa ut förlagsinsatser i enlighet med lagen om ekonomiska föreningar. Idag har flertalet anställda inom t.ex. livsmedelssektorn, tillverkningsindustrin samt små och medelstora företag lokaliserade utanför städer inte tillgång till kapital. Även möjligheter att pantsätta sig är ytterst begränsade då till exempel tillgångar som fastig ­ heter har för lågt värde. En lösning på detta problem skulle vara att använda förlagsinsatser. Genom förlagsinsatser kan en ekonomisk förening anskaffa eget kapital från personer, fysiska och juridiska, utanför medlemskretsen och dessa får i princip skjuta till insatser av detta slag i obegränsad omfattning. Med en förlagsinsats följer ekonomiska rättigheter gentemot föreningen (förlagsandel) men inget formellt inflytande. Förlagsinsatserna anses ha en mellanställning mellan skulder och eget kapital, eftersom förlagsinsatser ska återbetalas före medlemsinsatser i vissa situationer. Formellt utgör förlagsinsatserna dock en del av en ekonomisk förenings bundna egna kapital. Rätten till utdelning på förlagsinsatser, dess löptid m.m. ska regleras i ett förlags ­ andelsbevis. I dessa bevis och föreningarnas stadgar ges utdelningen (insatsränta) på dessa insatser ofta företräde framför utdelning på medlemsinsatserna. Det behövs en successiv och metodisk översyn av regler på en rad olika områden för att undanröja hindren och möjliggöra för anställda att ta över verksamhet. Anställda som ägare är ett sätt att underlätta det stora generationsskifte som Sveriges företag står inför och bidra till att minska klyftan mellan stad och land. Det kan även ses som ett av flera verktyg för att åstadkomma ett svenskt hållbart värdeskapande inom ramen för Agenda 2030. Dessutom kan ett ökat antal personalägda företag likt traditionella familjeföretag i en regional kontext fungera som konjunkturstabilisatorer då deras affärslogik skiljer sig från mera traditionellt företagande. Azadeh Rojhan (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Louise Thunström (S) Mathias Tegnér (S)

Motion till riksdagen 2024/25:2477 av Azadeh Rojhan m.fl. (S) Främjande av tillkomsten av personalägda företag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur statligt investeringskapital kan avsättas, genom exempelvis Almi Invest, för att tillgängliggöra medel för personalövertagande, t.ex. som ett alternativ vid generationsskiften, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige står inför en betydande utmaning med det kommande ägar- och generations ­ skiftet, som berör cirka 47 000 företag och totalt 310 000 anställda. Hur väl Sverige hanterar denna utmaning kommer att vara avgörande för landsbygdens och små ­ städernas fortlevnad samt för många svenska företags framtida överlevnad och framgång. Landsbygden har under många år drabbats hårt av strukturomvandlingar inom näringslivet, vilket har lett till att både medborgare och arbetstillfällen försvunnit. Sverige upplever en snabbare urbaniseringstakt än många andra länder, vilket skapar stora negativa konsekvenser för mindre orter när företag och arbetskraft lämnar. Företag som vill stanna kvar och växa möter stora utmaningar i att attrahera kvalificerad arbetskraft. Enligt färska undersökningar uppger 30 % av stora och medelstora företag på lands ­ bygden att de har svårt att rekrytera lämplig arbetskraft. När arbetstillfällen försvinner, drabbas även samhällsfunktioner som skolor, sjukvård och dagligvaru ­ handeln, vilket ytterligare förstärker avfolkningen och minskar skatteunderlaget i dessa regioner. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har genomfört betydelsefulla reformer för att säkerställa att hela Sverige ska leva och utvecklas. Bland dessa reformer kan nämnas decentralisering av statliga myndigheter för att skapa arbetstillfällen utanför stor ­ städerna samt förslaget om en mer rättvis kostnadsutjämning mellan kommuner och glesbygdsregioner. Trots dessa viktiga steg återstår det flera åtgärder för att den nuvarande regeringens ambitioner ska få fullt genomslag. En av dessa nödvändiga åtgärder är att underlätta för anställda att ta över företag, särskilt när ett generationsskifte hotar verksamhetens fortsättning. Det finns en risk att dessa företag annars avvecklas eller köps upp av utländska investerare som ofta flyttar verksamheten från orten eller till och med utomlands. För närvarande är det i stort sett omöjligt för anställda i Sverige att ta över företag, trots att det är betydligt enklare i jämförbara länder. Redan på idéstadiet stöter anställda som vill ta över en verksamhet på hinder i form av komplicerade regler och ett bank ­ väsende som saknar kunskap om ekonomiska föreningar. Det största hindret är emellertid bristen på kapital. En effektiv och enkel åtgärd för att skapa bättre förutsättningar för personal ­ övertaganden skulle vara att staten ger uppdrag till dem som för närvarande förvaltar statligt investeringskapital, såsom Almi Invest, att avsätta särskilda medel för detta ändamål, med villkor anpassade för personalägda företag. Alternativt skulle staten, regioner och kommuner kunna avsätta medel för ändamålet, förvaltade av organisationer med kompetens inom personalägt företagande. En lämplig organisationsmodell för personalövertagande i svensk kontext är att personalen bildar en ekonomisk förening som sedan förvärvar aktiebolaget (moder- och dotterföretag). De medel som är avsedda att investeras i personalövertaganden skulle kunna placeras i den ekonomiska föreningen genom att ställa ut förlagsinsatser i enlighet med lagen om ekonomiska föreningar. Idag har många anställda inom exempelvis livsmedelssektorn, tillverkningsindustrin och små och medelstora företag utanför storstäderna begränsad tillgång till kapital. Möjligheten att använda tillgångar som säkerhet är ofta begränsad, eftersom dessa tillgångar, som fastigheter, ofta har för lågt värde. Förlagsinsatser kan vara en lösning på detta problem. Genom förlagsinsatser kan en ekonomisk förening anskaffa eget kapital från externa personer och juridiska enheter, och insatserna kan göras i obegränsad omfattning. Förlagsinsatser ger ekonomiska rättigheter gentemot föreningen men inget formellt inflytande. De utgör en del av föreningens bundna egna kapital och ger företräde vid utdelning jämfört med medlems ­ insatser. Det behövs en systematisk och metodisk översyn av regler på flera områden för att undanröja hinder och möjliggöra för anställda att ta över verksamheter. Personalägande är ett sätt att underlätta det stora generationsskifte som Sveriges företag står inför och att minska klyftan mellan stad och landsbygd. Det kan också bidra till ett hållbart värde ­ skapande i linje med Agenda 2030. Ett ökat antal personalägda företag kan dessutom fungera som konjunktur ­ stabilisatorer i en regional kontext, då deras affärslogik ofta skiljer sig från traditionellt företagande. Azadeh Rojhan (S) Mathias Tegnér (S) Louise Thunström (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Johan Andersson (S) Hanna Westerén (S) Hans Ekström (S) Heléne Björklund (S) Lars Mejern Larsson (S)