Motion till riksdagen 2023/24:82 av Martin Westmont (SD) Säkerhetsprövning av utländska medborgare som deltar på utbildningar rörande cybersäkerhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utföra säkerhetsprövningar av utländska medborgare som deltar på svenska utbildningar rörande cybersäkerhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Den digitala utvecklingen kan likställas med den industriella reform vi tidigare har sett och i takt med denna utveckling så skapas ett stort behov av digitala system som håller en hög säkerhetsnivå. Digitaliseringen gör att Sverige likt andra nationer står inför ett omfattande strategiskt arbete när det kommer till cybersäkerhet. Vi kan se i vår omvärld att många länder flyttar fram sina positioner och Sverige får inte komma efter i den digitala utvecklingen. Hanteringen av behörighet i viktiga digitala miljöer växer hela tiden och vi går mot en utveckling där system inom el, vatten och offentlig verksamhet blir allt mer digitaliserade. Kompetensförsörjningen för att hantera våra komplexa digitala system är också en högaktuell fråga. Att vi har säkerhetsklassad personal som arbetar med Sveriges digitala säkerhet är en viktig del i att kunna upprätta ett högt skydd mot spionage och påverkan. Både företag och länder har varit utsatta för kränkningar inom olika digitala områden och allt tyder på att den cyberrelaterade brottsligheten kommer att öka. Sveriges framtida utmaning är att kunna upprätthålla digitala infrastrukturer som håller en hög säkerhetsnivå. Grund- och forskarutbildningar på våra lärosäten har många sökande och antalet utbildningar blir fler i takt med att efterfrågan på rätt kompetens ökar. Den här sortens utbildningar är även populära bland utländska studenter, där ett exempel är utbildningen ”Cybersecurity, Master’s Programme” i Linköping där en stor del av eleverna som deltar är utländska medborgare. Att utländska medborgare får kunskaper och insikt i svenska cybersäkerhetsutbildningar kan öppna upp för kartläggning av och spionage kring den svenska nationella säkerhetsstrukturen. I skr. 2019/20:18 konstateras det att ett stort ansvar ligger på våra lärosäten när det kommer till säkerheten kring svensk forskning, men det yttersta ansvaret har regeringen och det är av stor vikt att det förs en kontinuerlig dialog med våra lärosäten, FRA, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen för att upptäcka risker. Överlag måste den nationella strategin kring cybersäkerhet stärkas och därför bör utländska medborgare som utbildas i svenska säkerhetssystem på grund- och forskarnivå genomgå en säker ­ hetsprövning av underrättelsemyndigheter. Martin Westmont (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:306 av Martin Westmont (SD) Säkerhetsprövning av utländska medborgare som deltar på utbildningar rörande cybersäkerhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utföra säkerhetsprövningar av utländska medborgare som deltar på svenska utbildningar rörande cybersäkerhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den digitala utvecklingen kan likställas med den industriella reform vi tidigare har sett och i takt med denna utveckling så skapas ett stort behov av digitala system som håller en hög säkerhetsnivå. Digitaliseringen gör att Sverige likt andra nationer står inför ett omfattande strategiskt arbete när det kommer till cybersäkerhet. Vi kan se i vår omvärld att många länder flyttar fram sina positioner och Sverige får inte komma efter i den digitala utvecklingen. Hanteringen av behörighet i viktiga digitala miljöer växer hela tiden och vi går mot en utveckling där system inom el, vatten och offentlig verksamhet blir allt mer digitalis ­ erade. Kompetensförsörjningen för att hantera våra komplexa digitala system är också en högaktuell fråga. Att vi har säkerhetsklassad personal som arbetar med Sveriges digitala säkerhet är en viktig del i att kunna upprätta ett högt skydd mot spionage och påverkan. Både företag och länder har varit utsatta för kränkningar inom olika digitala områden och allt tyder på att den cyberrelaterade brottsligheten kommer att öka. Sveriges framtida utmaning är att kunna upprätthålla digitala infrastrukturer som håller en hög säkerhetsnivå. Grund- och forskarutbildningar på våra lärosäten har många sökande och antalet utbildningar blir fler i takt med att efterfrågan på rätt kompetens ökar. Den här sortens utbildningar är även populära bland utländska studenter, där ett exempel är utbildningen Cybersecurity, Master’s Programme i Linköping där en stor del av de elever som deltar är utländska medborgare. Att utländska medborgare får kunskaper och insikt i svenska cybersäkerhetsutbildningar kan öppna upp för kartläggning av och spionage kring den svenska nationella säkerhetsstrukturen. I skrivelse 2019/20:18 konstateras det att ett stort ansvar ligger på våra lärosäten när det kommer till säkerheten kring svensk forskning, men det yttersta ansvaret har reger ­ ingen och det är av stor vikt att det förs en kontinuerlig dialog med våra lärosäten, FRA, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen för att upptäcka risker. Överlag måste den nationella strategin kring cybersäkerhet stärkas och därför bör utländska medborgare som utbildas i svenska säkerhetssystem på grund- och forskarnivå genomgå en säkerhetsprövning av underrättelsemyndigheter. Martin Westmont (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:255 av Martin Westmont (SD) Säkerhetsprövning av utländska medborgare som deltar i utbildningar rörande cybersäkerhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utföra säkerhetsprövningar av utländska medborgare som deltar i svenska utbildningar rörande cybersäkerhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den digitala utvecklingen kan likställas med den industriella reform vi tidigare har sett, och i takt med denna utveckling så skapas ett stort behov av digitala system som håller en hög säkerhetsnivå. Digitaliseringen gör att Sverige likt andra nationer står inför ett omfattande strategiskt arbete när det kommer till cybersäkerhet. Vi kan se i vår omvärld att många länder flyttar fram sina positioner och Sverige får inte komma efter i den digitala utvecklingen. Hanteringen av behörighet i viktiga digitala miljöer växer hela tiden och vi går mot en utveckling där system inom el, vatten och offentlig verksamhet blir allt mer digitali ­ serade. Kompetensförsörjningen för att hantera våra komplexa digitala system är också en högaktuell fråga. Att vi har säkerhetsklassad personal som arbetar med Sveriges digitala säkerhet är en viktig del i att kunna upprätta ett högt skydd mot spionage och påverkan. Både företag och länder har varit utsatta för kränkningar inom olika digitala områden och allt tyder på att den cyberrelaterade brottsligheten kommer att öka. Sveriges framtida utmaning är att kunna upprätthålla digitala infrastrukturer som håller en hög säkerhetsnivå. Grund- och forskarutbildningar på våra lärosäten har många sökande och antalet utbildningar blir större i takt med att efterfrågan på rätt kompetens ökar. Den här sortens utbildningar är även populära bland utländska studenter, där ett exempel är utbildningen Cybersecurity, Master’s Programme i Linköping där en stor del av eleverna som deltar är utländska medborgare. Att utländska medborgare får kunskaper och insikt i svenska cybersäkerhetsutbildningar kan öppna upp för kartläggning av och spionage kring den svenska nationella säkerhetsstrukturen. I skr. 2019/20:18 konstateras det att ett stort ansvar ligger på våra lärosäten när det kommer till säkerheten kring svensk forskning, men det yttersta ansvaret har regeringen och det är av stor vikt att det förs en kontinuerlig dialog med våra lärosäten, FRA, Försvarsmakten och Säkerhetspolisen för att upptäcka risker. Överlag måste den nationella strategin kring cybersäkerhet stärkas och därför bör utländska medborgare som utbildas i svenska säkerhetssystem på grund- och forskarnivå genomgå en säkerhetsprövning av underrättelsemyndigheter. Martin Westmont (SD)