Motion till riksdagen 2022/23:735 av Cecilia Rönn (L) En infrastruktur för framtiden i Halland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur det snarast kan göras satsningar på infrastruktur som stärker tillväxten i Halland och övriga Väst- och Sydsverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Halland är ett starkt växande län som har del i både den västsvenska tillväxten med Göteborg i centrum samt den sydsvenska med Malmö/Köpenhamnsregionen som tillväxtmotor. Halland är en viktig del i stråket Oslo–Köpenhamn/Hamburg men är också en del av den s.k. Gnosjöregionen och gränsar till både Boråsregionen och Jönköpings län. Väg- och järnvägstransporterna behöver kunna stödja ett lokalt och regionalt pendlingsbehov och samtidigt främja och stärka handel och hållbara transporter av gods. Hamnarna i Halmstad och Varberg jämte Falkenbergs varv och hamn är framgångs ­ rika och kan expandera än mer om det bl.a. understöds av bättre infrastruktur. Kommunerna i norra Halland är redan integrerade i Göteborgsregionens arbets ­ marknad och de sydliga kommunerna integreras alltmer i nordvästra Skånes och Malmö/Köpenhamnsregionens utveckling. Samverkan österut mellan kommuner i Entreprenörsregionen inkluderar inlandskommuner i Jönköpings, Kronobergs och Västra Götalands län, med kommunerna i Halland. Utveckling måste ske i samverkan och med hänsyn tagen till att med rätt investeringar stärka hela sydvästra Sverige där Halland är en viktig förbindelse för tillväxten i hela Södra Sverige. Det finns ett stort behov av att utveckla, vårda och stärka den statliga infrastrukturen och att förmera den för framtida behov i samverkan med planering och satsningar på exempelvis boendeplanering, regional kollektivtrafik, cykelvägnät, näringsliv och utbildningsplatser. Detta innebär att det behövs omedelbara satsningar på att förbättra befintlig järnvägsinfrastruktur och trafik så att det blir lättare att arbetspendla i öst-västlig riktning. Det har äntligen skett en upprustning på sträckan Varberg–Borås så att tågen kan komma upp i acceptabel hastighet. Nu är det dags att utreda och fortsätta med övriga järnvägar, såsom Halmstad–Markaryd och Halmstad–Nässjö. Behovet av att öka kapaciteten på Västkustbanan till Göteborg är stort och behöver utredas för att utöka till fyra spår på sträckan mellan Kungsbacka och Almedal och Kungsbacka och Göteborg, vilket är en förutsättning för att tågtrafiken ska kunna utvecklas på Västkustbanan och att fler tåg ska kunna gå från Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm. Möjliggör man också för ytterligare tågstopp med pendeltåg Helsingborg–Göteborg så vidgas arbetsmarknadsregionerna och förstärker tillväxten och möjligheten till hållbar arbetspendling ytterligare. Några ytterligare infrastruktursatsningar som bör utredas är: Ullared har blivit ett centrum för handel och fortsätter att utvecklas. Väg 153 Varberg–Ullared och väg 154 Falkenberg–Ullared är i stort behov av att anpassas för den ökade trafiken och detta bör utredas omgående. Järnvägen Halmstad–Nässjö är inte i så gott skick och saknar elektrifiering. För att inte järnvägen ska behöva läggas ner behöver det snarast utredas hur och när åtgärder kan göras. Utreda och planera för att upprusta sträckan Värnamo–Halmstad. Markarydsbanan som skulle kunna ta passagerare tur och retur Halmstad–Hässleholm, via Knäred och Veinge i Laholms kommun, är en bana i gott skick men för att kunna köra persontåg med regelbundenhet behövs nya stationer i Knäred och Veinge och mötesspår. Trafikverkets senaste prognos är att detta inte kan komma till stånd innan 2027, vilket är oacceptabelt. Riksväg 26 – Nissastigen – och riksväg 41 – Varberg–Borås – är viktiga pulsådror för gods och persontrafik. Vägarna är bitvis i mycket undermåligt skick för den höga belastningen och här behöver en utredning snarast sättas till för att åtgärda dessa problem och på det sättet även öka trafiksäkerheten. E6 genom Halland har en hög beläggning och är en viktig pulsåder för transport och godstrafik. Här bör en utredning tillsättas i syfte att kartlägga om tre filer behövs i den norra delen av Halland för att möta trafiken till Göteborg och för att upprusta sträckor så att hastigheten kan sättas till 120 km/h genom hela Halland. Cecilia Rönn (L)

Motion till riksdagen 2023/24:304 av Cecilia Rönn (L) En infrastruktur för framtiden i Halland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur det snarast kan göras satsningar på infrastruktur som stärker tillväxten i Halland och övriga Väst- och Sydsverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Halland är ett starkt växande län som har del i både den västsvenska tillväxten med Göteborg i centrum samt den sydsvenska med Malmö/Köpenhamnsregionen som tillväxtmotor. Halland är en viktig del i stråket Oslo–Köpenhamn/Hamburg men också en del av den s.k. Gnosjöregionen, och gränsar till både Boråsregionen och Jönköpings län. Väg- och järnvägstransporterna behöver kunna stödja ett lokalt och regionalt pendlingsbehov och samtidigt främja och stärka handel och hållbara transporter av gods. Hamnarna i Halmstad och Varberg jämte Falkenbergs varv och hamn är framgångs ­ rika och kan expandera än mer om det bl.a. understöds av bättre infrastruktur. Kommunerna i norra Halland är redan integrerade i Göteborgsregionens arbetsmarknad och de sydliga kommunerna integreras alltmer i nordvästra Skånes och Malmö/Köpen ­ hamns regionens utveckling. Samverkan österut mellan kommuner i entreprenörs ­ regionen inkluderar inlandskommuner i Jönköpings, Kronobergs och Västra Götalands län, med kommunerna i Halland. Utveckling måste ske i samverkan och med hänsyn tagen till att med rätt investeringar stärka hela sydvästra Sverige där Halland är en viktig förbindelse för tillväxten i hela södra Sverige. Det finns ett stort behov av att utveckla, vårda och stärka den statliga infrastrukturen och att förmera den för framtida behov i samverkan med planering och satsningar på exempelvis boendeplanering, regional kollektivtrafik, cykelvägnät, näringsliv och utbildningsplatser. Detta innebär att det behövs omedelbara satsningar på att förbättra befintlig järnvägsinfrastruktur och trafik så att det blir lättare att arbetspendla i öst-västlig riktning. Nu har det äntligen skett en upprustning på sträckan Varberg–Borås så att tågen kan komma upp i hastighet. Nu är det dags att utreda och fortsätta med övriga järnvägar, Halmstad–Markaryd och Halmstad–Nässjö. Behovet av att öka kapaciteten på Västkustbanan in till Göteborg är stort och behöver utredas för att utökas till fyra spår på sträckan Kungsbacka–Almedal och Kungsbacka och Göteborg. En förutsättning för att tågtrafiken ska kunna utvecklas på Västkustbanan och att fler tåg ska kunna gå från Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm. Möjliggör man snarast för ytterligare tågstopp med pendeltåg Helsingborg–Göteborg så vidgas arbetsmarknadsregionerna och ytterligare förstärker tillväxten och möjlighet till hållbar arbetspendling. Ullared har blivit ett centrum för handel och fortsätter utvecklas. Väg 153 Varberg–Ullared och väg 154 Falkenberg–Ullared är i stort behov av att anpassas för den ökade trafiken och detta bör utredas omgående. Järnvägen Halmstad–Nässjö är inte i så gott skick och saknar elektrifiering. För att inte behöva lägga ner järnvägen behöver det snarast utredas hur och när åtgärder kan göras. Utreda och planera för att upprusta sträckan Värnamo–Halmstad. Markarydsbanan som skulle kunna ta passagerare tur och retur Halmstad–Hässleholm, via Knäred och Veinge i Laholms kommun, är en bana i gott skick men för att kunna köra persontåg med regelbundenhet behövs nya stationer i Knäred och Veinge och mötesspår. Trafikverkets senaste prognos är att detta inte kan komma till stånd innan 2027, vilket är oacceptabelt. Riksväg 26 – Nissastigen – och Riksväg 41 – Varberg–Borås – är viktiga pulsådror för gods och persontrafik. Vägarna är bitvis i mycket undermåligt skick för den höga belastningen och här behöver en utredning snarast sättas till för att åtgärda dessa problem och på det sättet även öka trafiksäkerheten. E6 genom Halland har en hög beläggning och är en viktig pulsåder för transport och godstrafik. Här bör en utredning tillsättas med syfte att kartlägga om tre filer behövs i den norra delen av Halland för att möta trafiken till Göteborg och för att upprusta sträckor så att hastigheten kan sättas till 120 km/h genom hela Halland. Cecilia Rönn (L)

Motion till riksdagen 2024/25:972 av Cecilia Rönn (L) En infrastruktur för framtiden i Halland Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur det snarast kan göras satsningar på infrastruktur som stärker tillväxten i Halland och övriga Väst- och Sydsverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Halland är ett starkt växande län som har del i både den västsvenska tillväxten med Göteborg i centrum och den sydsvenska med Malmö/Köpenhamnsregionen som tillväxtmotor. Halland är en viktig del i stråket Oslo–Köpenhamn/Hamburg men också en del av den s.k. Gnosjöregionen, och gränsar till både Boråsregionen och Jönköpings län. Väg- och järnvägstransporterna behöver kunna stödja ett lokalt och regionalt pendlingsbehov och samtidigt främja och stärka handel och hållbara transporter av gods. Hamnarna i Halmstad och Varberg jämte Falkenbergs varv och hamn är framgångs ­ rika och kan expandera än mer om det bl.a. understöds av bättre infrastruktur. Kommun ­ erna i norra Halland är redan integrerade i Göteborgsregionens arbetsmarknad och de sydliga kommunerna integreras alltmer i nordvästra Skånes och Malmö/ Köpenhamnsregionens utveckling. Samverkan österut mellan kommuner i entreprenörs ­ regionen inkluderar inlandskommuner i Jönköpings, Kronobergs och Västra Götalands län, med kommunerna i Halland. Utveckling måste ske i samverkan och med hänsyn tagen till att med rätt investeringar stärka hela sydvästra Sverige där Halland är en viktig förbindelse för tillväxten i hela södra Sverige. Det finns ett stort behov av att utveckla, vårda och stärka den statliga infrastrukturen och att förmera den för framtida behov i samverkan med planering och satsningar på exempelvis boendeplanering, regional kollektivtrafik, cykelvägnät, näringsliv och utbildningsplatser. Detta innebär att det behövs omedelbara satsningar på att förbättra befintlig järnvägsinfrastruktur och trafik så att det blir lättare att arbetspendla i öst-västlig riktning. Nu har det äntligen skett en upprustning på sträckan Varberg–Borås så att tågen kan komma upp i hastighet. Nu är det dags att utreda och fortsätta med övriga järnvägar, Halmstad–Markaryd och Halmstad–Nässjö. Behovet av att öka kapaciteten på Västkustbanan in till Göteborg är stort och behöver utredas för att utöka till fyra spår på sträckan Kungsbacka–Almedal och Kungsbacka och Göteborg. En förutsättning för att tågtrafiken ska kunna utvecklas på Västkustbanan och fler tåg ska kunna gå från Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm. Möjliggör man snarast för ytterligare tågstopp med pendeltåg Helsingborg–Göteborg så vidgas arbetsmarknadsregionerna och förstärker tillväxten och möjlighet till hållbar arbetspendling ytterligare. Ullared har blivit ett centrum för handel och fortsätter utvecklas. Väg 153 Varberg–Ullared och väg 154 Falkenberg–Ullared är i stort behov av att anpassas för den ökade trafiken och detta bör utredas omgående. Järnvägen Halmstad–Nässjö är inte i så gott skick och saknar elektrifiering. För att inte behöva lägga ner järnvägen behöver det snarast utredas hur och när åtgärder kan göras. Utreda och planera för att upprusta sträckan Värnamo–Halmstad. Markarydsbanan som skulle kunna ta passagerare tur och retur Halmstad–Hässleholm , via Knäred och Veinge i Laholms kommun, är en bana i gott skick, men för att kunna köra persontåg med regelbundenhet behövs nya stationer i Knäred och Veinge och mötesspår. Riksväg 26 – Nissastigen – och riksväg 41 – Varberg–Borås – är viktiga pulsådror för gods- och persontrafik. Vägarna är bitvis i mycket undermåligt skick för den höga belastningen och här behöver en utredning snarast sättas till för att åtgärda dessa problem och på det sättet även öka trafiksäkerheten. E6 genom Halland har en hög beläggning och är en viktig pulsåder för transport och godstrafik. Här bör en utredning tillsättas med syftet att kartlägga om tre filer behövs i den norra delen av Halland för att möta trafiken till Göteborg och för att upprusta sträckor så att hastigheten kan sättas till 120 km/h genom hela Halland. Cecilia Rönn (L)

Motion till riksdagen 2025/26:1610 av Cecilia Rönn (L) En infrastruktur för Halland är bra för hela Sveriges utveckling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur det snarast kan göras satsningar på infrastruktur som stärker tillväxten i Halland och övriga Väst- och Sydsverige och tillkännager detta för regeringen. Motivering Halland är ett starkt växande län som har del i både den västsvenska tillväxten med Göteborg i centrum och den sydsvenska med Malmö-Köpenhamnsregionen som tillväxtmotor. Halland är en viktig del i stråket Oslo–Köpenhamn–Hamburg men också en del av den s.k. Gnosjöregionen och gränsar till både Boråsregionen och Jönköpings län. Väg- och järnvägstransporterna behöver kunna stödja ett lokalt och regionalt pendlingsbehov och samtidigt främja och stärka handel och hållbara transporter av gods. Hamnarna i Halmstad och Varberg jämte Falkenbergs varv och hamn är framgångs ­ rika och kan expandera än mer om det bl.a. understöds av bättre infrastruktur. I framtiden kan de dessutom vara intressanta i ett försvarsperspektiv som medlemmar i Nato. Kommunerna i norra Halland är redan integrerade i Göteborgsregionens arbetsmarknad och de sydliga kommunerna integreras alltmer i nordvästra Skånes och Malmö-Köpenhamnsregionens utveckling genom bland annat samverkan i Greater Copenhagen. Samverkan österut mellan kommuner i Entreprenörsregionen inkluderar inlandskommuner i Jönköpings, Kronobergs och Västra Götalands län, med kommu ­ nerna i Halland. Utveckling måste ske i samverkan och med hänsyn tagen till att man med rätt investeringar kan stärka hela sydvästra Sverige, där Halland är en viktig förbindelse för tillväxten i hela Södra Sverige. Det finns ett stort behov av att utveckla, vårda och stärka den statliga infrastrukturen och att förmera den för framtida behov i samverkan med planering och satsningar på exempelvis boendeplanering, regional kollektivtrafik, cykelvägnät, näringsliv och utbildningsplatser. Detta innebär att det behövs omedelbara satsningar på att förbättra befintlig järnvägsinfrastruktur och trafik så att det blir lättare att arbetspendla i öst-västlig riktning. Nu har det äntligen skett en upprustning på sträckan Varberg–Borås så att tågen kan komma upp i hastighet. Nu är det dags att utreda och fortsätta med övriga järnvägar, Halmstad–Markaryd och Halmstad–Nässjö. Behovet av att öka kapaciteten på Västkustbanan in till Göteborg är stort och behöver utredas för att utöka till fyra spår på sträckan Kungsbacka–Almedal och Kungsbacka och Göteborg. En förutsättning för att tågtrafiken ska kunna utvecklas på Västkustbanan och att fler tåg ska kunna gå från Varberg, Falkenberg, Halmstad och Laholm. Möjliggör man snarast för ytterligare tågstopp med pendeltåg Helsingborg–Göteborg så vidgas arbetsmarknadsregionerna och tillväxten och möjligheten till hållbar arbets ­ pendling förstärks ytterligare. Ullared har blivit ett centrum för handel och fortsätter att utvecklas. Väg 153 Varberg–Ullared och väg 154 Falkenberg–Ullared är i stort behov av att anpassas för den ökade trafiken och detta bör utredas omgående. Järnvägen Halmstad–Nässjö är inte i så gott skick och saknar elektrifiering. Nu finns det mer konkreta planer för sträckan Värnamo–Nässjö men hela sträckan behöver utredas i fråga om hur och när åtgärder kan göras. Utreda och planera för att upprusta sträckan Värnamo–Halmstad. Markarydsbanan som skulle kunna ta passagerare tur och retur Halmstad–Hässleholm, via Knäred och Veinge i Laholms kommun, är en bana i gott skick men för att kunna köra persontåg med regelbundenhet behövs nya stationer i Knäred och Veinge och mötesspår. Riksväg 26 – Nissastigen – och Riksväg 41 – Varberg–Borås – är viktiga pulsådror för gods och persontrafik. Vägarna är bitvis i mycket undermåligt skick för den höga belastningen och här behöver en utredning snarast tillsättas för att åtgärda dessa problem och på det sättet även öka trafiksäkerheten. E6 genom Halland har en hög beläggning och är en viktig pulsåder för transport och godstrafik. Här bör en utredning tillsättas med syftet att kartlägga om tre filer behövs i den norra delen av Halland för att möta trafiken till Göteborg och för att upprusta sträckor så att hastigheten kan sättas till 120 km/h genom hela Halland. Cecilia Rönn (L)