Motion till riksdagen 2022/23:2104 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 45 645 099 5 479 500 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 45 422 161 1 512 100 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 357 000 ±0 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 316 000 ±0 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 35 792 ±0 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 491 700 ±0 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 809 604 ±0 2:1 Försäkringskassan 9 276 970 ±0 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 72 978 ±0 Summa 106 427 304 6 991 600 Sammanfattning Människor måste kunna känna sig säkra på att få stöd från sjukförsäkringen den dag de behöver. Försäkringskassans roll behöver förändras och ge mer stöd än vad myndigheten gör i dag, även om klara förbättringar har skett på senare tid. Miljöpartiet vill på sikt se en helt annan försäkring där systemen för ersättning vid sjukdom och arbetslöshet slås samman och handhas av en och samma myndighet. Detta för att kunna ge mycket mer individanpassat stöd med ett system som inte är fixerat vid att utreda arbetsförmåga på fyrkantigt vis. Som steg på vägen vill vi att de hårda tidsgränserna omvandlas till avstämnings ­ punkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå hälsa. Samuel Engblom som lett utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) har lagt ett flertal förslag som remitterats och kan läggas snarast och därmed förbättra dagens sjukförsäkring. Miljö ­ partiet hade gärna gått längre, men vi ser detta som steg som borde gå snabbt och enkelt att enas om över partigränserna. Vi är förvånade att regeringen inte nämner utredningen alls då i alla fall delar av den nya regeringen under förra mandatperioden hävdade att förslagen skulle tas omhand. Den nya skatteklyfta som regeringspartierna skapat mellan sjuka och arbetande och som knappast kan ses som något annat än straffskatt, även kallad funkisskatt, måste snarast ändras. Det har stor betydelse ekonomiskt för de som är i behov av sjuk- eller aktivitets ­ ersättning. Angeläget är också att framöver se till att sjukförsäkringen bättre anpassas till såväl kulturarbetares, studenters och gigekonomins som egna företagares situation. I årets budgetmotion lyfter vi framförallt förslag som förbättrar sjukförsäkringen och sjuk- och aktivitets ­ ersättningen i förhållande till människors faktiska situation. Men vi vill även ta bort karensavdraget. Vi anser att det är högst oroande att regeringen i budgeten aviserar att man kommer att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå en modell för successiv kvalificering till svenska välfärdsförmåner, t.ex. genom arbete. Utredningen ska även ges i uppdrag ”att analysera och överväga i vilken mån det är förenligt med EU-rätten att, utöver de utgångspunkter för kvalificering in i välfärden som redan angetts, låta kvalificering till välfärdsförmåner ske på grundval av medborgarskap i Sverige eller i en annan EES-stat i stället för på grundval av bosättning”. Det här är oerhört oroande för många människor , inte minst personer med funktionsnedsättning. Det signalerar en människosyn och bristande tilltro till människor som vi har svårt att förstå och acceptera. Anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Slopa karensavdraget i sjukförsäkringen Karensdagen i sjukförsäkringen är visserligen numera omvandlad till ett så kallat karensavdrag på 20 procent när du är sjuk. Men faktum kvarstår att det finns en stor orättvisa eftersom en del personer kan jobba hemifrån när de är småkrassliga medan andra kanske inte har råd att stanna hemma när de är sjuka trots att de borde och går till jobbet ändå. Med risk för att bli sämre och smitta andra. Miljöpartiet vill slopa hela idén med karensen. Under tiden med coronaviruset stoppade regeringen karensavdraget tillfälligt; det vill vi se permanent. Kostnaden är beräknad till drygt 5,1 miljarder årligen. Inför steglösa nivåer i sjukförsäkringen Det är angeläget att skapa större flexibilitet och individanpassning i sjukförsäkringen. Miljöpartiet anser att det behöver bli möjligt att bli sjukskriven och kunna återgå till arbete i den utsträckning som behövs, inte som i dag bara i fasta steg om 25, 50 och 75 procent. Det är inte minst viktigt för bra rehabilitering. I SOU 2021:69 föreslås att rehabiliteringsersättning över 25 % ska kunna ges steglöst. Det bör införas. Men minst lika viktigt är också att införa fullt ut steglösa nivåer för sjukpenningen. I dagsläget är det den nedre nivån som gäller, vilket betyder att en person som bedöms ha en arbets ­ förmåga mellan 26 och 49 procent bara får ersättning motsvarande 25 %. I realiteten kan ett visst antal timmar per dag i minskad arbetstid eller per vecka vara det som krävs. Då måste systemet kunna vara anpassat till den verkligheten. Stopp för att nekas sjukpenning retroaktivt Vi anser inte att det är rimligt att en person som blivit sjukskriven av en läkare senare när Försäkringskassan gör sin bedömning kan få avslag retroaktivt för samma period. Vi anser inte heller att en person som fått ett positivt beslut ska kunna riskera att retroaktivt få sin ersättning indragen, i de fall när Försäkringskassan väljer att överklaga ett positivt beslut från förvaltningsdomstol. Vi vill därför att en regel införs om att en person inte ska kunna få avslag på sjukpenning retroaktivt. Enligt en uppskattning av riksdagens utredningstjänst uppgår den beräknade kostnaden till 217 mk, 220 mk och 223 mk för de kommande tre åren. Stopp för att slås ut på grund av försenad rehabilitering Under tiden med covid blev det uppenbart att den så kallade rehabiliteringskedjan slog hårt när människor kunde bli utförsäkrade när deras arbetsförmåga prövas mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden efter 180 dagar trots att de inte hade hunnit få eller gå klart rehabilitering som hade blivit fördröjd. Regeringen ändrade då reglerna och nuvarande regering föreslår nu också att förändringarna förlängs. Det är i sig bra. Vi anser dock att det behöver gälla som en allmän regel. Det kan inte vara godtagbart att försenad vård, rehabilitering eller andra insatser som är utom den enskildes kontroll gör att möjligheten att återgå till sitt arbete efter sjukskrivning försvinner. Det här har remissinstanserna LO, TCO och LO-TCO Rättsskydd lyft i sitt remissvar. De menar att undantaget från bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete vid uppskjuten vård bör permanentas och gälla alla förseningar av vård och rehabilitering som ligger utanför den försäkrades kontroll. Vi instämmer och regeringen bör återkomma med en sådan regeländring. Inför preventionsersättning Ett av förslagen i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) av Samuel Engblom är att införa så kallad preventionsersättning. Tanken är att ersätta det som i dag kallas förebyggande sjukpenning och som används i mycket låg grad. I stället är förslaget en ny förmån som kallas preventionsersättning. Begreppet är tydligare och denna ersättning ska omfatta fler typer av insatser än dagens förmån. Syftet är att fler ska kunna få förebyggande insatser för att förhindra sjuk ­ skrivning. Vi ser det här som väldigt viktigt, det innebär ett bättre helhetstänkande och kan förebygga sjukdom. Kostnaden beräknas uppgå till 90 mk årligen. Vi ser att detta på sikt kommer kunna leda till besparing för minskad sjukpenning när personer med rätt åtgärder kan undvika att bli sjuka. Anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Inför förslag för vidgad rätt till aktivitets- och sjukersättningen Ett förslag i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) är att både aktivitets- och sjukersättningen ska bedömas mot samma nya arbetsbegrepp som numer gäller för sjukpenningen efter 180 dagars sjukskrivning. Det betyder att prövningen ska göras mot ”en angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade”. Det var en förändring som gjordes av förra regeringen där Miljöpartiet ingick. Miljöpartiet vill se ett mer helhetligt system som innefattar både ersättning vid sjukdom och arbete, men anser ändå att förändringen som gjordes var till det bättre utifrån dagens system. Utredningen har även i övrigt föreslagit vissa förbättringar som gör möjligheten att få sjuk- respektive aktivitetsersättning mindre snäv. Vi anser att det är angeläget att regeringen återkommer med förslag till förbättringar snarast för vidgad rätt till såväl aktivitets- som sjukersättning. Höj den lägsta nivån i både sjuk- och aktivitetsersättningen Att den förra regeringen tillsatt en utredning om hur sjuk- och aktivitetsersättningen kan räknas upp mer ändamålsenligt välkomnar vi starkt. Det är en förändring som vi vill se. Utredningen ska vara klar 1 dec 2023. Miljöpartiet medverkade medan vi var i regering till en mycket kraftfull höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen. Det var hög tid att en förändring skedde. De som är så pass sjuka eller har så stora funktionsnedsättningar att de inte kan arbeta har haft det mycket tufft ekonomiskt. Vi anser dock att det fortfarande behöver göras en justering uppåt. I dagsläget är den lägsta nivån – garantinivån för ersättning – mellan 9 982 och 11 190 beroende på ålder. Förslaget är en höjning av garantiersättningen på ca 1 100 kronor i månaden för personer med sjuk- och aktivitets ­ ersättning på garantinivå. Totalt avsätter vi 1 733 miljoner kronor årligen i det syftet. Retroaktiv ersättning till enskilda med sjuk- och aktivitetsersättning från 1 juli 2022 Vi anser också att den höjning av ersättningen som görs med prisbasbeloppet i början av året borde göras retroaktivt från 1 juli i år och att det borde göras i en extra ändrings ­ budget. Det har varit en exceptionellt tuff period att leva på små inkomster när mat- och energipriser ökat så stort med anledning av inflationen. Den nya regeringen har inte hörsammat det, men vi anser alltjämt att detta behöver göras retroaktivt. Många har dragit på sig skulder och skjutit upp nödvändiga utgifter och en retroaktiv uppskrivning är angelägen att göra. Inför en mer flexibel vilande ersättning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning Personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning måste enklare kunna pröva både att arbeta och studera utan att riskera att förlora sin ersättning. I utredningen (2021:69) finns förslag om att införa en mer vilande ersättning vid arbete för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Det beräknas göra att 2 000 fler med aktivitets ­ ersättning och 2 000 fler med sjukersättning kommer i arbete. Det leder till beräknad besparing i sjukersättningen på 90 mk och 60 mk i aktivitetsersättningen. Dock beräk ­ nas nytt it-stöd till FK på 20 mk plus ökade administrationskostnader till FK med 4,2 mk. Med förenklade regler för studier beräknas en motsvarande ökning med 2 000 personer som i dag har aktivitetsersättning som väntas bedriva studier på halvtid vilket innebär en besparing på 80 mk. Motsvarande antal för personer med sjukersättning antas vara 500, vilket leder till en besparing i sjukersättningen med 27,5 mk. En ökning av de administrativa kostnaderna uppgår till 2 mk. Sammantaget innebär det en minsk ­ ning av anslaget med 221,3 mk. Miljöpartiet tycker att dessa föreslagna förbättringar bör införas. Däremot vill vi framöver även gå vidare och se över möjligheten att studera med bibehållen sjuk- eller aktivitetsersättning. Värna rehabiliteringsmöjligheter Miljöpartiet anser att de hårda tidsgränserna i sjukförsäkringen behöver omvandlas till avstämningspunkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå hälsa. Det vill säga den rehabiliteringstrappa som den dåtida Alliansen införde behöver ändras i grunden. I avvaktan på att det är möjligt att få en majoritet för det förslaget i riksdagen är det angeläget att åtminstone säkerställa att en person som får rehabilitering vid tidsgränsen 180 dagar måste ha möjlighet att fullfölja den innan prövning av arbetsförmåga i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt ska göras. Öka möjligheten att arbeta ideellt med bibehållen ersättning I utredningen SOU 2021:69 som nämnts ovan finns förslag om att den som har sjuk- eller aktivitetsersättning måste ha möjlighet att arbeta ideellt med bibehållen ersättning och gränsen som man säkert ska ha rätt till föreslås vara 10 tim/v. Miljöpartiet anser att frågan är mycket viktig. Att ha sjukersättning för ett visst sjukdomstillstånd som innebär nedsatt arbetsförmåga får inte innebära att den enskilde inte ska kunna göra något alls av rädsla att ens ersättning blir ifrågasatt. Att delta i samhällslivet efter förmåga, kunna engagera sig i den grad man orkar, eller att på andra sätt delta i samhällslivet är viktigt för alla människor. Funktionsrättsrörelsen ifrågasätter gränsen om 10 timmar/vecka. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag där remissinstansernas synpunkter har vägts in. Utred ett sammanslaget system vid arbetslöshet och sjukdom Miljöpartiet vill på sikt reformera dagens trygghetssystem genom att slå samman a ‑ kassan, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till en gemensam trygghetsförsäkring, så kallad arbetslivstrygghet, som sköts av en och samma myndighet. Vi anser att vinsterna är stora, det skulle minska risken att människor bollas mellan olika myndig ­ heter, mindre administration, mer samverkan och möjlighet för den enskilde att få mer individanpassat stöd. Annika Hirvonen (MP) Janine Alm Ericson (MP) Marielle Lahti (MP) Nicklas Attefjord (MP)

Motion till riksdagen 2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) En socialförsäkring med människan i centrum Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kriskommission mot barnfattigdom och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inflationssäkra barnbidraget och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inflationssäkra underhållsstödet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om indexering av bostadsbidraget för barnfamiljer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa karensavdraget i sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om steglösa nivåer i sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stopp för att neka sjukpenning retroaktivt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stopp för att slås ut på grund av försenad rehabilitering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna rehabilitering genom förändrad rehabiliteringstrappa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vidgad rätt till aktivitets- och sjukersättning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja nivån i sjuk- och aktivitetsersättningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att läkares sjukskrivning ska gälla i högre grad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett sammanhållet trygghetssystem som omfattar alla och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en sjukförsäkring för alla, även kulturarbetare, studenter, egenföretagare och gigarbetare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer flexibel vilande ersättning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade möjligheter till ideellt arbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade möjligheter för totalförsvarspliktiga som uppbär ersättning att arbeta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att en myndighet får ansvar för att utbilda specialistläkare till företagshälsovården i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabbhetspremien i föräldraförsäkringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa preventionsersättning och tillkännager detta för regeringen. Inledning Människor måste kunna känna sig säkra på att få stöd från sjukförsäkringen den dag de behöver. Försäkringskassans roll behöver förändras och ge mer stöd än vad myndig ­ heten gör i dag, även om klara förbättringar har skett på senare tid. Miljöpartiet vill på sikt se en helt annan försäkring där systemen för ersättning vid sjukdom och arbetslöshet slås samman och handhas av en och samma myndighet. Detta för att kunna ge mycket mer individanpassat stöd med ett system som inte är fixerat vid att utreda arbetsförmåga på fyrkantigt vis. Som steg på vägen vill vi att de hårda tidsgränserna omvandlas till avstämnings ­ punkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå hälsa. Samuel Engblom som lett utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) har lagt ett flertal förslag som remitterats och kan läggas snarast och därmed förbättra dagens sjukförsäkring. Miljöpartiet hade gärna gått längre, men vi ser detta som steg som borde gå snabbt och enkelt att enas om över partigränserna. Vi är förvånade över att regeringen inte nämner utredningen alls då i alla fall delar av den nya regeringen under förra mandatperioden hävdade att förslagen skulle tas omhand. Den nya skatteklyfta som regeringspartierna skapat mellan sjuka och arbetande och som knappast kan ses som något annat än straffskatt, även kallad funkisskatt, måste snarast tas bort. Det har stor betydelse ekonomiskt för de som är i behov av sjuk- eller aktivitetsersättning för att de på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning inte kan försörja sig genom arbete. Det är också angeläget att framöver se till att sjukförsäkringen anpassas bättre till kulturarbetare, studenter och företagare, men också till behovsanställda, alltså de som jobbar inom den så kallade gigekonomin. Vi anser att det är högst oroande att regeringen i budgeten aviserar att man kommer att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå en modell för successiv kvalificering till svenska välfärdsförmåner, till exempel genom arbete. Utredningen ska även ges i uppdrag ”att analysera och överväga i vilken mån det är förenligt med EU-rätten att, utöver de utgångspunkter för kvalificering in i välfärden som redan angetts, låta kvalificering till välfärdsförmåner ske på grundval av medborgarskap i Sverige eller i en annan EES-stat i stället för på grundval av bosättning”. Det här är oerhört oroande för många människor, inte minst personer med funktionsnedsättning. Det signalerar en människo ­ syn och bristande tilltro till människor som vi har svårt att förstå och acceptera. Starka skyddsnät är en förutsättning för att alla kan vara trygga och ingen lämnas utanför. Jämställdhetsperspektivet och barns rätt till båda sina föräldrar och andra vuxna måste fokuseras starkare. I Miljöpartiets Sverige ska inte ett enda barn växa upp i fattigdom. Tyvärr är vi långt därifrån i dag och det är alltid barn som kommer i kläm när socialförsäkringssystemet snävas in. Det som regeringen aviserar oroar i hög grad. Vi föreslår istället en höjning av bostadsbidraget, vilket är ett träffsäkert stöd till familjer som har det tufft. Bidrag behöver automatiskt inflationssäkras och vi vill att en kriskommission ska tillsättas för att ta fram effektiva förslag mot barnfattigdom. Vi är djupt oroade över Tidöavtalet och vad det kommer att innebära för familjer och barn i Sverige. I stället för att utreda hur barnfamiljer ska bli fattigare och göra så att misstron ökar måste socialförsäkringen stärkas. Socialförsäkringens utformning utgör vårt gemensamma skyddsnät och förebygger problem både för enskilda och på samhällsnivå. Det ska inte rustas ner och stöd ska ges till de som behöver. Motverka barnfattigdom Kriskommission mot barnfattigdom Barnfattigdom är ett av de största samhällsproblemen i Sverige. Miljöpartiet anser att en kriskommission behöver tillsättas som ska ta fram förslag för att bekämpa barnfattig ­ dom. Kommissionen ska utgå från ett barnrättsperspektiv och behandla både trygghets ­ systemen och kompensatoriska åtgärder direkt riktade till barnen. Vi vill att barn ska få utrymme att vara delaktiga i processen och att barns åsikter ska beaktas i framtagandet av åtgärder. Inflationssäkra barnbidraget Barnbidraget är ett viktigt bidrag som kommer alla familjer i Sverige till del. Miljö ­ partiet anser att barnbidraget behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras. Särskilt i dagens tuffa ekonomiska läge ser vi konsekvenserna hos barnfamiljer av att kostnaderna ökar medan barnbidraget står stilla. Regeringen bör därför snarast påbörja ett arbete för att se till att barnbidraget indexeras så att det inflationssäkras. Inflationssäkra underhållsstödet Miljöpartiet anser att underhållsstödet behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras och skrivs upp i takt med inflationen, och konstruktionen behöver bli permanent. Regeringen bör återkomma med ett förslag på hur detta ska ske. Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer Regeringen höjde bostadsbidraget för barnfamiljer tillfälligt under pandemin. Miljö ­ partiet välkomnar att regeringen anser att den höjda nivån behöver fortsätta att gälla även efter det. Vi anser också att det ordinarie bostadsbidraget behöver ligga på en högre nivå än i dag samt att det behöver inflationssäkras. Vi anser att regeringen snarast bör återkomma med förslag om en permanent indexering för uppräkning av bostadsbidraget som är inflationssäker. Sjukdom och funktionsnedsättning ska inte vara lika med fattigdom Slopa karensavdraget i sjukförsäkringen Karensdagen i sjukförsäkringen är visserligen numera omvandlad till ett så kallat karensavdrag på 20 procent när du är sjuk. Men faktum kvarstår att det finns en stor orättvisa eftersom en del personer kan jobba hemifrån när de är småkrassliga medan andra kanske inte har råd att stanna hemma när de är sjuka trots att de borde och går till jobbet ändå. Med risk för att bli sämre och smitta andra. Miljöpartiet vill göra som i många andra länder, bland annat alla andra länder i Norden, och slopa hela idén med karensen. Under tiden med coronaviruset stoppade regeringen karensavdraget tillfälligt; det vill vi se permanent. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Inför steglösa nivåer i sjukförsäkringen Det är angeläget att skapa större flexibilitet och individanpassning i sjukförsäkringen. Miljöpartiet anser att det behöver bli möjligt att bli sjukskriven och återgå till arbete i den utsträckning som behövs, inte som i dag bara i fasta steg om 25, 50 och 75 procent. Det är inte minst viktigt för bra rehabilitering. I SOU 2021:69 föreslås att rehabiliterings ­ ersättning över 25 % ska kunna ges steglöst. Det bör införas. Men minst lika viktigt är också att införa fullt ut steglösa nivåer för sjukpenningen. I dagsläget är det den nedre nivån som gäller, vilket betyder att en person som bedöms ha en arbetsförmåga mellan 26 och 49 procent bara får ersättning motsvarande 25 %. I realiteten kan ett visst antal timmar per dag i minskad arbetstid eller per vecka vara det som krävs. Då måste systemet kunna vara anpassat till den verkligheten. Vi anser att regeringen bör åter ­ komma till riksdagen med ett sådant förslag. Stopp för att nekas sjukpenning retroaktivt Vi anser inte att det är rimligt att en person som blivit sjukskriven av en läkare senare när Försäkringskassan gör sin bedömning kan få avslag retroaktivt för samma period. Vi anser inte heller att en person som fått ett positivt beslut ska kunna riskera att retroaktivt få sin ersättning indragen, i de fall där Försäkringskassan väljer att överklaga ett positivt beslut från en förvaltningsdomstol. Vi vill därför att en regel införs om att en person inte ska kunna få avslag på sjukpenning retroaktivt. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett sådant förslag. Stopp för att slås ut på grund av försenad rehabilitering Under tiden med covid blev det uppenbart att den så kallade rehabiliteringskedjan slog hårt när människor kunde bli utförsäkrade när deras arbetsförmåga prövas mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden efter 180 dagar trots att de inte hade hunnit få eller gå klart rehabilitering som hade blivit fördröjd. Regeringen ändrade då reglerna och nuvarande regering föreslår nu också att förändringarna förlängs. Det är i sig bra. Vi anser dock att det behöver gälla som en allmän regel. Det kan inte vara godtagbart att försenad vård, rehabilitering eller andra insatser som är utom den enskildes kontroll gör att möjligheten att återgå till sitt arbete efter sjukskrivning försvinner. Det här har remissinstanserna LO, TCO och LO-TCO Rättsskydd lyft i sitt remissvar. De menar att undantaget från bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete vid uppskjuten vård bör permanentas och gälla alla förseningar av vård och rehabilitering som ligger utanför den försäkrades kontroll. Vi instämmer och regeringen bör återkomma med en sådan regeländring. Värna rehabiliteringsmöjligheter Miljöpartiet anser att de hårda tidsgränserna i sjukförsäkringen behöver omvandlas till avstämningspunkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå hälsa. Det vill säga den rehabiliteringstrappa som den dåtida Alliansen införde behöver ändras i grunden. I avvaktan på att det är möjligt att få en majoritet för det förslaget i riksdagen är det angeläget att åtminstone säkerställa att en person som får rehabilitering vid tidsgränsen 180 dagar måste ha möjlighet att fullfölja den innan prövning av arbetsförmåga i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt ska göras. Rehabiliteringsinsatser ska aldrig avbrytas till följd av att olika tidsgränser uppnåtts, utan måste utgå från individens behov. Därför vill vi att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna rehabilitering genom förändrad rehabiliteringstrappa och tillkännager detta för regeringen. Inför förslag för vidgad rätt till aktivitets- och sjukersättningen Ett förslag i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) är att både aktivitets- och sjukersättningen ska bedömas mot samma nya arbetsbegrepp som numer gäller för sjukpenningen efter 180 dagars sjukskrivning. Det betyder att prövningen ska göras mot ”en angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade”. Det var en förändring som gjordes av förra regeringen där Miljöpartiet ingick. Miljöpartiet vill se ett mer helhetligt system som innefattar ersättning vid både sjukdom och arbete, men anser ändå att förändringen som gjordes var till det bättre utifrån dagens system. Utredningen har även i övrigt föreslagit vissa förbättringar som gör möjligheten att få sjuk- respektive aktivitetsersättning mindre snäv. Vi anser att det är angeläget att regeringen återkommer med förslag till förbättringar för vidgad rätt till såväl aktivitets- som sjukersättning. Höj den lägsta nivån i både sjuk- och aktivitetsersättningen Att den förra regeringen tillsatt en utredning om hur sjuk- och aktivitetsersättningen kan räknas upp mer ändamålsenligt välkomnar vi starkt. Det är en förändring som vi vill se. Utredningen ska vara klar 1 dec 2023. Miljöpartiet medverkade medan vi var i regering till en mycket kraftfull höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen. Det var hög tid att en förändring skedde. De som är så pass sjuka eller har så stora funktionsnedsättningar att de inte kan arbeta har haft det mycket tufft ekonomiskt. Vi anser dock att det fortfarande behöver göras en justering uppåt. Därför vill vi att riksdagen uppmanar regeringen att gå vidare med förslag om höjda ersättningsnivåer. Ökad trygghet vid sjukskrivning och mer tillit till läkarna Människor som är sjukskrivna vittnar om hur stressen och oron för att bli av med sin sjukpenning förvärrar en redan svår vardag. Speciellt för den stora gruppen som är sjukskrivna på grund av stressrelaterade sjukdomar är det lätt att förstå hur detta försämrar möjligheten att bli frisk. Vi i Miljöpartiet anser att sjukskrivning utfärdad av läkare eller annan behörig vårdpersonal i högre grad ska få gälla. Försäkringskassan borde inte behöva granska alla sjukskrivningar redan från dag 15.Tillsammans med förslaget om att ta bort möjligheten att neka sjukpenning retroaktivt skulle detta öka den ekonomiska tryggheten och förutsebarheten för personer som är sjukskrivna. Därför vill vi att regeringen arbetar fram ett sådant förslag. Ett system med människan i centrum – inte byråkratin Ett system utan stolar att ramla emellan Det är dags för en reformering av Försäkringskassan. Miljöpartiet vill se utrymme för mer empati och sunt förnuft i trygghetssystemen så att ingen faller mellan stolarna. Vi vill stärka människors grundtrygghet genom att bygga ihop sjuk- och arbetslöshets ­ försäkringen samt försörjningsstödet. Människor ska inte bollas mellan myndigheter när de behöver samhällets stöd. Därför vill Miljöpartiet på sikt reformera dagens trygghets ­ system genom att slå samman a ‑ kassan, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till en gemensam trygghetsförsäkring, så kallad arbetslivstrygghet, som sköts av en och samma myndighet. Vi anser att vinsterna är stora, det skulle minska risken att människor bollas mellan olika myndigheter, mindre administration, mer samverkan och möjlighet för den enskilde att få mer individanpassat stöd. I Miljöpartiets vision ska försäkringssystemet hänga ihop så att varje människa har möjlighet att få en försörjning. Människor ska inte kunna ramla mellan stolarna hos olika myndigheter om myndigheterna sinsemellan gör olika bedömningar om individens arbetsförmåga. Människor som blivit utförsäkrade ska kunna återförsäkras om de fortfarande är för sjuka för att arbeta. Därför föreslår vi att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett sammanhållet trygghetssystem som omfattar alla och tillkännager detta för regeringen. Kulturarbetare, egenföretagare och gigarbetare ska också ha trygghet Det är också angeläget att framöver se till att sjukförsäkringen anpassas bättre till kulturarbetare, studenter och företagare, men också till behovsanställda, alltså de som jobbar inom den så kallade gigekonomin. Under Miljöpartiets tid i regering tillsatte vi den utredning som nu presenterat förslaget ”Ett trygghetssystem för alla – Nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst”, SOU 2023:30. Förslaget innebär att SGI som huvudregel ska beräknas på historiska inkomster för både anställda och företagare. Detta skulle göra att nämnda grupper kan få en SGI som motsvarar vad de faktiskt betalat in till försäkringssystemen. Om det är mer fördelaktigt ska fortsatt en möjlighet finnas att få sin SGI beräknad på förväntade inkomster. Förslaget innebär även att ett antal konstnärsstipendier ska bli sjukpenninggrundande. Idag innebär stipendierna tvärtom i värsta fall att konstnärerna får ersättning från staten som samtidigt kan leda till att de förlorar sin SGI. Även om det finns detaljer i förslagen som bör diskuteras vidare och som kan utvecklas tycker vi i Miljöpartiet att det är mycket angeläget att regeringen går vidare med utredningens förslag om ett trygghetssystem för alla och presenterar en proposition för riksdagen. Inför en mer flexibel vilande ersättning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning Personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning måste enklare kunna pröva både att arbeta och att studera utan att riskera att förlora sin ersättning. I utredningen (SOU 2021:69) finns förslag om att införa en mer flexibel vilande ersättning vid arbete för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Det beräknas göra att 2 000 fler med aktivitets ­ ersättning och 2 000 fler med sjukersättning kommer i arbete. Det leder till beräknad besparing i sjukersättningen och aktivitetsersättningen samtidigt som det skulle förbättra människors livskvalitet enormt. Miljöpartiet tycker att dessa föreslagna förbättringar bör införas. Därutöver vill vi framöver även gå vidare och se över möjlig ­ heten att studera med bibehållen sjuk- eller aktivitetsersättning. Därför föreslår vi att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer flexibel vilande ersättning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning och tillkännager detta för regeringen. Öka möjligheten att arbeta ideellt med bibehållen ersättning I utredningen SOU 2021:69 som nämnts ovan finns förslag om att den som har sjuk- eller aktivitetsersättning måste ha möjlighet att arbeta ideellt med bibehållen ersättning och gränsen som man säkert ska ha rätt till föreslås vara 10 tim/v. Miljöpartiet anser att frågan är mycket viktig. Att ha sjukersättning för ett visst sjukdomstillstånd som innebär nedsatt arbetsförmåga får inte innebära att den enskilde inte ska kunna göra något alls av rädsla att ens ersättning blir ifrågasatt. Att delta i samhällslivet efter förmåga, kunna engagera sig i den grad man orkar eller på andra sätt delta i samhällslivet är viktigt för alla människor. Funktionsrättsrörelsen ifrågasätter gränsen om 10 timmar/vecka. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag där remissinstansernas synpunkter har vägts in. Möjlighet att arbeta för totalförsvarspliktiga Under utbildning till officer och andra utbildningar inom totalförsvaret finns särskilda regler för bland annat bostadsbidrag och dagersättning. Bland annat kan ersättning ges för bostad som studenten haft innan man påbörjade sin utbildning. Den som tar emot sådant bidrag får emellertid inte möjlighet att ha inkomster från arbete med mer än 2 000 kronor per månad, samtidigt som ersättningen i övrigt är låg. Det vore önskvärt att se över och modernisera regelverket så att fler studerande inom totalförsvaret skulle kunna få mer likvärdiga förutsättningar för att extrajobba och sommarjobba som andra studenter, genom ett högre fribelopp. Detta skulle vara av betydelse för Försvars ­ maktens möjligheter att rekrytera även äldre personer som har etablerat familj. Förebyggande av sjukdom i fokus Utbilda läkare som är speciiserade i arbetsmedicin Företagshälsorna har en central roll i att förebygga att människor blir sjuka på grund av sitt jobb och att rehabilitera människor så att de kan försörja sig genom arbete. Kompetensförsörjningen till företagshälsan är en enorm utmaning. Ansvaret för utbildningen av specialistläkare i arbetsmedicin är idag oklart. Resultatet är att det knappt utbildas några. Enligt branschföreningen Sveriges Företagshälsor är 900 av 1 100 läkare inom företagshälsan över 65 år. Vi anser att regeringen skyndsamt bör ge en lämplig myndighet ett tydligt uppdrag att ansvara för utbildningarna inom kunskaps ­ området inklusive den finansiering som behövs. Reformera snabbhetspremien för bättre hälsa Vid socialförsäkringsutskottets forskarseminarium redogjorde tre forskare för hälsoeffekter av föräldraförsäkringen. Generellt sett är det tydligt att en generös föräldraförsäkring både i tid och ekonomiskt har en positiv effekt på föräldrars hälsa. Både mammors och pappors hälsa påverkas positivt av att vara föräldraledig. En oavsiktlig negativ hälsoeffekt har emellertid den snabbhetspremie som i dag finns i försäkringen och som innebär en förmånligare försäkring ekonomiskt för den som föder barn i tät följd. Snabbhetspremien har lett till att kvinnor föder barn i tätare följd. Att föda barn tätt innebär negativa hälsoeffekter både för mamman och för barnet. Bland annat ökar andelen missfall och för tidiga födslar. Det ska naturligtvis alltid vara en kvinnas eget beslut om och när hon önskar försöka bli gravid och föda barn. Det är dock uppenbart att staten, genom utformningen av snabbhetspremien, har påverkat kvinnors val på ett sätt som har oavsedda negativa hälsoeffekter. Därför behöver systemet förändras. Inför preventionsersättning Ett av förslagen i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) av Samuel Engblom är att införa så kallad preventions ­ ersättning. Tanken är att ersätta det som i dag kallas förebyggande sjukpenning och som används i mycket låg grad. I stället är förslaget en ny förmån som kallas preventions ­ ersättning. Begreppet är tydligare och denna ersättning ska omfatta fler typer av insatser än dagens förmån. Syftet är att fler ska kunna få förebyggande insatser för att förhindra sjukskrivning. Vi ser det här som väldigt viktigt, det innebär ett bättre helhets ­ tänkande och kan förebygga sjukdom. Vi ser att detta på sikt kommer kunna leda till besparing för minskad sjukpenning när personer med rätt åtgärder kan undvika att bli sjuka. Där ­ för vill vi att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa preventionsersättning och tillkännager detta för regeringen. Annika Hirvonen (MP) Leila Ali Elmi (MP) Janine Alm Ericson (MP) Ulrika Westerlund (MP) Linus Lakso (MP) Amanda Lind (MP)

Motion till riksdagen 2023/24:2710 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 49 575 487 405 000 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 50 131 000 1 229 000 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 414 000 ±0 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 375 000 ±0 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 289 ±0 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 416 700 55 000 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 2 308 180 ±0 2:1 Försäkringskassan 9 576 282 100 415 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 74 270 752 Summa 116 907 208 1 790 167 Sammanfattning Människor måste kunna känna sig säkra på att få stöd från sjukförsäkringen den dag de behöver. Försäkringskassans roll behöver förändras och ge mer stöd än vad myndig ­ heten gör i dag, även om klara förbättringar har skett på senare tid. Miljöpartiet vill på sikt se en helt annan försäkring där systemen för ersättning vid sjukdom och arbetslöshet slås samman och handhas av en och samma myndighet. Detta för att kunna ge mycket mer individanpassat stöd med ett system som inte är fixerat vid att utreda arbetsförmåga på fyrkantigt vis. Som steg på vägen vill vi att de hårda tidsgränserna omvandlas till avstämnings ­ punkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå hälsa. Samuel Engblom som lett utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) har lagt ett flertal förslag som remitterats och kan läggas snarast och därmed förbättra dagens sjukförsäkring. Miljö ­ partiet hade gärna gått längre, men vi ser detta som steg som borde gå snabbt och enkelt att enas om över partigränserna. Vi är förvånade att regeringen varken i förra budgeten eller årets budgetproposition nämner utredningen, då i alla fall delar av regeringen under förra mandatperioden hävdade att förslagen skulle tas omhand. Den skatteklyfta som regeringspartierna på nytt skapat mellan sjuka och arbetande och som knappast kan ses som något annat än straffskatt, även kallad funkisskatt, måste snarast ändras. Det har stor betydelse eko ­ nomiskt för de som är i behov av sjuk- eller aktivitetsersättning. Angeläget är också att framöver se till att sjukförsäkringen bättre anpassas till såväl kulturarbetares, studenters och gigekonomins som egna företagares situation. Utredningen ”Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst” har i sitt betänkande (SOU 2023:30) nyligen lagt fram ett förslag om förändrat beräkningssätt för sjukförsäkringen som skulle leda till stora förbättringar för breda grupper, inte minst de som nämns ovan. Det är viktigt att regeringen går vidare med dessa förslag. I årets budgetmotion lyfter vi framförallt förslag som förbättrar sjuk ­ försäkringen och sjuk- och aktivitetsersättningen i förhållande till människors faktiska situation. Vi anser att det är högst oroande att regeringen i budgeten aviserar att man kommer att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå en modell för successiv kvalificering till svenska välfärdsförmåner, t.ex. genom arbete. Utredningen ska även ges i uppdrag ”att analysera och överväga i vilken mån det är förenligt med EU-rätten att, utöver de utgångspunkter för kvalificering in i välfärden som redan angetts, låta kvalificering till välfärdsförmåner ske på grundval av medborgarskap i Sverige eller i en annan EES-stat i stället för på grundval av bosättning”. Det här är oerhört oroande för många människor, inte minst personer med funktionsnedsättning. Det signalerar en människosyn och bristande tilltro till människor som vi har svårt att förstå och acceptera. Anslag 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. Inför steglösa nivåer i sjukförsäkringen Det är angeläget att skapa större flexibilitet och individanpassning i sjukförsäkringen. Miljöpartiet anser att det behöver bli möjligt att bli sjukskriven och återgå till arbete i den utsträckning som behövs, inte som i dag bara i fasta steg om 25, 50 och 75 procent. Det är inte minst viktigt för bra rehabilitering. I SOU 2021:69 föreslås att rehabiliterings ­ ersättning över 25 % ska kunna ges steglöst. Det bör införas. Men minst lika viktigt är också att införa fullt ut steglösa nivåer för sjukpenningen. I dagsläget är det den nedre nivån som gäller, vilket betyder att en person som bedöms ha en arbetsförmåga mellan 26 och 49 procent bara får ersättning motsvarande 25 %. I realiteten kan ett visst antal timmar per dag i minskad arbetstid eller per vecka vara det som krävs. Då måste systemet kunna vara anpassat till den verkligheten. Stopp för att nekas sjukpenning retroaktivt Vi anser inte att det är rimligt att en person som blivit sjukskriven av en läkare senare när Försäkringskassan gör sin bedömning kan få avslag retroaktivt för samma period. Vi anser inte heller att en person som fått ett positivt beslut ska kunna riskera att retroaktivt få sin ersättning indragen, i de fall när Försäkringskassan väljer att överklaga ett positivt beslut från förvaltningsdomstol. Vi vill därför att en regel införs om att en person inte ska kunna få avslag på sjukpenning retroaktivt. Enligt en uppskattning av riksdagens utredningstjänst uppgår den beräknade kostnaden till 320 mk för 2024, och 330 mk per år för 2025 och 2026. Stopp för att slås ut på grund av försenad rehabilitering Under tiden med covid blev det uppenbart att den så kallade rehabiliteringskedjan slog hårt när människor kunde bli utförsäkrade när deras arbetsförmåga prövas mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden efter 180 dagar trots att de inte hade hunnit få eller gå klart rehabilitering som hade blivit fördröjd. Den dåvarande regeringen ändrade reglerna tillfälligt och föreslog också att regeln skulle förlängas. Vi anser dock att det behöver gälla som en allmän regel. Det kan inte vara godtagbart att försenad vård, rehabilitering eller andra insatser som är utom den enskildes kontroll gör att möjligheten att återgå till sitt arbete efter sjukskrivning försvinner. Det här har remissinstanserna LO, TCO och LO-TCO Rättsskydd lyft i sitt remissvar. De menar att undantaget från bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete vid uppskjuten vård bör permanentas och gälla alla förseningar av vård och rehabilitering som ligger utanför den försäkrades kontroll. Vi instämmer och regeringen bör återkomma med en sådan regeländring. Inför preventionsersättning Ett av förslagen i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) av Samuel Engblom är att införa så kallad preventionsersättning. Tanken är att ersätta det som i dag kallas förebyggande sjuk ­ penning och som används i mycket låg grad. I stället är förslaget en ny förmån som kallas preventionsersättning. Begreppet är tydligare och denna ersättning ska omfatta fler typer av insatser än dagens förmån. Syftet är att fler ska kunna få förebyggande insatser för att förhindra sjukskrivning. Vi ser det här som väldigt viktigt, det innebär ett bättre helhetstänkande och kan förebygga sjukdom. Kostnaden beräknas uppgå till 85 mk för 2024, 87 mk för år 2025 och 89 mk för år 2026. Vi ser att detta på sikt kommer kunna leda till besparing för minskad sjukpenning när personer med rätt åtgärder kan undvika att bli sjuka. Anslag 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. Inför förslag för vidgad rätt till aktivitets- och sjukersättningen Ett förslag i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygg ­ het” (SOU 2021:69) är att både aktivitets- och sjukersättningen ska bedömas mot samma nya arbetsbegrepp som numer gäller för sjukpenningen efter 180 dagars sjukskrivning. Det betyder att prövningen ska göras mot ”en angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade”. Det var en förändring som gjordes av förra regeringen där Miljöpartiet ingick. Miljöpartiet vill se ett mer helhetligt system som innefattar både ersättning vid sjukdom och arbete, men anser ändå att förändringen som gjordes var till det bättre utifrån dagens system. Utredningen har även i övrigt föreslagit vissa förbättringar som gör möjligheten att få sjuk- respektive aktivitetsersättning mindre snäv. Vi anser att det är angeläget att regeringen återkommer med förslag till förbättringar snarast för vidgad rätt till såväl aktivitets- som sjukersättning. Höj den lägsta nivån i både sjuk- och aktivitetsersättningen Att den förra regeringen tillsatte en utredning om hur sjuk- och aktivitetsersättningen kan räknas upp mer ändamålsenligt välkomnar vi starkt. Det är en förändring som vi vill se. Utredningen ska vara klar den 1 december 2023. Miljöpartiet medverkade medan vi var i regering till en mycket kraftfull höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen. Det var hög tid att en förändring skedde; de som är så pass sjuka eller har så stora funktions ­ nedsättningar att de inte kan arbeta har haft det mycket tufft ekonomiskt. Vi anser dock att det fortfarande behöver göras en justering uppåt. I dagsläget är den lägsta nivån – garantinivån – för ersättning mellan 10 850 och 12 163 i månaden beroende på ålder. Förslaget är en höjning av garantiersättningen med cirka 1 000 kronor i månaden för personer med sjuk- och aktivitetsersättning på garantinivå. Totalt avsätter vi 1,5 md kronor årligen i det syftet. Kostnaden beräknas bli 1,4 md år 2026. Inför en mer flexibel vilande ersättning för personer med sjuk- och aktivitetsersättning Personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning måste enklare kunna pröva både att arbeta och att studera utan att riskera att förlora sin ersättning. I utredningen (2021:69) finns förslag om att införa en mer vilande ersättning vid arbete för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Det beräknas göra att 2 000 fler med aktivitets ­ ersättning och 2 000 fler med sjukersättning kommer i arbete. Det beräknades leda till en besparing i sjukersättningen. En motsvarande ökning beräknas kunna ske med förenklade regler för studier, så att 2 000 personer av dem som i dag har aktivitets ­ ersättning kan bedriva studier på halvtid, vilket innebär en besparing. Motsvarande antal för personer med sjukersättning antas vara 500. Ett nytt it-stöd för Försäkringskassan och en ökning av de administrativa kostna ­ derna tillkommer dock. Sammantaget innebär förslagen enligt en förnyad beräkning av riksdagens utredningstjänst en minskning av anslagets kostnad med 271 mk år 2024, 253 mk år 2025 och 267 mk 2026. Miljöpartiet tycker att dessa föreslagna förbättringar ska införas. Däremot vill vi framöver även gå vidare och se över möjligheten att studera med bibehållen sjuk- eller aktivitetsersättning. Värna rehabiliteringsmöjligheter Miljöpartiet anser att de hårda tidsgränserna i sjukförsäkringen behöver omvandlas till avstämningspunkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå hälsa, det vill säga den rehabiliteringstrappa som den dåtida Alliansen införde behöver ändras i grunden. I avvaktan på att det är möjligt att få en majoritet för det förslaget i riksdagen är det angeläget att åtminstone säkerställa att en person som får rehabilitering vid tidsgränsen 180 dagar måste ha möjlighet att fullfölja den innan prövning av arbetsförmåga i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt ska göras. Öka möjligheten att arbeta ideellt med bibehållen ersättning I utredningen SOU 2021:69 som nämnts ovan finns förslag om att den som har sjuk- eller aktivitetsersättning måste ha möjlighet att arbeta ideellt med bibehållen ersättning, och gränsen som man säkert ska ha rätt till föreslås vara 10 tim/v. Miljöpartiet anser att frågan är mycket viktig. Att ha sjukersättning för ett visst sjukdomstillstånd som innebär nedsatt arbetsförmåga får inte innebära att den enskilde inte ska kunna göra något alls av rädsla att ens ersättning blir ifrågasatt. Att delta i samhällslivet efter förmåga, kunna engagera sig i den grad man orkar eller att på andra sätt delta i samhällslivet är viktigt för alla människor. Funktionsrättsrörelsen ifrågasätter gränsen om 10 timmar/vecka. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag där remissinstansernas synpunkter har vägts in. Utred ett sammanslaget system vid arbetslöshet och sjukdom Miljöpartiet vill på sikt reformera dagens trygghetssystem genom att slå samman a ‑ kassan, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till en gemensam trygghetsförsäkring, så kallad arbetslivstrygghet, som sköts av en och samma myndighet. Vi anser att vinsterna är stora, det skulle minska risken att människor bollas mellan olika myndig ­ heter, mindre administration, mer samverkan och möjlighet för den enskilde att få mer individanpassat stöd. Anslag 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen Behåll och utvärdera medicinsk service Det finns ett kostnadsbidrag för medicinsk service som beskrivs i förordning (2017:117) som handlar om att en anordnare av företagshälsovård kan få bidrag för kostnader för köp av medicinsk service från offentliga eller privata vårdgivare. Bidraget är högst 100 kronor per anställd. Regeringen menar att summan inte kan ha någon större betydelse för arbetsgivare för att betala för medicinsk service. Därför anser man att bidraget ska avvecklas. Vi anser att företagshälsovården är en väldigt viktig funktion som behöver värnas. De ger ett viktigt stöd till arbetsplatser och är insatta i arbetsmedicin och för ­ hållanden som gör att de kan bistå både arbetsgivare och enskilda på ett bra komplet ­ terande sätt. I stället för att avveckla stödet anser vi därför att stödet bör utvärderas tillsammans med frågeställningen om huruvida en annan utformning av stöd vore bättre. Erfarenhet och synpunkter från företagshälsovården behöver fångas upp i detta. Anslag 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader Regeringen skriver i budgeten att man vill avskaffa ersättningen för höga sjuklöne ­ kostnader och en utfasning påbörjas från och med 2025. I dagsläget ersätts ca 60 000 arbetsgivare på årsbasis, de flesta små arbetsgivare. Regeringen menar att ersättningen är en dålig idé eftersom det kan riskera att minska drivkrafterna att förebygga sjukfrån ­ varo på arbetsplatsen. De skriver också att ersättningen bara motsvarar en marginell del, ca 5 % av arbetsgivarnas samlade sjuklönekostnader och att det därför inte lär påverka företagen nämnvärt. Vi tycker att denna analys är klart förhastad. Det är väldigt viktigt att mindre arbets ­ givare ska kunna våga anställa personer även om de kan ha vissa sjukdomar som t ex innebär en ökad risk för sjukperioder. Och det är troligt att sjuklönekostnaderna just för små arbetsgivare kan vara mycket högre än för stora om man slår ut kostnaden. Därför säger vi nej till förslaget och menar istället att frågan bör utredas. Anslag 2:1 Försäkringskassan Miljöpartiet anser att förslaget om att överlåta föräldradagar till tredje person bör avslås i sin nuvarande utformning, se vidare resonemang i anslagsmotion för utgiftsområde 12. Av detta skäl drar vi ner de förvaltningsmedel som är avsatta för att hantera reformen. Anslaget minskas därmed med 2 mk för 2024 och 1 mk för 2025 och 2026. Vi anser att anslaget bör utökas med 7 mk för 2024 och 2025 för att förbereda den SGI-reform som lagts nyligen av utredningen ”Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst” (SOU 2023:30) och som vi hoppas att regeringen kommer att återkomma med förslag om. Förslaget innehåller viktiga förslag för en förbättrad sjukpenning för många, se vidare ovan. Annika Hirvonen (MP) Janine Alm Ericson (MP) Leila Ali Elmi (MP) Ulrika Westerlund (MP) Linus Lakso (MP)