Motion till riksdagen 2022/23:1489 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 01 Rikets styrelse Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 167 903 −23 900 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 004 077 −135 000 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 996 390 ±0 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 210 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 127 126 ±0 2:5 Riksrevisionen 359 118 ±0 3:1 Sametinget 59 676 49 000 4:1 Regeringskansliet m.m. 9 584 123 −500 000 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 760 438 100 000 6:1 Allmänna val och demokrati 149 840 ±0 6:2 Justitiekanslern 80 863 ±0 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 172 794 ±0 6:4 Valmyndigheten 60 164 ±0 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 50 518 ±0 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 207 771 ±0 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 20 000 30 000 8:1 Mediestöd 1 010 519 ±0 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 48 174 ±0 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 31 310 ±0 Summa 18 270 004 −479 900 Anslag 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med ca 10 procent av den föreslagna nivån för 2023. Läs mer om förslaget i motionen Ett modernt och demokratiskt stats ­ skick (2022/23:1216). Vi avvisar även regeringens satsning på 8 miljoner kronor med anledning av hovets jubileumsfirande 2023. Vi anser att också hovet bör spara när hela samhället går in i en lågkonjunktur. Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 23,9 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Anslag 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. Vänsterpartiet föreslår en sänkning av riksdagsledamöternas arvoden som ett led i att skapa ett gott förtroende mellan folkvalda och det folk som de representerar. Vårt förslag innebär att riksdagsledamöternas arvoden knyts till 100 procent av ett prisbas ­ belopp per månad. Vidare föreslår vi att man avskaffar alla extra arvodesersättningar som är direkt knutna till riksdagsarbetet. Läs mer om förslaget i motionen Riksdags ­ ledamöternas arvoden (2022/23:1250). Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 135 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Anslag 3:1 Sametinget Bevarande av de samiska språken Då de samiska språken under lång tid har varit, och fortfarande är, hotade och satta under stor press är behoven av olika typer av språkstödjande, stärkande, rådgivande och informationshöjande insatser enorma såväl bland samer som i samhället i stort. Det samtidigt som Sametingets personella och ekonomiska resurser är starkt begränsade. Vi föreslår därför en satsning i syfte att ge Sametinget mer resurser för att arbeta med språk ­ frågorna. Satsningen kan även användas av Sametinget för att bygga ut det samiska biblioteket som är en resurs för hela landet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Stipendieordning för samiska studier I dag måste studenter som vill läsa samiska göra det utöver sina ordinarie studier och ta ytterligare studielån. Det har medfört en stor brist på utbildade lärare i samiska språk. Vi vill införa en stipendieordning i syfte att ge samiska studenter möjlighet att ansöka om stipendier för språkstudier i samiska. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 1 miljon kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Repatriering av samiska kvarlevor och heliga föremål Krav på återförande (repatriering) av föremål och kvarlevor har rests bland världens urfolk sedan 1970-talet. Repatriering handlar om rätten till det förflutna och sina förfäder. Det handlar också om försoning mellan urfolk och statsmakterna. Sametinget har tillsatt ett etiskt råd som ska vara ett rådgivande organ för etiska frågor vad gäller hantering och förvaring av samiska kvarlevor. Vi vill se ett mer intensifierat arbete när det gäller repatrieringen från statens sida. Sametingets etiska råd behöver därför få ökade resurser för att kunna möta upp i det arbetet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 500 tusen kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Nationalscen för Sápmi Ett pilot- och utvecklingsarbete pågick 2017–2020 med uppdrag att utreda och klarlägga hur Giron Sámi Teáhter kan utvecklas till en samisk nationalscen. En förstudie har över ­ lämnats till Sametinget och Kulturdepartementet. Vi föreslår en satsning i syfte att inrätta en nationalscen för Sápmi. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 15 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Kompensation för omfördelning för konsultationsordning Regeringen har föreslagit att Sametingets anslag minskas med 2,5 miljoner kronor för 2023 för omfördelning till länsstyrelserna i de nordliga länen till följd av införande av en konsultationsordning. För 2024 beräknas anslaget minska med motsvarande belopp. Vi anser inte att det är rimligt att bekosta länsstyrelsernas arbete till följd av konsulta ­ tionsordningen genom att minska Sametingets resurser. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 2,5 miljoner för att kompensera Sametinget jämfört med regeringens förslag 2023. Anslag 4:1 Regeringskansliet m.m. Vänsterpartiet avvisar regeringens satsning till följd av ett förändrat säkerhetspolitiskt läge och ansökan om Natomedlemskap. Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m. Djurskyddet behöver stärkas för att främja en god djurvälfärd. En rad oacceptabla för ­ hållanden har under de senaste åren uppmärksammats. Vänsterpartiet vill stärka läns ­ styrelsernas resurser för att utöva kontroller utöver den del som är avgiftsfinansierad genom ett ökat anslag för länsstyrelsernas djurskyddsarbete. Det skapar ökade möjlig ­ heter att utöva djurskyddskontroller efter anmälningar och att förstärka djurskydds ­ tillsynen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 100 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer Långsiktig finansiering av insatser för att nå målet om romsk inkludering Sverige har antagit en strategi för romsk inkludering med målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom. Halva tiden har nu gått och enligt en utvärdering av Länsstyrelsen i Stockholm har arbetet tappat fart och genomslagskraft. Länsstyrelsen förordar därför ett långsiktigt statsbidrag för arbetet med romsk inkludering riktat till kommuner och myndigheter. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2023. Nationellt center/myndighet för romska frågor Kommissionen mot antiziganism (SOU 2016:44) föreslår i sitt slutbetänkande att regeringen ska inrätta ett nationellt center för romska frågor. Den förra regeringen tillsatte en utredning som har sett över frågan och lämnat förslag om att inrätta myndig ­ heten för romska frågor (Ds 2019:15). Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor i syfte att starta upp den nya myndigheten jämfört med regeringens förslag 2023. För 2024 och 2025 föreslår vi en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor för respektive år jämför med regeringens förslag. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Ida Gabrielsson (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Jessica Wetterling (V)

Motion till riksdagen 2023/24:2329 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 162 821 −24 200 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 068 396 −120 000 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 1 037 024 ±0 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 350 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 130 367 ±0 2:5 Riksrevisionen 368 817 ±0 3:1 Sametinget 63 000 71 000 4:1 Regeringskansliet m.m. 9 450 059 −143 000 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 867 590 175 300 6:1 Allmänna val och demokrati 664 640 ±0 6:2 Justitiekanslern 86 572 ±0 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 180 976 ±0 6:4 Valmyndigheten 61 405 ±0 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 51 795 ±0 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 207 771 20 000 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 20 000 30 000 8:1 Mediestöd 1 017 119 500 000 8:2 Mediemyndigheten 81 577 ±0 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 31 234 ±0 Summa 19 070 363 509 100 Vänsterpartiet avvisar regeringens generella besparingar inom statsförvaltningen Regeringen genomför en generell besparing i statsförvaltningen på 1 procent, utöver den årliga besparing som redan finns. Det gör man helt utan plan och utan hänsyn till myndigheternas särskilda behov och förutsättningar. Att statsförvaltningen är effektiv är en förutsättning för medborgarnas förtroende. Men den generella effektivisering som regeringen nu försöker sig på kommer att få konsekvenser för kärnverksamheten. Sämre förutsättningar för de statsanställda att utföra sitt uppdrag innebär i sin tur att servicen till medborgarna kommer att bli lidande. Vänsterpartiet avvisar denna generella besparing. Vi har valt att göra det samlat genom ett nytt anslag under utgiftsområde 2. Inom utgiftsområde 1 berörs följande anslag: 3:1, 4:1, 5:1, 6:6, 8:2 och 9:1. Anslag 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 15 procent av den föreslagna nivån för 2024. I dessa tider när de svenska hushållen är hårt pressade av hög inflation och stigande räntor anser Vänsterpartiet att även hovet i bör spara. Läs mer om förslaget i motionen Ett modernt och demokratiskt statsskick (2023/24:995). Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 24,2 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Anslag 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. Vänsterpartiet föreslår en sänkning av riksdagsledamöternas arvoden som ett led i att skapa ett gott förtroende mellan folkvalda och det folk som de representerar. Vårt förslag innebär att riksdagsledamöternas arvoden knyts till 100 procent av ett pris ­ basbelopp per månad. Vidare föreslår vi att alla extra arvodesersättningar som är direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas. Läs mer om förslaget i motionen Riksdagsleda ­ möternas arvoden och villkor (2023/224:992). Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 120 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Anslag 3:1 Sametinget Bevarande av de samiska språken Då de samiska språken under lång tid har varit, och fortfarande är, hotade och satta under stor press är behoven av olika typer av språkstödjande, stärkande, rådgivande och informationshöjande insatser enorma såväl bland samer som i samhället i stort. Samtidigt är Sametingets personella och ekonomiska resurser starkt begränsade. Vi föreslår därför en satsning i syfte att ge Sametinget mer resurser för att arbeta med språkfrågorna. Satsningen kan även användas av Sametinget för att bygga ut det samiska biblioteket som är en resurs för hela landet. 2022–2032 infaller FN:s språkdecennium vilket ytterligare motiverar satsningar på de samiska språken. I motionen Åtgärder för det samiska folket (2023/24:993) skriver vi mer om våra förslag gällande samepolitiken. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Stipendieordning för samiska studier I dag måste studenter som vill läsa samiska göra det utöver sina ordinarie studier och ta ytterligare studielån. Det har medfört en stor brist på utbildade lärare i samiska språk. Vi vill införa en stipendieordning i syfte att ge samiska studenter möjlighet att ansöka om stipendier för språkstudier i samiska. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Repatriering av samiska kvarlevor och heliga föremål Krav på återförande (repatriering) av föremål och kvarlevor har rests bland världens urfolk sedan 1970-talet. Repatriering handlar om rätten till det förflutna och sina förfäder. Det handlar också om försoning mellan urfolk och statsmakterna. Sametinget har tillsatt ett etiskt råd som ska vara ett rådgivande organ för etiska frågor vad gäller hantering och förvaring av samiska kvarlevor. Vi vill se ett mer intensifierat arbete när det gäller repatrieringen från statens sida. Sametingets etiska råd behöver därför få ökade resurser för att kunna möta upp i det arbetet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 1 miljon kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Nationalscen för Sápmi Sámi Teáhter (Samiska teatern) bildades genom ett beslut i Sametinget 1992 och tog sitt nuvarande namn, Giron Sámi Teáhter, 2009. Produktionerna turnerar i landet, främst i den svenska delen av Sápmi. Uppdraget är att bedriva professionell scenkonst med den samiska kulturen och identiteten som grund samt främja de samiska språken genom att lyfta samhällsaktuella frågor. Förutom att Giron Sámi Teáhter är det samiska folkets teater är det även en kunskapsbank i språk och kultur för hela det samiska området. Ett pilot- och utvecklingsarbete pågick 2017–2020 med uppdrag att utreda och klarlägga hur Giron Sámi Teáhter kan utvecklas till en samisk nationalscen. En förstudie har överlämnats till Sametinget och Kulturdepartementet. Vi föreslår en satsning i syfte att inrätta en nationalscen för Sápmi. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Ökade resurser till konsultationsförfaranden Den 1 mars 2022 trädde konsultationslagen i kraft. Syftet med konsultationer är att främja det samiska folkets inflytande över sina angelägenheter. Förslaget innebär att regeringen och statliga förvaltningsmyndigheter ska vara skyldiga att konsultera Sametinget innan beslut fattas i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. Den 1 mars 2024 har lagen varit i kraft i två år och därigenom ansluts även regioner och kommuner till konsultationsordningen. Vi vill därför utöka resurserna till Sametinget så att de får mer resurser till konsultationsförfaranden. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Sammantaget tillför Vänsterpartiet anslag 3:1 Sametinget 71 miljoner kronor mer än regeringen 2024. Anslag 4:1 Regeringskansliet m.m. Vi anser att Regeringskansliet har fått omotiverat mycket pengar jämfört med regeringens tidigare budgetförslag (BP 2022, prop. 2022/23:1). Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 143 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m. Ökade resurser för djurskyddskontroller Djurskyddet behöver stärkas för att främja en god djurvälfärd. En rad oacceptabla förhållanden har under de senaste åren uppmärksammats. Vänsterpartiet vill stärka länsstyrelsernas resurser för att utöva kontroller utöver den del som är avgiftsfinansierad genom ett ökat anslag för länsstyrelsernas djurskyddsarbete. Det skapar ökade möjligheter att utöva djurskyddskontroller efter anmälningar och att förstärka djurskyddstillsynen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 100 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Statligt stöd för stärkt tillsyn av strandskyddets efterlevnad Strandskyddet är av mycket stor betydelse för allmänhetens tillgång till sjöar och vattendrag och för vår biologiska mångfald. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga dessa förutsättningarna. Genom strandskyddet som infördes på 1950-talet har tillgången till en stor andel av våra stränder varit möjlig för alla människor oavsett inkomst. Exploateringen av våra stränder har trots strandskyddslagstiftningen fortsatt sedan 1950-talet men strandskyddet är ändå i dag en bärande del av allemansrätten. Tidigare utvärderingar visar att avvikelser vid tillämpningen av strandskyddslagstiftningen varierar kraftigt mellan kommuner och mellan länsstyrelser. Dessutom framhåller utredningen Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) att det bedrivs relativt lite strandskyddstillsyn i landet. Vänsterpartiet anser att det är av stor vikt att överträdelser av strandskyddet beivras och anser att länsstyrelserna bör tillföras ekonomiska resurser för att stärka strandskyddstillsynen i landet för att värna allmänhetens tillgång till stränder. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Administrativ ersättning för att fördela stöd till samhällsbyggnadsprojekt i Norrbottens och Västerbottens län Regeringen föreslår att stödet för innovativa och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Norrbottens och Västerbottens län på utgiftsområde 18 avvecklas för att finansiera andra reformer. Som konsekvens föreslås att länsstyrelsernas administrativa ersättning för att fördela stödet ska upphöra och anslaget minskas med 300 000 kronor per år 2024–2030. Vänsterpartiet avvisar avvecklingen av stödet. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 300 000 kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Förstärkning av länsstyrelsernas organisation Området länsstyrelserna avser den samordnade länsförvaltningen med de 21 länsstyrelserna. Anslaget finansierar en del av länsstyrelsernas verksamhetskostnader. Resterande del av kostnaderna finansieras med bidrag från andra anslag och avgifter. För att få nödvändig kontinuitet i verksamheten krävs att länsstyrelserna får en stabil finansiering. Detta har varit svårt då stor del av finansieringen sker via andra myndigheter. Länsstyrelserna har bl.a. haft svårt att rekrytera anställda med specialistkompetens till följd av den oförutsägbara medelstilldelningen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 50 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Sammantaget tillför Vänsterpartiet anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m. 175 miljoner kronor mer än regeringen 2024. Anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter De nationella minoriteterna är samer, som också är ett urfolk, sverige ­ finnar, tornedalingar, romer och judar. De språk som omfattas är samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Med tornedalingar avser vi även kväner och lantalaiset. Genom internationella avtal har Sverige sedan ratificeringen 2000 förbundit sig att skydda och stärka de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv och religion. Men mycket återstår att göra. Fortfarande förekommer diskriminering, rasism och hatbrott mot människor som tillhör de nationella minoriteterna. Av denna anledning måste vi ständigt fortsätta att förbättra och utveckla rättigheterna för den nationella minoritetsbefolkningen. Läs mer om våra förslag i motionen Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken (2022/23:1214). Vi föreslår en satsning i syfte att fördjupa arbetet med åtgärder för de nationella minoriteterna. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer Långsiktig finansiering av insatser för att nå målet om romsk inkludering Sverige har antagit en strategi för romsk inkludering med målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom. Halva tiden har nu gått och enligt en utvärdering av Länsstyrelsen i Stockholm har arbetet tappat fart och genomslagskraft. Länsstyrelsen förordar därför ett långsiktigt statsbidrag för arbetet med romsk inkludering riktat till kommuner och myndigheter. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Nationellt center/myndighet för romska frågor Kommissionen mot antiziganism (SOU 2016:44) föreslår i sitt slutbetänkande att regeringen ska inrätta ett nationellt center för romska frågor. Den förra regeringen tillsatte en utredning som har sett över frågan och lämnat förslag om att inrätta Myndigheten för romska frågor (Ds 2019:15). Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor i syfte att starta upp den nya myndigheten jämfört med regeringens förslag 2024. Sammantaget tillför Vänsterpartiet 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 30 miljoner kronor mer än regeringen 2024. Anslag 8:1 Mediestöd Regeringen har lämnat förslag till riksdagen om en ny lag om mediestöd. Den nya lagen ska träda i kraft den 1 januari 2024, under förutsättning att det nya stödsystemet godkänns av Europeiska kommissionen. Det nya mediestödet kommer sannolikt att leda till en minskad mångfald på medieområdet. Vänsterpartiet anser att en större satsning behöver göras på mediestödssystemet, i synnerhet för att värna mångfalden av medier. Läs mer om våra förslag i motionen med anledning av prop. 2022/23:133 Ett hållbart mediestöd för hela landet (2023/24:20). Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2024. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Ida Gabrielsson (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Jessica Wetterling (V)

Motion till riksdagen 2024/25:1937 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen (V) 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 190 463 −28 600 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 114 343 −120 000 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 1 100 317 ±0 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 340 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 133 625 ±0 2:5 Riksrevisionen 390 897 ±0 3:1 Sametinget 70 721 66 000 4:1 Regeringskansliet m.m. 10 431 470 −501 600 5:1 Länsstyrelserna m.m. 4 180 845 125 000 6:1 Allmänna val och demokrati 198 640 ±0 6:2 Justitiekanslern 95 967 ±0 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 219 119 20 000 6:4 Valmyndigheten 170 715 ±0 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 53 851 25 000 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 157 771 151 500 8:1 Mediestöd 991 119 526 000 8:2 Mediemyndigheten 88 182 ±0 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 33 736 ±0 99:1 Anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer ±0 50 000 99:2 Svensk ambassadör för FN-resolution 1325 ±0 3 000 Summa 20 130 981 316 300 Anslag 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 15 procent av den föreslagna nivån för 2025. Vi anser att även hovet bör spara när hela samhället befinner sig i en låg ­ konjunktur. Läs mer om förslaget i motionen Konstitutionella frågor (2024/25:1934). Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 28,6 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Anslag 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. Vänsterpartiet föreslår en sänkning av riksdagsledamöternas arvoden som ett led i att skapa ett gott förtroende mellan folkvalda och det folk som de representerar. Vårt förslag innebär att riksdagsledamöternas arvoden knyts till 100 procent av ett pris ­ basbelopp per månad. Vidare föreslår vi att alla extra arvodesersättningar som är direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas. Läs mer om förslaget i motionen Konstitutionella frågor (2024/25:1934). Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 120 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Anslag 3:1 Sametinget Sammantaget tillför Vänsterpartiet anslag 3:1 Sametinget 66 miljoner kronor mer än regeringen för 2025, se nedan för en redovisning av förslagen. Bevarande av de samiska språken Då de samiska språken under lång tid har varit, och fortfarande är, hotade och satta under stor press är behoven av olika typer av språkstödjande, stärkande, rådgivande och informationshöjande insatser enorma såväl bland samer som i samhället i stort. Samtidigt är Sametingets personella och ekonomiska resurser starkt begränsade. Vi föreslår därför en satsning i syfte att ge Sametinget mer resurser för att arbeta med språkfrågorna. Satsningen kan även användas av Sametinget för att bygga ut det samiska biblioteket som är en resurs för hela landet. 2022–2032 infaller FN:s språkdecennium, vilket ytterligare motiverar satsningar på de samiska språken. I motionen Åtgärder för det samiska folket (2023/24:993) skriver vi mer om våra förslag gällande samepolitiken. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Stipendieordning för samiska studier I dag måste studenter som vill läsa samiska göra det utöver sina ordinarie studier och ta ytterligare studielån. Det har medfört en stor brist på utbildade lärare i samiska språk. Vi vill införa en stipendieordning i syfte att ge samiska studenter möjlighet att ansöka om stipendier för språkstudier i samiska. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Repatriering av samiska kvarlevor och heliga föremål Krav på återförande (repatriering) av föremål och kvarlevor har rests bland världens urfolk sedan 1970-talet. Repatriering handlar om rätten till det förflutna och sina förfäder. Det handlar också om försoning mellan urfolk och statsmakterna. Sametinget har tillsatt ett etiskt råd som ska vara ett rådgivande organ för etiska frågor vad gäller hantering och förvaring av samiska kvarlevor. Vi vill se ett mer intensifierat arbete när det gäller repatrieringen från statens sida. Sametingets etiska råd behöver därför få ökade resurser för att kunna möta upp i det arbetet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 1 miljon kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Nationalscen för Sápmi Sámi Teáhter (Samiska teatern) bildades genom ett beslut i Sametinget 1992 och tog sitt nuvarande namn, Giron Sámi Teáhter, 2009. Produktionerna turnerar i landet, främst i den svenska delen av Sápmi. Uppdraget är att bedriva professionell scenkonst med den samiska kulturen och identiteten som grund samt främja de samiska språken genom att lyfta samhällsaktuella frågor. Förutom att Giron Sámi Teáhter är det samiska folkets teater är det även en kunskapsbank i språk och kultur för hela det samiska området. Ett pilot- och utvecklingsarbete pågick 2017–2020 med uppdrag att utreda och klarlägga hur Giron Sámi Teáhter kan utvecklas till en samisk nationalscen. En förstudie har överlämnats till Sametinget och Kulturdepartementet. Vi föreslår en satsning i syfte att inrätta en nationalscen för Sápmi. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Anslag 4:1 Regeringskansliet m.m. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en minskning av anslag 4:1 Regeringskansliet m.m. med 501,6 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Mindre pengar till Regeringskansliet Vi anser att Regeringskansliet har fått omotiverat mycket pengar jämfört med regeringens tidigare budgetförslag (BP 2022, prop. 2022/23:1). Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Vi avvisar överflyttning av pengar från anslag 1:2 utgiftsområde 5 Regeringen föreslår även att anslaget ökas med 16 500 000 kronor fr.o.m. 2025 för att renodla verksamheten vid svenska dialoginstitutet för Mellanöstern och Nordafrika. Finansiering sker bl.a. genom att anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet inom utgiftsområde 5 Internationell samverkan minskas med 1 600 000 kronor fr.o.m. 2025. Vi avvisar denna minskning av anslag 1:2 inom utgiftsområde 5 och föreslår därför att anslag 4:1 Regeringskansliet m.m. minskas med 1,6 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m. Sammantaget tillför Vänsterpartiet anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m. 125 miljoner kronor mer än regeringen för 2025. Ökade resurser för djurskyddskontroller Djurskyddet behöver stärkas för att främja en god djurvälfärd. En rad oacceptabla förhållanden har under de senaste åren uppmärksammats. Vänsterpartiet vill stärka länsstyrelsernas resurser för att utöva kontroller utöver den del som är avgiftsfinansierad genom ett ökat anslag för länsstyrelsernas djurskyddsarbete. Det skapar ökade möjlig ­ heter att utöva djurskyddskontroller efter anmälningar och att förstärka djurskydds ­ tillsynen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 100 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Statligt stöd för stärkt tillsyn av strandskyddets efterlevnad Strandskyddet är av mycket stor betydelse för allmänhetens tillgång till sjöar och vattendrag och för vår biologiska mångfald. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga dessa förutsättningarna. Genom strandskyddet som infördes på 1950-talet har tillgången till en stor andel av våra stränder varit möjlig för alla människor oavsett inkomst. Exploateringen av våra stränder har trots strandskyddslagstiftningen fortsatt sedan 1950-talet men strandskyddet är ändå i dag en bärande del av allemansrätten. Tidigare utvärderingar visar att avvikelser vid tillämpningen av strandskydds ­ lagstift ­ ningen varierar kraftigt mellan kommuner och mellan länsstyrelser. Dessutom framhåller utredningen Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) att det bedrivs relativt lite strandskyddstillsyn i landet. Vänsterpartiet anser att det är av stor vikt att överträdelser av strandskyddet beivras och anser att länsstyrelserna bör tillföras ekonomiska resurser för att stärka strandskyddstillsynen i landet för att värna allmänhetens tillgång till stränder. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Anslag 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten Vi föreslår en satsning för att Integritetsskyddsmyndigheten ska kunna fullgöra sina uppgifter, bl.a. inspektioner och tillsyn samt hantering av anmälningar med anledning av bl.a. GDPR och kamerabevakningslagen. Handläggningstiderna för att få kamera ­ övervakningstillstånd är orimligt långa. Vi står bakom tillståndskravet som huvudregel men anser att tiderna måste förkortas. Vi föreslår en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Anslag 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter Enligt Ds 2019:4 skulle MR-institutet successivt få mer pengar än vad regeringen föreslår. Vi föreslår därför en höjning av anslaget med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter Sammantaget tillför Vänsterpartiet anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 151,5 miljoner kronor mer än regeringen för 2025. Vi avvisar regeringens kraftiga neddragning på anslag 7:1 Rättigheterna för den nationella minoritetsbefolkningen måste utvecklas, inte avvecklas. Vänsterpartiet avvisar därför regeringens sänkning av anslaget med 90 miljoner kronor. Vi anser också att de s.k. tidsbegränsade medlen bör permanentas. Vi avvisar även sammanslagningen med anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer, se nedan. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 90 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Vi föreslår även att 9,5 miljoner kronor överförs till anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer. Generell satsning på de nationella minoriteterna De nationella minoriteterna är samer, som också är ett urfolk, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar. De språk som omfattas är samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Med tornedalingar avser vi även kväner och lantalaiset. Genom internationella avtal har Sverige sedan ratificeringen 2000 förbundit sig att skydda och stärka de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv och religion. Men mycket återstår att göra. Fortfarande förekommer diskriminering, rasism och hatbrott mot människor som tillhör de nationella minoriteterna. Av denna anledning måste vi ständigt fortsätta att förbättra och utveckla rättigheterna för den nationella minoritetsbefolkningen. Läs mer om våra förslag i motionen Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken (2024/25:1935). Vi föreslår en satsning i syfte att fördjupa arbetet med åtgärder för de nationella minoriteterna. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Permanent finansiering av minoritetsspråkens språkcentrum Vi vill ha en permanent finansiering av minoritetsspråkens språkcentrum för finska, meänkieli, romani och jiddisch samt Sametingets språkcentrum efter 2024. Regeringen föreslår förvisso en satsning men den är inte tillräcklig. Vi föreslår en ökning av anslaget med 6,5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Mer pengar till resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken Kungliga biblioteket (KB) fick fr.o.m. 2021 ett uppdrag att utveckla resursbibliotek för landets nationella minoriteter. Resursbiblioteken representerar de nationella minoritets ­ språken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Biblioteken är ett stöd i kommunernas uppdrag att erbjuda böcker och andra medier på språken. Vi föreslår en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Genomförande av judisk strategi Utredningen om nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige har överlämnat sitt betänkande till regeringen i januari 2024 (SOU 2024:3). Utredningen har bl.a. lämnat förslag till en samlad strategi med syfte att säkra fortlevnad och utveckling av judiskt liv i Sverige, med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om skydd för nationella minoriteter och minoritetsspråk. Regeringen föreslår förvisso en satsning för att genom ­ föra förslaget om judisk strategi. Vi noterar att regeringen även föreslagit en satsning på säkerhetshöjande åtgärder för den judiska minoriteten inom anslag 6:1 Allmänna val och demokrati. Oavsett detta är satsningen inte tillräcklig enligt SOU 2024:3. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 39,5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Anslag 8:1 Mediestöd Den nya lagen om mediestöd trädde i kraft den 1 januari 2024. Det nya mediestödet har nu tyvärr visat sig leda till en minskad mångfald på medieområdet då flera mindre tidningar inte fått stöd och därmed kan komma att tvingas lägga ned. Vänsterpartiet anser att en större satsning behöver göras på mediestödssystemet, i synnerhet för att värna mångfalden av medier. Läs mer om våra förslag i motionen med anledning av prop. 2022/23:133 Ett hållbart mediestöd för hela landet (mot. 2023/24:20). En höjning av mediestödet skulle t.ex. möjliggöra för tidningar att satsa på ett centrum för granskande journalistik. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Vi avvisar även regeringens föreslagna minskning av tidsbegränsade medel för att möjliggöra en fortsatt spridning av tryckta nyhetstidningar i områden där tidningsdistributionen påverkats av varannandags ­ utdelning. Vänsterpartiet föreslår att dessa medel kvarstår och att anslaget därmed ökas med 26 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2025. Sammantaget tillför Vänsterpartiet anslag 8:1 Mediestöd 526 miljoner kronor mer än regeringen 2025. Nytt anslag 99:1 (Anslag 7:2) Åtgärder för den nationella minoriteten romer Vi avvisar sammanslagningen med anslag 7:1 och neddragningen på åtgärder för den nationella minoriteten romer Regeringen föreslår att anslag 7:2 ska slås ihop med anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter. Samtidigt föreslår regeringen en kraftig sänkning av anslag 7:2 fr.o.m. 2025. Vi avvisar dessa förslag eftersom arbetet med romsk inkludering snarare behöver utvecklas än avvecklas. Vänsterpartiet föreslår därför att 9,5 miljoner kronor överförs från anslag 7:1 till anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer och att anslag 7:2 ökas med 10,5 miljoner kronor, vilket motsvarar regeringens föreslagna sänkning. Den totala ökningen av anslag 7:2 till följd av regeringens förslag blir 20 miljoner kronor för 2025. Långsiktig finansiering av insatser för att nå målet om romsk inkludering Sverige har antagit en strategi för romsk inkludering med målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom. Halva tiden har nu gått och enligt en utvärdering av Länsstyrelsen i Stockholm har arbetet tappat fart och genomslagskraft. Länsstyrelsen förordar därför ett långsiktigt statsbidrag för arbetet med romsk inkludering riktat till kommuner och myndigheter. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025. Nationellt center för romska frågor Kommissionen mot antiziganism (SOU 2016:44) föreslår i sitt slutbetänkande att regeringen ska inrätta ett nationellt center för romska frågor. Den förra regeringen tillsatte en utredning som har sett över frågan och lämnat förslag om att inrätta Myndigheten för romska frågor (Ds 2019:15). Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor i syfte att starta upp den nya myndigheten jämfört med regeringens förslag för 2025. Sammantaget tillför Vänsterpartiet anslag 99:1 (anslag 7:2) Åtgärder för den nationella minoriteten romer 50 miljoner kronor mer än regeringen för 2025. Nytt anslag 99:2 En svensk ambassadör för FN-resolution 1325 Vänsterpartiet har tidigare motionerat om att en svensk ambassadör bör tillsättas för att stärka det svenska arbetet med att implementera resolution 1325. Detta bidrar dessutom både till att uppnå mål 5 Jämställdhet och mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen i Agenda 2030. Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag för en svensk ambassadör för FN-resolution 1325. Vänsterpartiet föreslår en satsning på 3 miljoner kronor för 2025. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Daniel Riazat (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Jessica Wetterling (V)

Motion till riksdagen 2025/26:3158 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 190 457 −28 600 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 182 565 −120 000 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 1 205 607 ±0 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 340 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 170 059 ±0 2:5 Riksrevisionen 399 403 ±0 3:1 Sametinget 66 987 68 000 4:1 Regeringskansliet m.m. 10 722 886 −650 000 5:1 Länsstyrelserna m.m. 4 418 384 125 000 6:1 Allmänna val och demokrati 921 940 ±0 6:2 Justitiekanslern 101 298 ±0 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 226 336 ±0 6:4 Valmyndigheten 173 740 ±0 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 54 840 ±0 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 159 271 175 500 8:1 Mediestöd 977 119 526 000 8:2 Mediemyndigheten 97 861 ±0 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 36 371 ±0 99:1 Återinför anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer ±0 50 000 99:2 En svensk ambassadör för FN-resolution 1325 ±0 3 000 Summa 21 614 324 148 900 Anslag 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 15 procent av den föreslagna nivån för 2026. Vi anser att även hovet bör spara när hela samhället befinner sig i en lågkon ­ junktur. Läs mer om förslaget i motionen Konstitutionella frågor (mot. 2025/26:2790). Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 28,6 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Anslag 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. Vänsterpartiet föreslår en sänkning av riksdagsledamöternas arvoden som ett led i att skapa ett gott förtroende mellan folkvalda och det folk som de representerar. Vårt förslag innebär att riksdagsledamöternas arvoden knyts till 100 procent av ett prisbas ­ belopp per månad. Vidare föreslår vi att alla extra arvodesersättningar som är direkt knutna till riksdagsarbetet avskaffas. Läs mer om förslaget i motionen Konstitutionella frågor (mot. 2025/26:2790). Vänsterpartiet föreslår en minskning av anslaget med 120 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Anslag 3:1 Sametinget Sammantaget tillför Vänsterpartiet anslag 3:1 Sametinget 68 miljoner kronor mer än regeringen för 2026, se nedan för en redovisning av förslagen. I motionen En politik för urfolket samer (mot. 2025/26:2787) skriver vi mer om våra förslag gällande same ­ politiken. Bevarande av de samiska språken Då de samiska språken under lång tid har varit, och fortfarande är, hotade och satta under stor press är behoven av olika typer av språkstödjande, stärkande, rådgivande och informationshöjande insatser enorma såväl bland samer som i samhället i stort. Samtidigt är Sametingets personella och ekonomiska resurser starkt begränsade. Vi föreslår därför en satsning i syfte att ge Sametinget mer resurser för att arbeta med språkfrågorna. Satsningen kan även användas av Sametinget för att bygga ut det samiska biblioteket som är en resurs för hela landet. 2022–2032 infaller FN:s språkdecennium, vilket ytterligare motiverar satsningar på de samiska språken. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Stipendieordning för samiska studier I dag måste studenter som vill läsa samiska göra det utöver sina ordinarie studier och ta ytterligare studielån. Det har medfört en stor brist på utbildade lärare i samiska språk. Vi vill införa en stipendieordning i syfte att ge samiska studenter möjlighet att ansöka om stipendier för språkstudier i samiska. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Repatriering av samiska kvarlevor och heliga föremål Krav på återförande (repatriering) av föremål och kvarlevor har rests bland världens urfolk sedan 1970-talet. Repatriering handlar om rätten till det förflutna och sina förfäder. Det handlar också om försoning mellan urfolk och statsmakterna. Sametinget har tillsatt ett etiskt råd som ska vara ett rådgivande organ för etiska frågor vad gäller hantering och förvaring av samiska kvarlevor. Vi vill se ett mer intensifierat arbete när det gäller repatrieringen från statens sida. Sametingets etiska råd behöver därför få ökade resurser för att kunna möta upp i det arbetet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 1 miljon kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Nationalscen för Sápmi Sámi Teáhter (Samiska teatern) bildades genom ett beslut i Sametinget 1992 och tog sitt nuvarande namn, Giron Sámi Teáhter, 2009. Produktionerna turnerar i landet, främst i den svenska delen av Sápmi. Uppdraget är att bedriva professionell scenkonst med den samiska kulturen och identiteten som grund samt främja de samiska språken genom att lyfta samhällsaktuella frågor. Förutom att Giron Sámi Teáhter är det samiska folkets teater är det även en kunskapsbank i språk och kultur för hela det samiska området. Ett pilot- och utvecklingsarbete pågick 2017–2020 med uppdrag att utreda och klarlägga hur Giron Sámi Teáhter kan utvecklas till en samisk nationalscen. En förstudie har över ­ lämnats till Sametinget och Kulturdepartementet. Vi föreslår en satsning i syfte att inrätta en nationalscen för Sápmi. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 30 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Medel till omval Valprövningsnämnden har beslutat att det blir omval i sametingsvalet 2025. Beslutet grundar sig på att totalt 93 ogiltigförklarade röster hanterats felaktigt. Det är enligt vår mening inte rimligt att Sametinget bekostar valet inom befintlig budget utan kompen ­ sation. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 2 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Anslag 4:1 Regeringskansliet m.m. Vi anser att Regeringskansliet har fått omotiverat mycket pengar jämfört med regering ­ ens tidigare budgetförslag (BP 2022, prop. 2022/23:1). Vänsterpartiet föreslår därför en minskning av anslaget med 650 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m. Sammantaget tillför Vänsterpartiet anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m. 125 miljoner kronor mer än regeringen för 2026. Ökade resurser för djurskyddskontroller Djurskyddet behöver stärkas för att främja en god djurvälfärd. En rad oacceptabla förhållanden har under de senaste åren uppmärksammats. Vänsterpartiet vill stärka länsstyrelsernas resurser för att utöva kontroller utöver den del som är avgiftsfinansierad genom ett ökat anslag för länsstyrelsernas djurskyddsarbete. Det skapar ökade möjlig ­ heter att utöva djurskyddskontroller efter anmälningar och att förstärka djurskydds ­ tillsynen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 100 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Statligt stöd för stärkt tillsyn av strandskyddets efterlevnad Strandskyddet är av mycket stor betydelse för allmänhetens tillgång till sjöar och vattendrag och för vår biologiska mångfald. Syftet med strandskyddet är att långsiktigt trygga dessa förutsättningar. Genom strandskyddet som infördes på 1950-talet har tillgången till en stor andel av våra stränder varit möjlig för alla människor oavsett inkomst. Exploateringen av våra stränder har trots strandskyddslagstiftningen fortsatt sedan 1950-talet men strandskyddet är ändå i dag en bärande del av allemansrätten. Tidigare utvärderingar visar att avvikelser vid tillämpningen av strandskyddslagstift ­ ningen varierar kraftigt mellan kommuner och mellan länsstyrelser. Dessutom fram ­ håller utredningen Tillgängliga stränder – ett mer differentierat strandskydd (SOU 2020:78) att det bedrivs relativt lite strandskyddstillsyn i landet. Vänsterpartiet anser att det är av stor vikt att överträdelser av strandskyddet beivras och anser att länsstyrelserna bör tillföras ekonomiska resurser för att stärka strandskyddstillsynen i landet för att värna allmänhetens tillgång till stränder. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 25 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter Sammantaget tillför Vänsterpartiet anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 175,5 miljoner kronor mer än regeringen för 2026. Återupprätta minoritetspolitiken Regeringen föreslog i sin budgetproposition för 2025 en minskning av anslaget med 90 miljoner kronor som Vänsterpartiet avvisade (prop. 2024/25:1, mot. 2024/25:1937 utg.omr. 1). Rättigheterna för den nationella minoritetsbefolkningen måste utvecklas, inte avvecklas. Vi vill återupprätta minoritetspolitiken och föreslår därför en ökning av anslaget med 90 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Vi föreslår även att 9,5 miljoner kronor överförs till anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer (se nedan). Generell satsning på de nationella minoriteterna De nationella minoriteterna är samer, som också är ett urfolk, sverigefinnar, tornedal ­ ingar, romer och judar. De språk som omfattas är samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch. Med tornedalingar avser vi även kväner och lantalaiset. Genom internationella avtal har Sverige sedan ratificeringen 2000 förbundit sig att skydda och stärka de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv och religion. Men mycket återstår att göra. Fortfarande förekommer diskriminering, rasism och hatbrott mot människor som tillhör de nationella minoriteterna. Av denna anledning måste vi ständigt fortsätta att förbättra och utveckla rättigheterna för den nationella minoritetsbefolkningen. Läs mer om våra förslag i motionen En politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken (mot. 2025/26:2786). Vi föreslår en satsning i syfte att fördjupa arbetet med åtgärder för de nationella minoriteterna. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Permanent finansiering av minoritetsspråkens språkcentrum Vi vill ha en permanent finansiering av minoritetsspråkens språkcentrum för finska, meänkieli, romani och jiddisch samt Sametingets språkcentrum. Regeringen föreslår förvisso en satsning men den är inte tillräcklig. Vi föreslår en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Mer pengar till resursbiblioteken för de nationella minoritetsspråken Kungliga biblioteket (KB) fick fr.o.m. 2021 ett uppdrag att utveckla resursbibliotek för landets nationella minoriteter. Resursbiblioteken representerar de nationella minoritets ­ språken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Biblioteken är ett stöd i kommunernas uppdrag att erbjuda böcker och andra medier på språken. Vi föreslår en ökning av anslaget med 5 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Genomförande av judisk strategi Utredningen om nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige har överlämnat sitt betänkande till regeringen i januari 2024 (SOU 2024:3). Utredningen har bl.a. lämnat förslag till en samlad strategi med syfte att säkra fortlevnad och utveckling av judiskt liv i Sverige, med utgångspunkt i Sveriges internationella åtaganden om skydd för natio ­ nella minoriteter och minoritetsspråk. Utredningen har även beräknat kostnaden för att genomföra åtgärderna. Regeringen föreslog i sin budgetproposition för 2025 en mindre satsning för att genomföra förslaget om judisk strategi (prop. 2024/25:1, mot. 2024/25:1937 utg.omr. 1). I juni 2025 beslutade regeringen om en strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism i Sverige. I den nu aktuella budgetpropositionen saknas motsvarande satsning för 2026. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av anslaget med 60 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag för 2026. Anslag 8:1 Mediestöd Sammantaget tillför Vänsterpartiet anslag 8:1 Mediestöd 526 miljoner kronor mer än regeringen för 2026. Den nya lagen om mediestöd trädde i kraft den 1 januari 2024. Det nya mediestödet har nu tyvärr visat sig leda till en minskad mångfald på medieområdet då flera mindre tidningar inte fått stöd och därmed kan komma att tvingas lägga ned. Vänsterpartiet anser att en större satsning behöver göras på mediestödssystemet, i synnerhet för att värna mångfalden av medier. Läs mer om våra förslag i motionen med anledning av prop. 2022/23:133 Ett hållbart mediestöd för hela landet (mot. 2023/24:20). Vänster ­ partiet föreslår en ökning av anslaget med 500 miljoner kronor varav 5 miljoner kronor avser ett centrum för undersökande journalistik. Vi föreslår även en satsning för att kompensera för regeringens tidigare minskning av tidsbegränsade medel för att möjliggöra en fortsatt spridning av tryckta nyhetstidningar i områden där tidningsdistributionen påverkats av varannandagsutdelning (prop. 2024/25:1, mot. 2024/25:1937 utg.omr. 1). Vänsterpartiet föreslår att dessa medel återinförs och att anslaget därmed ökas med 26 miljoner kronor. Nytt anslag 99:1 Sammantaget tillför Vänsterpartiet anslag 99:1 (anslag 7:2) Åtgärder för den nationella minoriteten romer 50 miljoner kronor mer än regeringen för 2026. Återinför anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer Vi har tidigare avvisat sammanslagningen med anslag 7:1 och neddragningen på åtgärder för den nationella minoriteten romer (prop. 2024/25:1, mot. 2024/25:1937 utg.omr. 1). Regeringen föreslog i sin budgetproposition för 2025 att anslag 7:2 skulle slås ihop med anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter. Samtidigt föreslog reger ­ ingen en kraftig sänkning av anslag 7:2 fr.o.m. 2025. Arbetet med romsk inkludering behöver utvecklas, inte avvecklas. Vänsterpartiet föreslår därför att 9,5 miljoner kronor överförs från anslag 7:1 till det återinförda anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer och att anslag 7:2 ökas med 10,5 miljoner kronor, vilket motsvarar regeringens tidigare sänkning. I syfte att återupprätta politiken för romer föreslår vi en satsning på det återinförda anslag 7:2 på 20 miljoner kronor för 2026. Långsiktig finansiering av insatser för att nå målet om romsk inkludering Sverige har antagit en strategi för romsk inkludering med målet att den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom. Halva tiden har nu gått och enligt en utvärdering av Länsstyrelsen i Stockholm har arbetet tappat fart och genomslagskraft. Länsstyrelsen förordar därför ett långsiktigt statsbidrag för arbetet med romsk inkludering riktat till kommuner och myndigheter. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2026. Nationellt center för romska frågor Kommissionen mot antiziganism (SOU 2016:44) föreslår i sitt slutbetänkande att regeringen ska inrätta ett nationellt center för romska frågor. Den förra regeringen till ­ satte en utredning som har sett över frågan och lämnat förslag om att inrätta Myndig ­ heten för romska frågor (Ds 2019:15). Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 10 miljoner kronor i syfte att starta upp den nya myndigheten jämfört med regeringens förslag för 2026. Nytt anslag 99:2 En svensk ambassadör för FN-resolution 1325 Vänsterpartiet har tidigare motionerat om att en svensk ambassadör bör tillsättas för att stärka det svenska arbetet med att implementera resolution 1325. Detta bidrar dessutom både till att uppnå mål 5 Jämställdhet och mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen i Agenda 2030. Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag för en svensk ambassadör för FN-resolution 1325. Vänsterpartiet föreslår en satsning på 3 miljoner kronor för 2026. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Lotta Johnsson Fornarve (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Jessica Wetterling (V)