Motion till riksdagen 2024/25:798 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Identifiering och utfasning av miljöskadliga subventioner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Naturvårdsverket i uppdrag att identifiera miljöskadliga subventioner och ta fram en handlingsplan för att fasa ut dem så snabbt som möjligt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 19 december 2022 antogs Kunming–Montreal-ramverket för biologisk mångfald. I ramverkets åtgärdsmål 18 anges att världens länder, till senast 2025, ska identifiera subventioner skadliga för den biologiska mångfalden och påbörja arbetet med att fasa ut dem. Fram till 2030 ska dessa subventioner minskas med 500 miljarder dollar årligen. Trots att Sverige har ratificerat avtalet har detta arbete inte påbörjats. Miljöskadliga subventioner är ett gigantiskt problem globalt. Enligt IMF så subven ­ tionerades olja, kol och gas med totalt 7 biljoner dollar under 2022. Det motsvarar 145 miljoner kronor i minuten, och stöden till fossila bränslen är tio till tolv gånger högre än stöden till förnybara bränslen [1] . I en rapport från tidigare i år har WWF visat att EU lägger mellan 350 och 520 miljarder på att stödja aktiviteter som skadar naturen. Den största delen av dessa pengar går till jordbruket – enligt rapporten går hela 58–60 procent av pengarna från den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) till verksamheter som skadar den biologiska mångfalden. [2] Även Sverige lägger stora summor pengar på miljöskadliga subventioner. Förra året lades 31 miljarder av statsbudgeten på att göra det billigare med fossila bränslen; det är tio miljarder mer än den totala klimat ‑ , miljö- och naturbudgeten. [3] Men de miljö ­ skadliga subventionerna utgörs av mycket mer än bara subventioner till fossila bränslen, och deras totala omfång är inte kända. Naturvårdsverket har gjort en kartläggning av miljöskadliga subventioner som senast uppdaterades 2017, men detta arbete är redan föråldrat. [4] De miljöskadliga subventionerna kostar samhället flera miljarder varje år, samtidigt som de förvärrar de pågående klimat- och artkriserna, förvränger marknadsincitament och motverkar det viktiga klimatanpassningsarbetet. Att identifiera dessa miljöskadliga subventioner och att så snabbt som möjligt påbörja utfasningen av dem är därför av största vikt. Rebecka Le Moine (MP) Linus Lakso (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Elin Söderberg (MP) Märta Stenevi (MP) Annika Hirvonen (MP) [1] https://www.dn.se/varlden/fossila-subventioner-pa-nya-rekordnivaer-trots-att-de-ska-fasas-ut/. [2] https://www.natursidan.se/nyheter/hundratals-eu-miljarder-i-bidrag-till-naturskadlig-verksamhet/ [3] https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/skattelattnader-for-31-miljarder-okar-utslappen/ [4] Naturvårdsverket (2017). Potentiellt miljöskadliga subventioner 2. Andra uppdateringen av kartläggning år 2004. NV-08974-16.

Motion till riksdagen 2025/26:1637 av Rebecka Le Moine m.fl. (MP) Utfasning av miljöskadliga subventioner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att identifiera och fasa ut miljöskadliga subventioner och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kunming–Montreal-avtalet är ett globalt ramverk för att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald. I åtgärdsmål 18 anges att världens länder, till senast 2025, ska identifiera subventioner som är skadliga för den biologiska mångfalden och påbörja arbetet med att fasa ut dem. Fram till 2030 ska dessa subventioner minskas med 500 miljarder dollar årligen. Trots att Sverige har ratificerat avtalet har detta arbete inte ens påbörjats. Miljöskadliga subventioner är ett gigantiskt problem globalt. Enligt IMF subven ­ tionerades olja, kol och gas med totalt 7 biljoner dollar under 2022. Det motsvarar 145 miljoner kronor i minuten, och stöden till fossila bränslen är tio till tolv gånger högre än stöden till förnybara bränslen. I en rapport från WWF visas att EU lägger mellan 350 och 520 miljarder på att stödja aktiviteter som skadar naturen. Den största delen av dessa pengar går till jordbruket – enligt rapporten går hela 58–60 procent av pengarna från den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) till verksamheter som skadar den biologiska mångfalden. I statsbudgeten har regeringen prioriterat att sänka skatten på det fossila och göra det billigare att släppa ut. Det handlar bland annat om reseavdraget som ger rabatt på bilresor, sänkt skatt på diesel och skattebefrielse på bränsle till sjöfart och flyg. Totalt uppgick de svenska klimatskadliga subventionerna till minst 23,7 miljarder kronor år 2024 – över 4,1 miljarder mer än hela miljöbudgeten samma år. Men de miljöskadliga subventionerna utgörs av mycket mer än bara subventioner till fossila bränslen, och deras totala omfång är inte känt. Naturvårdsverket har gjort en kartläggning av miljöskadliga subventioner som senast uppdaterades 2017, men detta arbete är redan föråldrat. De miljöskadliga subventionerna kostar samhället flera miljarder varje år, samtidigt som de förvärrar de pågående klimat- och artkriserna, förvränger marknadsincitament och motverkar det viktiga klimatanpassningsarbetet. Att identifiera dessa miljöskadliga subventioner och att så snabbt som möjligt påbörja utfasningen av dem är därför av största vikt. Rebecka Le Moine (MP) Annika Hirvonen (MP) Emma Nohrén (MP) Janine Alm Ericson (MP) Emma Berginger (MP) Katarina Luhr (MP) Linus Lakso (MP) Amanda Palmstierna (MP)