Motion till riksdagen 2024/25:596 av Josef Fransson (SD) Anpassning av klassindelning efter barnens kognitiva förmågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att anpassa klassindelning efter barns kognitiva förmågor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Barn är olika. Vissa har lätt att ta till sig skolämnen, andra har det svårare. Vissa behöver extra stöd, andra barn bli uttråkade för att undervisningen är för lätt. Ska man nå varje barns fulla potential är det därför avgörande att man inte försöker stöpa alla i samma form. Idén att alla ska förberedas till högre utbildning tror jag har varit destruktiv, alla kan eller bör inte plugga på högskola. Det viktiga är att personer som mognar lite senare kan ta igen studieförberedande ämnen i efterhand. Barn bör i så stor utsträckning som möjligt befinna sig i klassrum med andra barn som befinner sig på samma nivå. Detta är egentligen något helt självklart, men tillämpas i princip bara gällande åldersindelning och i vissa fall matematik och engelska. Jag menar att vi behöver omvärdera principen att undervisningen ska vara likvärdig och inkludera alla elever, oavsett deras förutsättningar. Utifrån detta är det rimligt att redan tidigt i grundskolan pröva barnens kognitiva förmågor och – om elevunderlag finns – gruppera barnen efter dessa. På så vis kan man anpassa undervisningstempot så att alla elever ges större förutsättningar att blomma ut. Kommuner över en viss storlek bör kunna ha åtminstone en klass för särskilt begåvade elever. Ovanstående resonemang menar jag bör inkorporeras i kommande utredningar om den svenska grundskolans framtid. Josef Fransson (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:43 av Josef Fransson (SD) Klassindelning efter barnens kognitiva förmågor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att anpassa klassindelning efter barnens kognitiva förmågor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Barn är olika. Vissa har lätt att ta till sig skolämnen, andra har det svårare. Vissa behöver extra stöd, andra barn bli uttråkade för att undervisningen är för lätt. Ska man nå varje barns fulla potential är det därför avgörande att man inte försöker stöpa alla i samma form. Idén att alla ska förberedas till högre utbildning tror jag har varit destruktiv; alla kan eller bör inte plugga på högskola. Det viktiga är att personer som mognar lite senare kan ta igen studieförberedande ämnen i efterhand. Barn bör i så stor utsträckning som möjligt befinna sig i klassrum med andra barn som befinner sig på samma nivå. Detta är egentligen något helt självklart, men tillämpas i princip bara gällande åldersindelning och i vissa fall matematik och engelska. Jag menar att vi behöver omvärdera principen att undervisningen ska vara likvärdig och inkludera alla elever, oavsett deras förutsättningar. Utifrån detta är det rimligt att redan tidigt i grundskolan pröva barnens kognitiva förmågor och – om elevunderlag finns – gruppera barnen efter dessa. På så vis kan man anpassa undervisningstempot så att alla elever ges större förutsättningar att blomma ut. Kommuner över en viss storlek bör kunna ha åtminstone en klass för särskilt begåvade elever. Ovanstående resonemang menar jag bör inkorporeras i kommande utredningar om den svenska grundskolans framtid. Josef Fransson (SD)