Motion till riksdagen 2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny princip om att indexera de generella statsbidragen enligt juni-KPI och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lämpliga riktade statsbidrag ska omvandlas till generella statsbidrag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och avveckla möjligheten att ta ut vinst ur välfärdens verksamheter samt att utveckla icke vinstdrivande alternativ till de marknads- och valmodeller som införts inom offentlig sektor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillse att den pågående utredningen om skatteutjämningssystemet bör utveckla förslag som leder till att det i större utsträckning än i dag främjar en likvärdig välfärd i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla möjligheterna till samverkan mellan idéburna organisationer och kommuner, regioner och statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på en garantimodell för kommunala intäkter vid djupa konjunkturnedgångar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett kompetenscentrum för specialkompetens som kan avropas av kommunerna vid behov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av offentlighets- och sekretesslagen i syfte att stärka samverkan mellan statliga myndigheter och kommunerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som kan föreslå åtgärder för att motverka social dumpning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje ytterligare satsad krona på polisen ska lika mycket satsas på det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett tillväxtpaket för snabbväxande kommuner vid nyindustrialisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Den svenska välfärden utmanas från flera håll. Det svåra ekonomiska läget drabbar inte bara hushållen utan slår också hårt mot välfärden: mot skolan, vården, omsorgen och det brottsförebyggande arbetet. I ett läge där kommunsektorns verksamheter redan var hårt pressade före den ekonomiska krisen kommer kostnadskrisen nu att leda till nedskär ­ ningar med färre kollegor på nattpasset, färre specialpedagoger och lärare i klassrummen, färre fältassistenter och socialsekreterare och längre köer på vårdcentralerna. Därtill ser vi hur privatiseringar och marknadsexperiment slukar skattepengar. Barns utbildning har blivit en handelsvara och pengar som behövs i våra klassrum, i hemtjänsten och på våra sjukhus tas istället ut till vinst av internationella riskkapitalister. En stark välfärd är vårt bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Välfärden ska ge lika bra förskola och skola åt alla barn oavsett föräldrarnas ekonomi och sjukvård efter behov – inte efter plånbok. Den ska ge samma trygga äldreomsorg till byggnads ­ arbetaren som till direktören. Vår välfärd ska inte vara beroende av riskkapital för att fungera och svenska folket ska kunna vara med och styra den välfärd som de betalar för med sina skattepengar. Det är en förutsättning för vår samhällsgemenskap och för att vi ska ha ett Sverige som håller ihop, också i tuffa tider. Utmaningarna blir särskilt framträdande inom vissa områden. Revorna inom äldre ­ omsorgen blev särskilt tydliga under pandemin. Nu när pandemin är över finns behoven kvar men strålkastarljuset har riktats om. Det kommer krävas resurser och satsningar på kompetensförsörjning för att säkerställa en äldreomsorg av hög kvalitet också i fram ­ tiden när allt fler blir äldre. Jämlikheten i svensk skola måste stärkas. Alla barn har rätt till en utbildning som ger goda framtidsutsikter. Vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Sverige har världens bästa läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Samtidigt upplevs vården ofta som otillgänglig och många får vänta alltför länge på att få vård. Situationen förvärrades och vårdskulden växte under coronapandemin. Nu har kostnads ­ krisen slagit till i regionerna och sjukvården har satts på svältkur. Historiska nedskär ­ ningar är att vänta om ingenting görs och regeringen fortsätter att prioritera sänkta skatter framför resurser till välfärden. Gängbrottsligheten, skjutningarna och otryggheten hotar vår samhällsgemenskap och måste bekämpas med full kraft. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftfullt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta. Nu behöver vi också satsa mot ­ svarande på arbetet med att bryta nyrekryteringen. Socialdemokraterna vill att vi för varje ytterligare satsad krona på polisen ska satsa lika mycket på det brottsförebyggande arbetet. Det är en viktig princip inför kommande budgetar. Trygga grundfinansieringen till kommuner och regioner Sverige befinner sig i en ny ekonomisk verklighet, med höga matpriser, hyror och räntor. Men kostnadskrisen drabbar inte bara hushållen. Det svåra ekonomiska läget slår också hårt mot välfärdens verksamheter. Hittills har regeringen inte presenterat någon plan för att möta kostnadskrisen. Påstådda satsningar på välfärden har i reala termer inte kompen ­ serat för kostnadsökningarna. I år prognostiseras underskotten i regionerna bli större än under 90-talskrisen. Inför 2024 väntar historiska nedskärningar i skolan, vården, omsorgen och det brottsförebyggande arbetet. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden genom att inflations ­ skydda de generella statsbidragen och därmed ge kommuner och regioner tryggare och bättre planeringsförutsättningar. Därför vill vi införa en ny princip för statens budget, en automatisk indexering av de generella statsbidragen. Det skulle innebära en bottenplatta och en tryggare grund ­ finansiering av vår välfärd. Vi föreslår att de generella statsbidragen räknas upp med inflationen, juni-KPI, varje år. För att ytterligare lätta bördan för kommunsektorn bör regeringen se över vilka riktade statsbidrag som kan omvandlas till generella statsbidrag. Riktade statsbidrag bör användas varsamt. Fördelarna med att detaljstyra statens resurser måste vägas mot kommunsektorns behov av flexibilitet och möjlighet till långsiktig planering. Därutöver ser möjligheterna för kommuner och regioner att ta del av små, sökbara eller prestations ­ baserade statsbidrag olika ut och användandet av riktade statsbidrag riskerar därmed att minska likvärdigheten mellan landets kommuner och regioner. Det kan också leda till att resurserna inte används där de behövs som mest. Det är viktigt att fortsätta det lång ­ siktiga arbetet med att minska antalet riktade statsbidrag och omvandla riktade stats ­ bidrag till generella statsbidrag. Regeringen bör därtill se över vilka statsbidrag som tillfälligt kan omvandlas för att frigöra resurser i den akuta ekonomiska krisen. Att tillfälligt omvandla riktade stats ­ bidrag under ekonomiska kriser är egentligen ingenting nytt. Det gjordes under både 90 ‑ talskrisen och pandemin och är ett bra sätt att minska den administrativa bördan samtidigt som vi ser till att resurserna används där de behövs som mest. Därför föreslår vi att lämpliga riktade statsbidrag tillfälligt ska omvandlas till generella statsbidrag under krisen. Ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden Privatiseringar och avregleringar har visat sig kosta stora pengar, öka ojämlikheten inom sjukvården och spä på segregationen inom skolan. Marknadiseringen har också inneburit försämrade arbetsvillkor för de som arbetar inom välfärden och att vården splittras. På samma sätt har privat driven äldreomsorg på många håll lägre bemanning och otrygga anställningsformer för personalen. Vinstjakten hör inte hemma i svensk välfärd. Resurser avsatta för välfärden ska användas till att förbättra skolresultaten och ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg och vård – inte till stora vinstuttag. Vi socialdemokrater vill ha en god och jämlik vård, och då måste vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Skattepengar som är avsedda för välfärden borde gå till välfärd, inte privata vinster. Jämlika förutsättningar i hela Sverige Kommuner och regioner är grunden för Sveriges decentraliserade välfärdsmodell. Det lokala självstyret ger stor frihet att utforma och ansvara för sin verksamhet utifrån lokala behov. Det är en bra och välfungerande modell. Förra mandatperioden beslutade riksdagen om en ny kostnadsutjämning, och nu tas större hänsyn till gles bebyggelse och socioekonomiska faktorer. Men skillnaderna är alltjämt för stora. Tuffast är det för de minsta kommunerna i glesbygd men också för dem som har lägre skattekraft. Nu pågår en utredning av hela utjämningssystemet. Utan att föregå den utredningen vill vi socialdemokrater se ett utjämningssystem som i större utsträckning än i dag kan främja en likvärdig välfärd i hela landet. Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsättningar för alla kommuner och regioner för att hela Sverige ska leva och växa. Det är en fråga om rättvisa. År 2022 införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett särskilt statsbidrag till kommuner med strukturella utmaningar, inom ramen för ett landsbygdspaket. Stödet fördelas till de 70 kommuner som får störst bidrag per invånare från utjämningssystemet samt de kommuner som har färre än 9 000 invånare. Vi föreslår en förlängning av stödet på anslag 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner, för 2025 och framåt. I samband med en förlängning av stödet bör stödets utformning ses över för att säkerställa träffsäkerhet. Säkra kompetensförsörjningen till välfärden Tiotusentals nya medarbetare kommer att behöva anställas inom vården, äldreomsorgen och skolan. SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, räknar med att 410 000 personer kommer att behöva anställas de kommande tio åren. Det beror på den demografiska utvecklingen, där andelen och antalet äldre ökar kraftigt, samtidigt som många med ­ arbetare går i pension de närmaste åren. Det är bra att regeringen nu har valt att förlänga Äldreomsorgslyftet. Vi föreslår därtill en särskild personalsatsning inom sjukvården (UO9). Förbättrade möjligheter för idéburna aktörer att bidra till välfärden De idéburna aktörernas andel av välfärdssektorn är liten i Sverige jämfört med de flesta andra länder i Norden och Europa. De senaste decenniernas ökning av andelen upp ­ handlade välfärdstjänster har i huvudsak skett i form av kommersiella aktörer på bekostnad av de idéburna. För att främja ett ökat idéburet deltagande i välfärden tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen en utredning om de idéburna aktörernas förutsättningar (SOU 2019:56). Riksdagen antog lagen som trädde i kraft den 1 januari i år. Idéburna organi ­ sationer som bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska nu kunna registrera sig i ett särskilt register och upphandlande myndigheter kan reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer. Regeringen bör fortsätta främja utvecklingen av idéburen välfärd. Samhället håller på att förlora den demokratiska kontrollen över välfärden, och oseriösa aktörer och vinstdrivande koncerner har flyttat fram sina positioner med vinst ­ jakt i välfärden och ökade klyftor som följd. Förtroendet för välfärden hotas framför allt av brister i kapacitet och tillgänglighet och av en okontrollerad privatisering. Inkomstgaranti vid djupa lågkonjunkturer När skola, äldreomsorg och sjukvård försämras drabbas vanligt folk och samhälls ­ gemenskapen i Sverige urholkas. Staten måste därför ge förbättrade förutsättningar för kommuner och regioner att klara välfärden. I utredningen En god kommunal hushållning (SOU 2021:75) föreslås bland annat en statlig garanti för kommuners och regioners intäkter som är tänkt att skydda resurserna till välfärden vid djupare konjunkturnedgångar. I utredningens förslag skulle staten förbinda sig att skjuta till medel som innebär att en viss lägsta nivå för skatteunderlags ­ utvecklingen i kommuner och regioner uppnås. Ett sådant system med en sorts inkomst ­ garanti för kommuner och regioner skulle förbättra deras möjligheter till långsiktig planering för att upprätthålla kvaliteten i välfärden även under konjunktursvackor. Regeringen bör återkomma med förslag på en garantimodell så att välfärdens finansiering är tryggad inför kommande kriser. God kommunal hushållning För att vi ska få väl avvägda ramar för den kommunala ekonomin behöver vi se över relevant lagstiftning och befintligt regelverk. Ett förslag som finns i utredningen En god kommunal hushållning är att fullmäktige ska hantera och åtgärda en betydande budget ­ avvikelse för att få ekonomin i balans. Utredningen föreslår också att kommuner och regioner ska upprätta ett tioårigt program för god kommunal hushållning för att öka långsiktigheten i planeringen. Det skulle ge en mer sammanhållen ekonomisk styrning och tydligt koppla samman kommunernas och regionernas ekonomiska planering till det övergripande kravet på god ekonomisk hushållning. Det finns ett stort behov, inte minst i mindre kommuner, av att få stöd och vägledning i hanteringen av den ekonomiska förvaltningen. I utredningen En god kommunal hus ­ hållning finns ett förslag om en central funktion som kan ge vägledning och stöd till kommuner och regioner i form av generell rådgivning i frågor som rör ekonomisk styr ­ ning och förvaltning. Det skulle vara ett bra sätt att öka kvaliteten i arbetet, samtidigt som det skulle ge en bättre översiktsbild av hur regeltillämpningen ser ut runt om i landet. Kunskaperna om hur kommunsektorn sammantaget arbetar med produktivitets ­ utveckling skulle också kunna öka och spridas. Vi socialdemokrater anser att förslagen är väl avvägda och uppmanar regeringen att överväga att införa en sådan ordning. Modell för specialkompetens Många kommuner kämpar med otillräckliga resurser, svårigheter att finna personal med rätt kompetens samt utmaningen i att hantera de specialkompetenser som varje kommun behöver för att klara sina åtaganden. Mindre kommuner har en särskilt stor utmaning i att leva upp till sina åtaganden. För att stödja de kommuner som inte har möjligheten att själva eller i samverkan med andra leverera åtaganden borde en modell utarbetas för att stödja kommunerna på ett mer konkret sätt. Vi föreslår en modell, med början i mindre skala, med ett kompetenscentrum som kan erbjuda mindre kommuner möjlighet att avropa specialkompetens och ge goda exempel från andra kommuner. Ge kommuner möjlighet till samverkan för att förbättra vård och förhindra brott Bestämmelserna i sekretesslagen är till för att skydda individens integritet och begränsa vilka som får ta del av personliga förhållanden och uppgifter. Det är viktigt. Samtidigt finns det ett behov av nära samverkan mellan olika myndigheter och möjlighet att dela uppgifter för den enskildes bästa. När det gäller utsatta barn kan ibland omsorgen om barnets bästa förhindras av att informationsutbyte inte kan ske och rätt avpassade insatser ges. Sekretessen kan också vara ett hinder för myndigheter att samverka för att upptäcka fusk och bedrägerier. Om myndigheterna skulle kunna få ökade möjligheter att samverka, och kommunerna också inbegreps i detta arbete, skulle fler välfärdsbrott och arbetslivs ­ kriminalitet kunna förhindras. Sekretess kan inte få stå i vägen för att upptäcka och bekämpa välfärdsbrott och fusk eller för att barn och utsatta personer ska få den bästa och samordnade hjälpen. Vi anser att det bör göras en översyn av offentlighets- och sekretesslagen i syfte att stärka möjligheter till samverkan för att förbättra vård och förhindra brott. Motverka social dumpning Social dumpning är när en kommun får personer i utsatthet och behov av stöd att mot sin vilja flytta till en annan kommun. Ett stort antal kommuner har larmat om förekomsten av social dumpning och rapporter från Statskontoret och länsstyrelserna belägger detta. Oftast handlar det om rikare kommuner som får personer att flytta till kommuner med hög arbetslöshet och hårt ansträngd ekonomi. Det är ovärdigt Sverige och innebär sämre förutsättningar för människor att skapa sig ett självständigt liv. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte en utredning som fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att motverka social dumpning. Den utredningen lades ned av den SD-styrda regeringen. Vi anser att en utredning om social dumpning bör tillsättas på nytt. Tillväxtpaket till kommuner vid nyindustrialisering I Sverige pågår just nu en grön industriell revolution, med tusentals nya jobb i hela landet. Den gröna industriella revolutionen märks på många olika håll i Sverige, men framförallt i landets norra delar. För kommuner och regioner som tidigare sett utflyttning och minskande ekonomiska resurser innebär denna tillväxt hopp och framtidstro, men också särskilda utmaningar. Det krävs investeringar i bland annat industrimark, vägar, avlopp, bostäder och inte minst i människor för att klara kompetensförsörjningen. Det kräver även en utökad välfärd i form av exempelvis förskolor och skolor. För att möjliggöra framväxten av ny industri och nya jobb har det offentliga en viktig roll i att skapa så goda förutsättningar som möjligt. För att stötta snabbväxande kommuner och se till att framtidens jobb hamnar i Sverige behövs ett tillväxtpaket för snabbväxande kommuner vid nyindustrialisering. Bostadsbyggandet i Sverige har rasat, men de snabbväxande kommunerna har inte råd att vänta ut lågkonjunkturen. Vi föreslår därför en byggstimulans för byggande av hyresrätter särskilt riktad till snabbväxande kommuner. Därtill föreslår vi statliga byggkrediter för bostadsbyggande. (Se kommittémotion UO18.) För att säkra kompetensförsörjningen föreslår vi ett pilotprojekt för nationellt intag till yrkesvux, så att vuxna över hela landet kan söka utbildningar med säkra jobb i snabbväxande kommuner. Därtill finns ett behov av tillväxtsamordning från staten, som kan stötta kommuner och andra regionala aktörer vid extremt snabb tillväxt. Nyetablering av industrier kräver stora och riskfyllda investeringar av det offentliga. Vi föreslår därför statliga kreditgarantier till kommunsektorn, då det skulle minska kommunernas risk och finansieringskostnad. Akuta insatser för att bekämpa gängvåldet Skjutningarna och sprängningarna sprider skräck i hela bostadsområden. Det kommer att kräva uthållighet och långsiktighet för att pressa tillbaka gängen. Men det krävs också akuta åtgärder här och nu för att skapa trygghet och för att bekämpa gängvåldet. Vi socialdemokrater föreslår en miljardsatsning på lokala kristeam. När ett gängrelaterat våldsbrott har skett, eller när oron ökar i ett område, ska kommunerna ha resurser att omgående kunna sätta in lokala kristeam. De kan utgöras av socialtjänsten, fältassisten ­ terna, kommunala ordningsvakter, frivilligorganisationer eller kyrkan. När oroligheterna ökar måste samhället vara synligt och närvarande. Vi föreslår att ett nytt statsbidrag inrättas under ett nytt anslag 99:1 Bidrag till kommuner för akuta insatser mot gängvåld. Statsbidraget ska gå till hela landet, men vara särskilt viktat mot de kommuner som har utsatta områden. Förstärkning av välfärdens resurser För att stötta välfärden genom kostnadskrisen föreslår vi ett permanent tillskott på generella statsbidrag på 6 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Läget är särskilt allvarligt inom sjukvården. Vi föreslår därför att tillskottet fördelas så att 5 miljarder kronor går till regionerna och 1 miljard kronor till kommunerna. Vi föreslår därmed en ökning av anslag 1:1 kommunalekonomisk utjämning med 6 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 167 870 852 6 000 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 727 268 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 375 000 ±0 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 000 ±0 99:1 Bidrag till kommuner för akuta insatser mot gängvåld ±0 1 000 000 Summa 174 280 270 7 000 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Adnan Dibrani (S) Eva Lindh (S) Joakim Sandell (S)

Motion till riksdagen 2024/25:3197 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny princip om att indexera de generella statsbidragen enligt juni-KPI och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och avveckla möjligheten att ta ut vinst ur välfärdens verksamheter samt att utveckla icke vinstdrivande alternativ till de marknads- och valmodeller som införts inom offentlig sektor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla möjligheterna till samverkan mellan idéburna organisationer och kommuner, regioner och statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på en garantimodell för kommunala intäkter vid djupa konjunkturnedgångar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett kompetenscentrum för specialkompetens som kan avropas av kommunerna vid behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på kompetensutveckling för att säkra kompetensförsörjningen inom välfärdsområdet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av offentlighets- och sekretesslagen i syfte att stärka samverkan mellan statliga myndigheter och kommunerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som kan föreslå åtgärder för att motverka social dumpning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att för varje ytterligare satsad krona på polisen ska lika mycket satsas på det brottsförebyggande arbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett tillväxtpaket för snabbväxande kommuner vid nyindustrialisering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett uppdaterat mer utjämnande utjämningssystem för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på Utjämningskommitténs förslag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den svenska välfärden är utmanad. Sverigedemokraterna och regeringens otillräckliga statsbidrag till kommuner och regioner och oförmåga att komma med långsiktiga finansieringsbesked drabbar välfärden – skolan, vården, omsorgen och det brottsföre ­ byggande arbetet. I ett läge där kommunsektorns verksamheter redan var hårt pressade före den ekonomiska krisen leder nu kostnadskrisen till nedskärningar. Det innebär färre kollegor på nattpasset, färre undersköterskor och sjuksköterskor inom äldreomsorgen, färre fältassistenter och socialsekreterare, större barngrupper i skolan och längre köer till operationer och till vårdcentralerna. Privatiseringar och marknadsexperiment har kostat dyrbara skattepengar. Barns utbildning har blivit en handelsvara och pengar som behövs i våra klassrum, i hem ­ tjänsten och på våra sjukhus tas istället ut som vinst av internationella riskkapitalister. En stark välfärd är vårt bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Välfärden ska ge lika bra förskola och skola åt alla barn oavsett föräldrarnas ekonomi och sjukvård efter behov – inte efter plånbok. Den ska ge samma trygga äldreomsorg till under ­ sköterskan och byggnadsarbetaren som till direktören. Vår välfärd ska inte vara beroende av riskkapital för att fungera och svenska folket ska kunna vara med och styra den välfärd som de betalar för med sina skattepengar. Det är en förutsättning för vår samhälls ­ gemenskap och för att vi ska ha ett Sverige som håller ihop, också i tuffa tider. Utmaningarna blir särskilt tydliga inom vissa områden. Revorna inom äldreomsorgen blev uppenbara under pandemin. Pandemin är över men behoven finns kvar. Det krävs resurser och satsningar på kompetensförsörjning och ökad kvalitet för att säkerställa en god äldreomsorg. Kompetensbristen inom vård, skola och omsorg är betydande. Att hitta rätt kompetens bedöms vara en av de största utmaningarna kommuner och regioner står inför. För att klara en god välfärd krävs såväl ökade resurser som satsningar på insatser för att säkra kompetensförsörjningen. Skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar och alla elever får inte samma möjligheter att klara skolan. En likvärdig skola för alla barn är grundläggande, men idag ökar ojämlikheten och skillnaderna mellan elevgrupper och skolor. Sveriges marknads ­ skola är extrem i internationell jämförelse och har ökat segregationen. Alla barn har rätt till en utbildning som ger goda framtidsutsikter. Vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Jämlikheten i svensk skola måste stärkas. Sverige har världens bästa läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Samtidigt har vi en vårdkris med bristande resurser som leder till att vården blir allt mer otillgänglig och många får vänta allt längre på att få vård. Kostnadskrisen har slagit till i regionerna och sjukvården har satts på svältkur. Resurser till vården måste prioriteras framför sänkta skatter till högavlönade. Gängbrottsligheten, skjutningarna och otryggheten hotar vår samhällsgemenskap och måste bekämpas med full kraft. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftfullt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta. Nu behöver vi också satsa motsvarande på arbetet med att bryta nyrekryteringen. Tryga grundfinansieringen till kommuner och regioner Sverige befinner sig i en ny ekonomisk verklighet, med höga matpriser, hyror och räntor. Men kostnadskrisen har inte bara drabbat hushållen. Det svåra ekonomiska läget och regeringens ovilja att prioritera välfärden slår hårt mot välfärdens verksamheter. Påstådda satsningar på välfärden har i reala termer inte ens kompenserat för kostnads ­ ökningarna. Underskotten i regionerna är nu större än under 90-talskrisen och historiska nedskärningar tvingas fram i skolan, vården, omsorgen och det brottsförebyggande arbetet. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden genom att inflationsskydda de generella statsbidragen och därmed ge kommuner och regioner tryggare och bättre planeringsförutsättningar. Därför vill vi införa en ny princip för statens budget, en automatisk indexering av de generella statsbidragen. Det skulle innebära en bottenplatta och en tryggare grund ­ finansiering av vår välfärd. Vi föreslår att de generella statsbidragen räknas upp med inflationen, juni-KPI, varje år. Riktade statsbidrag bör användas varsamt. Fördelarna med att detaljstyra statens resurser måste vägas mot kommunsektorns behov av flexibilitet och möjlighet till långsiktig planering. Därutöver ser möjligheterna för kommuner och regioner att ta del av små, sökbara eller prestationsbaserade statsbidrag olika ut och användandet av riktade statsbidrag riskerar därmed att minska likvärdigheten mellan landets kommuner och regioner. Det kan också leda till att resurserna inte används där de behövs som mest. Det är viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet med att minska antalet riktade statsbidrag och omvandla riktade statsbidrag till generella statsbidrag. För att ytterligare lätta bördan för kommunsektorn bör regeringen se över vilka riktade statsbidrag som kan omvandlas till generella statsbidrag baserat på Utjämnings ­ kommitténs förslag. Ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden Privatiseringar och avregleringar har visat sig kosta stora pengar, öka ojämlikheten inom sjukvården och spä på segregationen inom skolan. Marknadiseringen har också inneburit försämrade arbetsvillkor för de som arbetar inom välfärden och att vården splittras. På samma sätt har privat driven äldreomsorg på många håll lägre bemanning och otrygga anställningsformer för personalen. Vinstjakten hör inte hemma i svensk välfärd. Resurser avsatta för välfärden ska användas till att förbättra skolresultaten och ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg och vård – inte till stora vinstuttag. Vi socialdemokrater vill ha en god och jämlik vård, och då måste vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Skattepengar som är avsedda för välfärden ska gå till välfärd, inte privata vinster. Jämlika förutsättningar i hela Sverige Kommuner och regioner är grunden för Sveriges decentraliserade välfärdsmodell. Det lokala självstyret ger stor frihet att utforma och ansvara för sin verksamhet utifrån lokala behov. Det är en bra och välfungerande modell. Förra mandatperioden beslutade riksdagen om en ny kostnadsutjämning, och nu tas större hänsyn till gles bebyggelse och socioekonomiska faktorer. Men skillnaderna är alltjämt för stora. Tuffast är det för de minsta kommunerna i glesbygd men också för dem som har lägre skattekraft. Socialdemokraterna ställer sig bakom ett uppdaterat mer utjämnande utjämnings ­ system för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på Utjämnings ­ kommitténs förslag. Många kommuner och regioner som idag möter de största utmaningarna skulle med förslaget få mer jämlika förutsättningar för välfärden och servicen till sina invånare. Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsätt ­ ningar för alla kommuner och regioner för att hela Sverige ska leva och växa. Det är en fråga om rättvisa. År 2022 införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett särskilt statsbidrag till kommuner med strukturella utmaningar, inom ramen för ett landsbygdspaket. Stödet fördelas till de 70 kommuner som får störst bidrag per invånare från utjämningssystemet samt de kommuner som har färre än 9 000 invånare. I väntan på att ett nytt utjämnings ­ system träder i kraft så föreslår vi en förlängning av stödet. Medel till befolknings ­ mässigt mindre kommuner för 2025. I samband med en förlängning av stödet bör behovet av stödet och dess eventuella utformning ses över för att säkerställa träffsäkerhet. Säkra kompetensförsörjningen till välfärden Tiotusentals nya medarbetare kommer att behöva anställas inom vården, äldreomsorgen och skolan. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) räknar med att 410 000 personer kommer att behöva anställas de kommande tio åren. Kompetensbristen inom vård, skola och omsorg är betydande. Att hitta rätt kompetens bedöms vara den största utmaningen kommuner och regioner står inför. De som är över 80 år i befolkningen kommer att öka med nästan 50 procent vilket innebär att äldre ­ omsorgen behöver öka antalet anställda med 30 procent. Även hälso- och sjukvårdens personal behöver öka påtagligt. Samtidigt går många medarbetare i pension de närmaste åren. För att klara en god välfärd krävs såväl ökande resurser som satsningar på insatser för att säkra kompetensförsörjningen. Redan idag är behovet av personal med rätt kompetens betydande och väntas öka. Det gäller bland annat implementeringen av digitala verktyg i välfärden, vilket kommer bli allt viktigare framöver. Använda på rätt sätt kan nya digitala verktyg göra arbetssituationen för de som jobbar inom välfärden bättre och välfärdens service mer effektiv. Vi föreslår en särskild personalsatsning inom sjukvården (UO9) och satsningar på kompetensutveckling för att säkra kompetensförsörjningen inom välfärdsområdet. Förbättrade möjligheter för idéburna aktörer att bidra till välfärden De idéburna aktörernas andel av välfärdssektorn är liten i Sverige jämfört med de flesta andra länder i Norden och Europa. De senaste decenniernas ökning av andelen upphandlade välfärdstjänster har i huvudsak skett i form av kommersiella aktörer på bekostnad av de idéburna. För att främja ett ökat idéburet deltagande i välfärden tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen en utredning om de idéburna aktörernas förutsättningar (SOU 2019:56). Riksdagen antog lagen, som trädde i kraft den 1 januari 2023. Idéburna organisationer som bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska nu kunna registrera sig i ett särskilt register och upphandlande myndigheter kan reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer. Regeringen bör fortsätta främja utvecklingen av idéburen välfärd. Samhället håller på att förlora den demokratiska kontrollen över välfärden, och oseriösa aktörer och vinstdrivande koncerner har flyttat fram sina positioner med vinstjakt i välfärden och ökade klyftor som följd. Förtroendet för välfärden hotas framför allt av brister i kapacitet och tillgänglighet samt av en okontrollerad privatisering. Inkomstgaranti vid djupa lågkonjunkturer När skola, äldreomsorg och sjukvård försämras drabbas vanligt folk och samhälls ­ gemenskapen i Sverige urholkas. Staten måste därför ge förbättrade förutsättningar för kommuner och regioner att klara välfärden, även i tider av kris eller djupa låg ­ konjunkturer. I utredningen En god kommunal hushållning (SOU 2021:75) föreslås bland annat en statlig garanti för kommuners och regioners intäkter som är tänkt att skydda resurserna till välfärden vid djupare konjunkturnedgångar. I utredningens förslag skulle staten förbinda sig att skjuta till medel som innebär att en viss lägsta nivå för skatteunderlags ­ utvecklingen i kommuner och regioner uppnås. Ett sådant system med en sorts inkomst ­ garanti för kommuner och regioner skulle förbättra deras möjligheter till långsiktig planering för att upprätthålla kvaliteten i välfärden även under konjunktur ­ svackor. Regeringen bör återkomma med förslag på en garantimodell så att välfärdens finansiering är tryggad inför kommande kriser. God kommunal hushållning För att vi ska få väl avvägda ramar för den kommunala ekonomin behöver vi se över relevant lagstiftning och befintligt regelverk. Ett förslag som fanns i utredningen En god kommunal hushållning var att om delårsrapporten för kommunen eller regionen visar betydande budgetavvikelser ska fullmäktige anta en plan för hur kommunen eller regionen ska hantera dessa och vilka åtgärder som ska vidtas för att få ekonomin i balans. Utredningen föreslår också att kommuner och regioner ska upprätta ett tioårigt program för god kommunal hushållning för att öka långsiktigheten i planeringen. Det skulle ge en mer sammanhållen ekonomisk styrning och tydligt koppla samman kommunernas och regionernas ekonomiska planering till det övergripande kravet på god ekonomisk hushållning. Det finns ett stort behov, inte minst i mindre kommuner, av att få stöd och väg ­ ledning i hanteringen av den ekonomiska förvaltningen. I utredningen En god kommunal hushållning finns ett förslag om en central funktion som kan ge vägledning och stöd till kommuner och regioner i form av generell rådgivning i frågor som rör ekonomisk styrning och förvaltning. Det skulle vara ett bra sätt att öka kvaliteten i arbetet, samtidigt som det skulle ge en bättre översiktsbild av hur regeltillämpningen ser ut runt om i landet. Kunskaperna om hur kommunsektorn sammantaget arbetar med produktivitetsutveckling skulle också kunna öka och spridas. Vi socialdemokrater anser att förslagen är väl avvägda och uppmanar regeringen att överväga att införa en sådan ordning. Modell för specialkompetens Många kommuner kämpar med otillräckliga resurser, svårigheter att finna personal med rätt kompetens samt utmaningen i att hantera de specialkompetenser som varje kommun behöver för att klara sina åtaganden. Mindre kommuner har en särskilt stor utmaning i att leva upp till sina åtaganden. För att stödja de kommuner som inte har möjligheten att själva eller i samverkan med andra leverera åtaganden borde en modell utarbetas för att stödja kommunerna på ett mer konkret sätt. Vi föreslår en modell, med början i mindre skala, med ett kompetenscentrum som kan erbjuda mindre kommuner möjlighet att avropa specialkompetens och ge goda exempel från andra kommuner. Ge kommuner möjlighet till samverkan för att förbättra vård och förhindra brott Bestämmelserna i sekretesslagen är till för att skydda individens integritet och begränsa vilka som får ta del av personliga förhållanden och uppgifter. Det är viktigt. Samtidigt finns det ett behov av nära samverkan mellan olika myndigheter och möjlighet att dela uppgifter för den enskildes bästa. När det gäller utsatta barn kan ibland omsorgen om barnets bästa förhindras av att informationsutbyte inte kan ske och rätt avpassade insatser ges. Sekretessen kan också vara ett hinder för myndigheter att samverka för att upp ­ täcka fusk och bedrägerier. Riksdagen beslutade nyligen om En ny lag om uppgifts ­ skyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöverträdelser och brottslighet i arbetslivet, betänkande 2023/24:KU27, som initierades av den S ‑ ledda regeringen och som ger ökade möjligheter att dela information för att välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet ska kunna förhindras. Nu är det dags att gå vidare med möjligheten att samarbeta och dela information för att arbeta förebyggande. Sekretess kan inte få stå i vägen för att förhindra nyrekrytering och annan brottslighet. Vi anser att det bör göras en förändring av offentlighets- och sekretesslagen i syfte att stärka möjligheter till samverkan för att förbättra vård och förhindra brott. Motverka social dumpning Social dumpning är när en kommun får personer i utsatthet och behov av stöd att mot sin vilja flytta till en annan kommun. Ett stort antal kommuner har larmat om förekomsten av social dumpning och rapporter från Statskontoret och länsstyrelserna belägger detta. Oftast handlar det om rikare kommuner som får personer att flytta till kommuner med hög arbetslöshet och hårt ansträngd ekonomi. Det är ovärdigt Sverige och innebär sämre förutsättningar för människor att skapa sig ett självständigt liv. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte en utredning som fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att motverka social dumpning. Den utredningen lades ned av Sverigedemokraterna och regeringen som aktivt motarbetar åtgärder för att förhindra social dumpning. Vi anser att en utredning om social dumpning bör tillsättas på nytt. Akuta insatser för att bekämpa gängvåldet Skjutningar, hot och sprängningar sprider skräck i hela bostadsområden. Det kommer att kräva uthållighet och långsiktighet för att pressa tillbaka gängen. Det krävs att arbetet med att se över straff, ge polisen utökade verktyg och förstärka rättsväsendet måste fortsätta. Men det krävs också akuta åtgärder här och nu för att skapa trygghet och för att bekämpa gängvåldet. För varje ytterligare satsad krona på polisen ska lika mycket satsas på det brottsförebyggande arbetet för att stoppa nyrekryteringen. De som drabbas av gängens sprängdåd måste få akut hjälp. Därför måste en skydds ­ mekanism införas, som träder in så fort det skett ett våldsdåd i ett bostadsområde. En ”task force” ska ha till uppgift att vara en sammanhållande länk för de som drabbas och säkerställa att till exempel kommunen, brottsofferjouren och berörda försäkrings ­ bolag snabbt kopplas in. Tillväxtpaket till kommuner vid nyindustrialisering I Sverige pågår just nu en grön industriell revolution, med tusentals nya jobb i hela landet. Nyindustrialiseringen märks på många olika håll i Sverige, men framförallt i landets norra delar. För kommuner och regioner som tidigare sett utflyttning och minskande ekonomiska resurser innebär denna tillväxt hopp och framtidstro, men också särskilda utmaningar. Det krävs investeringar i bland annat industrimark, vägar, avlopp, bostäder och inte minst i människor för att klara kompetensförsörjningen. Det kräver även en utökad välfärd i form av exempelvis förskolor och skolor. För att möjliggöra framväxten av ny industri och nya jobb har det offentliga en viktig roll i att skapa så goda förutsättningar som möjligt. För att stötta snabbväxande kommuner och se till att framtidens jobb hamnar i Sverige behövs ett tillväxtpaket för snabbväxande kommuner vid nyindustrialisering. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 att 140 miljoner kronor ska avsättas för bostadsprojekt i Norr- och Västerbotten och att avgiften för byggkreditgarantier ska sänkas. Dessa åtgärder är helt otillräckliga när Sverige har den värsta byggkrisen sen 90-talet och svenskt bostadsbyggande fortsatt tynger BNP-tillväxten. Byggkreditgarantier åt företag har historiskt inte fungerat, utan det krävs rena byggkrediter från staten för att få igång byggandet. Vi socialdemokrater vill se breda åtgärder både för bostadsbyggande och för att stärka välfärden i de nyindustrialiserande orterna: Byggstimulans och byggkrediter: Bostadsbyggandet i Sverige har rasat, men de snabbväxande kommunerna har inte råd att vänta ut lågkonjunkturen. Vi föreslår därför en byggstimulans för byggande av hyresrätter särskilt riktad till snabbväxande kommuner. Därtill föreslår vi statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Säkrad kompetensförsörjning: För att säkra kompetensförsörjningen föreslår vi ett pilotprojekt för nationellt intag till yrkesvux, så att vuxna över hela landet kan söka utbildningar med säkra jobb i snabbväxande kommuner. Vi vill också införa en garanterad lärlingsplats för unga som studerar bygg och elektronik. Tillväxtsamordning: Därtill finns ett behov av tillväxtsamordning från staten, som kan stötta kommuner och andra regionala aktörer vid extremt snabb tillväxt. Stöd till kommunsektorn: Nyetablering av industrier kräver stora och riskfyllda investeringar av det offentliga. Vi föreslår därför statliga kreditgarantier till kommunsektorn, då det skulle minska kommunernas risk och finansieringskostnad. Tabell 1 Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 166 750 052 6 576 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 6 092 052 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 250 000 −250 000 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn 8 000 ±0 99:1 Punktmarkera unga på glid ±0 1 500 000 99:2 Bidrag till småkommuner ±0 300 000 Summa 173 107 254 8 126 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Eva Lindh (S) Peder Björk (S) Joakim Sandell (S)

Motion till riksdagen 2025/26:3560 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att indexera de generella statsbidragen enligt juni-KPI och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur andelen vinstdrivande verksamheter ska minska kraftigt och hur vinststopp kan införas i förskola, skola och sfi samt om att utveckla icke-vinstdrivande alternativ till de marknads- och valmodeller som införts inom offentlig sektor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en bred välfärdsutredning för att ta fram konkreta förslag på hur den demokratiska kontrollen ska återtas och läckaget av resurser kan stoppas samt om att ta fram förslag på en ny lag för behovsstyrd etableringsrätt som kan ersätta lagen om valfrihetssystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla möjligheterna till samverkan mellan idéburna organisationer och kommuner, regioner och statliga myndigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på en garantimodell för kommunala intäkter vid djupa konjunkturnedgångar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett kompetenscentrum för specialkompetens som kan avropas av kommunerna vid behov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på kompetensutveckling för att säkra kompetensförsörjningen inom välfärdsområdet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn av offentlighets- och sekretesslagen i syfte att stärka samverkan mellan statliga myndigheter och kommunerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka offentlighetsprincipen så att den gäller likvärdigt och oinskränkt för alla verksamheter som finansieras av skattemedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ser över alla möjligheter att stoppa välfärdsbrottsligheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som kan föreslå åtgärder för att motverka social dumpning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av ett tillväxtpaket för snabbväxande kommuner vid nyindustrialisering med statliga krediter till kommunerna vid stora industrietableringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett uppdaterat, mer utjämnande utjämningssystem för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på Utjämningskommitténs förslag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra ökade resurser till kommuner i glesbygd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en socialt ansvarsfull digitalisering kräver satsningar på både digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, användning och integritetsskydd, och tillkännager detta för regeringen. Motivering. Sverige var länge ett av världens starkaste välfärdsländer. Mycket av det som tidigare fungerat bra håller inte längre. Nu är den svenska välfärden utmanad. Sverigedemo ­ kraterna och regeringens otillräckliga statsbidrag till kommuner och regioner och oförmåga att komma med långsiktiga finansieringsbesked drabbar välfärden – skolan, vården, omsorgen och det brottsförebyggande arbetet. I ett läge där kommunsektorns verksamheter redan var hårt pressade före den ekonomiska krisen slår detta hårt. Det innebär färre kollegor på nattpasset, färre undersköterskor och sjuksköterskor inom äldreomsorgen, färre fältassistenter och socialsekreterare, större barngrupper i skolan och längre köer till operationer och till vårdcentralerna. Privatiseringar och marknadsexperiment har kostat dyrbara skattepengar. Barns utbildning har blivit en handelsvara och pengar som behövs i våra klassrum, i hem ­ tjänsten och på våra sjukhus tas istället ut som vinst av internationella riskkapitalister. Det är hög tid att vända utvecklingen, Sveriges ska återigen ha världens bästa välfärd och välfärden ska vara Sveriges bästa arbetsplats. En stark välfärd är vårt bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Välfärden ska ge lika bra förskola och skola åt alla barn oavsett föräldrarnas ekonomi och sjukvård efter behov – inte efter plånbok. Den ska ge samma trygga äldreomsorg till undersköterskan och byggnadsarbetaren som till direktören. Vår välfärd ska inte vara beroende av riskkapital för att fungera och svenska folket ska kunna vara med och styra den välfärd som de betalar för med sina skatte ­ pengar. Vi måste stoppa vinstjakten, förbättra styrningen och ge personalen goda förutsättningar. Det är en förutsättning för vår samhällsgemenskap och för att vi ska ha ett Sverige som håller ihop, också i tuffa tider. Utmaningarna blir särskilt tydliga inom vissa områden. Bristerna inom äldreomsorgen blev uppenbara under pandemin. Pandemin är över men behoven finns kvar. Det krävs resurser och satsningar på kompetensförsörjning och ökad kvalitet för att säkerställa en god äldreomsorg. Kompetensbristen inom vård, skola och omsorg är betydande. Att hitta rätt kompetens bedöms vara en av de största utmaningarna kommuner och regioner står inför. För att klara en god välfärd krävs såväl ökade resurser som satsningar på insatser för att säkra kompetensförsörjningen. Skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar och alla elever får inte samma möjligheter att klara skolan. En likvärdig skola för alla barn är grundläggande men idag ökar ojämlikheten och skillnaderna mellan elevgrupper och skolor. Sveriges marknads ­ skola är extrem i internationell jämförelse och har ökat segregationen. Alla barn har rätt till en utbildning som ger goda framtidsutsikter. Vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Jämlikheten i svensk skola måste stärkas. Sverige har världens bästa läkare, sjuksköterskor och undersköterskor. Samtidigt har vi en vårdkris med bristande resurser som leder till att vården blir allt mer otillgänglig och många får vänta allt längre på att få vård. Kostnadskrisen har slagit till i regionerna och sjukvården har satts på svältkur. Resurser till vården måste prioriteras framför sänkta skatter till högavlönade. Gängkriminaliteten drabbar allt fler. Det är en nationell kris som ingen regering lyckats lösa. Gängvåldet kryper ner i åldrarna, äter sig allt längre in i samhället och påverkar många i sin vardag. Därför krävs ett nytt angreppssätt. Vi ska fortsätta skärpa straffen och stärka polisen men för att det ska få effekt behöver vi också gå åt gäng ­ topparna med en maffialag och bryta nyrekryteringen av barn och unga . Trygga grundfinansieringen till kommuner och regioner De senaste åren har vi sett en bred prisuppgång i Sverige med höga matpriser, hyror och räntor. Men kostnadskrisen har inte bara drabbat hushållen. Det svåra ekonomiska läget och regeringens ovilja att prioritera välfärden slår hårt mot välfärdens verksamheter. Påstådda satsningar på välfärden har i reala termer inte ens kompenserat för kostnads ­ ökningarna. Underskotten i regionerna har lett till att nedskärningar tvingats fram i skolan, vården, omsorgen och det brottsförebyggande arbetet. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden och ge långsiktighet samt planeringsförutsättningar till kommuner och regioner. Vi vill införa en bottenplatta för välfärden där statsbidragen till kommuner och regioner räknas upp årligen med inflationen. Därtill behöver regeringen utreda hur man skulle kunna konstruera en modell för att på ett tillfredsställande sätt värdesäkra statsbidragen i takt med kostnads ­ drivande faktorer. Riktade statsbidrag bör användas varsamt. Fördelarna med att detaljstyra statens resurser måste vägas mot kommunsektorns behov av flexibilitet och möjlighet till långsiktig planering. Därutöver ser möjligheterna för kommuner och regioner att ta del av små, sökbara eller prestationsbaserade statsbidrag olika ut och användandet av riktade statsbidrag riskerar därmed att minska likvärdigheten mellan landets kommuner och regioner. Det kan också leda till att resurserna inte används där de behövs som mest. Det är viktigt att fortsätta det långsiktiga arbetet med att minska antalet riktade statsbidrag och omvandla riktade statsbidrag till generella statsbidrag. För att ytterligare lätta bördan för kommunsektorn bör regeringen se över vilka riktade statsbidrag som kan omvandlas till generella statsbidrag baserat på det förslag som Utjämningskommittén föreslagit. Ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden Privatiseringar och avregleringar har visat sig kosta stora pengar, öka ojämlikheten inom sjukvården och spä på segregationen inom skolan. Marknadiseringen har också inneburit försämrade arbetsvillkor för de som arbetar inom välfärden och att vården splittras. På samma sätt har privat driven äldreomsorg på många håll lägre bemanning och otrygga anställningsformer för personalen. Problemen i välfärden hänger ihop med att finansieringen har urholkats samtidigt som välfärden genomgått en världsunik marknadisering. Effekterna är tydliga – pengar som är avsedda för skolan används till lyxkonsumtion för ägarna eller flyttas ut ur landet. HVB-hem drivs av kriminella, används för att finansiera organiserad brottslighet och säljs på Blocket. Arbetsmiljön försämras när anställda blir styrda på detaljnivå och måste ägna mer tid åt dokumentation. Byråkratin växer när större kontrollsystem måste byggas upp för att granska en växande mängd olika aktörer. När vi möter välfärden ska vi inte behöva vara kunder på en marknad, välfärden ska utgå från behov och stärka oss och vårt samhälle. Vinstjakten hör inte hemma i svensk välfärd. Resurser avsatta för välfärden ska användas till att förbättra skolresultaten och ge våra äldre och sjuka en trygg omsorg och vård – inte till stora vinstuttag. Vi socialdemokrater vill ha en god och jämlik vård, och då måste vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Skattepengar som är avsedda för välfärden ska gå till välfärd, inte privata vinster. Vi vill tillsätta en bred välfärdsutredning för att ta fram konkreta förslag på hur den demokratiska kontrollen ska återtas och läckaget av resurser kan stoppas. Möjligheten till kontroll och sanktioner behöver samtidigt förstärkas. Därutöver ska det vara en självklarhet att offentlighets ­ principen ska gälla likvärdigt och oinskränkt för alla verksamheter som finansieras av skattemedel. Företagshemligheter kan aldrig gå före medborgarnas rätt till insyn. Jämlika förutsättningar i hela Sverige Kommuner och regioner är grunden för Sveriges decentraliserade välfärdsmodell. Det lokala självstyret ger stor frihet att utforma och ansvara för sin verksamhet utifrån lokala behov. Det är en bra och välfungerande modell. Men skillnaderna är alltjämt för stora i vårt land. Tuffast är det för de minsta kommunerna i glesbygd men också för dem som har lägre skattekraft. Eftersom välfärdskostnaderna ofta är relativt sett större i glesbygd och i kommuner med stora socioekonomiska utmaningar, samtidigt som den finansiella bärkraften är låg, vill vi uppdatera det kommunala utjämningssystemet så att det speglar verkligheten hos kommunerna och regionerna. Socialdemokraterna ställer sig bakom ett uppdaterat, mer utjämnande utjämnings ­ system för en mer likvärdig service och välfärd i hela landet baserat på Utjämnings ­ kommitténs förslag. Många kommuner och regioner som idag möter de största utmaningarna skulle med förslaget få mer jämlika förutsättningar för välfärden och servicen till sina invånare. Sverige tjänar inte på att vi glider isär. Det handlar om att skapa likvärdiga förutsätt ­ ningar för alla kommuner och regioner för att hela Sverige ska leva och växa. Det är en fråga om rättvisa. Det behövs riktade åtgärder mot kommuner i glesbygd så att en bra samhällsservice och en god välfärd kan garanteras även där. Därför vill vi se ett glesbygdspaket, där en del är ökade satsningar på små och glesbefolkade kommuner. Det är särskilt viktigt i avvaktan på ett nytt utjämningssystem . Säkra kompetensförsörjningen till välfärden Tiotusentals nya medarbetare kommer att behöva anställas inom vården, äldreomsorgen och skolan. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) räknar med att 410 000 personer kommer att behöva anställas de kommande tio åren. Välfärden behöver kunna prioritera sin personal. Kompetensbristen inom vård, skola och omsorg är betydande. Att hitta rätt kompetens bedöms vara den största utmaningen kommuner och regioner står inför. De som är över 80 år i befolkningen kommer att öka med nästan 50 procent, vilket innebär att äldreomsorgen behöver öka antalet anställda med 30 procent. Även hälso- och sjukvårdens personal behöver öka påtagligt. Samtidigt går många medarbetare i pension de närmaste åren. För att klara en god välfärd krävs såväl ökande resurser som satsningar på insatser för att säkra kompetensförsörjningen. Redan idag är behovet av personal med rätt kompetens betydande och väntas öka. Det gäller bland annat implementeringen av digitala verktyg i välfärden, vilket kommer bli allt viktigare framöver. Använda på rätt sätt kan nya digitala verktyg göra arbetssituationen för de som jobbar inom välfärden bättre och välfärdens service mer effektiv. Förbättrade möjligheter för idéburna aktörer att bidra till välfärden De idéburna aktörernas andel av välfärdssektorn är liten i Sverige jämfört med de flesta andra länder i Norden och Europa. De senaste decenniernas ökning av andelen upp ­ handlade välfärdstjänster har i huvudsak skett i form av kommersiella aktörer på bekostnad av de idéburna. För att främja ett ökat idéburet deltagande i välfärden tillsatte den socialdemokratiskt ledda regeringen en utredning om de idéburna aktörernas förutsättningar ( SOU 2019:56 ). Riksdagen antog lagen som trädde i kraft den 1 januari 2023. Idéburna organisationer som bedriver offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska nu kunna registrera sig i ett särskilt register och upphandlande myndigheter kan reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer. Regeringen bör fortsätta främja utvecklingen av idéburen välfärd. Samhället håller på att förlora den demokratiska kontrollen över välfärden, och oseriösa aktörer och vinstdrivande koncerner har flyttat fram sina positioner med vinstjakt i välfärden och ökade klyftor som följd. Förtroendet för välfärden hotas framför allt av brister i kapacitet och tillgänglighet samt av en okontrollerad privatisering. Inkomstgaranti vid djupa lågkonjunkturer När skola, äldreomsorg och sjukvård försämras drabbas vanligt folk och samhälls ­ gemenskapen i Sverige urholkas. Staten måste därför ge förbättrade förutsättningar för kommuner och regioner att klara välfärden, även i tider av kris eller djupa låg ­ konjunk ­ turer. I utredningen En god kommunal hushållning (SOU 2021:75 ) föreslås bland annat en statlig garanti för kommuners och regioners intäkter som är tänkt att skydda resurserna till välfärden vid djupare konjunkturnedgångar. I utredningens förslag skulle staten förbinda sig att skjuta till medel som innebär att en viss lägsta nivå för skatteunderlags ­ utvecklingen i kommuner och regioner uppnås. Ett sådant system med en sorts inkomst ­ garanti för kommuner och regioner skulle förbättra deras möjligheter till långsiktig planering för att upprätthålla kvaliteten i välfärden även under konjunktursvackor. Regeringen bör återkomma med förslag på en garantimodell så att välfärdens finansiering är tryggad inför kommande kriser. God kommunal hushållning För att vi ska få väl avvägda ramar för den kommunala ekonomin behöver vi se över relevant lagstiftning och befintligt regelverk. Ett förslag som fanns i utredningen En god kommunal hushållning var att om delårsrapporten för kommunen eller regionen visar betydande budgetavvikelser ska fullmäktige anta en plan för hur kommunen eller regionen ska hantera dessa och vilka åtgärder som ska vidtas för att få ekonomin i balans. Utredningen föreslår också att kommuner och regioner ska upprätta ett tioårigt program för god kommunal hushållning för att öka långsiktigheten i planeringen. Det skulle ge en mer sammanhållen ekonomisk styrning och tydligt koppla samman kommunernas och regionernas ekonomiska planering till det övergripande kravet på god ekonomisk hushållning. Det finns ett stort behov, inte minst i mindre kommuner, av att få stöd och väg ­ ledning i hanteringen av den ekonomiska förvaltningen. I utredningen En god kommunal hushållning finns ett förslag om en central funktion som kan ge vägledning och stöd till kommuner och regioner i form av generell rådgivning i frågor som rör ekonomisk styrning och förvaltning. Det skulle vara ett bra sätt att öka kvaliteten i arbetet, samtidigt som det skulle ge en bättre översiktsbild av hur regeltillämpningen ser ut runt om i landet. Kunskaperna om hur kommunsektorn sammantaget arbetar med produktivitets ­ utveckling skulle också kunna öka och spridas. Vi socialdemokrater anser att förslagen är väl avvägda och uppmanar regeringen att överväga att införa en sådan ordning. En bred digitalisering och användning av artificiell intelligens har potential att driva tillväxt, produktivitet och utveckling i alla sektorer. Det finns risker med AI som behöver hanteras när det gäller jämlikhet i tillgänglighet och fördelning samt demokratiska och mänskliga värden. Offentlig sektor behöver engagera sig för att i framtiden ha nödvändig kompetens för att leda utvecklingen och bygga säkra system som skapar förtroende. För en socialt ansvarsfull digitalisering krävs både satsningar på digital infrastruktur och kompetens, liksom tydliga regler kring datalagring, användning och integritetsskydd. Genom att automatisera och förbättra beslutsprocesser, kan offentlig förvaltning erbjuda snabbare och mer exakta tjänster till medborgarna, samtidigt som de administrativa kostnaderna minskar. Modell för specialkompetens Många kommuner kämpar med otillräckliga resurser, svårigheter att finna personal med rätt kompetens samt utmaningen i att hantera de specialkompetenser som varje kommun behöver för att klara sina åtaganden. Mindre kommuner har en särskilt stor utmaning i att leva upp till sina åtaganden. För att stödja de kommuner som inte har möjligheten att själva eller i samverkan med andra leverera åtaganden borde en modell utarbetas för att stödja kommunerna på ett mer konkret sätt. Vi föreslår en modell, med början i mindre skala, med ett kompetenscentrum som kan erbjuda mindre kommuner möjlighet att avropa specialkompetens och ge goda exempel från andra kommuner. Ge kommuner möjlighet till samverkan för att förbättra vård och förhindra brott Bestämmelserna i sekretesslagen är till för att skydda individens integritet och begränsa vilka som får ta del av personliga förhållanden och uppgifter. Det är viktigt. Samtidigt finns det ett behov av nära samverkan mellan olika myndigheter och möjlighet att dela uppgifter för den enskildes bästa. När det gäller utsatta barn kan ibland omsorgen om barnets bästa förhindras av att informationsutbyte inte kan ske och rätt avpassade insatser ges. Sekretessen kan också vara ett hinder för myndigheter att samverka för att upptäcka fusk och bedrägerier. Riksdagen beslutade nyligen om En ny lag om uppgiftsskyldighet för att motverka felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen samt fusk, regelöver ­ trädelser och brottslighet i arbetslivet, betänkande 2023/24:KU27 , som initierades av den S-ledda regeringen och som ger ökade möjligheter att dela information för att välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet ska kunna förhindras. Nu är det dags att gå vidare med möjligheten att samarbeta och dela information för att arbeta förebyggande. Sekretess kan inte få stå i vägen för att förhindra nyrekrytering och annan brottslighet. Vi anser att det bör göras en förändring av offentlighets- och sekretesslagen i syfte att stärka möjligheter till samverkan för att förbättra vård och förhindra brott. Offentlig sektors upphandlingar behöver stärkas och samordnas för att bättre mot ­ verka den utbredda välfärdsbrottsligheten. Därför har vi föreslagit en möjlighet att ute ­ sluta orimligt låga anbud i offentlig upphandling, en begränsning av under ­ entreprenörs ­ led och att fuskande företag ska kunna svartlistas från upphandlingsförfaranden. Användningen av AI i offentlig sektors kontrollarbete måste utvecklas för att bekämpa brotten och stoppa felaktiga utbetalningar. För att välfärdsbrottsligheten över huvud taget inte ska kunna äta sig in i välfärden måste också lagar och regler stramas upp som förhindrar möjligheten till brottsligt utnyttjande. Vi vill att regeringen tillsätter en utredning som ser över alla möjligheter att stoppa välfärdsbrottsligheten. Motverka social dumpning Social dumpning är när en kommun får personer i utsatthet och behov av stöd att mot sin vilja flytta till en annan kommun. Ett stort antal kommuner har larmat om före ­ komsten av social dumpning och rapporter från Statskontoret och länsstyrelserna belägger detta. Oftast handlar det om rikare kommuner som får personer att flytta till kommuner med hög arbetslöshet och hårt ansträngd ekonomi. Det är ovärdigt Sverige och innebär sämre förutsättningar för människor att skapa sig ett självständigt liv. Den socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte en utredning som fick i uppdrag att föreslå åtgärder för att motverka social dumpning. Den utredningen lades ned av Sverige ­ demokraterna och regeringen som aktivt motarbetar åtgärder för att förhindra social dumpning. Vi anser att en utredning om social dumpning bör tillsättas på nytt. Akuta insatser för att bekämpa gängvåldet Skjutningar, hot och sprängningar sprider skräck i hela bostadsområden. Det kommer att kräva uthållighet och långsiktighet för att pressa tillbaka gängen. Barn ska kunna vara trygga i områdena där de bor. Arbetet med att se över straff, ge polisen utökade verktyg och förstärka rättsväsendet måste fortsätta. Men det krävs också akuta åtgärder här och nu för att skapa trygghet och för att bekämpa gängvåldet. Att arbeta förebyg ­ gande och bryta nyrekryteringen till gängen är helt avgörande för att få stopp på våldet. För varje ytterligare satsad krona på rättsväsendet ska lika mycket satsas på det brotts ­ förebyggande arbetet för att stoppa nyrekryteringen. Det behövs både generella välfärds ­ satsningar, särskilda satsningar i utsatta områden, en utvecklad roll för idrotts- och kulturföreningar och en god fritidsverksamhet. Kommunerna måste få resurser och rätt förutsättningar för att det brottsförebyggande arbetet kan bedrivas konsekvent och effektivt. Utöver det vill vi göra det möjligt med fördjupade bakgrundskontroller på blivande anställda och befintlig personal inom de välfärdsområden där det behövs för att människor ska kunna känna sig trygga. De som drabbas av gängens sprängdåd måste få akut hjälp. Därför måste en skydds ­ mekanism införas, som träder in så fort det skett ett våldsdåd i ett bostadsområde. En ”task force” ska ha till uppgift att vara en sammanhållande länk för de som drabbas och säkerställa att till exempel kommunen och brottsofferjouren och berörda försäkrings ­ bolag snabbt kopplas in. Tillväxtpaket till kommuner vid nyindustrialisering Svensk industri- och teknikutveckling har byggt på att Sverige haft ett bra utbildnings ­ system, framtidstro, jämställda förutsättningar och vågat satsa på innovation och nya tekniker. Just nu står vårt land åter inför en ny era där vi måste göra nästa språng in i framtiden. Den gröna omställningen och nyindustrialiseringen kommer vara en viktig del för Sveriges framtida konkurrenskraft. För att det ska vara möjligt måste svenska kommuner och regioner ges förutsättningar att klara den omställningen. Då krävs det investeringar i bland annat industrimark, vägar, avlopp, bostäder och inte minst i människor för att klara kompetensförsörjningen. Det kräver även en utökad väl ­ färd i form av exempelvis förskolor och skolor. För att möjliggöra framväxten av ny industri och nya jobb har det offentliga en viktig roll i att skapa så goda förutsättningar som möjligt. För att stötta snabbväxande kommuner och se till att framtidens jobb hamnar i Sverige behövs ett tillväxtpaket för snabbväxande kommuner vid nyindustrialisering. Byggstimulans och byggkrediter : Bostadsbyggandet i Sverige har rasat, men de snabbväxande kommunerna har inte råd att vänta ut lågkonjunkturen. Vi föreslår därför en byggstimulans för byggande av hyresrätter särskilt riktad till snabbväxande kommuner. Därtill föreslår vi statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Tillväxtsamordning: Det finns ett behov av tillväxtsamordning från staten, som kan stötta kommuner och andra regionala aktörer vid extremt snabb tillväxt. Stöd till kommunsektorn: Nyetablering av industrier kräver stora och riskfyllda investeringar av det offentliga. Vi föreslår därför statliga kreditgarantier till kommunsektorn, då det skulle minska kommunernas risk och finansieringskostnad. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 174 096 852 1 000 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 6 364 352 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 8 650 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 250 000 −250 000 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn 3 500 ±0 99:1 Socialtjänstlyft: riskfamiljsprogram och punktmarkering av unga ±0 1 700 000 99:2 Bidrag till landsbygds- och glesbygdskommuner ±0 280 000 Summa 180 723 354 2 730 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Ingela Nylund Watz (S) Eva Lindh (S) Peder Björk (S) Joakim Sandell (S)