Motion till riksdagen 2023/24:547 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Tydlig gränsdragning för skattefinansierad tolk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda en tydlig bortre gräns för skattefinansierad tolk och tillkännager detta för regeringen. Motivering Efter flyktingvågen 2015 ser vi en drastisk ökning av antalet timmar tolkar används runt om i landet. Det kan vara allt från kontakten med myndigheter till deltagande i barnens skolundervisning. För att bli en del av det svenska samhället så snabbt som möjligt och för att komma ut på arbetsmarknaden så snart som möjligt är språket A och O. Utan att själv äga sin kommunikation med andra människor försvinner möjligheten att även vara en del av det samhälle vi tillsammans lever i. Det är här av allra största vikt att var och en tar ansvar för att delta i studier och försäkra sig om att klara av de språkkrav som ställs. Att samtidigt erbjuda obegränsat antal timmar tolk motarbetar målet att klara sig på egen hand med egna språkkunskaper. För att tydliggöra det egna ansvaret för att nå språkkravet samt för att förhindra ett gränslöst användande av skattepengar bör en övre gräns för möjligheten till skatte ­ finansierad tolk införas. En gränsdragning som bland annat bör ta hänsyn till hur länge man befunnit sig i landet och insatserna i form av utbildning som givits. I Danmark har gränsen tre år satts för skattefinansierad tolk. Efter den gränsen står det en fritt att använda tolk och stå för kostnaden själv. För att tydligt sätta förväntade mål för inhämtade kunskaper samt använda de gemensamma skattemedlen så effektivt som möjligt är det rimligt med en bortre gräns som gynnar individens möjlighet till aktivt deltagande i det svenska samhället samtidigt som det är försvarbart ekonomiskt. Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Motion till riksdagen 2024/25:2754 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Gränsdragning för skattefinansierad tolk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utreda en tydlig bortre gräns för skattefinansierad tolk och tillkännager detta för regeringen. Motivering Efter flyktingvågen 2015 ser vi en drastisk ökning av antalet timmar använd tolk runt om i landet. Det kan vara allt från kontakten med myndigheter till deltagande i barnens skolundervisning. För att bli en del av det svenska samhället så snabbt som möjligt och för att komma ut på arbetsmarknaden så snart som möjligt är språket A och O. Utan att själv äga sin kommunikation med andra människor försvinner möjligheten att även vara en del av det samhälle vi tillsammans lever i. Det är här av allra största vikt att var och en tar ansvar för att delta i studier och försäkra sig om att klara av de språkkrav som ställs. Att samtidigt erbjuda obegränsat antal timmar tolk motarbetar målet att klara sig på egen hand med egna språkkunskaper. För att tydliggöra det egna ansvaret för att nå språkkravet samt för att förhindra ett gränslöst användande av skattepengar bör en övre gräns för möjligheten till skattefinansierad tolk införas. En gränsdragning som bland annat bör tar hänsyn till längden man befunnit sig i landet och insatserna i form av utbildning som givits. I Danmark har gränsen tre år satts för skattefinansierad tolk. Efter den gränsen står det fritt att använda tolk och stå för kostnaden själv. För att tydligt sätta förväntade mål för inhämtade kunskaper samt att använda de gemensamma skattemedlen så effektivt som möjligt är det rimligt med en bortre gräns som såväl gynnar individens möjlighet till aktivt deltagande i det svenska samhället samtidigt som det är försvarbart ekonomiskt. Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2346 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Gränsdragning för skattefinansierad tolk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ut ­ reda en tydlig bortre gräns för skattefinansierad tolk och tillkännager detta för regeringen. Motivering Efter flyktingvågen 2015 ser vi en drastisk ökning av antalet timmar använd tolk runt om i landet. Det kan vara allt från kontakten med myndigheter till deltagande i barnens skol ­ undervisning. För att bli en del av det svenska samhället så snabbt som möjligt och för att komma ut på arbetsmarknaden så snart som möjligt är språket A och O. Utan att själv äga sin kommunikation med andra människor försvinner möjligheten att även vara en del av det samhälle vi tillsammans lever i. Det är här av allra största vikt att var och en tar ansvar för att delta i studier och försäkra sig om att klara av de språkkrav som ställs. Att samtidigt erbjuda obegränsat antal timmar tolk motarbetar målet att klara sig på egen hand med egna språkkunskaper. För att tydliggöra det egna ansvaret för att nå språk ­ kravet samt för att förhindra ett gränslöst användande av skattepengar bör en övre gräns för möjligheten till skattefinansierad tolk införas. En gränsdragning som bland annat bör ta hänsyn till hur länge man befunnit sig i landet och insatserna i form av utbildning som givits. I Danmark har gränsen tre år satts för skattefinansierad tolk. Efter den gränsen står det fritt att använda tolk och stå för kostnaden själv. För att tydligt sätta förväntade mål för inhämtade kunskaper samt att använda de gemensamma skattemedlen så effektivt som möjligt är det rimligt med en bortre gräns som såväl gynnar individens möjlighet till aktivt deltagande i det svenska samhället samtidigt som det är försvarbart ekonomiskt. Ann-Sofie Lifvenhage (M)