Motion till riksdagen 2024/25:1895 av Rickard Nordin (C) En mer jämställd och lokalt anpassad sponsring av idrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för att göra sponsringen mer jämställd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för att göra sponsringen mer lokalt anpassad och tillkännager detta för regeringen. Motivering I dag är det mindre förmånligt för företag att sponsra damidrott jämfört med herridrott. Skattelagstiftningens utformning drabbar damidrotten negativt, och därmed hämmas jämställdheten inom idrotten och i samhället. Problemet är att sponsringen kopplas till marknadsvärdet av sponsringspaketet, vilket gör att företagen inte kan göra samma avdrag för damidrott som för herridrott. Marknadsvärdet av sponsringen är i regel betydligt lägre på damsidan än på herrsidan. Sponsring av damidrott omsätter cirka en miljard kronor i Sverige och är en väldigt viktig finansieringskälla; till exempel kommer cirka 85 procent av intäkterna till damfotbollen från företag och näringsliv. De ekonomiska tillskotten från sponsring är viktiga för att kunna utveckla föreningarna, anställa personal och spelare och nå synlighet. Det är också i slutändan viktigt för att skapa förebilder inom både herr- och damidrott. Ytterst är det en fråga om jämställdheten i samhället. Bara 20 procent av sponsorpengarna går till damidrotten medan 80 procent går till mansidrotten. Samtidigt fördelar sig antalet utövare inom idrotten nästan jämnt, med en svag övervikt för männen. Den skeva fördelningen av pengar till damidrotten cementerar strukturer och gör det svårare för aktiva inom damidrotten att utvecklas, både inom breddidrott och på elitnivå. Ett modernt och jämställt samhälle kan inte ha en skattelagstiftning som ensidigt gynnar herridrott. Det är därför dags för en ny modell för mer jämställd sponsring som förbättrar villkoren för damidrotten. Idrotten är väldigt viktig för barn och ungdomar. Om vi får en mer jämställd idrotts ­ rörelse växer barn och ungdomar upp med värderingar om allas lika värde. Därför är det viktigt att regering och riksdag ska visa vägen mot jämställda normer och värderingar också inom idrotten. Regeringen har vare sig under denna eller föregående mandatperiod förbättrat villkoren för damidrott, trots att man kallar sig en feministisk regering. Jämställdheten har inte tagit ett enda kliv framåt. Det behöver bli skattemässigt mer gynnsamt för företag att sponsra damidrott. Avdragsrätten behöver ses över. I dag bedömer Skatteverket hur mycket som får dras av i en sponsringsinsats. Sponsring kräver en motprestation från den som blir sponsrad, annars räknas det som gåva, vilket inte är avdragsgillt. Skatteverkets bedömning grundar sig på värdet av motprestationen, ofta i form av exponering i matchprogram och tröjor, biljetter, annonsering, reklam med mera – vilket inom herridrotten ligger markant högre. Ska idrotten kunna bli mer jämställd behöver dessa regler ses över exempelvis genom att möjliggöra för dubbel avdragsrätt för sponsring av damidrott. Samma problem upplever den lokala idrotten. Eftersom avdrag enbart får göras för värdet av sponsringen blir det problem. För en lokal idrottsklubb där inträdet till matchen är gratis kan inte biljetter erhållas som motprestation. Reklamvärdet av sponsringen kan också anses vara lågt på en liten ort med få invånare. Matchprogram saknas, klubben annonserar inte och har inte resurser att trycka upp nya tröjor med en ny sponsor. Det går således inte att sponsra och samtidigt dra av kostnaden, eftersom motprestationens värde är så lågt. Ett sätt att komma åt det hela vore att införa ett grundavdrag för sponsring där ett minimibelopp alltid är avdragsgillt, så länge det rör sig om sponsring av verksamheten. Det skulle underlätta för mindre föreningar samtidigt som det avlastar företagen som sponsrar genom att minska byråkrati. Detta bör regeringen överväga. Utan civilsamhället stannar Sverige. Att sponsra den lokala föreningen är en viktig insats för att hålla landsbygder och mindre klubbar levande. Då behöver staten underlätta och skapa regler som uppmuntrar att näringslivet också deltar i civilsamhället. Idag motarbetas de istället. Det duger inte och åtgärder bör vidtas. En bra start är att se över reglerna för lokal sponsring. Rickard Nordin (C)

Motion till riksdagen 2025/26:2608 av Rickard Nordin (C) En mer jämställd och lokalt anpassad sponsring av idrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för att göra sponsringen mer jämställd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över skattelagstiftningen för att göra sponsringen mer lokalt anpassad och tillkännager detta för regeringen. Motivering I dag är det mindre förmånligt för företag att sponsra damidrott jämfört med herridrott. Skattelagstiftningens utformning drabbar damidrotten negativt, och därmed hämmas jämställdheten inom idrotten och i samhället. Problemet är att sponsringen kopplas till marknadsvärdet av sponsringspaketet, vilket gör att företagen inte kan göra samma avdrag för damidrott som för herridrott. Marknadsvärdet av sponsringen är i regel betydligt lägre på damsidan än på herrsidan. Sponsring av damidrott omsätter cirka en miljard kronor i Sverige och är en väldigt viktig finansieringskälla; till exempel kommer cirka 85 procent av intäkterna till damfotbollen från företag och näringsliv. De ekonomiska tillskotten från sponsring är viktiga för att kunna utveckla föreningarna, anställa personal och spelare och nå synlighet. Det är också i slutändan viktigt för att skapa förebilder inom både herr- och damidrott. Ytterst är det en fråga om jämställdheten i samhället. Bara 20 procent av sponsorpengarna går till damidrotten medan 80 procent går till mansidrotten. Samtidigt fördelar sig antalet utövare inom idrotten nästan jämnt, med en svag övervikt för männen. Den skeva fördelningen av pengar till damidrotten cementerar strukturer och gör det svårare för aktiva inom damidrotten att utvecklas, både inom breddidrott och på elitnivå. Ett modernt och jämställt samhälle kan inte ha en skattelagstiftning som ensidigt gynnar herridrott. Det är därför dags för en ny modell för mer jämställd sponsring som förbättrar villkoren för damidrotten. Idrotten är väldigt viktig för barn och ungdomar. Om vi får en mer jämställd idrotts ­ rörelse växer barn och ungdomar upp med värderingar om allas lika värde. Därför är det viktigt att regering och riksdag ska visa vägen mot jämställda normer och värderingar också inom idrotten. Regeringen har vare sig under denna eller föregående mandatperiod förbättrat villkoren för damidrott, trots att man kallar sig en feministisk regering. Jämställdheten har inte tagit ett enda kliv framåt. Det behöver bli skattemässigt mer gynnsamt för företag att sponsra damidrott. Avdragsrätten behöver ses över. I dag bedömer Skatteverket hur mycket som får dras av i en sponsringsinsats. Sponsring kräver en motprestation från den som blir sponsrad, annars räknas det som gåva, vilket inte är avdragsgillt. Skatteverkets bedömning grundar sig på värdet av motprestationen, ofta i form av exponering i matchprogram och tröjor, biljetter, annonsering, reklam med mera – vilket inom herridrotten ligger markant högre. Ska idrotten kunna bli mer jämställd behöver dessa regler ses över exempelvis genom att möjliggöra för dubbel avdragsrätt för sponsring av damidrott. Samma problem upplever den lokala idrotten. Eftersom avdrag enbart får göras för värdet av sponsringen blir det problem. För en lokal idrottsklubb där inträdet till matchen är gratis kan inte biljetter erhållas som motprestation. Reklamvärdet av sponsringen kan också anses vara lågt på en liten ort med få invånare. Matchprogram saknas, klubben annonserar inte och har inte resurser att trycka upp nya tröjor med en ny sponsor. Det går således inte att sponsra och samtidigt dra av kostnaden, eftersom motprestationens värde är så lågt. Ett sätt att komma åt det hela vore att införa ett grundavdrag för sponsring där ett minimibelopp alltid är avdragsgillt, så länge det rör sig om sponsring av verksamheten. Det skulle underlätta för mindre föreningar samtidigt som det avlastar företagen som sponsrar genom att minska byråkrati. Detta bör regeringen överväga. Utan civilsamhället stannar Sverige. Att sponsra den lokala föreningen är en viktig insats för att hålla landsbygder och mindre klubbar levande. Då behöver staten under ­ lätta och skapa regler som uppmuntrar att näringslivet också deltar i civilsamhället. Idag motarbetas de istället. Det duger inte och åtgärder bör vidtas. En bra start är att se över reglerna för lokal sponsring. Rickard Nordin (C)