Motion till riksdagen 2023/24:2332 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 635 535 30 000 1:2 Miljöövervakning m.m. 417 714 68 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 212 035 1 829 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 064 318 19 500 1:5 Miljöforskning 96 825 33 000 1:6 Kemikalieinspektionen 324 678 30 000 1:7 Avgifter till internationella organisationer 314 431 ±0 1:8 Klimatbonus 1 300 000 2 900 000 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 292 107 ±0 1:10 Klimatanpassning 89 500 50 500 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 367 565 150 000 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 262 900 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 37 400 29 400 1:14 Skydd av värdefull natur 1 670 500 2 700 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 321 930 20 000 1:16 Klimatinvesteringar 4 950 000 2 050 000 1:17 Klimatpremier 2 122 000 772 000 1:18 Industriklivet 1 457 000 ±0 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftstöd för bio-CCS 15 000 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 133 513 ±0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 107 408 ±0 99:1 Klimatanpassade och gröna städer ±0 250 000 99:3 Forskning för klimatomställning ±0 500 000 99:4 Statligt stöd för rening av PFAS till de värst drabbade kommunerna ±0 250 000 Summa 19 307 359 11 681 400 Vi avvisar generella besparingar i statsförvaltningen Regeringen genomför en generell besparing i statsförvaltningen på 1 procent, utöver den årliga besparing som redan finns. Det gör man helt utan plan och utan hänsyn till myndigheternas särskilda behov och förutsättningar. Att statsförvaltningen är effektiv är en förutsättning för medborgarnas förtroende. Men den generella effektivisering som regeringen nu försöker sig på kommer att få konsekvenser för kärnverksamheten. Sämre förutsättningar för de statsanställda att utföra sitt uppdrag innebär i sin tur att servicen till medborgarna kommer att bli lidande. Vänsterpartiet avvisar denna generella besparing. Vi har valt att göra det samlat genom ett nytt anslag under utgiftsområde 2. Anslag 1:1 Naturvårdsverket Vänsterpartiet föreslår kraftig ökning av ett flertal anslag inom UO20 som administreras av Naturvårdsverket. Vi föreslår därutöver förstärkt anslag för att stärka det långsiktiga arbetet för cirkulär ekonomi, hållbar plasthantering och effektiv miljöprövning. Vi ser även skäl att stärka Naturvårdsverkets uppdrag som beredskapsmyndighet, särskilt inom livsmedelsförsörjning och dricksvatten. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 30 miljoner kronor 2024. Anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. Ökat anslag för att upprätthålla grundfinansiering samt utveckla miljöövervakning. Miljöövervakning är grunden för effektivt miljöarbete och nödvändigt som underlag för åtgärder för människor och natur. Ökat anslag behövs för nya behov som screening ­ undersökningar av farliga ämnen som PFAS, men även för stärkt kunskapsläge om mikroplaster samt för miljöövervakning av pollinatörer och genetisk mångfald. Vänster ­ partiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 68 miljoner kronor 2024. Anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur Att restaurera våtmarker och återväta torvmarker ger många vinster för miljön och klimatet. Genom att binda kol i våtmarker kan utsläppen av växthusgaser minska. Att anlägga våtmarker har även stor betydelse för den biologiska mångfalden då stora delar av landet tidigare dikats ut. Våtmarker stärker även landskapets skydd mot torka, översvämning och brand, vilket är av stor betydelse ur klimatanpassningsperspektiv. Vänsterpartiet vill därför öka satsningar på återskapande av våtmarker och genomföra dessa långsiktigt. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 545 miljoner kronor 2024. Fler arter än någonsin i människans historia är på väg att försvinna. Friska eko ­ system och biologisk mångfald är en förutsättning för mänsklig existens och välfärd. Även i Sverige är läget för den biologiska mångfalden allvarligt, vilket bekräftas i den senaste utvärderingen (2023) av våra miljömål. Behovet av åtgärder är stort för att vända utvecklingen. Anslaget för att genomföra skötselåtgärder för att bevara biologisk mångfald och genomföra åtgärder för friluftsliv och turism samt ersätta lantbrukare och andra aktörer för skötselåtgärder har kraftigt minskat de senaste åren. Anslaget är fortfarande underdimensionerat sedan det i princip halverades 2019. Resultatet av underfinansieringen är att statliga leder och andra vandringsleder inte underhålls så att den breda allmänheten får tillgänglighet till vår skyddade natur och att man inte kan genomföra åtgärder för hotade arter. Därutöver finansierar anslaget skötsel av våra skyddade områden och ersättningar för skötsel av ängar, betesmarker och myrslåtter. Naturbetesmarker är bland de mest artrika miljöerna i Sverige. Naturvårdsverket och Jordbruksverket har bedömt att cirka 51 000 hektar av naturbetesmarkerna i Sverige kan restaureras under en sjuårsperiod. Jordbruksverket uppskattar kostnaden för att restaurera naturbetesmarkerna till cirka 40 000 kronor/hektar vilket innebär ca 300 miljoner kronor per år. Med ökat stöd stärks våra möjligheter att nå ett flertal miljömål, och det bidrar till ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Stöden är en viktig del av lönsamheten för dem som har nötköttsproduktion. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för att möjliggöra myndigheternas förslag på stöd för restaurering av natur ­ betesmarker. Skötselåtgärder ger förutom stora positiva effekter för biologisk mångfald och det kulturhistoriska arvet även förutsättningar för en levande landsbygd. Anslaget ger sysselsättning i hela landet, ofta på landsbygden, när entreprenörer upphandlas för åtgärder. Anslaget sysselsatte år 2021 drygt 2 000 personer. Studier från t.ex. Finland visar att investerade belopp i nationalparker ger tiofalt tillbaka till den lokala ekonomin. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 1 284 miljoner kronor 2024. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 829 miljoner kronor för 2024 jämfört med regeringens förslag. Anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden Vi avvisar regeringens avveckling av statsbidrag för flytt av fordonsvrak med 15 miljoner kronor för 2024. Vänsterpartiet avvisar även neddragning av anslaget med 5 miljoner kronor för finansiering av medlemsavgift till IAEA för 2024. Vänsterpartiet delar Naturvårdsverkets bedömning att anslaget bör förstärkas med 197 miljoner kronor år 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 20 miljoner kronor för 2024 jämfört med regeringens förslag. Anslag 1:5 Miljöforskning Vänsterpartiet föreslår förstärkt anslag för att stärka kunskapen gällande hur cirkulär ekonomi kan bidra till att nå våra miljömål samt hur utbyggnad av havsvindkraft kan ske med minsta möjliga påverkan på ekosystemen . Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 33 miljoner kronor 2024. Anslag 1:6 Kemikalieinspektionen Vänsterpartiet ser behov av ökade nationella åtgärder för att uppnå en giftfri miljö och anser därför att arbetet med en nationell handlingsplan bör återupptas. Vi föreslår ökat anslag för att återuppta Kemikalieinspektionens arbete med en handlingsplan för en gift ­ fri vardag. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 30 miljoner kronor 2024. Anslag 1:8 Klimatbonus Vänsterpartiet föreslår en ny klimatbonus för folkelbilar som gör att fler kan efterfråga elbilar till ett lägre pris, samtidigt som dyrare elbilar inte ger någon bonus. Vänster ­ partiet föreslår mot den bakgrunden en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 2 900 miljoner kronor 2024. Anslag 1:10 Klimatanpassning Vänsterpartiet avvisar avveckling av medel till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och länsstyrelserna med 50,5 miljoner kronor. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 50,5 miljoner kronor 2024. Anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för åtgärder som minskar belastningen på våra hav och vattenmiljöer. Åtgärderna kan exempelvis minska övergödning, förekomst av mikroplaster och läkemedelsrester. Våra hav som ekosystem, i synnerhet Östersjön, är under stor press av mänsklig påverkan. Ytterligare åtgärder krävs även för att värna vår tillgång till dricksvatten av hög kvalitet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 150 miljoner kronor 2024 . Anslag 1:13 Internationellt miljösamarbete Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för att möjliggöra myndigheternas samarbete med länder som har stor påverkan på den globala miljön och som är strategiskt viktiga. Hit hör t.ex. Vietnam, Indonesien och Sydafrika. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 29,4 miljoner kronor 2024. Anslag 1:14 Skydd av värdefull natur Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för att formellt kunna skydda natur i form av natur ­ reservat och nationalparker. Skydd av värdefull natur är en förutsättning för att uppnå krav inom EU och globala åtaganden för biologisk mångfald. Klimatkrisen och art ­ krisen måste mötas gemensamt. Biologisk mångfald med ekosystem i balans är en förutsättning för vårt liv på jorden. FN:s klimatpanel konstaterar i en rapport (april 2022) att åtgärder för att bevara ekosystem dessutom är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem erbjuder stora möjlig ­ heter genom att ta upp och låsa in koldioxid från atmosfären. EU har satt upp ett mål om att rättsligt skydda minst 30 procent av landytan samt 30 procent av havsområdet till 2030. Nuvarande kända arealer av värdefull skog i Sverige, som inte är avsatta frivilligt eller skyddade formellt, omfattar enligt Naturvårdsverket 1,2–2,4 miljoner hektar produktiv skog, varav 525 000 hektar utgörs av fjällnaturskog. Av de senare kommer cirka 140 000 hektar fjällnaturskog på statens mark att skyddas genom pågående regeringsuppdrag. Om inte anslaget kraftigt ökas riskerar resterande höga naturvärden att förloras genom avverkning. Markägare riskerar dessutom att komma i kläm då de inte kan få ersättning för att skogen skyddas. Vänsterpartiet anser att de stora samman ­ hängande fjällnära naturskogarna långsiktigt bör skyddas genom formellt skydd. Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i världen och potentialen i framtiden för friluftsliv och naturturism i den fjällnära regionen bedöms som stor. Utöver den fjällnära regionen finns även stort behov av att skydda natur genom naturreservat och nationalparker i övriga landet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 2 700 miljoner kronor 2024. Anslag 1:15 Havs- och vattenmyndigheten Vänsterpartiet föreslår ökat anslag till Havs- och vattenmyndigheten för fler kontroller för att motverka illegalt ålfiske. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 20 miljoner kronor 2024. Anslag 1:16 Klimatinvesteringar Vänsterpartiet föreslår ökade anslagsnivåer för Klimatklivet. Enligt Naturvårdsverket gör konjunkturläget att tillgången på investeringsvilligt privat kapital minskar och därmed ökar kostnaden för investeringarna. Det ställs då ökade krav på tillgång till offentligt kapital för en omställning av både nya och befintliga strukturer som till stor del är uppbyggda kring fossila bränslen och råvaror. Vi ser ett ökande behov av klimat ­ investeringar inom transportsektorn, industrin och jordbruket. Klimatklivet bör förstärkas och förlängas för att staten ska möjliggöra företagens behov av stöd för en grön omställning. Regeringen bedömer att Klimatklivet bör förlängas t.o.m. 2028. Vänsterpartiet anser att Klimatklivet bör förlängas t.o.m. 2033 och att en årlig anslagsnivå bör uppgå till 7 miljarder kronor för att möjliggöra vår nationella omställning. Näringslivet behöver långsiktiga och förutsägbara förutsättningar och omställningen kräver stora investeringar. En förutsättning för att kunna använda anslaget på ett effektivt sätt är att det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt. På så sätt kan fler stora långsiktiga och effektiva klimatinvesteringar komma till stånd. Klimatklivet stödjer redan i dag de investeringar som ger mest klimatnytta per investeringskrona. Ungefär 80 procent av de ekonomiska medel som ges går till företagen. Naturvårdsverket har själva konstaterat att det finns möjlighet att öka andelen åtgärder som utöver klimatnytta även bidrar till försörjningstrygghet. Vänsterpartiet anser att regeringen bör följa Naturvårdsverkets råd och att ytterligare kriterier bör införas i klimatklivsförordningen så att åtgärder för försörjningstrygghet prioriteras högre. För att möjliggöra ytterligare minskade utsläpp från transportsektorn behövs en intensifiering gällande utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för vätgas. Inom Klimatklivet ges stöd till publik laddinfrastruktur och laddning av tunga fordon. Klimat ­ klivet ger vid sidan av elektrifieringen även stöd för omställning av transportsektorn med nya bränslen som grön vätgas, elektrobränslen och hållbara drivmedel. Förutom att detta minskar utsläppen så stärker det vår nationella tillgång och självförsörjning på drivmedel. Klimatklivet har genom åren gett omfattande stöd för nya anläggningar för ökad produktion av biogas. Detta har tidigare mest använts inom transportsektorn men användningen ökar nu inom industrin som söker den som ersättning för importerad fossilgas. Ökade anslag för Klimatklivet ger även möjligheter för jordbrukssektorn. Hit hör el från biogasproduktion, konvertering av spannmålstorkar, produktion av biokol samt elektrifiering av arbetsfordon och anläggningar. Ett statligt investeringsstöd inom jord ­ bruket är nödvändigt för omställningen och gör jordbruket bättre rustat för ökande priser på insatsvaror som drivmedel och energi. Vänsterpartiet vill med ökade anslag för Klimatklivet även förstärka Klimatklivets stöd till satsningar på ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. IPCC lyfter i sin sjätte utvärderingsrapport behovet och att dessa åtgärder tillhör de med lägst åtgärds ­ kostnad för industrins klimatomställning. Inom EU pågår arbete för skärpt reglering för en mer cirkulär ekonomi. Det kommer förmodligen att få stor påverkan på olika produkter, värdekedjor och materialflöden både när det gäller utsläpp av växthusgaser, resurseffektivitet och en rad andra hållbarhetsaspekter. Sverige är bland de ledande länderna inom EU när det gäller innovationer på miljöområdet men ligger lägre än genomsnittet i EU när det gäller resurseffektivitet. Sverige måste enligt Vänsterpartiets uppfattning intensifiera arbetet för ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 2 050 miljoner kronor 2024. Anslag 1:17 Klimatpremier Vänsterpartiet avvisar att klimatpremien för besiktning av gasbilar avvecklas och att motsvarande medel på 22 miljoner kronor bl.a. ska finansiera en ökning av anslaget 1:1 Naturvårdsverket för hantering av nya arbetsuppgifter till följd av ny EU-lagstiftning. Vi avvisar även regeringens förslag på skrotningspremie som uppgår till 250 miljoner kronor. Vänsterpartiet föreslår i stället införande av en skrotningspremie på UO22 i ett klimatomställningspaket för personbilar. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag med 1 000 miljoner kronor årligen under 2024–2026 för att stärka omställningen till fler elbussar. Anslaget införs i syfte att höja premien från 20 procent till 30 procent av inköpspriset för kollektivtrafikmyndighetens inköp av elbussar, inkluderande även stadsbussar. Samt för höjd premie till 50 procent av mellanskillnaden mellan en elbuss och närmast jämförbara dieselbuss för trafik ­ företags inköp av elbussar. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 772 miljoner kronor för 2024 jämfört med regeringens förslag. Nytt anslag: Klimatanpassade och gröna städer Vänsterpartiet vill införa ett statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och grönare städer. Stödet ska ges för utveckling av befintlig stadsgrönska samt etablering av stadsgrönska för att främja dagvattenhantering och biologisk mångfald. Dessa åtgärder främjar det förebyggande arbetet för att motverka effekter av alltmer ökande extrem ­ väder som ökar risk för översvämningar och värmeböljor. Anslaget ska bl.a. möjliggöra statlig medfinansiering till åtgärder för att omvandla hårdgjorda ytor genom att anlägga vattenfördröjande åtgärder som växtbäddar. Stödet möjliggör därmed även stöd för stadsnära odling i närmiljön. Gemensamt för åtgärderna är att de ska främja klimat ­ anpassning samt miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Vänsterpartiet föreslår att anslaget bör uppgå till 250 miljoner kronor 2024. Nytt anslag: Forskning för klimatomställning Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag för att stärka forskning och innovation i syfte att stärka delaktigheten i utformandet av utsläppsminskande åtgärder med rättvise ­ perspektiv stärka forskningen för utformande av åtgärder med bred folklig acceptans och för ökad förståelse för nödvändiga förändringar stärka forskningen för utformande av hållbara bruksmetoder för att stärka kolinlagringen i de gröna näringarna stödja forskningen kring hur gemensamt ägande av för klimatomställningen nödvändiga naturresurser och tillgångar kan stärkas där marknaden inte förmår tillgodose behov stärka utveckling av klimatinnovationer inom energiförsörjning och livsmedel stödja forskning kring hur synergin i klimatåtgärder och åtgärder för biologisk mångfald kan stärkas stärka transporteffektiviteten stärka små och medelstora företags möjlighet att delta i forskning och möjliggöra för en tydligare forskningsinfrastruktur för näringslivet. Vänsterpartiet föreslår att anslaget bör uppgå till 500 miljoner kronor 2024. Nytt anslag: Statligt stöd för rening av PFAS i kommunerna Anslag för statlig medfinansiering till reningsteknik i kommuner där dricksvattnet har halter av PFAS som överskrider det hälsobaserade riktvärdet från den Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. Vänsterpartiet föreslår att anslaget bör uppgå till 250 miljoner kronor 2024. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Ida Gabrielsson (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Kajsa Fredholm (V)

Motion till riksdagen 2024/25:1938 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 651 691 54 000 1:2 Miljöövervakning m.m. 388 714 53 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 352 035 2 031 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 064 318 ±0 1:5 Miljöforskning 93 825 ±0 1:6 Kemikalieinspektionen 306 833 30 000 1:7 Avgifter till internationella organisationer 337 431 ±0 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn 100 000 ±0 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 308 632 ±0 1:10 Klimatanpassning 89 500 100 000 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 326 565 400 000 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 263 450 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 52 400 16 000 1:14 Skydd av värdefull natur 1 185 500 3 685 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 360 516 70 000 1:16 Klimatinvesteringar 3 495 000 3 575 000 1:17 Klimatpremier 2 313 000 1 272 000 1:18 Industriklivet 1 345 000 ±0 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftstöd för bio-CCS 15 000 ±0 1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden 10 000 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 137 079 ±0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 127 408 ±0 99:1 Statligt stöd för rening av PFAS ±0 250 000 99:2 Klimatanpassade och gröna städer ±0 350 000 99:3 Inför bonus för folkelbilar ±0 3 100 000 99:4 Forskning för klimatomställning ±0 500 000 Summa 16 438 897 15 486 000 Anslag 1:1 Naturvårdsverket På grund av bristande förvaltningsanslag de senaste två åren varslade Naturvårdsverket i februari 2024 om uppsägning av 65 anställningar. Myndigheten signalerar att de f.n. inte har täckning för de kostnader som avser tillsyn och tillståndsprövning. Inte minst har tillståndsansökningar ökat betydligt de senaste åren för gränsöverskridande avfalls ­ transporter. De kommande åren kommer även takten i utvecklingsarbetet att öka så att miljötillståndsprövningen effektivt bidrar till den gröna omställningen. Klimat ­ omställningen innebär att många verksamheter kommer att behöva söka nya eller ändrade miljötillstånd. Även för detta krävs att myndigheten har tillräckliga resurser. Naturvårdsverket behöver även ytterligare resurser för att möjliggöra enklare miljö ­ rapportering för företagen och för att stärka arbetet mot invasiva främmande arter. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 54 miljoner kronor 2025. Anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. Minskade anslag för miljöövervakning har uppmärksammats av såväl akademin som miljöorganisationer. Miljöövervakning är grunden för effektivt miljöarbete och nödvändigt som underlag för åtgärder för människor och natur. Ökat anslag krävs enligt Naturvårdsverket då resurser till miljömålsuppföljning har minskat och kvaliteten på vissa internationella rapporteringar har försämrats. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 43 miljoner kronor 2025 . Regeringen föreslår neddragning av stöd för miljöorganisationer med 10 miljoner kronor. Vänsterpartiet avvisar neddragningen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 10 miljoner kronor 2025. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 53 miljoner kronor jämfört med regeringen 2025. Anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur Att restaurera våtmarker och återväta torvmarker ger många vinster för miljön och klimatet. Genom att binda kol i våtmarker kan utsläppen av växthusgaser minska. Att anlägga våtmarker har även stor betydelse för den biologiska mångfalden då stora delar av landet tidigare dikats ut. Våtmarker stärker även landskapets skydd mot torka, över ­ svämning och brand, vilket är av stor betydelse ur klimatanpassningsperspektiv. Våtmarker bidrar även till att minska övergödningen. Vänsterpartiet vill därför öka satsningar på återskapande av våtmarker och genomföra dessa långsiktigt. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 700 miljoner kronor 2025 . Betydande förstärkningar krävs av anslaget för att nå nationella miljömål och EU:s ambitioner för naturvård och biologisk mångfald till 2030. År 2023 halverades nästan anslaget som fortsatt är på låg nivå och betydande kraftiga förstärkningar behövs. Anslaget finansierar åtgärder över hela landet och har en avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att bevara och restaurera naturvärden samt tillgängliggöra upplevelsevärden i skyddad natur och bidra till minskade klimatutsläpp. Resultatet av underfinansieringen är att statliga leder och andra vandringsleder inte underhålls så att den breda allmänheten får tillgänglighet till vår skyddade natur. Åtgärderna ger också sociala och ekonomiska effekter då de skapar sysselsättning. 2022 beräknades anslaget ge en sysselsättningseffekt på 2 400 årsarbetskrafter väl fördelade över hela landet. Anslaget stärker även möjligheterna att vara verksam på landsbygden då det innefattar bl.a. ersättning för restaurering av naturbetesmarker, slåtterängar och myrslåtter. Ökat anslag är även nödvändigt för att stärka arbetet för att bevara hotade arter och mer intensivt bekämpa invasiva främmande arter. Ökade anslag stärker även förutsättningarna och attraktiviteten för Sveriges nationalparker som är viktiga som besöksmål och för naturturism. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 1 331 miljoner kronor 2025. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 2 031 miljoner kronor jämfört med regeringen 2025. Anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden Miljögifter i marken och i vattnet innebär stora negativa effekter och kostnader för samhället om det inte åtgärdas. Sanering och återställning av förorenade områden är en förutsättning för att bekämpa miljöhot och värna människors hälsa. Åtgärder för att bl.a. minska spridningen av PFAS från förorenade områden måste vidtas för att minska föroreningar på dricksvattnet. Genom att sanera fler områden kan redan exploaterad mark i ökad utsträckning användas för t.ex. bostadsbyggande. Vi motsätter oss därför nedsättning av anslagsnivån för detta ändamål under åren 2026 och 2027. Anslag 1:6 Kemikalieinspektionen Ökat anslag för att återuppta Kemikalieinspektionens arbete med en handlingsplan för en giftfri vardag. Arbetet avslutades 2020. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 30 miljoner kronor 2025. Anslag 1:10 Klimatanpassning Vänsterpartiet motsätter sig regeringens neddragning av medel till länsstyrelserna och MSB som går genom anslaget. Anslaget används för statsbidrag till förebyggande och kunskapshöjande insatser, utredningar, samordning och planer för att begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringarna. Vi föreslår i motsats till regeringen utökad satsning för att stärka länsstyrelserna och MSB i detta arbete. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor 2025. Anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Ökat anslag för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag och medfinansiering av EU-medel. Anslaget får användas för en rad åtgärder som minskar belastningen på våra hav och vattenmiljöer. Åtgärderna kan exempelvis minska över ­ gödning, mikroplaster och läkemedelsrester. Våra hav som ekosystem (i synnerhet Östersjön) är under stor press av mänsklig påverkan, och ytterligare åtgärder behövs för att värna vår tillgång till dricksvatten av hög kvalitet. Vår satsning rymmer även satsning på lokala åtgärdssamordnare för att öka takten i arbetet med att minska över ­ gödningen och nå våra miljömål med 80 miljoner per år (enligt Övergödningsutredningens förslag) genom lokala havs- och vattenåtgärder som t.ex. våtmarker. Stödet ska genomföras genom utökad satsning på LOVA (lokala vattenvårdsprojekt). Ökat anslag behövs även kommande år för stärkt statligt stöd till kommunernas arbete med att kalka vattendrag för att motverka försurning. Dessa åtgärder gynnar såväl fisketurismen på landsbygden som arbetet för hotade arter. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 400 miljoner kronor 2025. Vänsterpartiet verkar därutöver även för fortsatt stöd till kommunerna för strand ­ städning under 2026 och 2027. Anslag 1:13 Internationellt miljösamarbete Ökat anslag för att möjliggöra myndigheternas samarbete med länder som har stor påverkan på den globala miljön och som är strategiskt viktiga. För att nå klimat ­ konventionens mål och de globala hållbarhetsmålen krävs även åtgärder utöver det nationella arbetet. Naturvårdsverket ser möjligheter att skala upp samarbeten och öka fokus på handelsfrämjande åtgärder i viktiga länder som USA, Kanada, Sydafrika och Indien. Samarbetet avser även att omfatta frågor kring kritiska råvaror och elektrifiering. Sverige kan därmed dra nytta av lösningar och kunskap från länder som kommit längre i teknisk utveckling. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 16 miljoner kronor 2025. Anslag 1:14 Skydd av värdefull natur Ökat anslag för att formellt kunna skydda natur i form av naturreservat och national ­ parker. Den absolut största delen av anslaget går till att skydda skogar. Skydd av värdefull natur är en förutsättning för att uppnå krav inom EU och globala åtaganden för biologisk mångfald. Klimatkrisen och artkrisen måste mötas gemensamt. Biologisk mångfald med ekosystem i balans är en förutsättning för vårt liv på jorden. FN:s klimatpanel konstaterar i en rapport (april 2022) att åtgärder för att bevara ekosystem dessutom är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem erbjuder stora möjligheter genom att ta upp och låsa in koldioxid från atmosfären. EU har satt upp ett mål om att rättsligt skydda minst 30 procent av landytan samt 30 procent av havsområdet till 2030. Därtill kommer Sverige att ha beting i den kommande naturrestaureringslagstiftningen. Om inte anslaget kraftigt ökas riskerar höga naturvärden att förloras genom avverkning. Markägare riskerar dessutom att komma i kläm då de inte kan få ersättning för att skogen skyddas. Vänsterpartiet anser att de stora sammanhängande fjällnära naturskogarna långsiktigt bör skyddas genom formellt skydd. Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i världen och potentialen i framtiden för friluftsliv och naturturism i den fjällnära regionen bedöms som stor. Utöver den fjällnära regionen finns ett stort behov av att skydda natur genom naturreservat och nationalparker i hela landet. Enligt Naturvårdsverket är skogsägarnas intresse för att formellt skydda sina värdefulla skogar också mycket högt. Det speglas inte minst av att Naturvårdsverket redan i september 2023 hade intecknat hela det årets anslag för områdesskydd. Utifrån inkomna intresseanmälningar från markägare om formellt skydd har Naturvårdsverket totalt omkring 75 000 ha skogsmark som väntar på avtal om ersättning. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 3 685 miljoner kronor 2025. Anslag 1:15 Havs- och vattenmyndigheten Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för att stärka myndighetens möjligheter att genom ­ föra sina uppdrag. Regeringens neddragning av anslaget har resulterat i att myndigheten varslat 25 anställda. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor 2025. Ökat anslag till Havs- och vattenmyndigheten för fler kontroller för att beivra illegalt ålfiske samt fler fiskerikontroller av yrkesfisket i sin helhet. Ålen är klassad som akut hotad i Sverige. Sedan 1950-talet har mer än 99 procent av beståndet av glasålar (ålyngel) vid Europas kuster försvunnit. Det är därför av allra största vikt att ålfisket regleras på ett kraftfullt sätt. Sedan 2007 råder ett generellt förbud mot att fiska ål och endast den som har särskilt tillstånd från Havs- och vattenmyndigheten får fiska arten. I dag finns 148 personer som har tillstånd att fiska ål. Utöver det legala fisket i Sverige på ål finns även illegalt fiske. De senaste fem åren har HaV:s fiskekontrollanter tagit upp och förverkat över tusen illegala ålryssjor. Så länge det finns legalt fiske på ål så försvåras även kontrollen av försäljning av illegal ål och varje år beslagtas hundratals olagliga ålfiskeredskap i svenska vatten. Vänsterpartiet vill införa ett totalförbud mot ålfiske men anser att det även krävs ytterligare åtgärder för att minska det illegala ålfisket. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 20 miljoner kronor 2025. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 70 miljoner kronor jämfört med regeringen 2025. Anslag 1:16 Klimatinvesteringar Vänsterpartiet föreslår ökade anslagsnivåer för Klimatklivet. Enligt Naturvårdsverket gör konjunkturläget att tillgången på investeringsvilligt privat kapital minskar och därmed ökar kostnaden för investeringarna. Det ställs då ökade krav på tillgång till offentligt kapital för en omställning av både nya och befintliga strukturer som till stor del är uppbyggda kring fossila bränslen och råvaror. Vi ser ett ökande behov av klimatinvesteringar inom transportsektorn, industrin och jordbruket. Klimatklivet bör förstärkas och förlängas för att staten ska möjliggöra företagens behov av stöd för en grön omställning. Regeringen bedömer att Klimatklivet bör förlängas endast t.o.m. 2030. Vänsterpartiet anser att Klimatklivet bör förlängas t.o.m. 2033 och att en årlig anslagsnivå bör uppgå till 7 miljarder kronor för att möjliggöra vår nationella omställning. Näringslivet behöver långsiktiga och förutsägbara förutsättningar och omställningen kräver stora investeringar. En förutsättning för att kunna använda anslaget på ett effektivt sätt är att det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt. På så sätt kan fler stora långsiktiga och effektiva klimatinvesteringar komma till stånd. Klimatklivet stödjer redan i dag de investeringar som ger mest klimatnytta per investeringskrona. Ungefär 80 procent av de ekonomiska medel som ges går till företagen. Naturvårdsverket har själva konstaterat att det finns möjlighet att öka andelen åtgärder som utöver klimatnytta även bidrar till försörjningstrygghet. Vänsterpartiet anser att regeringen bör följa Naturvårdsverkets råd och att ytterligare kriterier bör införas i klimatklivsförordningen så att åtgärder för försörjningstrygghet prioriteras högre. För att möjliggöra ytterligare minskade utsläpp från transportsektorn behövs en intensifiering gällande utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för vätgas. Inom Klimatklivet ges stöd till publik laddinfrastruktur och laddning av tunga fordon. Klimat ­ klivet ger vid sidan av elektrifieringen även stöd för omställning av transportsektorn med nya bränslen som grön vätgas, elektrobränslen och hållbara drivmedel. Förutom att detta minskar utsläppen så stärker det vår nationella tillgång och självförsörjning på drivmedel. Klimatklivet har genom åren gett omfattande stöd för nya anläggningar för ökad produktion av biogas. Detta har tidigare mest använts inom transportsektorn, men användningen ökar nu inom industrin som söker stödet som ersättning för importerad fossilgas. Ökade anslag för Klimatklivet ger även möjligheter för jordbrukssektorn. Hit hör el från biogasproduktion, konvertering av spannmålstorkar, produktion av biokol samt elektrifiering av arbetsfordon och anläggningar. Ett statligt investeringsstöd inom jordbruket är nödvändigt för omställningen och gör jordbruket bättre rustat för ökande priser på insatsvaror som drivmedel och energi. Vänsterpartiet vill med ökade anslag för Klimatklivet även förstärka Klimatklivets stöd till satsningar på ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. IPCC lyfter i sin sjätte utvärderingsrapport behovet och att dessa åtgärder tillhör de med lägst åtgärds ­ kostnad för industrins klimatomställning. Inom EU pågår arbete för skärpt reglering för en mer cirkulär ekonomi. Det kommer förmodligen att få stor påverkan på olika produkter, värdekedjor och materialflöden både när det gäller utsläpp av växthusgaser, resurseffektivitet och en rad andra hållbarhetsaspekter. Sverige är bland de ledande länderna inom EU när det gäller innovationer på miljöområdet men ligger lägre än genomsnittet i EU när det gäller resurseffektivitet. Sverige måste enligt Vänsterpartiets uppfattning intensifiera arbetet för ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för Klimatklivet med 3 575 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen. Anslag 1:17 Klimatpremier Vänsterpartiet föreslår ökat anslag med 1 000 miljoner kronor årligen under 2025–2027 för att stärka omställningen till fler elbussar. Anslaget införs i syfte att höja premien från 20 procent till 30 procent av inköpspriset för kollektivtrafikmyndighetens inköp av elbussar, inkluderande även stadsbussar samt för höjd premie till 50 procent av mellan ­ skillnaden mellan en elbuss och närmast jämförbara dieselbuss för trafikföretags inköp av elbussar. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 1 000 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen. Vänsterpartiet välkomnar att regeringen inför en tillfällig skrotningspremie. Regeringens förslag på en skrotningspremie innebär 10 000 kronor till den som skrotar sin gamla bil (minst 15 år gammal) och köper eller leasar en begagnad eller ny elbil. En stor del av remissinstanserna menar dock att skrotningspremien inte kommer att få någon större effekt på utsläppen och att det totala anslaget på 500 miljoner kronor inte kommer att gå åt. Trafikanalys bedömer att villkoret att köpa en ny eller begagnad elbil undergräver syftet att fasa ut äldre bilar med förbränningsmotorer. Genom att villkora premien mot köp av elbil begränsar man incitamenten till att gälla hushåll med tillräckliga medel för att köpa en elbil. Premien är helt enkelt för liten för att gynna mindre bemedlade hushåll. Trafikanalys anser därför att det finns stor risk att premien till stor del kan gå till hushåll som har två bilar eller som idag redan har relativt dyra bilar. Vänsterpartiet delar kritiken från ett flertal remissinstanser och anser att skrotnings ­ premien bör utformas så att den blir mer rättvis och kan bidra till att fler människor kan ställa om till transporter med lägre klimatpåverkan. Vänsterpartiet föreslår därför att skrotningspremien utökas till 25 000 kronor till den som skrotar sin gamla bil (minst 15 år gammal) och köper eller leasar en begagnad eller ny elbil. En premie på 10 000 kronor bör utgå till den som skrotar sin gamla bil (minst 15 år gammal) och i stället köper kollektivtrafikkort alternativt elcykel eller abonnemang för bildelning. Vänster ­ partiet föreslår av denna anledning att anslaget ökas för detta ändamål från nuvarande 250 miljoner kronor till 500 miljoner kronor för 2025. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 250 miljoner kronor 2025. Att besikta gasbilar är kostsamt. Regeringen har avskaffat den särskilda klimatpremie som tidigare fanns för att kompensera för denna ökade kostnad för bilägarna. Vänster ­ partiet anser att den bör behållas för att inte incitamentet att skaffa gasbil ska minska. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 22 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 272 miljoner kronor jämfört med regeringen 2025. Nytt anslag: Statligt stöd för rening av PFAS till de värst drabbade kommunerna Nytt anslag för statlig medfinansiering av reningsteknik i kommuner där dricksvattnet har halter av PFAS som överskrider det hälsobaserade riktvärdet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. PFAS är en grupp mycket svårnedbrytbara ämnen som sedan 50-talet använts till en rad olika ändamål. Dessa kemikalier finns spridda över hela jordklotet och så gott som alla människor har PFAS i sitt blod. Främsta källan är mat och dryck, eftersom naturen är förorenad av PFAS. Nya rön visar att PFAS-ämnen ger negativa hälsoeffekter redan vid mycket låga halter, som är vanligt förekommande i blodet på Sveriges befolkning. Samtidigt visar ett flertal kartläggningar att dricksvattnet på flera orter i Sverige innehåller så höga halter av PFAS att befolkningen riskerar att få i sig mer än vad Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) anser vara säkert. På EU-nivå förbereds nu ett förbud mot alla PFAS-ämnen, men det kommer inte att lösa problemet med de höga halter som redan finns i svenska dricksvattentäkter. För att skydda befolkningen i drabbade områden behövs även andra insatser här och nu. Att installera kolfilter eller investera i annan reningsteknik är dock mycket kostsamt för vattenverken, varför staten behöver avsätta pengar till kommunerna för åtgärder som säkerställer ett rent dricksvatten. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 250 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen. Nytt anslag: Klimatanpassade och gröna städer Vänsterpartiet vill införa ett statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och grönare städer. Stödet ska ges för utveckling av befintlig stadsgrönska samt etablering av stadsgrönska för att främja dagvattenhantering och biologisk mångfald. Anslaget ska bl.a. möjliggöra statlig medfinansiering av åtgärder för att omvandla hårdgjorda ytor genom att anlägga vattenfördröjande åtgärder som växtbäddar. Stödet möjliggör därmed även stöd för stadsnära odling i närmiljön. Gemensamt för åtgärderna är att de ska främja klimatanpassning samt miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 350 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen. Nytt anslag: Inför bonus för folkelbilar Vänsterpartiet föreslår en ny klimatbonus för elbilar som gör att fler kan få tillgång till elbilar till ett lägre pris, samtidigt som dyrare elbilar inte ger någon bonus. Bilar som kostar upp till 350 000 kronor ger en bonus motsvarande 30 procent av bilens pris. För bilar som kostar över 350 000 kronor betalas 105 000 kronor minus 40 procent av bilens pris som överstiger 350 000. Begagnade bilar omfattas med ett pristak på 400 000 kronor och med en ersättningsgrad om 10 procent. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 3 100 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen. Nytt anslag: Forskning för klimatomställning Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag för att stärka forskning och innovation i syfte att stärka delaktigheten i utformandet av utsläppsminskande åtgärder med rättvise ­ perspektiv stärka forskningen för utformande av åtgärder med bred folklig acceptans och för ökad förståelse för nödvändiga förändringar stärka forskningen för utformande av hållbara bruksmetoder för att stärka kolinlagringen i de gröna näringarna stödja forskningen kring hur gemensamt ägande av för klimatomställningen nödvändiga naturresurser och tillgångar kan stärkas där marknaden inte förmår tillgodose behov stärka utveckling av klimatinnovationer inom energiförsörjning och livsmedels ­ produktion stödja forskning kring hur synergin i klimatåtgärder och åtgärder för biologisk mångfald kan stärkas stärka transporteffektiviteten stärka små och medelstora företags möjlighet att delta i forskning och möjliggöra för en tydligare forskningsinfrastruktur för näringslivet. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 500 miljoner kronor 2025 jämfört med regeringen. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Daniel Riazat (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Kajsa Fredholm (V)

Motion till riksdagen 2025/26:3173 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 787 432 19 000 1:2 Miljöövervakning m.m. 407 714 95 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 803 335 1 406 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 813 818 300 000 1:5 Miljöforskning 93 825 ±0 1:6 Kemikalieinspektionen 340 325 30 000 1:7 Avgifter till internationella organisationer 329 431 ±0 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn 100 000 ±0 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 336 986 ±0 1:10 Klimatanpassning 89 500 100 000 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 388 565 200 000 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 163 450 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 57 400 ±0 1:14 Skydd av värdefull natur 1 185 500 1 843 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 373 373 70 000 1:16 Klimatinvesteringar 4 490 000 2 510 000 1:17 Klimatpremier 2 703 000 1 000 000 1:18 Industriklivet 653 000 ±0 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftstöd för bio-CCS 1 714 000 ±0 1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden 400 000 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 139 279 8 000 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 140 408 ±0 99:2 Regionala medborgarråd för klimatet ±0 75 000 99:3 Klimatanpassade och gröna städer ±0 350 000 99:4 Statligt stöd för rening av PFAS till de värst drabbade kommunerna ±0 250 000 99:5 Skydda de fjällnära skogarna ±0 1 843 000 Summa 19 625 341 10 099 000 Anslag 1:1 Naturvårdsverket På grund av bristande förvaltningsanslag de senaste två åren varslade Naturvårdsverket i februari 2024 om uppsägning av 65 anställningar. Myndigheten har signalerat att de inte har täckning för de kostnader som avser tillsyn och tillståndsprövning. Inte minst har tillståndsansökningar ökat betydligt de senaste åren för gränsöverskridande avfalls ­ transporter. De kommande åren kommer även takten i utvecklingsarbetet att öka så att miljötillståndsprövningen effektivt bidrar till den gröna omställningen. Klimat ­ omställningen innebär att många verksamheter kommer att behöva söka nya eller ändrade miljötillstånd. Naturvårdsverket behöver även ytterligare resurser för att möjliggöra enklare miljörapportering för företagen och för att stärka arbetet för producentansvar och genomförande av cirkulär ekonomi. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 54 miljoner kronor 2026. Regeringen föreslår satsningen Effektiva miljötillstånd för ny kärnkraft – paket med 35 miljoner kronor 2026. Vänsterpartiet avvisar satsningen på ny kärnkraft. Vänster ­ partiet föreslår en minskning av anslaget för detta ändamål med 35 miljoner kronor 2026. Vänsterpartiet avvisar även regeringens satsning på ny myndighet för miljöprövning under åren 2027 och 2028. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 19 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag1:2 Miljöövervakning m.m. Minskade anslag för miljöövervakning har uppmärksammats av såväl akademin som miljöorganisationer. Miljöövervakning är grunden för effektivt miljöarbete och nöd ­ vändigt som underlag för åtgärder för människor och natur. Ökat anslag krävs enligt Naturvårdsverket då resurser till miljömålsuppföljning har minskat och kvaliteten på vissa internationella rapporteringar har försämrats. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för generell miljöövervakning jämfört med regeringen med 27 miljoner kronor 2026. Sveriges akvatiska övervakning uppfyller i dagsläget inte gällande lagstiftning. EU-kommissionen har vid ett flertal tillfällen pekat på svagheter i övervakningen och krävt förbättring. Om miljöövervakningen inte tillhandahåller ett tillräckligt beslutsunderlag så att väl avvägda beslut kan fattas i förvaltningen, riskerar i slutändan miljön att bli lidande enlig Havs- och vattenmyndigheten. Därför finns det behov av en förstärkt finansiering inom flera övervakningsområden som exempelvis miljögifter, fiskbestånd och biologisk mångfald. Regeringens satsning med 20 miljoner kronor 2026 för över ­ vakning av havs- och vattenmiljöer är otillräcklig för att motsvara de stora behoven. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för övervakning av havs- och vatten ­ miljöer jämfört med regeringen med 58 miljoner 2026. Regeringen och Sverigedemokraterna har tidigare dragit ned stödet till miljö ­ organisationer med 10 miljoner per år. Nu föreslår man höjning av anslaget med 4 miljoner till miljöorganisationer men begränsar det till miljöorganisationer som arbetar med nedskräpning. Vänsterpartiet välkomnar stöd till miljöorganisationer som arbetar med nedskräpning men anser att stöd även bör ges till miljöorganisationer som gör andra miljöinsatser i linje med våra antagna klimat- och miljömål. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 10 miljoner kronor för 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 95 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag1:3 Åtgärder för värdefull natur Betydande förstärkningar krävs av anslaget för att nå nationella miljömål och EU:s ambitioner för naturvård och biologisk mångfald till 2030. År 2023 halverades nästan anslaget som fortsatt är på låg nivå och betydande kraftiga förstärkningar behövs. Anslaget finansierar åtgärder över hela landet och har en avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att bevara och restaurera naturvärden samt tillgängliggöra upplevelsevärden, genom bl.a. vandringsleder, i skyddad natur och bidra till minskade klimatutsläpp. Åtgärderna ger också sociala och ekonomiska effekter då de skapar sysselsättning. År 2022 beräknades anslaget ge en sysselsättningseffekt på 2 400 årsarbetskrafter väl fördelade över hela landet. Anslaget stärker även möjligheterna att vara verksam på landsbygden då det innefattar bl.a. ersättning för restaurering av naturbetesmarker, slåtterängar och myrslåtter. Med vårt förslag på anslag kan natur ­ betesmarker restaureras i ökad takt enligt tidigare rekommendationer från Naturvårds ­ verket och Jordbruksverket. Ökat anslag är även nödvändigt för att stärka arbetet för att bevara hotade arter och mer intensivt bekämpa invasiva främmande arter. Många arter är på väg att försvinna för alltid och läget är allvarligt även i Sverige, vilket bekräftas i uppföljningen av miljömålen och den fördjupade utvärderingen. Vänsterpartiets satsning rymmer även årlig satsning på 30 miljoner för samordnare för biologisk mångfald i odlingslandskapet enligt tidigare förslag från Naturvårdsverket. Ökade anslag stärker även förutsättningarna och attraktiviteten för Sveriges national ­ parker som är viktiga besöksmål och för naturturism. Om inte ökad finansiering ges till anlaget sker inte heller några nya lokala och kommunala naturvårdsprojekt (s.k. LONA-projekt) förutom de som följer av våtmarkssatsning, enligt Naturvårdsverket. Vänster ­ partiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 1 081 miljoner kronor för 2026. Att restaurera våtmarker och återväta torvmarker ger många vinster för miljön och klimatet. Genom att binda kol i våtmarker kan utsläppen av växthusgaser minska. Att anlägga våtmarker har även stor betydelse för den biologiska mångfalden då stora delar av landet tidigare dikats ut. Våtmarker stärker även landskapets skydd mot torka, översvämning och brand, vilket är av stor betydelse ur klimatanpassningsperspektiv. Våtmarker bidrar även till att minska övergödningen. Vänsterpartiet vill därför öka satsningar på återskapande av våtmarker och genomföra dessa långsiktigt. Vänster ­ partiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 325 miljoner kronor 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 406 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden Miljögifter i marken och i vattnet innebär stora negativa effekter och kostnader för samhället om det inte åtgärdas. Sanering och återställning av förorenade områden är en förutsättning för att bekämpa miljöhot och värna människors hälsa. Åtgärder för att bl.a. minska spridningen av PFAS från förorenade områden måste vidtas för att minska föroreningar på dricksvattnet. De nya dricksvattengränsvärden för PFAS som träder i kraft 2026 ställer höga krav på Sveriges dricksvattenproducenter. Genom att sanera fler områden kan redan exploaterad mark i ökad utsträckning användas för t.ex. bostads ­ byggande. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget med 300 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag 1:6 Kemikalieinspektionen Vi vill se ett ökat anslag för att återuppta Kemikalieinspektionens arbete med en handlingsplan för en giftfri vardag. Arbetet avslutades 2020. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 30 miljoner kronor 2026. Anslag 1:10 Klimatanpassning Vänsterpartiet motsätter sig regeringens neddragning av medel till länsstyrelserna och MSB under mandatperioden som går genom anslaget. Anslaget används för statsbidrag till förebyggande och kunskapshöjande insatser, utredningar, samordning och planer för att begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringarna. Vi föreslår i motsats till regeringen en utökad satsning för att stärka länsstyrelserna och MSB i detta arbete. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor 2026. Anslag 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö Ökat anslag för insatser och åtgärder för att förbättra, bevara, planera, restaurera och skydda havs- och vattenmiljöer. Anslaget får även användas för statsbidrag och medfinansiering av EU-medel. Anslaget får användas för en rad åtgärder som minskar belastningen på våra hav och vattenmiljöer. Åtgärderna kan exempelvis minska övergödning, mikroplaster och läkemedelsrester. Våra hav som ekosystem (i synnerhet Östersjön) är under stor press av mänsklig påverkan och ytterligare åtgärder behövs för att värna vår tillgång till dricksvatten av hög kvalité. Vår satsning rymmer även satsning på lokala åtgärdssamordnare för att öka takten i arbetet med att minska övergödningen och nå våra miljömål med 80 miljoner per år (enligt Övergödningsutredningens förslag) genom lokala havs- och vattenåtgärder som till exempel våtmarker. Stödet ska genom ­ föras genom utökad satsning på LOVA (lokala vattenvårdsprojekt). Förordningen som styr LOVA bör förändras så att även satsningar som stärker rovfiskbestånden blir egen åtgärdskategori och satsningar från kommuner och föreningar bör ges ökat utrymme. Ökat anslag behövs även kommande år för stärkt statligt stöd till kommunernas arbete med att kalka vattendrag för att motverka försurning. Dessa åtgärder gynnar såväl fisketurismen på landsbygden som arbetet för hotade arter. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 200 miljoner kronor 2026. Anslag 1:14 Skydd av värdefull natur Skydd av värdefull natur är en förutsättning för att uppnå krav inom EU och globala åtaganden för biologisk mångfald. Klimatkrisen och artkrisen måste mötas gemensamt. Biologisk mångfald med ekosystem i balans är en förutsättning för vårt liv på jorden. FN:s klimatpanel konstaterade i en rapport (april 2022) att åtgärder för att bevara ekosystem dessutom är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem erbjuder stora möjligheter genom att ta upp och låsa in koldioxid från atmosfären. EU har satt upp ett mål om att rättsligt skydda minst 30 procent av landytan samt 30 procent av havsområdet till 2030. De kolrika system som kan ges skydd genom dessa anslagsmedel är även enligt Naturvårdsverket betydelsefulla för att Sverige ska leva upp till åtaganden enligt LULUCF (dvs. att öka nettoupptaget av koldioxid i skog och mark). Om inte anslaget kraftigt ökas riskerar höga naturvärden förloras genom avverkning. Många markägare riskerar att komma i kläm då de inte kan få ersättning för att skogen skyddas trots att de är överens med länsstyrelsen om formellt skydd. Enligt Naturvårds ­ verket är skogsägarnas intresse för att formellt skydda sina värdefulla skogar också mycket stort. Naturvårdsverket hade redan i oktober 2024 intecknat hela årets anslag för områdesskydd. Utifrån regeringens utfästelser till EU-kommissionen, ska Sverige under perioden 2026–2030 formellt skydda ytterligare cirka 159 000 hektar skog. Medlen som ställs till förfogande för det formella skyddet behöver enligt Naturvårdsverket öka betydligt över tid om det ska bli möjligt att nå dessa utfästelser. Utöver den fjällnära regionen finns stort behov av att skydda natur genom naturreservat och nationalparker i hela landet. Vår föreslagna höjning av detta anslag riktar sig till skydd av natur utanför den fjällnära regionen. För att långsiktigt formellt skydda den fjällnära skogen föreslår vi nedan att ett separat nytt anslag införs. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 1 843 miljoner kronor 2026. Anslag 1:15 Havs- och vattenmyndigheten Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för att myndigheten ska kunna genomföra sitt uppdrag. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor 2026. Vi föreslår ökat anslag till Havs- och vattenmyndigheten för fler kontroller för att beivra illegalt ålfiske samt fler fiskerikontroller av yrkesfisket i sin helhet. Ålen är klassad som akut hotad i Sverige. Sedan 1950-talet har mer än 99 procent av beståndet av glasålar (ålyngel) vid Europas kuster försvunnit. Det är därför av allra största vikt att ålfisket regleras på ett kraftfullt sätt. Sedan 2007 råder ett generellt förbud mot att fiska ål och endast den som har särskilt tillstånd från Havs- och vattenmyndigheten får fiska arten. I dag finns 148 personer som har tillstånd att fiska ål. Utöver det legala fisket i Sverige på ål finns även illegalt fiske. De senaste fem åren har HaV:s fiskekontrollanter tagit upp och förverkat över tusen illegala ålryssjor. Så länge det finns legalt fiske på ål så försvåras även kontrollen av försäljning av illegal ål och varje år beslagtas hundratals olagliga ålfiskeredskap i svenska vatten. Vänsterpartiet vill införa ett totalförbud mot ålfiske men anser att det även krävs ytterligare åtgärder för att minska det illegala ålfisket. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för detta ändamål jämfört med regeringen med 20 miljoner kronor 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 70 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag 1:16 Klimatinvesteringar Klimatklivet är statens bredaste investeringsstöd för att minska koldioxidutsläppen och för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur. Klimatklivet bör förstärkas och förlängas för att staten fortsatt ska möjliggöra företagens behov av stöd för en grön omställning även efter 2030. Regeringen bedömer att Klimatklivet bör förlängas endast t.o.m. 2030. Vänsterpartiet anser att Klimatklivet bör förlängas till 2035 och att anslags ­ nivån för 2026 bör uppgå till 7 miljarder kronor för att möjliggöra vår nationella omställning. Bemyndiganderamen för anslaget bör även därför kraftigt höjas för anslaget. Näringslivet behöver långsiktiga och förutsägbara förutsättningar och omställningen kräver stora investeringar. En förutsättning för att kunna använda anslaget på ett effektivt sätt är att det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt. På så sätt kan fler stora långsiktiga och effektiva klimatinvesteringar komma till stånd. Klimatklivet stödjer redan i dag de investeringar som ger mest klimatnytta per investeringskrona. Ungefär 80 procent av de ekonomiska medel som ges går till företagen. Naturvårdsverket har själva konstaterat att det finns möjlighet att öka andelen åtgärder som utöver klimatnytta även bidrar till försörjningstrygghet. För att möjliggöra ytterligare minskade utsläpp från transportsektorn behövs en intensifiering gällande utbyggnad av laddinfrastruktur och infrastruktur för vätgas. Inom Klimatklivet ges stöd till publik laddinfrastruktur och laddning av tunga fordon. Klimat ­ klivet ger vid sidan av elektrifieringen även stöd för omställning av transportsektorn med nya bränslen som grön vätgas, elektrobränslen och hållbara drivmedel. Förutom att detta minskar utsläppen så stärker det vår nationella tillgång och självförsörjning på drivmedel. Klimatklivet har genom åren gett omfattande stöd för nya anläggningar för ökad produktion av biogas. Detta har tidigare mest använts inom transportsektorn men användningen ökar nu inom industrin som söker den som ersättning för importerad fossilgas. Ökade anslag för Klimatklivet ger även möjligheter för jordbrukssektorn. Hit hör el från biogasproduktion, konvertering av spannmålstorkar, produktion av biokol samt elektrifiering av arbetsfordon och anläggningar. Ett statligt investeringsstöd inom jordbruket är nödvändigt för omställningen och gör jordbruket bättre rustat för ökande priser på insatsvaror som drivmedel och energi. Vänsterpartiet vill med ökade anslag för Klimatklivet även förstärka Klimatklivets stöd till satsningar på ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. IPCC lyfter i sin sjätte utvärderingsrapport behovet och att dessa åtgärder tillhör de med lägst åtgärds ­ kostnad för industrins klimatomställning. Inom EU pågår arbete för skärpt reglering för en mer cirkulär ekonomi. Det kommer förmodligen att få stor påverkan på olika produkter, värdekedjor och materialflöden både när det gäller utsläpp av växthusgaser, resurseffektivitet och en rad andra hållbarhetsaspekter. Sverige är bland de ledande länderna inom EU när det gäller innovationer på miljöområdet men ligger lägre än genomsnittet i EU när det gäller resurseffektivitet. Sverige måste enligt Vänsterpartiets uppfattning intensifiera arbetet för ökad resurseffektivitet och cirkulär ekonomi. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för detta ändamål jämfört med regeringen med 2 510 miljoner kronor 2026. Anslag 1:17 Klimatpremier Regeringen har beslutat att förlänga skrotningspremien (till 31 oktober 2025) och utöka den till 25 000 kr (tidigare 10 000 kr). Det är steg i rätt riktning och i linje med vad Vänsterpartiet tidigare föreslagit. Men vi anser att premien bör förlängas ytterligare för att gälla även under 2026 samt att den bör utformas bredare och rättvist så att fler kan använda den. Trafikanalys bedömer att villkoret att köpa en ny eller begagnad elbil undergräver syftet att fasa ut äldre bilar med förbränningsmotorer. Genom att villkora premien mot köp av elbil begränsar man incitamenten till att gälla hushåll med tillräckliga medel för att köpa en elbil. Vänsterpartiet delar kritiken från ett flertal remissinstanser och anser att skrotnings ­ premien bör utformas så att den blir mer rättvis och breddas till att fler människor kan ställa om till transporter med lägre klimatpåverkan. Premien bör även gälla skrotning av lätt lastbil, husbil, arbetsfordon och motorcyklar. Det bör även vara möjligt använda premien för att köpa biogasbil. Premien bör även vara möjlig att söka för såväl kommu ­ ner som företag. En premie på 10 000 kr bör även utgå till den som skrotar sin gamla bil (minst 15 år gammal) och istället köper kollektivtrafikkort alternativt elcykel eller abonnemang för bildelning. Vänsterpartiet föreslår att anslaget utökas jämfört med regeringen för detta ändamål med 500 miljoner kronor 2026. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för att stärka omställningen till fler elbussar. Anslaget införs i syfte att införa en premie på 30 procent av inköpspriset för kollektiv ­ trafikmyndighetens inköp av elbussar, inkluderande även stadsbussar. Samt för höjd premie till 50 procent av mellanskillnaden mellan en elbuss och närmast jämförbara dieselbuss för trafikföretags inköp av elbussar. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för detta ändamål jämfört med regeringen med 500 miljoner kronor 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 500 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande För att Klimatpolitiska rådet ska fungera i sin viktiga roll krävs ökade anslag. Vänsterpartiet föreslår ökat anslag för detta ändamål jämfört med regeringen med 8 miljoner kronor 2026. 99:2 Nytt anslag: Regionala medborgarråd för klimatet Våren 2024 genomfördes Sveriges första nationella medborgarråd om klimatet. Deltagarna fick ta del av forskningen och diskutera och föreslå lämpliga åtgärder för att minska utsläppen. Deltagarna valdes slumpvis och speglade befolkningen. Medborgarråd om klimatet var en del av forskningsprogrammet Fairtrans. Projektet genomfördes i samarbete mellan Stockholms universitet, Högskolan i Gävle, Uppsala universitet, Lunds universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Fairtrans finansieras av Mistra och Formas, med delfinansiering av medborgarrådet från European Climate Foundation och EU Horizon. Förslagen presenterades för såväl regeringen som oppositionen. Vänsterpartiet vill med förslaget att staten ger länsstyrelserna ekonomiskt stöd för att kontinuerligt genomföra regionala medborgarråd baserat på dessa erfarenheter. Natur ­ vårdsverket bör vara värdmyndighet och fördela medel till länsstyrelserna. Detta för att stärka acceptansen och det demokratiska inflytandet för en rättvis klimatomställning. De förslag på åtgärder som deltagarna enas om bör presenteras som bilaga till Naturvårds ­ verket underlag som tas fram inför varje regeringens klimathandlingsplan vart fjärde år. Vänsterpartiet avsätter 75 miljoner kronor för detta 2026. 99:3 Nytt anslag: Klimatanpassade och gröna städer Vänsterpartiet vill införa ett statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och grönare städer. Stödet ska ges för utveckling av befintlig stadsgrönska samt etablering av stadsgrönska för att främja dagvattenhantering och biologisk mångfald. Anslaget ska bl.a. möjliggöra statlig medfinansiering åtgärder för att omvandla hårdgjorda ytor genom att anlägga vattenfördröjande åtgärder som växtbäddar. Stödet möjliggör därmed även stöd för stadsnära odling i närmiljön. Gemensamt för åtgärderna är att de ska främja klimatanpassning samt miljökvalitetsmålen God bebyggd miljö och Ett rikt växt- och djurliv. Vänsterpartiet avsätter 350 miljoner kronor för detta 2026. 99:4 Nytt anslag: Statligt stöd för rening av PFAS till de värst drabbade kommunerna Vänsterpartiet föreslår ett nytt anslag för statlig medfinansiering till reningsteknik i kommuner där dricksvattnet har halter av PFAS som överskrider det hälsobaserade riktvärdet från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet. PFAS är en grupp mycket svårnedbrytbara ämnen som sedan 50-talet använts till en rad olika ändamål. Dessa kemikalier finns spridda över hela jordklotet och så gott som alla människor har PFAS i sitt blod. Främsta källan är mat och dryck, eftersom naturen är förorenad av PFAS. Nya rön visar att PFAS-ämnen ger negativa hälsoeffekter redan vid mycket låga halter, som är vanligt förekommande i blodet på Sveriges befolkning. Samtidigt visar ett flertal kartläggningar att dricksvattnet på flera orter i Sverige innehåller så höga halter av PFAS att befolkningen riskerar att få i sig mer än vad Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) anser vara säkert. På EU-nivå förbereds nu ett förbud mot alla PFAS-ämnen, men det kommer inte att lösa problemet med de höga halterna som redan finns i svenska dricksvattentäkter. För att skydda befolkningen i drabbade områden behövs även andra insatser här och nu. Att installera kolfilter eller investera i annan reningsteknik är dock mycket kostsamt för vattenverken, varför staten behöver avsätta pengar till kommunerna för åtgärder som säkerställer ett rent dricksvatten. Vänsterpartiet avsätter 250 miljoner kronor för detta 2026. 99:5 Nytt anslag: Skydda de fjällnära skogarna Vänsterpartiet anser att de stora sammanhängande fjällnära naturskogarna långsiktigt bör skyddas genom formellt skydd. Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i världen och potentialen i framtiden för friluftsliv och naturturism i den fjällnära regionen bedöms som stor. Biologisk mångfald med ekosystem i balans är en förutsättning för vårt liv på jorden. FN:s klimatpanel konstaterade i en rapport (april 2022) att åtgärder för att bevara ekosystem dessutom är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem erbjuder stora möjligheter genom att ta upp och låsa in koldioxid från atmosfären. Att skydda de återstående fjällnära skogarna som idag saknar långsiktigt skydd är ett effektivt sätt att möta klimat- och naturkrisen. Utifrån regeringens utfästelser till EU-kommissionen, ska Sverige under perioden 2026–2030 formellt skydda ytterligare cirka 159 000 hektar skog . Medlen som ställs till förfogande för det formella skyddet behöver enligt Naturvårdsverket öka betydligt över tid om det ska bli möjligt att nå dessa utfästelser. För att långsiktigt formellt skydda den fjällnära skogen föreslår Vänsterpartiet ett nytt anslag som riktar sig till detta ändamål och som ska administreras genom Naturvårdsverket. Vänsterpartiet avsätter 1 843 miljoner kronor för detta 2026. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Lotta Johnsson Fornarve (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Kajsa Fredholm (V)