Motion till riksdagen 2022/23:1347 av Lars Isacsson m.fl. (S) Infrastrukturmotion Dalarna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna att utveckla väg och järnvägen i Dalarnas län och tillkännager detta för regeringen. Motivering Dalarna bidrar på ett mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi genom att vara ett av landets viktigaste exportlän. Samtidigt är Dalarna landets i särklass ledande besökslän utanför de tre storstadsregionerna. I Dalarna finns en stor och viktig exportindustri inom flera områden. Här finns exempelvis sågverket Fiskarheden i Malung eller Hitachi i Ludvika. Andra världsledande exportföretag i länet är stålföretagen SSAB i Borlänge och Outokumpu i Avesta för att nämna några. Ytterligare företag som planerar stora investeringar och etableringar i länet är Northvolt i Borlänge och Google i Avesta. Deras verksamhet har en avgörande betydelse för landets möjlighet att ställa om till ett hållbart samhälle. I Dalarna har vi en expansiv besöksnäring där Sälenfjällen är norra Europas största destination som nu även har en flygplats, vilket är mycket positivt. Även Idre/Himmel ­ fjäll investerar miljardbelopp för att möta intresset från både internationella och svenska besökare. Vi ser också en kraftig ökning av besökare i Dalafjällen under sommar ­ halvåret, vilket tidigare betecknats som lågsäsong. Detta sätter ett helt annat tryck på framförallt vägnätet. Det är viktigt att satsningar på infrastruktur går i takt med samhällsutveckling där behov av kapacitet på väg- och järnvägsnäten ökar. Mycket har gjorts under de senaste åren, vilket naturligtvis är bra, men vi ser att det uppstår flaskhalsar i fler områden under exempelvis högsäsongsveckorna i fjälldestinationerna. Det blir väldigt påtagligt för både besökare och boende i Dalarna. Det är ofta en lång och snårig process att komma fram till en infrastrukturinvestering där många intressen ska vägas mot varandra, och behoven är i regel mycket större än vad en infrastrukturbudget kan medge. Därför är det extra viktigt att beslutsunderlagen är korrekta och relevanta. En rapport från Mellansvenska Handelskammaren visar att Dalarnas bidrag till Sveriges export är dubbelt så stort som officiell statistik visar. Detta kan vara en bidragande orsak till att ett antal viktiga infrastrukturinvesteringar inte genomförts i Dalarna. Det har visat sig att det finns brister i statistiken som kan förklara varför det ser ut som det gör när det handlar om infrastrukturinvesteringar. Mellan ­ svenska Handelskammaren har nyligen släppt en rapport som till exempel visar att Dalarnas exportvärde kan ha underskattats i den officiella statistiken från SCB. Stora delar av norra Sveriges exportvärde flyttas till andra län eftersom några av de största exportörerna har sina huvudkontor i storstadsområden. Utvecklingen av industrins produktion i skogslänen underskattas nu i Trafikverkets planeringsunderlag, vilket får negativa konsekvenser för den gröna industriomställningen och därmed negativa konsekvenser för hela landet. Var fjärde godsvagn som idag rullar genom Sverige har Dalarna som slutdestination eller ska rulla genom länet. Borlänge och Krylbo bangård är starka och centrala noder där Bergslagsbanan och Dalabanan respektive godsstråket genom Bergslagen möts tillsammans med E16, RV 68 och RV 70. Industrin och besöksnäringen ger betydande intäkter för Sverige, vilket bland annat borde innebära att staten tar ett betydligt större ansvar för finansieringen av det i Dalarna så viktiga väg- och järnvägsnätet. Lars Isacsson (S) Peter Hultqvist (S) Sofie Eriksson (S)

Motion till riksdagen 2023/24:1981 av Lars Isacsson m.fl. (S) Infrastruktur Dalarna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna att utveckla väg och järnväg i Dalarnas län och tillkännager detta för regeringen. Motivering Dalarna bidrar på ett mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi genom att vara ett av landets viktigaste exportlän. Samtidigt är Dalarna landets i särklass ledande besökslän utanför de tre storstadsregionerna. I Dalarna finns en stor och viktig exportindustri inom flera områden. Här finns exempelvis sågverket Fiskarheden i Malung och Hitachi i Ludvika. Andra världs ­ ledande exportföretag i länet är stålföretagen SSAB i Borlänge och Outokumpu i Avesta för att nämna några. Ytterligare företag som planerar stora investeringar och etabler ­ ingar i länet är Northvolt i Borlänge och Google i Avesta. Deras verksamhet har en avgörande betydelse för landets möjlighet att ställa om till ett hållbart samhälle. I Dalarna har vi en expansiv besöksnäring där Sälenfjällen är norra Europas största destination som nu även har en flygplats, vilket är mycket positivt. Även Idre/Himmel ­ fjäll investerar miljardbelopp för att möta intresset från både internationella och svenska besökare. Vi ser också en kraftig ökning av besökare i Dalafjällen under sommarhalv ­ året, vilket tidigare betecknats som lågsäsong. Detta sätter ett helt annat tryck på fram ­ förallt vägnätet. Det är viktigt att satsningar på infrastruktur går i takt med samhällsutvecklingen där behovet av kapacitet på väg- och järnvägsnäten ökar. Mycket har gjorts under de senaste åren, vilket naturligtvis är bra, men vi ser att det uppstår flaskhalsar i fler områden under exempelvis högsäsongsveckorna i fjälldestinationerna. Det blir väldigt påtagligt för både besökare och boende i Dalarna. Det är ofta en lång och snårig process att komma fram till en infrastrukturinvestering där många intressen ska vägas mot varandra och behoven är i regel mycket större än vad en infrastrukturbudget kan medge. Därför är det extra viktigt att beslutsunderlagen är korrekta och relevanta. En rapport från Mellansvenska Handelskammaren visar att Dalarnas bidrag till Sveriges export är dubbelt så stor som officiell statistik visar. Detta kan vara en bidragande orsak till att ett antal viktiga infrastrukturinvesteringar inte genomförts i Dalarna. Det har visat sig att det finns brister i statistiken som kan förklara varför det ser ut som det gör när det handlar om infrastrukturinvesteringar. Mellan ­ svenska Handelskammaren har nyligen släppt en rapport som till exempel visar att Dalarnas exportvärde kan ha underskattats i den officiella statistiken från SCB. Stora delar av Norra Sveriges exportvärde flyttas till andra län eftersom några av de största exportörerna har sina huvudkontor i storstadsområden. Utvecklingen av industrins produktion i skogslänen underskattas nu i Trafikverkets planeringsunderlag, vilket får negativa konsekvenser för den gröna industriomställningen och därmed negativa konsekvenser för hela landet. Var fjärde godsvagn som idag rullar genom Sverige har Dalarna som slutdestination eller ska rulla genom länet. Borlänge och Krylbo bangård är starka och centrala noder där Bergslagsbanan och Dalabanan respektive Godsstråket genom Bergslagen möts till ­ sammans med E16, RV 68 och RV 70. Industrin och besöksnäringen ger betydande intäkter till Sverige, vilket bland annat borde innebära att staten tar ett betydligt större ansvar för finansieringen av det i Dalarna så viktiga väg- och järnvägsnätet. Lars Isacsson (S) Peter Hultqvist (S) Sofie Eriksson (S)

Motion till riksdagen 2024/25:2353 av Lars Isacsson m.fl. (S) Infrastrukturen i Dalarna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna att utveckla väg och järnvägen i Dalarnas län och tillkännager detta för regeringen. Motivering Dalarna bidrar på ett mycket positivt sätt till Sveriges ekonomi genom att vara ett av landets viktigaste exportlän. Samtidigt är Dalarna landets i särklass ledande besökslän utanför de tre storstadsregionerna. I Dalarna finns en stor och viktig exportindustri inom flera områden. Här finns exempelvis sågverket Fiskarheden i Malung eller Hitachi i Ludvika. Andra världs ­ ledande exportföretag i länet är stålföretagen SSAB i Borlänge och Outokumpu i Avesta, för att nämna några. I Dalarna har vi en expansiv besöksnäring där Sälenfjällen är norra Europas största destination som nu även har en flygplats, vilket är mycket positivt. Även Idre/Himmelfjäll investerar miljardbelopp för att möta intresset från både internationella och svenska besökare. Vi ser också en kraftig ökning av besökare i Dalafjällen under sommar ­ halvåret vilket tidigare betecknats som lågsäsong. Detta sätter ett helt annat tryck på framförallt vägnätet. Det är viktigt att satsningar på infrastruktur går i takt med samhällsutveckling där behov av kapacitet på väg- och järnvägsnäten ökar. Mycket har gjorts under de senaste åren, vilket naturligtvis är bra, men vi ser att det uppstår flaskhalsar i fler områden under exempelvis högsäsongsveckorna i fjälldestinationerna. Det blir väldigt påtagligt för både besökare och boende i Dalarna. Det är ofta en lång och snårig process att komma fram till en infrastrukturinvestering där många intressen ska vägas mot varandra, och behoven är i regel mycket större än vad en infrastrukturbudget kan medge. Därför är det extra viktigt att beslutsunderlagen är korrekta och relevanta. En rapport från Mellansvenska Handelskammaren visar att Dalarnas bidrag till Sveriges export är dubbelt så stort som officiell statistik visar. Detta kan vara en bidragande orsak till att ett antal viktiga infrastrukturinvesteringar inte genomförts i Dalarna. Det har visat sig att det finns brister i statistiken som kan förklara varför det ser ut som det gör när det handlar om infrastrukturinvesteringar. Mellan ­ svenska Handelskammaren har nyligen släppt en rapport som till exempel visar att Dalarnas exportvärde kan ha underskattats i den officiella statistiken från SCB. Stora delar av norra Sveriges exportvärde flyttas till andra län eftersom några av de största exportörerna har sina huvudkontor i storstadsområden. Utvecklingen av industrins produktion i skogslänen underskattas nu i Trafikverkets planeringsunderlag vilket får negativa konsekvenser för den gröna industriomställningen och därmed negativa konsekvenser för hela landet. Var fjärde godsvagn som idag rullar genom Sverige har Dalarna som slutdestination eller ska rulla genom länet. Borlänge och Krylbo bangård är starka och centrala nod där Bergslagsbanan och Dalabanan respektive godsstråket genom Bergslagen möts till ­ sammans med E16, RV 68 och RV 70. Industrin och besöksnäringen ger betydande intäkter för Sverige, vilket bland annat borde innebära att staten tar ett betydligt större ansvar för finansieringen av det i Dalarna så viktiga väg- och järnvägsnätet. Lars Isacsson (S) Marie Olsson (S) Peter Hultqvist (S)

Motion till riksdagen 2025/26:610 av Lars Isacsson m.fl. (S) Infrastruktur för ett växande Dalarna och ett hållbart Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för att utveckla väg- och järnvägsnäten i Dalarnas län och tillkännager detta för regeringen. Motivering Dalarna bidrar på ett avgörande sätt till Sveriges ekonomi. Vi är både ett av landets främsta exportlän och det ledande besökslänet utanför storstadsregionerna. Industrin och besöksnäringen i Dalarna genererar stora intäkter till statskassan, men infrastrukturen hänger inte med. I Dalarna finns världsledande exportindustrier som Hitachi i Ludvika, SSAB i Borlänge, Outokumpu i Avesta och sågverket Fiskarheden i Malung. Hitachis expansion i Ludvika har tydligt visat hur bristerna i järnvägen hotar både industrins konkurrenskraft och den gröna omställningen. Industriföretagen är beroende av kapacitet i järnvägsnätet för att kunna frakta gods i tid – men flaskhalsarna blir allt fler. Samtidigt är Dalarna ett av Europas starkaste besöksområden. Sälenfjällen är norra Europas största fjälldestination och har fått en egen flygplats. Idre/Himmelfjäll investerar miljardbelopp för att möta efterfrågan från både svenska och internationella besökare. Till detta kommer en stark tillväxt i fjällturismen under sommarhalvåret. Allt detta sätter en helt ny press på vägnätet. En rapport från Mellansvenska Handelskammaren har visat att Dalarnas exportvärde länge underskattats i den officiella statistiken. Export som i verkligheten genereras i våra skogslän bokförs ofta på huvudkontor i storstäderna. När Trafikverket använder bristfällig statistik i sin planering slår det direkt mot vår region – och indirekt mot hela Sveriges ekonomi. Var fjärde godsvagn i Sverige har Dalarna som slutdestination eller passerar genom länet, och noder som Borlänge och Krylbo bangård är centrala i hela det nationella järnvägssystemet. Infrastruktur är inte bara en fråga om tillväxt – det är också en fråga om beredskap. Som jag har lyft i riksdagsdebatten måste vi se väg- och järnvägsnäten som en del av totalförsvaret. I ett säkerhetspolitiskt läge där Nato ställer krav på att Sverige kan försörja både civilbefolkning och försvar blir infrastrukturen i Dalarna en strategisk tillgång. Trots industrins, besöksnäringens och hela landets behov halkar Dalarna efter i infrastrukturinvesteringar. Det skapar en orättvisa mellan stad och land som måste rättas till. Staten måste ta ett större ansvar för att finansiera vägar och järnvägar i Dalarna. Det är nödvändigt för industrins konkurrenskraft, för besöksnäringens utveckling, för klimatomställningen och för Sveriges beredskap. Kort sagt – det är en investering i framtiden. Lars Isacsson (S) Peter Hultqvist (S) Marie Olsson (S)