Motion till riksdagen 2022/23:1220 av Aron Emilsson (SD) Restriktivitet vid exploatering av vindkraft i skärgårdar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablering av vindkraft i skärgårdar och känsliga marina miljöer ska undvikas och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige sker i dag en massiv utbyggnad av storskalig vindkraft – en utbyggnad som varken ger stabil och långsiktig energiförsörjning eller är skonsam mot miljön. Vind ­ kraftsexploateringen hotar tvärtom tysta miljöer, natur- och kulturvärden och inte minst fågel- och djurlivet. Därtill ger det upphov till en bullernivå som inte sällan hämmar såväl närboendes livskvalitet som fastighetspriser i området som exploateras. Ett antal områden av intresse för vindkraftsparker kan även vara viktiga för fiske ­ näringen och värdefulla ur biologisk synpunkt eller utgöra betydande naturmaterial ­ resurser. En form av samhällsekonomisk avvägning mellan nyttan av vindkraftsparken och olika motstående intressen ingår i tillståndsprocessen, men det saknas i dag en genomtänkt och förvaltarskapsorienterad avvägning gentemot landskapsbildens förändring och kostnaden för natur- och kulturvärden som blir mycket kostsamma och komplicerade att återställa, om det ens är fullt möjligt. Vid arbeten som medför buller, såsom vid storskalig vindkraftsutbyggnad, kan flykt ­ reaktioner hos fisk förväntas inom avstånd på någon kilometer från källan. En betydande risk för skador på fiskpopulationer föreligger om anläggningen överlappar med viktiga rekryteringsmiljöer för hotade eller svaga populationer. Bland de marina däggdjuren har det påvisats att tumlare kan få både sämre hörsel och stört beteende av ljud i samband med pålning. Det har framförts att effekter av pålningsljud kan minimeras genom att till exempel successivt öka kraften och ljudet vid pålning, så att större djur som fisk, säl och tumlare skräms och hinner lämna området. Samtidigt saknas evidens kring långsiktiga konsekvenser för det marina livet, och rotorbladens farlighet för rovfåglar återstår. Det har i studier också framkommit att muddringsarbeten vid anläggning av fundament kan medföra spridning av sediment som också påverkar fiskyngel och larvstadier negativt. Mot bakgrund av ovanstående bör riksdagen anamma försiktighetsprincipen, förvaltarskapstanken och lyhördheten för djur, natur och människa och därför som sin mening tillkännage för regeringen att etablering av vindkraft i skärgårdar och känsliga marina miljöer ska undvikas. Aron Emilsson (SD)

Motion till riksdagen 2023/24:2695 av Aron Emilsson (SD) Vindkraftsexploatering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablering av vind ­ kraft i skärgårdar och känsliga marina miljöer ska undvikas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjliga åtgärder för restriktivitet i fråga om utbyggnad av vindkraft i fjällmiljöer och tillkännager detta för regeringen. Vindkraft i skärgårdsmiljö I Sverige sker i dag en massiv utbyggnad av storskalig vindkraft – en utbyggnad som varken ger stabil och långsiktig energiförsörjning eller är skonsam mot miljön. Vindkrafts ­ exploateringen hotar tvärtom tysta miljöer, natur- och kulturvärden och inte minst fågel- och djurlivet. Därtill ger den upphov till en bullernivå som inte sällan hämmar såväl närboendes livskvalitet som fastighetspriser i det område som exploateras. Ett antal områden av intresse för vindkraftsparker kan även vara viktiga för fiske ­ näringen och värdefulla ur biologisk synpunkt eller utgöra betydande naturmaterial ­ resurser. En form av samhällsekonomisk avvägning mellan nyttan av vindkraftsparken och olika motstående intressen ingår i tillståndsprocessen, men det saknas i dag en genom ­ tänkt och förvaltarskapsorienterad avvägning gentemot landskapsbildens förändring och kostnaden för natur- och kulturvärden som blir mycket kostsamma och komplicerade att återställa, om det ens är fullt möjligt. Vid arbeten som medför buller, såsom vid storskalig vindkraftsutbyggnad, kan flykt ­ reaktioner hos fisk förväntas inom avstånd på någon kilometer från källan. En betydande risk för skador på fiskpopulationer föreligger om anläggningen överlappar med viktiga rekryteringsmiljöer för hotade eller svaga populationer. Bland de marina däggdjuren har det påvisats att tumlare kan få både sämre hörsel och stört beteende av ljud i samband med pålning. Det har framförts att effekter av pålningsljud kan minimeras till exempel genom att kraften och ljudet vid pålning successivt ökas, så att större djur som fisk, säl och tumlare skräms och hinner lämna området. Samtidigt saknas evidens kring långsiktiga konsekvenser för det marina livet, och rotorbladens farlighet för rovfåglar återstår. Det har i studier också framkommit att muddringsarbeten vid anläggning av fundament kan medföra spridning av sediment som också påverkar fiskyngel och larvstadier negativt. Mot bakgrund av ovanstående bör riksdagen anamma försiktighetsprincipen, förvaltar ­ skapstanken och lyhördheten för djur, natur och människa och därför som sin mening tillkännage för regeringen att etablering av vindkraft i skärgårdar och känsliga marina miljöer ska undvikas. Vindkraft i fjällmiljö Vindkraftsparker byggs på många platser i landet, däribland i miljöer med ett högt natur- och kulturvärde. Gällande fjällområdena finns ytterligare aspekter att ta hänsyn till. Samernas ren ­ betesmarker störs, turismen riskerar att minska, den regionala utvecklingen stannar av och det enorma värdet av vårt natur- och kulturarv förstörs. Att kalla byggande av industri ­ anläggningar i de få delar av orörd natur som vi har kvar för miljövänligt ger en felaktig bild av de faktiska negativa effekter på miljön som det medför. Att bygga en vindpark mitt i ett storslaget och vidsträckt landskap med orörd vildmark är inte på något sätt försvarbart då det påverkar många människor under många år. Land ­ skapsbilden går från orörd och storslagen fjällmiljö till industripark. Den storslagna na ­ turen, utsikten, tystnaden och orördheten upphör att existera. Dessutom får hela kartan för områdets fjällturism ritas om. Vindkraftens produktion är väderberoende och nyttograden därmed begränsad, vilket gör att de störningar som den medför i känsliga naturmiljöer motiverar restriktivitet. Med anledning av ovanstående är det av stor vikt att se över hur utbyggnaden av vindkraft i miljöer med ett högt natur- och kulturvärde kan motverkas med hänsyn till vår natur och miljö. Aron Emilsson (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:3031 av Aron Emilsson (SD) Vindkraftsutbyggnad Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerhetspolitiska avvägningar bör ges ökad betydelse i samband med utbyggnad av havsbaserad vindkraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablering av vindkraft i skärgårdar och känsliga marina miljöer ska undvikas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjliga åtgärder för ökad restriktivitet i fråga om utbyggnad av vindkraft i fjällmiljöer och tillkännager detta för regeringen. Vindkraftsutbyggnaden Vindkraftverk och i synnerhet stora och iögonfallande verk och vindkraftsparker är del av den gröna omställningen, men också ett energislag behäftat med flera problem. Det är ett väderberoende energislag vars energi ännu är svår att lagra. Det är ett energislag och byggnation som ofta medför starkt lokalt engagemang, då natur- och kulturmiljöer påverkas och förvanskas och fastighetspriser i och med synintryck och estetiska stilbrott påverkas negativt, också mot bakgrund av förhöjd bullernivå. Vindkraftverk och vindkraftsparker bör därför framför allt byggas i redan exploaterad e eller bullerstörda områden, vid vägar, flygplatser och industrier. Självklart ska inga vindsnurror byggas i känsliga fjäll, kuster, fågelområden eller gammelskogar. Försvarsmakten är i hög grad berörd vid tillståndsprocesser för vindkraftsutbyggnad. Objekt som uppnår en högre höjd än 20 meter utanför sammanhållen bebyggelse, alternativt 45 meter inom sammanhållen bebyggelse, riskerar alltid att påverka riks ­ intressen för totalförsvaret. Exempel på höga objekt som kräver remiss till Försvars ­ makten är just vindkraftverk. Försvarsintressen utgjorde, enligt Försvarsmakten själva, 5 procent av avslagen för vindkraftsetableringar under perioden 2014 till 2021. Försvars ­ makten har inga synpunkter på 8 av 10 vindkraftsansökningar på land, men har synpunkter på 8 av 10 vindkraftsansökningar till havs. Det här är bakgrunden till restriktiviteten till havs och antalet nej och avrådanden. Med tanke på det säkerhets ­ politiska omvärldsläget bör en översyn i samband med pågående utredning av havs ­ baserad vindkraft och befintlig lagstiftning göras i syfte att tilldela försvars- och säkerhetspolitiska avvägningar större betydelse inför exploatering. Vindkraftsutbyggnaden i skärgårdsmiljöer I Sverige sker i dag en massiv utbyggnad av storskalig vindkraft – en utbyggnad som varken ger stabil och långsiktig energiförsörjning eller är skonsam mot miljön. Vind ­ kraftsexploateringen hotar tvärtom tysta miljöer, natur- och kulturvärden och inte minst fågel- och djurlivet. Därtill ger den upphov till en bullernivå som inte sällan hämmar såväl närboendes livskvalitet som fastighetspriser i det område som exploateras. Ett antal områden av intresse för vindkraftsparker kan även vara viktiga för fiskenäringen och värdefulla ur biologisk synpunkt eller utgöra betydande natur ­ materialresurser. En form av samhällsekonomisk avvägning mellan nyttan av vind ­ kraftsparken och olika motstående intressen ingår i tillståndsprocessen, men det saknas i dag en genomtänkt och förvaltarskapsorienterad avvägning gentemot landskapsbildens förändring och kostnaden för natur- och kulturvärden som blir mycket kostsamma och komplicerade att återställa, om det ens är fullt möjligt. Vid arbeten som medför buller, såsom vid storskalig vindkraftsutbyggnad, kan flyktreaktioner hos fisk förväntas inom avstånd på någon kilometer från källan. En betydande risk för skador på fiskpopulationer föreligger om anläggningen överlappar med viktiga rekryteringsmiljöer för hotade eller svaga populationer. Bland de marina däggdjuren har det påvisats att tumlare kan få både sämre hörsel och stört beteende av ljud i samband med pålning. Det har framförts att effekter av pålningsljud kan mini ­ meras till exempel genom att kraften och ljudet vid pålning successivt ökas, så att större djur som fisk, säl och tumlare skräms och hinner lämna området. Samtidigt saknas evidens kring långsiktiga konsekvenser för det marina livet, och rotorbladens farlighet för rovfåglar återstår. Det har i studier också framkommit att muddringsarbeten vid anläggning av fundament kan medföra spridning av sediment som också påverkar fiskyngel och larvstadier negativt. Mot bakgrund av ovanstående bör riksdagen anamma försiktighetsprincipen, för ­ valtarskapstanken och lyhördheten för djur, natur och människa och därför som sin mening tillkännage för regeringen att etablering av vindkraft i skärgårdar och känsliga marina miljöer ska undvikas. Vindkraftsutbyggnaden i fjällmiljöer Vindkraftsparker byggs på många platser i landet, däribland i miljöer med ett högt natur- och kulturvärde. Gällande fjällområdena finns ytterligare aspekter att ta hänsyn till. Samernas ren ­ betesmarker störs, turismen riskerar att minska, den regionala utvecklingen stannar av och det enorma värdet av vårt natur- och kulturarv förstörs. Att kalla byggande av industrianläggningar i de få delar av orörd natur som vi har kvar för miljövänligt ger en felaktig bild av de faktiska negativa effekter på miljön som det medför. Att bygga en vindpark mitt i ett storslaget och vidsträckt landskap med orörd vild ­ mark är inte på något sätt försvarbart då det påverkar många människor under många år. Landskapsbilden går från orörd och storslagen fjällmiljö till industripark. Den stor ­ slagna naturen, utsikten, tystnaden och orördheten upphör att existera. Dessutom får hela kartan för områdets fjällturism ritas om. Vindkraftens produktion är väderberoende och nyttograden därmed begränsad, vilket gör att de störningar som den medför i känsliga naturmiljöer motiverar restriktivitet. Med anledning av ovanstående är det av stor vikt att se över hur utbyggnaden av vindkraft i miljöer med ett högt natur- och kulturvärde kan motverkas med hänsyn till vår natur och miljö. Aron Emilsson (SD)