Motion till riksdagen 2024/25:1709 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Stärkt folkbildning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de ekonomiska förutsättningarna för folkhögskolor och studieförbund och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förutsättningar för deltagande i folkhögskolekurser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om styrning av folkbildningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Folkbildningen spelar en avgörande roll för det livslånga lärandet. Enligt Folkbildnings ­ rådet finns det i dagsläget 155 folkhögskolor runt om i Sverige. Av dessa drivs 113 av idéburna organisationer och resterande drivs av regioner. Tillsammans med de nio statsstödsberättigade studieförbunden öppnar de nya dörrar för landets invånares möjlighet till studier, vidareutveckling och kulturupplevelser samt för civilsamhällets utveckling. Bara i Jönköpings län finns nio folkhögskolor och tillsammans med studieförbunden så erbjuder de kurser och mötesplatser i alla länets kommuner. Varje år är det hundratusentals svenskar som utvecklas och lär sig tillsammans med andra. Enligt Folkbildningsrådets årsrapport 2022 så var det över 700 000 deltagare i olika utbildnings ­ program eller kurser inom folkbildningen – miljontals om du räknar med det rika utbudet av kulturaktiviteter. Folkhögskolan riktar sig till vuxna och är fri och frivillig. Det innebär att deltagarna själva väljer att delta i utbildningen, att den är fri från centralt styrda läroplaner och att deltagande i utbildningen är kostnadsfritt. Skolorna driver en individanpassad utbildning utefter deltagarnas behov och når många som inte tidigare klarat av eller passat in i andra skolformer. En stor andel av de som studerar vid folkhögskola har tidigare kort utbildningsnivå, och folkhögskolan bidrar därför i stor utsträckning till att höja utbildningsnivån i samhället och utjämna utbildningsklyftor. Utbildningsformen erbjuder särskilt människor med olika funktionsvariationer en stor möjlighet att utvecklas, närma sig arbetsmarknaden och skapa sig ett självständigt liv. Det är därför viktigt att aktivt främja möjligheten till utbildning särskilt för dessa grupper inom ramen för folkhögskolans verksamhet. För att skapa förutsättningar för deltagande i folkhög ­ skolans olika kurser är det viktigt att de ger rätt till studiemedel, men också genom att de som har rätt till aktivitetsersättning kan få studera med bibehållen ersättning under hela utbildningen. För civilsamhället så som bland annat religiösa samfund, idrottsrörelsen och arbetar ­ rörelsen, så spelar folkbildningen en viktig roll. På våra folkhögskolor utbildas olika funktionärer för föreningslivets räkning så som kantor, ungdomsledare, tränare och skyddsombud för att nämna några. Och studieförbunden stödjer föreningslivet genom tillgång till lokaler och vidareutveckling av medlemmar och styrelser. Folkbildningen bidrar till att upprätthålla och stärka Folkrörelsesverige och därigenom vår demokrati. Även en stor del av de längre utbildningar och kortare kurser inom konst och kultur och stora delar av alla de kulturprogram och replokaler som finns i landet tillhandahålls genom folkbildningen och berikar ständigt vårt fria kulturliv. Verksamheten finansieras genom statliga, regionala och kommunala stöd. Under den socialdemokratiska regeringen har särskilda medel anslagits till folkbildningen för att möta nya bildningsbehov. Folkbildningen har på ett bra sätt mött upp och snabbt ställt om för att stödja arbetet med integration och etablering av nyanlända och vara en resurs i Äldreomsorgslyftet, för att nämna några exempel. När riksdagen 2022 fattade beslut om statens budget minskade dock anslaget till folk ­ bildningen för första gången, något som i kombination med hög inflation har resulterat i ekonomiska problem som i sig medfört minskat utbud av kurser på folkhögskola och färre deltagare. En tredjedel av anslagen till studieförbunden kommer att försvinna de kommande åren. Som en direkt konsekvens av detta minskar invånarnas och förenings ­ livets tillgång till lärande, utveckling, kultur och mötesplatser. Många folkhögskolor har det tufft och kämpar för att kunna driva verksamheten vidare. De statliga anslagen bör därför ses över för att skapa goda förutsättningar för att fortsatt kunna bedriva denna viktiga verksamhet runt om i hela landet. Att folkbildningen är tätt sammankopplad är en självklarhet och är av stor betydelse för både studieförbunden och folkhögskolorna. De är tätt sammankopplade och gör många projekt tillsammans. Det är en av anledningarna till att många är oroliga över vad förslagen som beskrivs i promemorian Ökat statligt inflytande över statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund kommer innebära för folkbildningen. Att ta bort möjligheten för Folkbildningsrådet att fördela de ekonomiska medlen utifrån sin djupa kunskap och insikt i folkbildningen är problematiskt. En ökad statlig styrning riskerar också att minska folkbildningens förmåga att snabbt ställa om och möta nya behov i samhället, något som folkbildningen gång efter gång visat prov på. Mångfalden av utbildningar, kurser och individanpassning riskeras också om friheten skulle begränsas. Johanna Haraldsson (S) Carina Ödebrink (S) Azra Muranovic (S)

Motion till riksdagen 2025/26:1838 av Johanna Haraldsson m.fl. (S) Utbyggnad av folkbildningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa långsiktigt hållbara ekonomiska förutsättningar för folkhögskolor och studieförbund och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om stärkta möjligheter till deltagande i folkhögskolekurser, särskilt för personer med funktionsnedsättning och nyanlända, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna den självständiga styrningen av folkbildningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Folkbildningen är en av hörnstenarna i det svenska bildningssystemet och en avgörande del av det livslånga lärandet. I Sverige finns idag 154 folkhögskolor, varav 113 drivs av idéburna organisationer och övriga av regioner. Tillsammans med de nio statsstöds ­ berättigade studieförbunden erbjuder de studier, kulturaktiviteter och mötesplatser i hela landet. Exempelvis finns i Jönköpings län nio folkhögskolor, och samverkan med studieförbunden ger verksamhet i samtliga av länets kommuner. Under 2024 deltog cirka 86 900 personer i folkhögskolornas verksamhet, vilket är en minskning med 9 procent jämfört med året innan. Studieförbunden nådde under samma år drygt 600 000 unika deltagare. Minskningen är tydlig, och beror till stor del på ned ­ dragna statliga anslag och ökade kostnader till följd av inflation. För varje kurs som ställs in försvinner en möjlighet till personlig utveckling, kompetenshöjning och del ­ aktighet i samhället. En av folkbildningens främsta styrkor är dess förmåga att nå människor som står långt från utbildning och arbetsmarknad. En betydande andel av deltagarna på folkhög ­ skola har endast förgymnasial utbildning, vilket visar hur folkhögskolan bidrar till att lyfta utbildningsnivån i befolkningen och minska utbildningsklyftor. Folkbildningen spelar även en särskild roll för personer med funktionsvariationer och för personer med psykisk ohälsa eller långvarig arbetslöshet. Här ges människor möjlighet att stärka sin självkänsla, bryta isolering och närma sig arbetslivet. Det är därför nödvändigt att personer med aktivitetsersättning kan studera med bibehållen ersättning under hela sin utbildningstid. Folkbildningen har också ett viktigt uppdrag i att främja demokrati, kultur och samhällsengagemang. Verksamheten i studieförbunden omfattar allt från förenings ­ utbildningar till kulturprogram, språkcirklar och ungdomsledarskap. Exempelvis deltog över 497 000 personer i verksamheten genom Sisu Idrottsutbildarna under 2024, varav en majoritet var unga. Dessutom har verksamheten på nationella minoritetsspråk nära fördubblats de senaste åren – ett tydligt tecken på att folkbildningen lyckas nå grupper som annars riskerar att marginaliseras. Under de senaste åren har folkbildningen varit en viktig del av samhällets kris ­ beredskap. Under flyktingkrisen 2015 och pandemin 2020 ställde sig studieförbund och folkhögskolor snabbt i tjänst för att möta nya behov. De har också varit en aktiv del i reformer som Äldreomsorgslyftet och etableringsinsatser för nyanlända. Denna förmåga till omställning är möjlig tack vare verksamhetens frihet och självständighet. Regeringens beslut att minska anslagen till studieförbunden med en tredjedel under perioden 2022–2026, i kombination med frysta bidrag till folkhögskolor, har redan lett till ett minskat utbud, särskilt i glesbygd och i socioekonomiskt utsatta områden. Om utvecklingen fortsätter riskerar vi att förlora viktiga lokala utbildningsmiljöer och mötesplatser. Därtill föreslår regeringen i promemorian Ökat statligt inflytande över statsbidraget till folkhögskolor och studieförbund att Folkbildningsrådets roll i fördelningen av stats ­ bidrag kraftigt ska begränsas. Detta förslag innebär att staten i högre grad ska styra och detaljreglera en verksamhet som i över 100 år byggt sin styrka på autonomi, idéburen förankring och anpassningsförmåga. Om styrningen centraliseras riskerar både mång ­ falden, kvaliteten och den lokala förankringen att försvagas. Vi socialdemokrater anser att folkbildningens finansiering ska vara långsiktigt håll ­ bar och att styrningen fortsatt ska ligga hos Folkbildningsrådet. Det ger bästa förut ­ sättningar för att möta både individens behov och samhällets framtida utmaningar. Folkbildningen behöver återupprättas – inte begränsas. Johanna Haraldsson (S) Carina Ödebrink (S) Markus Kauppinen (S) Niklas Sigvardsson (S)