Motion till riksdagen 2022/23:2275 av Märta Stenevi m.fl. (MP) Vi bygger det nya gröna folkhemmet – Miljöpartiets budgetmotion för 2023 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Inledning Europas lägsta elpriser och oberoende av Putins fossila bränslen Vi behöver ekologisk tillväxt med ökad lönsamhet Hållbara transporter i hela Sverige Vi vill göra en stor satsning på välfärden Ekonomisk trygghet för dem med allra minst marginaler Sverige är en del av världen Det ekonomiska läget Förslag till utgiftsramar, inkomster och skatter 100 miljarder till den gröna omställningen Det går att kombinera en rättvis omställning och stöd till hushåll De som har högst inkomster ska bidra mer till det gemensamma Höjd allmän pension Fler miljöskatter som styr mot hållbarhet behövs Demokrati och rättspolitik Åtgärder för att stärka demokratin Medie- och informationskunnighet och mediestöd Värna kulturråden Regional samordning av klimat- och energiomställning Språk och kultursatsningar för nationella minoriteter Stärkta insatser för urfolket samerna Värna expansionen i norr Agenda 2030 Vidta rätt åtgärder för att komma åt brottsligheten Samverkan för att ta fram åtgärder mot organiserad brottslighet Rätt polis på rätt plats Slå mot pengarna Insatser för barn i riskzonen för kriminalitet Tidiga insatser för föräldrar Förstärk kommunernas brottsförebyggande ansvar Reformera den slutna ungdomsvården Mer stöd till brottsoffer Ny nationell stödlinje för anhöriga till gängkriminella Utvecklings- och utrikespolitik Sverige ska stå fast vid sina internationella åtaganden Vapenexport och ISP:s granskning Nedrustningsfrågor Höjda anslag till försvaret Ett stärkt civilförsvar Krisberedskap En feministisk utvecklingspolitik Höj biståndsramen till 1,25 procent av BNI Avräkningarna från biståndet ska minimeras Klimatbistånd Demokrati och mänskliga rättigheter Nordiska Afrikainstitutet Folke Bernadotteakademin Migration, jämställdhet och arbetsmarknad Höj dagersättningen för asylsökande Korta ned handläggningstiderna Särskilda jämställdhetsåtgärder Åtgärder mot segregation Ge dem som flytt från Ukraina möjligheter till ett bra liv i Sverige Förläng och individanpassa etableringsprogrammet Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Bibehåll antalet kvotflyktingar En ändamålsenlig arbetsmarknadspolitik Mer resurser till långtidsarbetslösa Fel effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiska program Utökning av riktade arbetsmarknadsutbildningar Ny satsning på lokala jobbspår och evidensbaserade modeller Utredning för nyorientering av Samhalls uppdrag Sjukvård, välfärd och stöd till kommuner och regioner Kvalitetsregister i vården för könsdysfori och vissa SRHR-frågor Nytt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism Tandvård som en del av högkostnadsskyddet Kostnadsfria preventivmedel för alla upp till 26 år Utöka återhämtningsbonusen Feltänkt med prestationsbaserad ersättning kopplad till vårdplatser Gratis vård för personer som har utsatts för sexuella övergrepp Särskilda insatser för samisk hälsa Inga minskade anslag till personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp Stärk skuggsyskons möjlighet att få egna behov tillgodosedda Höj schablonen för personlig assistans Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. Permanent arbetsmiljösatsning för nyanställningar och höjda löner Slopa karensavdraget i sjukförsäkringen Inför steglösa nivåer i sjukförsäkringen Stopp för att nekas sjukpenning retroaktivt Stopp för att slås ut på grund av försenad rehabilitering Inför preventionsersättning Inför förslag för en vidgad rätt till såväl aktivitets- som sjukersättning Höj den lägsta nivån i både sjuk- och aktivitetsersättningen Retroaktiv höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 juli 2022 Mer flexibel vilande ersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen Värna rehabiliteringsmöjligheter Öka möjligheten att arbeta ideellt med bibehållen ersättning Utred ett sammanslaget system vid arbetslöshet och sjukdom En tryggare tillvaro för landets pensionärer Inflationssäkra barnbidraget Inför en tredelad föräldraförsäkring Inflationssäkra underhållsstödet Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer Kriskommission mot barnfattigdom Förstärk de allmänna bidragen till kommuner och regioner Utbildning och kultur Bättre ekonomi för studenter Livslångt lärande Skapa en jämlik skola En bättre skola för alla En likvärdig förskola för alla barn Alla barn ska ha rätt till fritids Grönt kunskapslyft och stärkt yrkeshögskola Kultur i skolan Stärk den fria kulturen En långsiktig återhämtningsplan efter pandemin – för kultur i hela landet Konstnärers och kulturskapares villkor behöver förbättras Film Barns kultur ska särskilt värnas Ett starkt föreningsliv och civilsamhälle Idrott, friluftsliv och fritidsaktiviteter för alla barn och unga Stärk arbetet mot hot och hat och för medie- och informationskunnighet Operan Bostad Återinför investeringsstödet – bygg mer bostäder för fler människor Ett tryggt hem Minska klimatpåverkan från byggsektorn Energieffektivisering av flerbostadshus Klimatanpassning av bebyggd miljö Vattenkraft En grön konsumentpolitik Transporter Fossilfria transporter i hela landet Lättare att cykla och åka kollektivt Satsa på järnvägen och sjöfarten Planera samhället hållbart Ett reformerat och rättvist reseavdrag Klimat och energi Satsa på klimatomställningen Öka anslagen till klimatanpassning Snabbare elektrifiering av transportsektorn med skarpare bonus malus Flygets utsläpp ska minska Lättare för fler att byta från fossilbil till elbil och hållbar mobilitet Storsatsa på förnybar billig energiproduktion Kraftiga satsningar på energieffektiviseringar Bygg framtidens elnät och smarta energisystem Ett rättvist elprisstöd Miljö, natur och landsbygd Omfattande satsningar på starka ekosystem Skydd av djur och natur Återvätning av dikade torvmarker – en nyckelåtgärd för både klimat och miljö Stärkt miljöövervakning – ryggraden i svenskt miljöarbete Vänd krisen i haven Ett giftfritt samhälle Internationellt miljö- och klimatsamarbete Stöd för gröna och trygga samhällen Intensifiera arbetet med att skapa en cirkulär ekonomi Omställning till naturnära och hyggesfritt skogsbruk Kunskap om naturen och landskapsplanering Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för ersättning till skogsägare En cirkulär och hållbar bioekonomi Naturnära jobb Totalstopp för industriellt fiske och övergång till hållbara fiskemetoder Ett levande lantbruk i hela landet Ökat klimat- och miljöarbete i lantbruket Biologisk mångfald och stärkta miljöåtgärder En långsiktig strategi för hantering av vattenresursen Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och andra vattenåtgärder Satsning på stärkt beredskap för dricksvatten och livsmedel En bättre djurvälfärd Skatt på överanvändning av antibiotika inom djurhållningen Satsning på veterinärer Satsning på djurfri forskning Bilaga Tabell 4–10 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023–2025 enligt förslaget i tabell 4 i motionen. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i tabell 2 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell 10 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2023 enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell 9 som riktlinje för regeringens budgetarbete. Inledning Vi lever i en orolig tid. Efter år av coronapandemi som orsakat sjukdom, död och ekonomisk kris i världen kom Putins invasionskrig i Ukraina, som nu pågått i smärt ­ samma nio månader. Ukrainarna är de som drabbas värst och bilderna på krigets offer är förfärliga att se. Samtidigt påverkar invasionen hela världsekonomin och driver upp bränsle-, energi- och livsmedelskostnader överallt. Detta och pandemins fortsatta framfart gör att omvärldsläget och dess påverkan på ekonomin är fortsatt stor och framtiden mycket osäker. Detta gör att svenska hushåll och företag ser hur inflationen stiger. En lågkonjunktur är i antågande och allt fler oroar sig för att ha mindre pengar kvar i slutet av månaden. Sverige behöver nu en politik som bottnar i historiska lärdomar men som tar stora kliv mot framtiden. Som ett svar på det presenterar vi vår budgetmotion Vi bygger det nya gröna folkhemmet . Vi befinner oss i ett klimatnödläge. Då krävs en kraftfull klimatpolitik för att Sverige och världen ska klara den omställning som är helt nödvändig. Sverige är ett av de länder som har störst utsläpp av växthusgaser per person och år. Negativa effekter av klimatförändringar och förlust av biologisk mångfald är två parallella kriser som är starkt sammankopplade och som har en tydlig koppling till mänsklig aktivitet. Det krävs omgående samordnade insatser på alla politiska nivåer för att motverka negativa konsekvenser av dessa förändringar för jordens ekosystem och för mänskligheten. Utsläppen måste snabbt minska och på sikt försvinna helt. IPCC understryker i sin senaste rapport att vi måste vidta omedelbara och genomgripande åtgärder för att ha en chans att nå målet om maximalt 1,5 graders uppvärmning. Vi vill att Sverige skärper klimatmålen för att nå nettonollutsläpp 2035 och vi har en plan för hur det ska gå till. Under vår tid i regering har vi revolutionerat svensk klimatpolitik. Vi har satt som mål att bli världens första fossilfria välfärdsland. Men vi behöver göra mer. De riktigt stora utsläppsminskningarna, som tar oss till Parisavtalets mål, ligger ännu framför oss. Tyvärr presenterade regeringen en budget som går i motsatt riktning, där över en tredjedel av reformutrymmet gick åt till ökade fossila subventioner med ökade utsläpp, fortsatt beroende av oljestater och en välfärd som riskerar stora neddragningar som följd. Regeringens budget är inget annat än kolsvart. För att kunna bekämpa klimatförändringarna måste vi också satsa på välfärden. Ett nytt grönt samhälle lämnar ingen utanför – ett rättvist samhällsbygge är en förutsättning för ett hållbart samhälle. Vi dras med en svår underfinansiering av välfärden sedan länge och pandemin både förvärrade och fördjupade den krisen. Sjukvårdspersonal flyr ohållbara arbetsvillkor och en växande befolkning ger ökade kostnader för barn, unga och äldre. Vi måste få fler att stanna i välfärdsyrkena. Det är bra för att stärka både sjukvården och välfärden, men det är också en jämställdhetsfråga. De flesta som jobbar inom vården är kvinnor. Det är på tiden att deras löner och arbetsförhållanden blir bättre. Jämställdhetsarbetet måste intensifieras också när det gäller det ojämna uttaget av föräldraförsäkringen, och vi ska förpassa mäns våld mot kvinnor till historien. Trygghet är avgörande för att kunna bygga ett starkt samhälle och ge individer frihet. Skolan är det viktigaste verktyg vi har för att ge alla en god chans att lyckas i livet. En bra skola föder drömmar, hopp och framtidstro. Skolan ska ge alla barn förutsättningar att nå sin fulla potential. När var sjunde elev inte klarar grundskolan kan inte en del av skolans pengar gå till vinster i aktiebolag. Därför vill vi i Miljöpartiet inte att vinstutdelande aktiebolag ska få driva skola. När skola och samhälle misslyckas förlorar vi medmänniskor till kriminalitet. De som kunde ha blivit välmående, kreativa medborgare som bidrog till samhället riskerar istället att bli våldsutövare i den illegala ekonomin. Där dör många alltför unga. Ingen vill att det ska bli så. Inte de. Inte deras offer. Inte samhället. Våldet sträcker sig längre än till gatan. Mäns våld mot kvinnor fortsätter att skörda många kvinnors liv varje år. Det kan vi inte acceptera. Vi vill stå starka och enade i ansträngningen att förpassa mäns våld mot kvinnor till historien. Ekonomisk trygghet är minst lika viktigt. I tider av ökad inflation och när oron för att klara vardagens utgifter ökar måste vi vara redo att stötta de personer och hushåll som behöver det mest. I Miljöpartiets budget för ett nytt grönt folkhem med en rättvis klimatomställning och stärkt välfärd ser vi fem prioriterade områden. Europas lägsta elpriser och oberoende av Putins fossila bränslen Sveriges industrier vill inte bara delta i omställningen – de vill leda den. Det är politikens roll att ge förutsättningar för det och när elpriserna stiger behöver vi snabbt få till en kraftigt utbyggd elproduktion och energieffektivisering för hushåll och företag. Därför vill vi bygga ut vindkraften till havs snabbt i hela landet och ge rejäl ekonomisk återbäring till de kommuner där vindkraften byggs. Så stärker vi också kommunernas ekonomi. Det offentliga har ett särskilt ansvar för att vårt gemensamma drivs med el som är så hållbar och billig som möjligt. Vi vill se en investering i att alla lämpliga byggnader som ägs av staten, regionerna eller kommunerna får solpaneler på taket. Detta skulle bara i södra Sverige kunna ge ny elproduktion motsvarande en kärnkraftsreaktor. För att hjälpa företag att få ned sina kostnader, framförallt i elområde 3–4, är det viktigt att vi snabbt får till en effektivare energianvändning. Miljöpartiet föreslår att staten ska ta 80 procent av kostnaden för privata energieffektiviseringar. Så får Sverige mer el, billigare el och ett effektivare energisystem. Dessutom vill vi återinföra och förstärka Energisteget, ett reformprogram för att energieffektivisera industrin. Vi behöver ekologisk tillväxt med ökad lönsamhet Sverige behöver en ny grön skogspolitik som ser att klimat- och naturkrisen hör ihop. Vi vill framtidssäkra svenskt skogsbruk, skydda mer värdefull natur och stärka svenskt skogsbruks roll i det internationella klimatarbetet. Då måste alla de skogsägare som vill bidra till naturvård och klimatarbete ges bättre ekonomiska villkor. Vi vill införa ett omställningsstöd till skogsägare och satsa 200 miljoner per år på ersättningar till skogsägare som vill bruka skogen skonsamt och hållbart. En bred övergång till naturnära och hyggesfritt skogsbruk behövs för att säkra den biologiska mångfalden och vända den mycket negativa trenden i skogen – som den negativa ekonomiska trenden för enskilda skogsägare vars lönsamhet i princip stått stilla eller till och med försämrats de senaste 25 åren. Mer hyggesfritt skogsbruk är också bra för klimatet, eftersom det binder in mer kol under längre tid och utsläppen i samband med kalavverkning undviks. Vi vill rädda de sista resterna av naturskog i hela landet. Det är bråttom. Det finns väldigt lite skog kvar i Sverige som aldrig varit kalavverkad, och dessa skogar avverkas nu i stor omfattning. Den här skogen är en biologisk skatt och helt avgörande för många djur och växter som enbart kan leva i riktigt gamla skogar. Totalt handlar det om 3 miljoner hektar skog med höga naturvärden över hela landet. En del utgörs av Sveriges Amazonas – den fjällnära skogen. Hållbara transporter i hela Sverige Istället för att låsa fast människor i gårdagens dyra tekniker där vi också är utsatta för odemokratiska ledares nycker bör politiken göra allt för att hjälpa människor att sänka kostnaden för det hållbara alternativet. Vi vill därför införa en leasing-check på max 1 500 i månaden till hushåll med låg inkomst. Många som har en gammal bil har inte råd att köpa en elbil ens med elbilsbonusen. Att leasa är då ett kostnadseffektivt alternativ, eftersom det inte kräver en stor engångssumma. Stödet uppgår till max 1 500 kronor i månaden per person under tre år. Det kan användas allra minst under denna mandat ­ period, för att någon gång i framtiden fasas ut. Vi vill se en höjd bonus i bonus malus för människor på landsbygden och i glesbygd. Vi måste bygga ut laddinfrastrukturen så att fler ska känna sig trygga med att välja elbilen som lösning. Miljöpartiet vill införa en ”rätt-att-ladda-garanti”, som innebär att allt regelkrångel för att sätta upp laddinfra ­ struktur både hemma och på jobbet ska rensas bort, samt öka stödnivåerna för att sätta upp laddare vid hemmet. Vi vill också att det förändrade reseavdraget som var färd ­ medelsneutralt ska ersätta det gamla systemet som regeringen nu håller kvar och som sinkar omställningen till hållbara transporter i hela landet. Vi vill se stora satsningar på kollektivtrafiken för att sänka priserna och bygga ut trafiken, bygga nya stambanor för tågen och kraftigt öka järnvägsunderhållet i hela landet. Med utbyggd och underhållen järnväg och fler nattåg kan du snabbt, smidigt och fossilfritt åka ut i Europa. Vi vill göra en stor satsning på välfärden Inflationen utsätter även kommunerna och regionerna för kraftigt ökade kostnader som gör att möjligheterna att ge invånare den skola, vård och omsorg som behövs minskar. Vi skjuter till 14 miljarder utöver regeringens förslag till allmänna bidrag till kommuner och regioner. Samtidigt gör vi stora satsningar på personal inom såväl skolan som vården och polisen. Vi vill göra det attraktivt att vara lärare genom att säkra höjda löner och en god arbetsmiljö i skolan samtidigt som vi måste förstärka elevhälsan och satsa på fler skolsköterskor, specialpedagoger, psykologer och kuratorer i skolan. Alla barn ska må bra i våra skolor. Vi måste fortsätta att rekrytera fler och bättre betalda poliser, inte minst utredare och områdespoliser som känner sina områden och bygger tillit till invånarna. Regeringen kompenserar nu inte för de ekonomiskt tuffare tiderna, utan dess budget kommer att innebära stora nedskärningar i offentlig sektor. Det är ett svek mot alla dem som förväntar sig att regeringen ska leverera på sina löften. Ekonomisk trygghet för dem med allra minst marginaler För att omställningen och samhällsutvecklingen ska accepteras av det stora flertalet måste samhället se till att alla är med. Vi vill bygga det nya gröna folkhemmet och när Sverige ställer om ska ingen lämnas efter. När inflationen i samhället ökar är det extra viktigt att de som lever med minst marginaler inte får ta smällen för kostnadsökning ­ arna. Därför riktar vi ett antal förstärkningar av välfärden till dessa grupper, för att den som är sjuk, arbetslös eller ensamstående förälder också ska klara sig väl genom tuffa tider. Garantinivån i sjuk- och assistansersättningen höjs ordentligt. Barnbidraget och underhållsstödet inflationssäkras för att inte gröpas ur. Karensdagen slopas. Medlen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder höjs. Studiemedlen höjs med 300 kronor i månaden. Sverige är en del av världen Avslutningsvis måste vi se Sverige som en del av världen. Vi är bara en liten del men vi har enorma möjligheter att hjälpa världen att göra samma omställning som vi har möjlighet till. Det gör vi genom att visa internationell solidaritet i samarbete med andra länder och gemensam utveckling. Vårt svenska utvecklingssamarbete är i världsklass och bidrar till minskad fattigdom, ökad jämställdhet för kvinnor och flickor världen över, stärkt demokrati, mänskliga rättigheter och arbete mot klimatförändringarna och för biologisk mångfald. Den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken ska ligga fast och vi ska öka biståndet, inte minska det som regeringen gör. Vi vill på sikt ha en biståndsram på 1,25 procent av BNI. Världen ser enorma bakslag i arbetet mot svält och utvecklingen mot de globala hållbarhetsmålen går snarare bakåt än framåt. Då behövs mer internationellt samarbete, inte mindre. Miljöpartiet presenterar nu en budget för en rättvis grön omställning. Vi ska stötta svenska familjer och minska utsläppen – inte finansiera Putins krig i Ukraina. Vi vill se ett Sverige som tar stora gröna kliv in i framtiden, med nya moderna gröna jobb i hela landet, med välmående skogar, men också med människor som mår bra. Tillsammans tar vi klivet in i en långsiktigt hållbar framtid. Det ekonomiska läget Det ekonomiska läget i Sverige och i världen präglas av betydande utmaningar och osäkerhet. Efter att världen genomlevt en ekonomisk chock av historiskt snitt under covid-19-pandemin följde Rysslands invasion av Ukraina och med det en ny och på många sätt annorlunda ekonomisk chock. När världsekonomin påbörjade återhämt ­ ningen från pandemin ökade efterfrågan på varor betydligt snabbare än vad som kunde mötas av utbudet. Det drog igång en global inflation som förvärrats av att Rysslands invasion av Ukraina kraftigt höjt energipriserna i Europa. Därtill har kriget i sig skapat problem med export från Ukraina, som bland annat är en viktig livsmedelsproducent. Allt detta har lett till att världen upplever den högsta inflationen på decennier. De huvudsakliga orsakerna till inflationen i Sverige är de stigande energipriserna och betydande utbudsstörningar som en följd av covid-19-pandemin. Ryssland började redan före kriget i Ukraina minska produktionen av fossilgas, som till stora delar exporteras till den europeiska kontinenten. Med minskad produktion följde högre priser. På grund av hur det europeiska elnätet är sammankopplat och hur priser på el sätts får de höga gaspriserna genomslag i elpriserna även på den svenska elmarknaden. El ­ priserna i Sverige och på annat håll får också bredare indirekt genomslag på alla varor där energi är en produktionsfaktor, vilket i varierande utsträckning är alla produkter och tjänster i den svenska ekonomin. Även en relativt god konjunktur i Sverige det senaste året har bidragit till den ökade inflationen. I syfte att bekämpa inflationen har Riks ­ banken svarat med betydande räntehöjningar. Från en räntenivå som varit noll eller negativ sedan slutet av 2014 höjdes räntan under 2022 till 1,75 procent, med ytterligare höjningar aviserade under hösten. Hushållens belåning är ungefär dubbelt så stor som den disponibla inkomsten. Kombinationen av kraftigt höjda energipriser, i synnerhet i vissa landsändar, högre inflation och en höjd ränta slår hårt mot ekonomin för ett stort antal hushåll. Till följd av den ökade inflationen minskar hushållens konsumtion, vilket innebär en lägre efterfrågan på varor och tjänster i ekonomin. Det får till följd att tillväxttakten minskar. Konjunkturinstitutet förutspår att tillväxten minskar från 2,4 procent 2022 till 0,1 procent 2023. Sverige går in i en lågkonjunktur som väntas vara några år. Trots de omfattande finanspolitiska åtgärder som präglat tiden under och efter pandemin är statens finanser goda. Den konsoliderade bruttoskulden som andel av BNP väntas fortsätta att sjunka och nå 26,2 procent 2026. Trots den höga inflationen måste takten i klimatomställningen upprätthållas, men utan att finanspolitiken motverkar penningpolitikens inflationshämmande åtgärder. Inflationsprognoserna ger vid handen att penningpolitiken får ordentlig effekt och den förhöjda inflation vi ser idag blir relativt kortlivad. Det innebär att större klimatpolitiska åtgärder som innebär en expansiv finanspolitik sannolikt är möjliga på några års sikt. Vidare finns det utrymme för ett flertal åtgärder som har en inflationsdämpande effekt och därför kan motiveras i dagens ekonomiska läge. Det gäller i synnerhet åtgärder som effektiviserar energianvändningen och minskar behovet av energi. Sådana åtgärder kombinerar de önskvärda egenskaperna att de sänker kostnaderna för hushållen, minskar inflationstrycket och minskar Sveriges beroende av energi. Miljöpartiet har under lång tid förespråkat att Sverige ska göra sig oberoende av fossila bränslen. Den ekonomiska situation vi nu befinner oss i är i stor utsträckning en konsekvens av att den strävan inte nått tillräckligt långt. Det har aldrig tidigare varit lika tydligt att säkerhetspolitiken och klimat ­ omställningen är tätt sammankopplade. Ett förnybart energisystem är en förutsättning för ett långsiktigt politiskt och ekonomisk oberoende av stater som inte respekterar mänskliga rättigheter eller internationell rätt. Mot bakgrund av detta är det olyckligt att regeringen nu prioriterar uppfyllanden av kortsiktiga vallöften om att sänka bränsle ­ priser på bekostnad av den långsiktiga och brett förankrade ambitionen att göra Sverige till världens första fossilfria välfärdsstat. Miljöpartiet anser att det går att kombinera rättvisa med klimatomställning och att vi genom att göra oss kvitt fossila bränslen inte bara värnar människans fortsatta välmående på planeten, utan också berövar länder som Putins Ryssland en viktig inkomstkälla. Det är inte ett alternativ för oss att pausa klimatomställningen. Snarare bör vi trappa upp våra ansträngningar för att så snart det är möjligt slippa de fossila råvarornas nyckfulla prisutveckling, som nu ännu en gång skapat stora störningar i vår ekonomi. Därför förespråkar Miljöpartiet en satsning på klimatomställningen som omfattar 100 miljarder kronor årligen i 10 år. Genom en sådan historisk satsning kan Sverige säkerställa att vi klarar klimatmålen, värnar vår miljö och inrättar en infrastruktur för det framtida fossilfria samhället. Därutöver blir det den största satsningen på Sveriges industri och företagande som vi skådat på mycket länge. Möjligheterna för Sverige att låna till låg kostnad är fortsatt goda. Förslag till utgiftsramar, inkomster och skatter Tabell 1 Förslag till utgiftsramar 2023 Tusental kronor Utgiftsområde Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 01 Rikets styrelse 18 270 004 251 600 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 19 021 399 15 000 03 Skatt, tull och exekution 12 923 291 −75 000 04 Rättsväsendet 68 305 854 200 000 05 Internationell samverkan 2 094 669 330 000 06 Försvar och samhällets krisberedskap 93 952 930 1 815 000 07 Internationellt bistånd 47 206 227 9 894 000 08 Migration 16 019 745 388 000 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 429 732 10 765 400 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 106 427 304 6 991 600 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 394 136 1 740 000 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 105 159 584 7 090 000 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 565 206 351 000 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 90 103 686 3 396 000 15 Studiestöd 27 912 395 1 467 000 16 Utbildning och universitetsforskning 94 991 971 5 184 000 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 667 948 2 817 000 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 099 158 2 756 250 19 Regional utveckling 4 534 201 567 000 20 Allmän miljö- och naturvård 19 542 691 13 706 774 21 Energi 4 944 849 20 705 651 22 Kommunikationer 78 952 417 23 127 000 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 373 352 2 760 398 24 Näringsliv 11 407 773 ±0 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 545 359 14 000 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 155 200 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 869 852 ±0 Summa utgiftsområden 1 251 870 933 130 243 673 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR −4 392 792 ±0 Summa utgifter 1 247 478 141 130 243 673 Riksgäldskontorets nettoutlåning −52 379 301 ±0 Kassamässig korrigering 370 837 ±0 Summa 1 195 469 677 130 243 673 Tabell 2 Inkomster Tusental kronor Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1100 Direkta skatter på arbete 738 820 481 19 278 000 1111 Statlig inkomstskatt 53 723 921 20 278 000 1115 Kommunal inkomstskatt 881 308 597 10 650 000 1120 Allmän pensionsavgift 151 593 946 −72 750 000 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −347 805 983 61 100 000 1200 Indirekta skatter på arbete 711 505 613 −77 550 000 1210 Arbetsgivaravgifter 697 492 373 −77 550 000 1240 Egenavgifter 12 664 870 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −48 492 443 ±0 1270 Särskild löneskatt 57 769 404 ±0 1280 Nedsättningar −8 538 232 ±0 1290 Tjänstegruppliv 609 641 ±0 1300 Skatt på kapital 345 261 868 16 700 000 1310 Skatt på kapital, hushåll 77 585 859 18 500 000 1320 Skatt på företagsvinster 178 077 471 −1 800 000 1330 Kupongskatt 10 146 640 ±0 1340 Avkastningsskatt 19 323 373 ±0 1350 Fastighetsskatt 37 959 490 ±0 1360 Stämpelskatt 14 612 035 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 7 557 000 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 735 754 854 14 839 468 1410 Mervärdesskatt 594 498 829 −60 000 1420 Skatt på alkohol och tobak 30 364 205 ±0 1430 Energiskatt 47 252 516 6 620 000 1440 Koldioxidskatt 22 468 217 10 000 1450 Övriga skatter på energi och miljö 8 045 910 2 165 000 1470 Skatt på vägtrafik 25 226 695 2 470 000 1480 Övriga skatter 7 898 482 3 634 468 1500 Skatt på import 9 434 324 ±0 1600 Restförda och övriga skatter 13 366 208 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU −9 434 324 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) 2 544 709 024 −26 732 532 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 216 502 231 62 100 000 Statens skatteintäkter (periodiserat) 1 328 206 793 35 367 468 1900 Periodiseringar −15 533 163 ±0 1000 Statens skatteinkomster 1 312 673 630 35 367 468 Övriga inkomster (kassamässigt) −33 200 417 12 000 000 2000 Inkomster av statens verksamhet 42 613 203 11 000 000 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 1 000 000 4000 Återbetalning av lån 527 980 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster 19 134 000 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU 32 477 456 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −132 953 056 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 1 279 473 213 47 367 468 100 miljarder till den gröna omställningen Klimatförändringarna fortskrider i en värld som inte förmår att ställa om tillräckligt snabbt. Larmrapporterna har tyvärr blivit en del av vardagen och att uppnå 1,5 ‑ gradersmålet är enligt ett flertal bedömare redan utom räckhåll. I juni stod Sverige värd för klimattoppmötet Stockholm +50, en påminnelse om att Sverige i modern tid varit en framstående nation på miljö- och klimatområdet. Det är en ambition som Miljöpartiet till fullo står bakom. Trots höga utsläpp av växthusgaser per capita har Sverige drivit en internationellt sett väl ansedd klimatpolitik, med tydliga mål och effektiva reformer för att sänka utsläppen. Flera gånger har Sveriges klimatpolitik toppat globala kvalitetsrankingar. Sverige var bland de första länderna i världen som införde en koldioxidskatt, vilken har styrt hela ekonomin mot lägre utsläpp av växthus ­ gaser. Nu ligger vi i täten för att undersöka möjligheterna att införa klimatmål baserade på konsumtion istället för nationsgränser, vilket skulle ge en betydligt mer rättvisande bild av vår påverkan på klimatet. Sverige har under lång tid åtnjutit stort förtroende och respekt internationellt i klimatsammanhang och varit en viktig möjliggörare i flera avgörande processer och beslut. Det är därför en stor besvikelse att konstatera att regeringen nu för en politik som gör att vi både missar våra egna, av riksdagen uppsatta, klimatmål och riskerar att förlora den plats bland de ambitiösa och progressiva länderna som vi länge haft i klimatsammanhang. För Miljöpartiet är det en oacceptabel politik. När tidigare progressiva länder sviker sina klimatlöften ska vi fortsätta att stå upp för högre ambitioner. När fattiga länder drabbas av översvämning och torka trots sina mycket begränsade historiska utsläpp av växthusgaser ska vi visa solidaritet. När priserna på el och bränslen stiger ska vi utforma en politik som hjälper människor utan att stjälpa klimatet, så att alla kan vara med när Sverige och världen ställer om. Miljöpartiet vill se en historiskt stor investering för att vi ska klara klimatmålen och ställa om samhället. Vi vill att staten satsar 100 miljarder kronor per år i tio år på investeringar i klimatomställning, miljö och infrastruktur, så att Sverige kan ställa om till ett hållbart samhälle. Med dessa investeringar kan vi ställa om industrin och energi- och transportsystemet, klara den biologiska mångfalden och klimatanpassa hela landet. För att möjliggöra dessa investeringar föreslår vi att det finanspolitiska ramverket reformeras. Utöver möjligheten att lånefinansiera investeringar i klimatomställningen ska överskottsmålet ersättas med ett balansmål. Att Sverige ska klara sina egna klimatmål och respektera de internationella överenskommelser vi slutit är för Miljöpartiet en självklarhet. Att ställa om till ett fossilfritt välfärdssamhälle är ett stort projekt som tar stora resurser i anspråk. Sverige befinner sig just nu i ett ekonomiskt läge med flera utmaningar. Samtidigt har Sverige i grunden väldigt goda förutsättningar att ställa om – ekonomiskt, politiskt och institu ­ tionellt. Inflationen har snabbt nått nivåer som inte setts på länge, men inflationen spås sjunka tillbaka relativt snabbt. Trots att vi just lämnat en pandemi bakom oss har Sverige mycket goda statsfinanser och en rekordlåg statsskuld. Det går att kombinera en rättvis omställning och stöd till hushåll I olika delar av samhället är det olika lätt att ställa om. Den som bor i glesbygd, långt ifrån jobb, samhällsservice och snabbladdare till elbilen ska inte drabbas hårdare när vi lämnar utsläppen bakom oss. Att göra som regeringen och sänka priserna på bensin och diesel är ett väldigt ineffektivt sätt att hjälpa dem som har svårt att ställa om. Dels sätter det käppar i hjulet för omställningen, dels går den största delen av prissänkningarna inte till dem som verkligen behöver dem. Miljöpartiet har konsekvent drivit linjen att vi ska både klara klimatmålen och stötta hushållen när det ekonomiska läget blir en utmaning för vissa grupper. Under vår tid i regering införde vi en skattereduktion för människor som bor på landsbygden. Nu vill vi utöka den skattereduktionen från dagens nivå till cirka 4 000 kronor per person årligen. Det är betydligt mer än vad någon kommer att kunna spara på regeringens minimala, men för statsbudgeten väldigt dyra, sänkningar av bränslekostnaderna. Vissa sektorer av samhället är extra svåra att ställa om. Det gäller inte minst transportsektorn och jordbruket. Utöver stora satsningar i anslagen till klimat, jordbruk och infrastruktur genomför vi därför också ett antal förändringar på skatteområdet. Den största beräknade utsläppsökningen i regeringens budget orsakas av att man föreslår en sänkning av energiskatten på bensin och diesel. Miljöpartiet motsätter sig den skatte ­ sänkningen och återför skatten till tidigare nivåer. För att skynda på elektrifieringen av fordonsflottan behåller vi klimatbonusen som regeringen föreslagit ska avskaffas och höjer avgifterna för de smutsigaste bilarna. Det förslag till färdmedelsneutralt rese ­ avdrag som vi föreslog under vår tid i regeringen ska genomföras, med de justeringar av ersättningsbelopp och avståndsgränser som föreslogs av riksdagen under 2022. För att hjälpa jordbruket att ställa om ersätts direkta fossila subventioner av diesel med ett generellt jordbruksavdrag. De som har högst inkomster ska bidra mer till det gemensamma Miljöpartiet vill se ett Sverige som håller ihop. En viktig aspekt av det är att inte låta de ekonomiska klyftorna bli djupare mellan dem som har pengar och dem som inte har pengar. Vi ser idag enorma utmaningar i välfärden. Ekonomisk jämlikhet är en kollektiv nytta som vi alla tjänar på och som är tätt sammanlänkad med tillit till både andra människor och till samhällets institutioner i stort. Dessa utmaningar kräver att vi omfördelar mer pengar från dem som tjänar och äger mest till den gemensamma välfärd som vi alla drar nytta av. Därför föreslår Miljöpartiet ett antal skatteförändringar på inkomst- och kapitalskatteområdet. En högre skiktgräns för dem som betalar statlig skatt införs (värnskatt). Den höjning av brytpunkten för statlig skatt som i normalfallet följer av ett justerat prisbasbelopp genomförs inte för 2023. Därigenom sänks inte skatten för dem som betalar statlig inkomstskatt. För år 2024 och därefter genomförs justeringen efter det årets pris ­ basbelopp. Värnskatten återinförs. Kapitalskatten höjs från 30 procent till 35 procent. Investeringssparkonton befrias från beskattning för innehav upp till 50 000 kronor. Innehav på investeringssparkonton över en miljon kronor får höjd och progressiv skatt. Utöver höjningar av kapital- och inkomstskatter höjs också spelskatten från 20 till 28 procent. Höjd allmän pension Pensionerna i Sverige har länge varit för låga. Det är en stor seger att garanti ­ pensionerna höjdes under 2022, men det räcker inte. Vi vill därför gå vidare och höja den allmänna pensionen. Detta görs genom en höjning av pensionsavgiften från 17,21 procent till 18,5 procent i två steg, med start 2023. Detta får konsekvenser för ett stort antal skatter och överföringar i budgeten. Fler miljöskatter som styr mot hållbarhet behövs Miljöpartiets tid i regering har under de senaste två mandatperioderna inneburit en revolution för skatter och stödåtgärder som styr samhället mot hållbarhet. För att vi ska lyckas ställa om till ett hållbart samhälle behöver det som är bra för miljö och människa bli billigare, det som är dåligt bli dyrare och det som är riktigt dåligt förbjudas. Tyvärr innebär regeringens politik och budgetproposition ett tvärt brott mot den tidigare linjen. För att upprätthålla omställningstrycket i samhället behöver vissa miljöskatter vara på plats och vi har därför för avsikt att behålla de tidigare och införa nya. Vi motsätter oss regeringens föreslagna sänkningar av koldioxidskatten för kraft ­ värme och värmeverk inom EU ETS och sänkningen av avfallsförbränningsskatten. Den lägre nivån för moms på reparationer ska vara kvar. Ett hyberavdrag enligt den modell som föreslogs i budgetpropositionen 2022 bör införas. Flygskatten dubbleras för samtliga avståndskategorier. En antibiotikaskatt införs på kött för att motverka dagens höga användning av antibiotika. Eftersom den gäller lika för importerat och svenskt kött kommer det att gynna den svenska djurhållningen som har jämförelsevis låga nivåer av antibiotika. Demokrati och rättspolitik Åtgärder för att stärka demokratin Den svenska demokratin är stark och livskraftig, men vi får aldrig ta den för given. Vi vill göra det svårare att genomföra grundlagsändringar och stärka domstolarnas oberoende. Vi får aldrig ge upp arbetet för att fler ska engagera sig i demokratin. Fler unga ska få möjlighet att vara med och påverka, därför bör rösträttsåldern sänkas till 16 år, i ett första steg på prov i svenska kommuner. Ett system med nationella medborgarinitiativ bör också inrättas. Vi är också positiva till flera av förslagen från Kommittén Demokratin 100 år , inklusive det om att inrätta en nationell demokrati ­ funktion och ge länsstyrelserna ett demokratifrämjande uppdrag. Hot och hat är ett stort hinder för journalister, föreningslivet och enskilda opinions ­ bildare som undviker att göra sin röst hörd på grund av risken att utsättas. Här behövs ett samlat strategiskt arbete som kombinerar ett stärkt rättsväsende och stöd till det civila samhället med satsningar på medie- och informationskunnighet, insatser mot desinformation samt krav på de globala plattformsföretagen. En ny samlad strategi för ökad motståndskraft mot desinformation och näthat behövs. Handlingsplanen Till det fria ordets försvar bör uppdateras och i större utsträckning omfatta civilsamhället. Medie- och informationskunnighet och mediestöd I en tid där de flesta människor, inte minst unga, tillbringar mycket tid i den digitala miljön och exponeras för en flod av olika budskap så är förmågan att kritiskt analysera information och källor viktigare än någonsin tidigare. Vi vill att samordningen av medie- och informationskunnighetsfrågor (MIK) mellan samhällets olika sektorer ska förbättras. Som ett naturligt nästa steg anser Miljöpartiet att en nationell strategi för MIK bör tas fram. Ett sådant arbete bör ske i nära samarbete med de aktörer som påverkas mest. Alla människor, oavsett var i landet de bor, ska ha tillgång till allsidig nyhets ­ förmedling av hög kvalitet. Vi vill ytterligare stärka förutsättningarna för oberoende, granskande journalistik och fortsätta att bygga bort så kallade vita fläckar, områden med svag journalistisk bevakning. Mediestödsutredningen redovisade sitt förslag den 27 juni 2022. Miljöpartiet är positivt till att fokuset i det nya stödet är att det ska finnas nyhets ­ medier över hela landet. Vi oroar oss dock för att mediemångfalden på nationell nivå riskerar att tappa mark när företag av mindre storlek möter en tuff ekonomisk situation. Det är viktigt att säkerställa ett bra stöd till dessa medier. Vi skjuter därför till ökade medel för att övergången till ett nytt system ska fungera väl. Värna kulturråden De utsända kulturråden spelar en viktig roll för såväl diplomatin och det demokrati ­ främjande arbetet som Sveriges kulturliv och dess internationalisering. Kulturråds ­ verksamheten ska värnas och ges en långsiktig finansiering. Regional samordning av klimat- och energiomställning För att stärka genomförandet av klimat- och energiomställningen på lokal och regional nivå utökas finansieringen till länsstyrelserna med 100 miljoner kronor. Språk och kultursatsningar för nationella minoriteter I Sverige har vi ett urfolk, samerna, och ytterligare fyra nationella minoriteter: judar, romer, tornedalingar och sverigefinnar. Det medför ett särskilt åtagande från samhällets sida att se till att barnen kan lära sig sitt språk i skolan och att äldre får tala sitt språk när svenskan inte räcker till. Att ha tillgång till sitt språk och sin kultur är en rättighet som ska vara självklar. Vi vill införa nationella minoritetsspråk i skolan, permanenta finansieringen av språkcentrum och övriga förstärkningar av minoritetspolitiken, permanenta de höjda anslagen till romsk inkludering samt öka finansieringen till kultursatsningar. Vi vill också se kunskapshöjande insatser och inrätta informations ­ centrum om judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Stärkta insatser för urfolket samerna Sametinget har efterfrågat ytterligare resurser för att stärka sin verksamhet, något som Miljöpartiet är berett att tillskjuta i form av ökade förvaltningsanslag och en ökad kulturbudget. Vi vill ge Giron Sámi Teáhter ett nationellt uppdrag. I budgetproposi ­ tionen för 2022 gavs 5 miljoner kronor i stöd till det samenordiska språksamarbetet Sámi Giellagáldu, ett samarbete som har stor betydelse för bevarandet av de samiska språken. Den satsningen bör nu permanentas. Samerna har rätt till sin kultur och sin historia. Kvarlevor och offergåvor finns i olika samlingar och på museer runt om i landet. Det är orimligt att det samiska folket ska behöva finansiera det staten har tagit ifrån dem under villkor vi aldrig skulle acceptera idag. Våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att den bör utreda förutsättningarna för att ta fram ett sammanhållet regelverk för repatriering. Det är viktigt att detta genomförs och att staten tar ett stort ansvar för att finansiera insatserna. Värna expansionen i norr Flera större företagsetableringar och företagsexpansioner pågår och planeras i Norrbottens och Västerbottens län, och därför behöver stora insatser för ett hållbart samhällsbyggande göras på kort tid för att möjliggöra denna utveckling. Rådet för hållbara städer har en viktig roll i detta arbete och ett stort fokus behöver finnas på hur berörda kommuner på bästa sätt kan stärkas i sitt arbete med att skapa hållbara och goda livsmiljöer där människor vill leva, bo och arbeta. Tillfällig guldrusch i en landsdel när en grön industri etableras får inte leda till att de människor som redan bor på platsen inte har råd att flytta eller att det skapas omfattande spekulation i bostäder på en liten ort. Vi vill införa statliga garantier så att tillfälliga bostäder kan tas fram snabbt där utbildning och etablering leder till en dramatisk ökning av bostadsbehov i närheten av gröna industrietableringar. Det räcker inte med bostäder – samhället behöver planera även för platser för idrott, rekreation och kultur. Bra förskolor, skolor, fritid och natur är värden som gör att människor inte bara tillfälligt jobbar på, utan även kan tänka sig att flytta till en ort. Vi vill därför ge Riksgälden i uppdrag att införa statliga boendegarantier, med särskilt fokus på hållbar samhälls ­ byggnad i norra Sverige, för att stötta människors möjligheter att vara en del av den gröna guldruschen. Vi vill också att det införs ett startlån för förstagångsköpare. De som idag står längst ifrån bostadsmarknaden och ett tryggt boende är de med lägre inkomster, men det vi bygger mest är bostäder som de med minst egen ekonomisk kraft inte har möjlighet att efterfråga. Vi behöver se över och stärka finansieringsförutsättningarna även för dem som inte har en tjock plånbok, så att fler kommer in på den köpta bostadsmarknaden. Agenda 2030 Sverige är på många sätt på god väg att uppnå de mål som uppställs i Agenda 2030. Därför är regeringens avisering om prioriteringar den kommande mandatperioden ett stort bakslag. Regeringens nuvarande prioriteringar i enlighet med de gemensamma samarbetsprojekt som nu ska utgöra inriktningen för Sveriges arbete med Agenda 2030 gör det omöjligt för Sverige att bland annat uppnå miljö- och klimatmålen och kommer att leda till ökad polarisering och ökade ekonomiska orättvisor. Hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska vara vägledande för politiken. Det är mål som vi har satt upp tillsammans och som vi måste öka ansträngningarna för att nå. Detta gör vi bland annat genom att stärka förutsättningarna för det regionala och lokala hållbar ­ hetsarbetet och stärka samarbetet med kommuner och regioner, civilsamhället och näringslivet. Länsstyrelsens roll måste bli tydligare. Om vi ska lyckas med omställ ­ ningen måste alla vara delaktiga. Agenda 2030 ska inte bara uppfyllas i Sverige, utan i hela världen. Därför är det viktigt att behålla och utveckla den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken samt att fortsätta leva upp till våra åtaganden internationellt inom FN och andra multilaterala forum. Vidta rätt åtgärder för att komma åt brottsligheten Miljöpartiet motsätter sig att medel anslås till Skatteverket för att genomföra en folkräkning, så som föreslagits av regeringen. Staten behöver göra mer för att komma till rätta med gängkriminalitet. Dödsskjutningarna som plågar Sverige måste upphöra. Tyvärr är de bara toppen av ett isberg, där arbetslivskriminalitet, utnyttjande av människor och en bristande socialpolitik är underliggande faktorer som skapat den situation vi befinner oss i idag. Miljöpartiet har gått fram med ett stort antal förslag för att minska brottsligheten och öka integrationen. Det är av vikt att politiken är förankrad i forskning och har en belagd effekt. Om denna princip inte följs riskerar staten att förlora både tid och ansträngning på åtgärder som inte kommer att förbättra situationen. Miljöpartiet anser att det finns ett flertal åtgärder som bättre lever upp till kraven på att vara motiverade utifrån vad forskningen om brottslighet säger och därför ska prioriteras när statliga medel anslås. Vi motsätter oss att medel anslås till Skatteverket för att genomföra en folkräkning, så som föreslagits av regeringen. Även om det totalt är färre som utsätts för brott, så har den grova brottsligheten i Sverige blivit mer synlig och påtaglig, inte minst den organiserade brottsligheten och det grova våldet. Vi vill angripa kriminaliteten från två håll. Tryggheten ska öka, brottsbekämpningen skärpas och kriminella ställas till svars för sina brott. Samtidigt ska vi strypa gängens återväxt genom att satsa på förebyggande arbete där hela samhället involveras. Våldet mot kvinnor tar sig många uttryck. Samhället måste kraftsamla och motverka dem alla, oavsett om det rör sig om hedersrelaterat våld och förtryck eller våld i nära relationer. Vi måste prioritera barn som utsätts för våld eller som tvingas att bevittna våld mot en anhörig. Vi måste också motverka hot, trakasserier och våld med hatiska motiv. Samverkan för att ta fram åtgärder mot organiserad brottslighet Miljöpartiet vill tillsätta en kommitté med företrädare från bland annat myndigheter, kommuner, högskolor och den civila sektorn som ska göra en analys av den organise-rade brottslighetens framväxt och lägga fram konkreta politiska förslag som har stöd i forskning och beprövad erfarenhet. Rätt polis på rätt plats Polisens kompetens ska användas på ett förnuftigt sätt. Uppgifter som kan utföras av civila handläggare ska inte belasta polisutbildad personal. Vi ser att det behövs mer pengar för att anställa administrativ personal inom polisen. Vi vill därför göra en riktad satsning på detta så länge behovet finns. Det frigör resurser så att områdespoliser kan ingripa mot brott och ordningsstörningar samt skapa relationer och dialog med medborgare. Till det omfördelar vi 500 miljoner kronor inom Polismyndighetens anslag. En sådan satsning ger även bättre förutsättningar för att bygga upp särskild kompetens och inriktning, till exempel hatbrottsutredare och specialister som driver myndighetens utvecklingsarbete mot hatbrott i samspel med organisationer som företräder de särskilt utsatta grupperna. Införande av visitationszoner är inte ett bra sätt att bekämpa gängens våld. Polisen kan redan visitera alla man behöver. Det riskerar istället att underminera polisens förebyggande arbete och ställa polisen mot hela det hederliga lokalsamhället. Slå mot pengarna Miljöpartiet vill strypa finansieringen av de kriminella gängen genom att stärka myndighetssamverkan så att myndigheterna kan slå till mot den organiserade brottslighetens företag från flera håll – mot svartklubbar och gästarbetarbostäder utan bygglov, mot restauranger som missköter hygienen, mot skattebrott och mot varenda spelautomat som saknar tillstånd. Det ska vara dyrt, jobbigt och svårt att vara kriminell. Insatser för barn i riskzonen för kriminalitet Kriminalitet stoppas bäst långt innan någon kommit i närheten av att begå brott. En samhällsekonomiskt effektiv åtgärd för att komma tillrätta med kriminalitet är sociala insatser för barn som befinner sig i riskzonen. Det finns framgångsrika satsningar såväl i Sverige som utomlands som vi behöver sprida och utveckla, där staten ska vara med och delfinansiera. Tidiga insatser för föräldrar Alla barn har rätt till en trygg uppväxt- och hemmiljö. Det behövs en ökad samverkan mellan förskolor, barnavårdscentraler (BVC) och socialtjänsten för att tidigt upptäcka behov och sätta in insatser. Vi vill sprida och utöka den så kallade Rinkebymodellen, där socialtjänsten tillsammans med en barnmorska från BVC gör ett antal hembesök hos förstagångsföräldrar. Det behövs fler hembesök som görs under en längre period. Programmet bör dessutom inkludera förskolepersonal och vårdpersonal. Förstärk kommunernas brottsförebyggande ansvar Kommunerna behöver förstärka sitt brottsförebyggande arbete. Ansvaret bör regleras i lag. Samtidigt behöver kommunerna ökade resurser för att arbeta uppsökande för att förebygga brott. Vi behöver skapa lokala samarbeten under ledning av kommunen, där bland andra kommunens socialtjänst, skola, polis, civilsamhälle och fritidsverksamhet ingår. Reformera den slutna ungdomsvården Det behövs ett brett omtag för att reformera den slutna ungdomsvården och förhindra återfall i brott. Vi måste stärka kvaliteten inom ungdomsvården för att nå bättre behandlingsresultat. Därför stärker vi finansieringen av kriminalvården med 120 miljoner kronor. En del unga som begått mycket allvarliga brott behöver också längre tid i kriminalvården för att kunna rehabiliteras. Vi vill därför förlänga den maximala tid som en ung person kan vara på Sis-hem (Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem). Det behövs också en bättre utslussning när ett straff är avtjänat. Mer stöd till brottsoffer De som har utsatts för brott ska möta kompetenta myndigheter och ha en rak väg till brottsskadeersättning. Miljöpartiet vill se över systemet för ersättning och stöd till brottsoffer för att stärka offrens ställning. Detta gäller inte minst unga och de som utsatts för våld i nära relation, sexualbrott och hedersbrott. Vi vill också att staten ska ta ett större ansvar för att driva in skadestånd och brottsskadeersättning, så att brottsoffer kan fokusera på sin rehabilitering. Ny nationell stödlinje för anhöriga till gängkriminella Idag finns det verksamheter i vissa kommuner som riktar sig mot anhöriga till personer som begår brott eller är i riskzonen för att hamna i gängkriminalitet. Dock finns det ingen nationell stödlinje som riktar sig särskilt till anhöriga. Det tycker vi behövs, för att erbjuda ett likvärdigt stöd över hela landet. Stödlinjen bör ha personal som kan flera språk och möjligheter att ge psykologiskt och praktiskt stöd av olika slag. Utvecklings- och utrikespolitik Sverige ska stå fast vid sina internationella åtaganden Sverige ska vara en internationell röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Nu är det inte tid att backa från våra internationella åtaganden – tvärtom. Regeringens politik är ett bakslag för den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken och ett tydligt avsteg från de värden som framhölls då Sverige drev en feministisk utrikespolitik. Samarbete är avgörande i en svår tid med svåra utmaningar. Därför vill vi att Sveriges avgifter till internationella organisationer ska förbli på den nivå som vi sett de senaste åren. Vapenexport och ISP:s granskning Sverige ska bidra till militär nedrustning i världen. Dagens möjligheter till undantag för sådan export måste avskaffas eller begränsas mycket kraftigt. ISP kommer att behöva mer resurser för att hantera den ökade mängd ärenden som kan bli följden av Sveriges medlemskap i Nato. Det är av yttersta vikt att ISP kan fortsätta att göra en noggrann prövning av bland annat demokratikriteriet, särskilt nu när Sveriges internationella åtaganden öppnar upp för export till länder som tidigare inte varit aktuella. Den svenska vapentillverkningen och vapenexporten får inte urholka arbetet för fred, demokratiser ­ ing och mänskliga rättigheter. Nedrustningsfrågor Svensk forskning om nedrustning och icke-spridning av vapen i det nya säkerhets ­ politiska läget måste öka. Ryssland hotar att använda kärnvapen mot Ukraina och de senaste åren har vi sett hur kemiska vapen använts i krigföring i bland annat Syrien. I och med ett svenskt Natomedlemskap förväntas regeringen ställa sig bakom Natos kärnvapenpolitik. För att väga upp dessa nya hot om användning av kemiska eller nukleära vapen och i ljuset av en eventuell ny kärnvapenlinje är det nödvändigt att forskning om nedrustning och icke-spridning stärks kraftigt. Vi vill därför se ökade anslag till Utrikespolitiska institutet, Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, FOI:s CBRN-verksamhet och andra projekt, både i Sverige och utomlands, som genomförs på området, särskilt inom kärnvapen, nedrustningspolitik generellt samt uppföljning kring följdleveranser och användning av artificiell intelligens i vapensystem. Höjda anslag till försvaret Försvarsmakten har angett att den kan nå 2 procent av BNP i försvarsutgifter senast 2028 och Miljöpartiet ser ingen anledning att ifrågasätta det. Alla delar behövs för ett starkare försvar och det som är viktigast nu är att fokusera på uthållighet över tid och att vår försvarsförmåga generellt höjs. De anslag som nu riktas till det militära försvaret är nödvändiga för att alla försvarsgrenar ska kunna förstärkas. Det är viktigt att vi har balans i totalförsvaret som mål, alltså att upprustning av det civila försvaret nu också blir prioriterat på ett annat sätt än det varit under alltför lång tid. Till skillnad från regeringens förslag vill Miljöpartiet se en större satsning på det civila försvaret och krisberedskapen. Ett stärkt civilförsvar Ett väl fungerande militärt försvar är helt avhängigt ett väl fungerande civilt försvar och därför behöver det tillföras både mer medel och mer personal till det civila försvaret. Ett starkt civilförsvar ökar motståndskraften och möjligheten att stötta det militära för ­ svaret. Vi vill satsa mer på att bygga upp en stark motståndskraft mot väpnade angrepp såväl som mot pandemier och effekterna av klimatförändringar och naturkatastrofer. Vi vill också stärka kustbevakningen, bland annat för att kunna genomföra en effektiv miljöbevakning vid händelser som liknar attentatet mot Nord Streams gasledningar. För att förstärka det civila försvaret vill vi införa en civil tjänstgöringsplikt som kompletterar den militära värnplikten. Det är en civil värnplikt som är inriktad på att stärka samhället i händelse av en kris, vilket kan gälla allt från skogsbränder och större olyckor till att förstärka vården under en pandemi. Krisberedskap I en föränderlig värld behöver samhället ha beredskap för en rad olika händelser. Vi vet inte när eller var effekterna av klimatförändringarna slår till, eller om naturkatastrofer eller pandemier inträffar, men vi behöver vara beredda att möta dem när så sker. Under en längre tid har beredskapen i Sverige monterats ned till förmån för slimmade just-in-time-leveranser och snabb lageromsättning och konsekvenserna blev förödande när det nya coronaviruset nådde Sverige. Det vi vill ska stå starkt i en kris måste byggas starkt i vardagen. Vi behöver ha en beredskap för katastrofer i klimatförändringarnas spår, pandemier och andra tänkbara händelser samt en organisering som klarar oväntade händelser. Lagerhållning av kritiska varor som till exempel sjukvårdsmateriel måste byggas upp igen. För att kunna hålla tillräckligt flexibla och omfattande lager behöver ansvaret för lagerhållningen ligga på nationell nivå och näringslivet behöver involveras. Beredskaps ­ avgifterna behöver öka så att resurser kan avsättas för att göra internet robustare genom offentlig och privat samverkan mellan bredbandsleverantörerna och Post- och telestyrelsen. En feministisk utvecklingspolitik Målet för svenskt internationellt utvecklingssamarbete är att förbättra förutsättningarna för människor i fattigdom och förtryck. De globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och Parisavtalet ska ge politiken vägledning och innehåll. Det är mål som vi har satt upp tillsammans och som vi måste öka ansträngningarna för att nå. Detta gör vi bland annat genom att fortsätta leva upp till våra åtaganden inom FN och andra multilaterala forum. De senaste decennierna har allt fler människor lyfts ur extrem fattigdom, människors hälsa har förbättrats och fler barn har fått tillgång till utbildning. Coronapandemins konsekvenser för världen riskerar att backa denna utveckling flera decennier i många länder. Världen behöver nu gemensamt hitta vägar till utveckling mot en värld som är mer jämlik, jämställd och hållbar. För detta behöver Sverige gå i spetsen och föra en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik som prioriterar jämlikhet och jämställdhet. Miljöpartiet motsätter sig regeringens inriktning att göra biståndspolitiken till ett verktyg för att motverka irreguljär migration. Detta är kontraproduktivt och ett svek mot den internationella solidariteten. Den inriktning som regeringen aviserat om handel som medel för ökat välstånd och minskad fattigdom får inte användas för att villkora biståndet med återköp från svenska företag eller att svenska företag ska få verka i vissa länder. Höj biståndsramen till 1,25 procent av BNI De senaste årens kriser har varit allra tuffast för redan fattiga länder och det är deras invånare som drabbats hårdast av klimatkrisen, pandemin, kriget i Ukraina och de ökade råvarupriserna. Mer stöd behövs på flera fronter. Det är vår övertygelse att Sverige klarar av att möta kriserna i vårt närområde, bland annat genom vårt stöd till Ukraina, samtidigt som vi fortsätter att ha en generös biståndsnivå globalt. Notan för stödja Ukraina ska inte skickas till världens fattigaste, vilket regeringens agerande kommer att resultera i. Vi vill istället ha en biståndsbudget där målet är 1,25 procent av BNI, som fasas in över fem år och permanentas från år 2027. Avräkningarna från biståndet ska minimeras Miljöpartiet motsätter sig ett urholkat bistånd där kostnader för att ta emot flyktingar i Sverige täcks med medel som tas från biståndet och vill att avräkningarna ska minimeras. Biståndet ska gå till att bekämpa fattigdom, inte till administrativa kostnader eller militära insatser. Under våren 2022 var avräkningarna så höga att Sveriges kommuner riskerade att bli den största mottagaren av svenskt bistånd. Klimatbistånd Klimatet, miljöförstöringen, artutrotningen, pandemier, krig och konflikter – vår tids stora utmaningar är ofta globala och gränsöverskridande och kräver gemensamma ansträngningar för att stoppas. Genom klimatbiståndet stöttar vi utvecklingsländer i deras utveckling och deras genomförande av Parisavtalet. Medan vi och övriga västländer byggt vårt välstånd på fossil grund kan inte de växande ekonomierna upprepa de misstagen. Klimatbiståndet måste öka både i kvantitet och i kvalitet. Storskalig finansiering av klimatåtgärder krävs för investeringar i både minskade utsläpp och mer klimatanpassade samhällen i den fattiga delen av världen. Vi behöver stödja utveck ­ lingen av hållbara livsmedelssystem som kan stå emot klimatförändringarna. Klimat- och miljöinvesteringar, i Sverige liksom i världen, krävs snabbt nu om vi ska ha en chans att klara klimatmålen. Därför vill vi lånefinansiera 100 miljarder per år i tio år. I det finansierar vi också det rena klimatbiståndet på cirka 1,5 miljarder, liksom Sveriges bidrag till fonden för ”Loss and Damage” på 200 miljoner. Rysslands invasionskrig mot Ukraina ger även globala konsekvenser. Vi ser hur bränslepriser och matpriser stiger. Ryssland och Ukraina är världens största exportörer av vete och vi riskerar nu en global svältkatastrof. De länder som drabbas är ofta de som redan är hårt ansatta av konflikter, fattigdom och klimatförändringar. Redan syns protester i länder som Jemen och Sudan där människor som är på gränsen till svält nu drabbas av ännu högre matpriser. Tyvärr ser vi att klyftorna i världen bara ökar när ekonomin tar fart igen. Vi behöver öka det humanitära biståndet för att lindra de värsta effekterna av dessa klyftor, samtidigt som ett ökat fokus på sänkta utsläpp och klimatanpassning hjälper oss att höja krisberedskapen globalt. Demokrati och mänskliga rättigheter Utöver att världens välståndsutveckling nu stannat av så är demokratin i världen satt under stark press. En stor del av världens människor lever idag i länder där demokratin är på tillbakagång. Journalister, politiker och människor som försvarar miljö och mänskliga rättigheter trakasseras, förföljs och mördas. Hets och hat förgiftar samhälls ­ debatten. Polariseringen ökar. Demokratiska processer undergrävs och de ekonomiska klyftorna ökar. Mänskliga rättigheter, jämställdhet och inte minst sexuell och repro ­ duktiv hälsa och rättigheter (SRHR) begränsas allt mer. Samtidigt ser vi hur människor världen över, ofta med kvinnor och unga i främsta ledet, samlas på gatorna och organiserar sig kring gemensamma krav på mer inkludering, mänskliga rättigheter och att hejda klimatförändringarna. De kräver ansvar från ledare, minskad korruption och mer demokrati. Nordiska Afrikainstitutet Nordiska Afrikainstitutet är ett centrum för samhällsvetenskaplig forskning om Afrika som också har till uppgift att stärka samarbetet mellan afrikanska och nordiska forskare. Både kunskap och samarbete i världen måste stärkas, inte minskas. Därför gör vi inga besparingar på Nordiska Afrikainstitutet. Folke Bernadotteakademin Folke Bernadotteakademin är den svenska myndigheten för fred, säkerhet och utveckling. Utan fred, ingen utveckling. Sverige har en unik kompetens som behövs i världens konflikter och Sveriges röst i världen förknippas sedan länge med ett starkt arbete för att förhandla och uppnå fred. Vi vill inte dra ned på det fredsarbete vår myndighet gör i världen, utan skjuter till 18 miljoner kronor för att undvika besparingar på fredsarbetet. Migration, jämställdhet och arbetsmarknad Aldrig förr har så många människor varit på flykt i världen som nu. Miljöpartiets vision är en värld där alla människor har en möjlighet att flytta men ingen tvingas fly. Där är vi inte i dag. Krigen och konflikterna ökar när kampen om de otillräckliga resurserna hårdnar. Klimatförändringarna skapar nya orsaker till att människor måste fly. Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet och måste försvaras. Miljöpartiet är ett feministiskt parti. Det innebär att vi med politiska verktyg vill verka för jämställdhet och mot ­ verka den rådande könsmaktsordningen, där män har mer makt än kvinnor. För Miljöpartiet är jämställdhet i grunden en fråga om frihet. Människors möjligheter att leva sina liv ska inte påverkas negativt eller begränsas av kön eller könsidentitet. Alla ska vara fria att vara de som de är utan att hindras av stereotypa normer och attityder. Höj dagersättningen för asylsökande Miljöpartiet vill höja dagersättningen för asylsökande. Dagersättningen har inte höjts sedan 1994, samtidigt som hyrorna och priserna på varor har stigit. Dagens ersättning, 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen, är orimligt låg. Asylsökande måste ha möjlighet att leva ett drägligt liv under tiden som de väntar på beslut. Korta ned handläggningstiderna Handläggningstiderna på Migrationsverket har länge kritiserats för att vara för långa. Som exempel är handläggningstiden i genomsnitt 8,6 månader för asylärenden i första instans – därutöver kommer domstolarnas handläggningstider. Riksrevisionen har konstaterat att hanteringen av asylmål vid migrationsdomstolarna har effektivitets ­ brister. Miljöpartiet noterar med oro att tre av fyra migrationsdomstolar aldrig har varit i närheten av att nå regeringens mål om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Dessutom är skillnaderna mellan landets fyra migrationsdomstolar anmärkningsvärt stora. Utöver ökade ekonomiska kostnader kan för långa hand ­ läggningstider leda till psykiskt lidande och brister i rättssäkerheten. Det finns därför starka skäl att öka anslagen till Migrationsverket och migrationsdomstolarna för att korta handläggningstiderna. Särskilda jämställdhetsåtgärder Ungefär samtidigt som Miljöpartiet bildades startade också de första kvinnojourerna sin verksamhet. Under de decennier som gått har kvinnojourerna mött och stöttat hundra ­ tusentals våldsutsatta kvinnor och barn, och kunskapen om våldets dynamik och orsaker har fördjupats. Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för de våldsutsatta kvinnornas situation medan samhället såg åt ett annat håll. Idag finns, tack vare det arbete som gjorts av jourerna, en annan kunskap om våldet och kvinnornas situation. Miljöpartiet vill utveckla lagstiftningen för att ge kvinnor som utsätts för våld, även det så kallade eftervåldets alla dimensioner, bättre skydd men vi ser också att kvinnojourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att bryta med våldet. I budgeten för 2022 permanentades för första gången statsbidragen till kvinno- och tjejjourerna i anslaget för särskilda jämställdhetsåtgärder och anslagen ökade. Samtidigt ser vi hur våldet ökar och i många fall blir grövre; senast visades det i Roks stora enkätundersökning Kvinnors trygghet. Både den öppna verksamheten och de skyddade boenden som drivs med jourernas kompetens behövs. Jourerna behöver mer stöd. Flera civilsamhällesorganisationer gör ett oerhört viktigt arbete för att stötta barn i deras relationer och för att motarbeta till exempel psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. Organisationernas stödlinjer erbjuder ett bra stöd. Därför vill Miljöpartiet göra en särskild satsning för att stärka finansieringen till dessa stödverksamheter för barn och unga, både för att de ska kunna fortsätta och för att de ska kunna skala upp sin verksamhet. Åtgärder mot segregation Regeringens angreppssätt är på många sätt kontraproduktivt. Att lägga ned Delmos, Delegationen mot segregation, är ett exempel. Den hade ett viktigt pågående arbete med att främja samverkan och att bygga och sprida kunskap så att insatserna mot segregation får bättre effekt. Dess långsiktiga mål var att förbättra situationen i socioekonomiskt utsatta områden och motverka strukturella orsaker till segregation. När regeringen nu har lagt ned Delmos behöver arbetet fångas upp, antingen genom en ny myndighet eller på annat sätt, så att man kan ta vidare den upparbetade kunskapen och även den utvecklade barometer man tagit fram som instrument. Vi behöver i Sverige se till att arbeta strukturellt i hög grad, för att främja bra processer och lita till människors förmåga om de ges bra förutsättningar. Vi välkomnar att regeringen gör satsningar på kvinnors organisering men vill att området insatser för kvinnor och tjejer som är utsatta för våld ska stärkas ytterligare. Ge dem som flytt från Ukraina möjligheter till ett bra liv i Sverige Miljöpartiet vill att de människor från Ukraina som omfattas av massflyktsdirektivet och som har fått tillfälligt uppehållstillstånd ska omfattas av samma regler som asylsökande som beviljas uppehållstillstånd. De ska ha rätt till boende i en kommun och till etableringsinsatser såsom etableringsersättning, svenskundervisning och hjälp med att hitta arbete och utbildning. De ska också ha samma rätt till vård. Förläng och individanpassa etableringsprogrammet Miljöpartiet anser att etableringsprocessen i högre utsträckning måste anpassas efter individens förmågor och behov. Asylsökande är ingen homogen grupp, utan kommer med olika förutsättningar och erfarenheter. Staten behöver ta ett större ansvar för etableringsprocessen och göra den mer individanpassad. Den som kan arbeta ska redan dag ett erbjudas ett snabbspår till ett yrke i linje med sin förmåga. Den som däremot är i behov av vård eller av andra skäl har en lång väg till yrkeslivet måste erbjudas en sammanhållen och anpassad etableringsprocess. Därför vill vi att etablerings ­ programmet, liksom statens ekonomiska ansvar, ska kunna omfatta fyra år. På så sätt ökar möjligheterna till etablering för alla grupper. I detta syfte avsätts ytterligare 220 miljoner kronor per år. Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. Det är bra att regeringen aviserar att man vill fortsätta åtgärderna för att förstärka arbetet med hbtqi-personers rättigheter. Det går nu att fortsätta att ge de tidsbegränsade medel som annars skulle ha tagit slut i två år till. Miljöpartiet anser att det är angeläget att ta höjd för åtgärder mot diskriminering och rasism även för 2024 och 2025 till samma nivå som anslaget har i dagsläget. Funkofobi, afrofobi, islamofobi och antiziganism är exempel på områden där det behövs åtgärder. Vi vill därför anslå ett tillägg på 10 miljoner år 2024 och 20 miljoner kronor år 2025. Bibehåll antalet kvotflyktingar UNHCR vädjade den 13 oktober 2022 till länderna i EU om att uppfylla målet om vidarebosättning för 40 000 kvotflyktingar. Över tid har antalet länder i EU som tar emot kvotflyktingar minskat. EU-länderna hade lovat att ta emot drygt 23 000 kvotflyktingar under 2022, men i slutet av augusti hade bara 7 800 fått en fristad i Europa, enligt UNHCR. Samtidigt har antalet flyktingar i världen ökat. Sverige ska fortsätta att vara en humanitär stormakt och en förebild för global solidaritet. Regeringen vill minska antalet kvotflyktingar från 5 000 per år till 900 per år, något som vi beklagar djupt. En ändamålsenlig arbetsmarknadspolitik Vi välkomnar att regeringen valt att låta de förbättrade regler för arbetslöshets ­ försäkringen som gällt under pandemin fortsätta att gälla. Däremot är vi bekymrade för en hel del annat i budgeten. Vad gäller arbetsmarknadsinsatser stramas Arbets ­ förmedlingens anslag åt, liksom arbetsmarknadsprogrammen. En satsning görs på praktikplatser. Tanken tycks vara att bara man kommer snabbt ut i något löser resten sig självt, men insatser som är personalintensiva för personer som står långt ifrån arbets ­ marknaden är väldigt angelägna. Arbetsmarknadspolitiken kräver långsiktighet och projekt som visat bra effekt behöver få fortsätta. I den nya omstöpning som Arbetsförmedlingen går igenom krävs att fokus är på långsiktigt verksamma insatser för dem som är i behov av dem. Miljöpartiet vill särskilt lyfta behovet av fler jobb och insatser för utrikesfödda kvinnor. Funktionshinderrörelsen är också oroad för att hjälp och stöd har skurits ned. Arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska programmen ska vara till för dem som har behov och måste vara utformade därefter. Mer resurser till långtidsarbetslösa För långtidsarbetslösa är tillgången till personalinsatser verkligt viktig, inte minst för utlandsfödda som står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta bör vara huvudsyftet med arbetsmarknadspolitiken. Kritik har lyfts, inte minst från Arbetsförmedlingens tidigare analyschef Annika Sundén som pekar på att digitala satsningar tar en stor del av resurserna och inte nödvändigtvis kommer de grupper som mest är i behov av insatser till del. Hon har också pekat på att man inte har fortsatt att driva en viktig utvärderad insats med gott resultat för långtidsarbetslösa kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden på grund av att man ansett den alltför personalintensiv. Detta trots att det är en mycket stor skillnad i resultat mellan denna metod och andra. Vi anser att en utredning behövs av Arbetsförmedlingens internkostnader och hur medelsbehovet ser ut för att kunna ge den personaltäta insats som krävs för att effektivt arbeta med långtidsarbetslösa, baserat på den kunskap som finns. Dessutom måste uppdraget kopplat till långtidsarbetslösa göras tydligt. Vi anser inte att anslaget i nuläget bör sänkas, som regeringen föreslår. Anslaget bör ligga på 8 miljarder kronor. Vi avsätter därför i förhållande till regeringens förslag 409 miljoner för 2023, 812 miljoner för 2024 och 714 miljoner för 2025. Fel effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiska program Regeringen tycker att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken. Den säger sig vilja prioritera kostnadseffektiva insatser som är ”arbetsplatsnära” och skär därmed ner anslaget med 1,5 miljarder kronor. Miljöpartiet tycker att det är ett feltänkande. Det finns en stor oro för att de mer personalintensiva insatserna för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ska minska och även för att stödet till personer med funktionsnedsättning ska försämras. Vi säger därför nej till de neddragningar som regeringen gör av arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Utökning av riktade arbetsmarknadsutbildningar Riktade arbetsmarknadsutbildningar har en viktig potential och bör utökas. Detta är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv, för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden och för att få en beständig förändring. Den tidigare nivån skars ned när Moderaternas och Kristdemokraternas budgetförslag gick igenom förra året. Vi vill satsa på korta yrkesutbildningar i kombination med språkstudier, särskilt riktade mot kvinnor och bristyrken. En intern utredning av behovet av utbildningar behöver göras på Arbetsförmedlingen och jämställdhetsperspektivet behöver bli starkare än i dag. Vi avsätter tillsvidare 200 miljoner ytterligare för det. Ny satsning på lokala jobbspår och evidensbaserade modeller För att bidra till insatser som leder till jobb vill Miljöpartiet se en satsning på och utveckling av lokala jobbspår för vuxna enligt motsvarande modell som fungerar mycket väl för unga, där arbetsgivare, arbetsförmedling och kommuner jobbar tillsammans. Vi anser även att medel behövs för att kunna erbjuda evidensbaserade modeller som prövats med goda resultat. Vi avsätter 700 miljoner kronor från och med år 2023. Utredning för nyorientering av Samhalls uppdrag Vi anser att Samhalls kommersiella uppdrag står i strid med det sociala uppdraget. Konsekvenser av detta dubbla syfte har lyfts i olika sammanhang, individer har kommit i kläm och många frågor har ställts på sin spets. Miljöpartiet menar att uppdragets syften behöver separeras. Samtidigt bör det ses över huruvida de medel som Samhall i dagsläget uppbär kan komma målgruppen till del på ett bättre sätt ur individens perspektiv. En utredning bör se över hur Samhall bättre kan tillfredsställa målgruppens behov. Medlingsinstitutet har ett pågående uppdrag från regeringen att göra jämställdhets ­ analyser av löneinkomster och andra inkomster som påverkar individers disponibla inkomster över livet. Det är bra och välkommet. Vi vill också att det i Medlings ­ institutets uppdrag tydligare ingår att verka för jämställda löner. Sjukvård, välfärd och stöd till kommuner och regioner Hälso- och sjukvård är ett viktigt område som berör alla. Mycket av den ohälsa vi ser i dag kan förebyggas genom hur vi utformar vårt samhälle och folkhälsoperspektivet i insatser på olika nivåer. Hur statsbudgeten läggs har också stor betydelse även om huvudmannaskapet för de flesta insatserna ligger på regional och kommunal nivå. Det finns partier som ser det som en lösning att staten ska ta över ansvaret för hela hälso- och sjukvården. Det anser vi inte är någon bra lösning. Det är heller inte en gigantisk omorganisation som hälso- och sjukvården behöver. Vården och omsorgen behöver istället fortsatt kunna utvecklas utifrån de behov som finns i olika delar av Sverige och det statliga stödet behöver utökas. Den absolut viktigaste frågan för hälso- och sjukvården är personalens arbetsmiljö. För att fler ska söka sig till yrket och vilja stanna och för att få arbetsmiljön att bli stabilt bättre vill Miljöpartiet göra en permanent statligt finansierad storsatsning för fler anställda och högre löner. Arbetsmiljöproblemen i vården och omsorgen är stressrelaterade på grund av för hårt tryck och för få medarbetare och just nu pågår en ond cirkel som behöver brytas kraftfullt och långsiktigt. Frågan om brist på vårdplatser hänger också samman med detta. Utan vårdpersonal kan inga vårdavdelningar vara öppna. Vi är också klart skeptiska till prestationsbaserade medel vad gäller vårdplatser; den analysen är förenklad och riskerar bara att leda till ännu mer stress för personalen. De satsningar som regeringen föreslår är ofta relativt små och görs på olika områden där det hade varit bättre att regioner och kommuner själva hade fått arbeta utifrån egna prioriteringar. För oss är det viktigt att öka de generella statsbidragen till kommuner och regioner. Vi vill fördubbla den återhämtningsbonus som Miljöpartiet infört, höja nivån på assistansersättningen och öka resurserna till tandvården. Den könsbekräftande vården behöver stärkas och bli mer jämlik och två ytterligare nationella kvalitetsregister bör inrättas. Samers hälsa och så kallade ”skuggsyskons” behov av egna insatser behöver också mer resurser. Ingen som behöver sjukvård efter sexuella övergrepp ska behöva betala för den. Det finns en oro hos många i Sverige just nu, inte minst hos vårdpersonal, att de som behöver tolkar i vården inte kan vara säkra på att få det framöver, att personal ska behöva överväga att ange personer som söker deras hjälp och att den etik i vården som grundar sig på alla människors lika värde kan vara ifrågasatt. Vi ser allt detta som högst oroande och hoppas att regeringen tänker om. Kvalitetsregister i vården för könsdysfori och vissa SRHR-frågor Nationella kvalitetsregister finns för olika delar av vården och modellen finansieras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I dagsläget saknar Könsdysforiregistret medel trots att Socialstyrelsen poängterat vikten av uppföljning av den vård som ges. Vi vill därför avsätta medel så att Socialstyrelsen i samverkan med SKR kan säkerställa att Könsdysforiregistret ska kunna fungera. Vi vill också ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp tillämpningen av kunskapsstöden på området, att säkerställa att omorganiseringen av vården till nationell högspecialiserad vård verkställs samt att Forte ges anslag för att kunna utlysa anslag till forskning på området. Vi anser även att Socialstyrelsen bör få i uppdrag att verka för att ett nytt nationellt kvalitetsregister för endometrios inrättas. Likaså finns det behov av ett kvalitetsregister för abortvård. Det är angeläget inte minst eftersom abortvården väntas förändras radikalt framöver och säkerhet och uppföljning blir högst angeläget. I samband med detta vill vi även att regelverket förändras för vilka professioner som kan ge information till registren samt vilken typ av data det handlar om. I det syftet bör aktuell lagstiftning ses över. För utvecklingen och inrättandet av dessa tre kvalitets ­ register vill vi öka anslaget till Socialstyrelsen med 10 miljoner kronor per år. Nytt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism Flera funktionsrättsorganisationer såsom FUB, Svenska Downföreningen och Autism Sverige har lyft det stora behovet av utbildningssatsningar för LSS-personal, bland annat på boenden. Socialstyrelsen har utrett frågan och nyligen kommit med förslag som mottagits med stor glädje från funktionsrättsrörelsen. Förslaget är att inrätta ett kompetenscentrum, antingen på Socialstyrelsen eller fristående, för att höja kompe ­ tensen om autism och intellektuell funktionsnedsättning. Det är ett angeläget bidrag för att lösa de problem som vi i dagsläget ser bland annat på många boenden. Regeringen har inte avsatt medel för centret, men vi anser att det behövs för att ta ett viktigt steg framåt på området. Regeringen bör ta ställning till huruvida ett fristående center eller ett center på Socialstyrelsen är att föredra och bör överväga frågan tillsammans med de funktionsrättsorganisationer som närmast berörs. Vi avsätter medel som täcker endera av alternativen. 8,4 miljoner avsätts för 2023 och 11,6 miljoner för 2024. Tandvård som en del av högkostnadsskyddet Regeringen skriver i budgeten att man avser att under mandatperioden se över tandvårdens högkostnadsskydd för att det mer ska efterlikna det högkostnadsskydd som finns i övrig vård. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras. Vi anser att det i och för sig är bra att regeringen klargör att man vill göra något åt de höga kostnadsnivåerna som drabbar enskilda och att man lyfter frågan om hög ­ kostnadsskydd. Miljöpartiet vill dock gå ett steg längre för att på allvar jämställa tandvård med vård i övrigt för alla i Sverige. Vår målsättning är därför att tandvården ska ingå i samma högkostnadsskydd som vården i övrigt; vi ska inte ha två separata system. Det här är en fråga som vi har drivit länge. Miljöpartiet vill därför att regeringen inleder ett arbete för att stegvis gå i denna riktning, parallellt med att man ändrar ambitionen med utredningen till att ha målsättningen om ett och samma högkostnads ­ skydd. För att ta ett första steg mot att lyfta över tandvård till högkostnadsskyddet avsätter vi 1,5 miljarder kronor för 2023, 3 miljarder för år 2024, 5 miljarder för år 2025 och 7 miljarder för 2026. Kostnadsfria preventivmedel för alla upp till 26 år Det ser olika ut i landet i fråga om huruvida regioner erbjuder kostnadsfria preventiv ­ medel eller inte. För unga är det högst angeläget att enkelt och självklart kunna ha säkert sex och att inte kostnaden ska stå i vägen. Vi vill därför införa ett system där staten fullt ut subventionerar preventivmedel. För det syftet avsätts 100 miljoner årligen. Utöka återhämtningsbonusen Sedan 2021 finns den så kallade återhämtningsbonusen, den satsning som Miljöpartiet drivit igenom och som är medel hos Socialstyrelsen som finns att söka för arbetsgrupper inom vården och äldreomsorgen som vill pröva att utveckla nya arbetssätt för förbättrad arbets ­ miljö. Det kan inkludera arbetstidsmodeller. Syftet är att ta till vara personal ­ gruppers egna utvecklingsidéer och ge dem möjlighet att pröva dessa. Återhämtnings ­ bonusen infördes sommaren 2021 med 300 miljoner kronor i medel och söktes då av 190 kommuner och 16 regioner. Från och med 2022 avsätts 1 miljard kronor årligen. Till detta har tillkommit 300 miljoner kronor för att minska eller ta bort delade turer, vilket är värdefullt. Återhämtningsbonusen med dess möjlighet till förändring inifrån ser vi som väldigt viktig. Miljöpartiet anser att regeringen bör verka för att göra modellen mer känd samt förstärka bonusen med ytterligare 1 miljard. Fördelningen görs på mot ­ svarande sätt som tidigare, genom att ytterligare 350 miljoner per år avsätts inom 1:6 och 650 mk per år avsätts inom anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Feltänkt med prestationsbaserad ersättning kopplad till vårdplatser Regeringen har föreslagit en prestationsbaserad ersättning till regionerna för att åtgärda bristen på vårdplatser med 2 miljarder kronor för 2023, 2 miljarder för 2024 och detsamma för 2025. Vi anser inte att bristen på vårdplatser löses på ett bra sätt genom att prestationsbaserad ersättning införs. Det blir en märklig detaljstyrning och kan snarare komma att leda till ökad stress och styrda beteenden, som inte grundar sig i de reella behoven, för att få medlen. Regionerna är redan högst medvetna om hur problematiken ser ut. Vi anser att vår föreslagna satsning ovan bättre löser grundproblematiken och därutöver tillkommer mer obundna medel till kommuner och regioner (se utgiftsområde 25) som kan användas på det sätt som bäst behövs regionalt. Av dessa skäl minskar vi anslaget 1:6 med 2 miljarder för 2023, 2 miljarder för 2024 och 2 miljarder för 2025. Gratis vård för personer som har utsatts för sexuella övergrepp Den som har utsatts för sexuella övergrepp och vänder sig till vården för undersökning och vård ska inte behöva betala för detta. Det ska inte finnas minsta risk att någon inte har råd med en sådan vårdkontakt och samhället behöver göra allt för att underlätta för det. Motsvarande har nyligen region Skåne fattat beslut om och vi anser att det ska gälla i hela landet. Staten bör bidra till kostnaden som vi uppskattar till 18 miljoner årligen. Särskilda insatser för samisk hälsa Samers hälsosituation måste hanteras skyndsamt. Det gäller specifikt den psykiska ohälsan. En av tre unga renskötande samer funderar idag på att ta sitt liv. Det är helt oacceptabelt. Mycket kan förändras genom bättre villkor för rennäringen, men även insatser inom regionerna inriktade på samisk hälsa bör förstärkas och fördjupas. Det pågår flera viktiga projekt som tar sikte på att inhämta kunskap och stärka insatserna mot psykisk ohälsa, bland annat pågår arbetet med en kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin bör innehålla ett uttryckligt mål om att stärka samers psykiska hälsa och förhindra suicid bland samer. Vi anser att ett specifikt tillskott om 2 miljoner per år bör avsättas från och med 2023 för specifika insatser för samers psykiska hälsa. Inga minskade anslag till personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp Regeringen vill utöka medel till barn- och ungdomsorganisationer inom utgiftsområde 17. Detta ligger helt i linje med vad Miljöpartiet vill och vi välkomnar satsningen. Däremot anser vi att det är en dålig idé att finansiera satsningen genom att dra ner 50 miljoner på den pågående satsningen på personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp. Denna satsning ser vi som högst angelägen, till exempel för personer som är multisjuka och har svårt att få en sammanhängande och trygg vård i dagsläget. Det är ett viktigt fokus som behöver finnas i den primärvårdsreform som regeringen också säger sig värna. Av detta skäl vill vi höja anslaget med 50 miljoner de kommande tre åren. Stärk skuggsyskons möjlighet att få egna behov tillgodosedda För föräldrar som har barn med svåra funktionsnedsättningar är det viktigt att syskon även ska kunna få egen tid med föräldrar. Detta vägs ibland in, men långt ifrån alltid. Vi anser att lagen behöver stärkas i detta syfte och vill även avsätta medel för att bidra till att det ska bli möjligt. Bidrar till utjämningssystemet, LSS. Vi avsätter 10 mkr årligen. Höj schablonen för personlig assistans För att assistansen ska fungera på ett bra sätt behöver arbetsvillkoren för att vara personlig assistent vara tillräckligt bra. Många assistansbolag larmar nu om att de låga uppskrivningarna håller på att utarma deras möjligheter att rekrytera och behålla assistenter och att bedriva ett seriöst arbete. När uppskrivningen bara görs med 1,5 procent, som föreslås, ligger det under de kollektivavtalade lönehöjningarna och nivån utarmas från år till år. Schablonens nivå handlar om vilka löner man kan ge, att kunna värdera medarbetare med lång erfarenhet och kompetens när det är viktigt, ge handledning, utbildning m.m. Om utrymmet blir allt snävare är risken stor att seriösa företag slås ut och att de mindre nogräknade återstår. Därför är schablonnivån i sig viktig för en väl fungerande och seriös sektor. Nivån på 1,5 procents uppskrivning är helt enkelt för låg. Vi anser istället att nivån bör skrivas upp med 5 procent. Vi anser också att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en långsiktig, stabil och förutsägbar modell för uppskrivning av assistansersättningen framöver. Vår föreslagna höjning är tänkt som ett första steg på vägen mot att i slutet av mandatperioden kunna sluta det gap som har uppstått efter flertalet år med alltför liten uppskrivning. Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. Öka vårdens roll i det förebyggande arbetet med barn och unga i riskzon. Vården behöver få en större roll i det strukturerade förebyggande arbetet för att inte barn och unga ska hamna snett. Normbrytande beteende hänger ofta samman med odiagnos ­ tiserade tillstånd, många gånger med neuropsykiatrisk problematik. Rätt behandlade kan människor få verktyg att själva vända utvecklingen. Vi vill möjliggöra ett snabbspår till psykiatrisk utredning och vård för barn och unga i riskzon. Vid en kris finns det ofta en större mottaglighet för behandling, som kan försvinna om barnet får vänta. Detta bör vara som en del i ett skräddarsytt förebyggande arbete med barn i riskzon och en metod för detta behöver utarbetas. 10 mk årligen avsätts. Permanent arbetsmiljösatsning för nyanställningar och höjda löner Ökat nationellt ansvar och en långsiktigt hållbar storsatsning på personalens villkor, fler anställda och högre löner i hälso- och sjukvården och kommunal vård och omsorg. Miljöpartiet vill se en ny konstruktion där staten tar ett permanent och stort ansvar för att bidra till bättre villkor för personalen i hälso- och sjukvården och den kommu ­ nala vården och omsorgen. För 2023 avsätts 9,5 miljarder kronor till detta. Under de kommande tre åren vill vi utöka satsningen med 10 miljarder kronor per år för att fr.o.m. 2026 se en permanent statlig satsning med 40 miljarder kronor årligen. Fler ska vilja söka sig till vården och fler ska vilja och orka stanna utan att gå ner i tid. Satsningen ska vikas för fler anställda och för att möjliggöra höjda löner inom såväl regionernas hälso- och sjukvård som kommunal vård och omsorg. Parametrar för fördelning utarbetas av Regeringskansliet eller efter uppdrag av lämpliga myndigheter. Anslaget är nytt och ligger på 99:1. Människor måste kunna känna sig säkra på att få stöd från sjukförsäkringen den dag som de behöver det. Försäkringskassan behöver förändra sin roll och ge mer stöd än vad myndigheten gör i dag, även om klara förbättringar har skett på senare tid. Miljöpartiet vill på sikt se en helt annan försäkring där systemen för ersättning vid sjukdom och arbetslöshet slås samman och behandlas av en och samma myndighet. Detta för att kunna ge ett mycket mer individanpassat stöd med ett system som inte är fixerat vid att utreda arbetsförmåga på ett fyrkantigt vis. Som steg på vägen vill vi att de hårda tidsgränserna omvandlas till avstämnings ­ punkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå sin hälsa. Samuel Engblom som lett utre dningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69)” har lagt ett flertal förslag som remitterats och kan läggas snarast och därmed förbättra dagens sjukförsäkring. Miljöpartiet hade gärna gått längre, men vi ser detta som steg som det borde gå snabbt och enkelt att enas om över partigränserna. Vi är förvånade att regeringen inte nämner utredningen alls då i alla fall delar av den nya regeringen under den förra mandatperioden hävdade att den skulle tas omhand. Den nya skatteklyfta som regeringspartierna skapat mellan sjuka och arbetande och som knappast kan ses som något annat än straffskatt, även kallad funkisskatt, måste snarast ändras. Det har stor betydelse ekonomiskt för dem som är i behov av sjuk- eller aktivitetsersättning. Angeläget är också att framöver se till att sjukförsäkringen bättre anpassas till såväl kulturarbetare och studenter som gig-ekonomin och egenföretagares situation. I årets budgetmotion lyfter vi framförallt förslag som förbättrar sjukförsäkringen, sjuk- och aktivitetsersättningen i förhållande till människors faktiska situation. Vi vill även ta bort karensdagen, dvs. karensavdraget. Vi anser att det är högst oroande att regeringen i budgeten aviserar att den kommer att tillsätta en utredning med uppdraget att föreslå en modell för successiv kvalificering till svenska välfärdsförmåner, till exempel genom arbete. Utredningen ska även ges i uppdrag att analysera och överväga i vilken mån det är förenligt med EU-rätten att, utöver de utgångspunkter för kvalificering in i välfärden som redan angetts, låta kvalificering till välfärdsförmåner ske på grundval av medborgarskap i Sverige eller i en annan EES-stat i stället för på grundval av bosättning. Det här är oerhört oroande för många människor, inte minst personer med funktionsnedsättning. Det signalerar en människosyn och bristande tilltro till människor som vi har svårt att förstå och acceptera. Slopa karensavdraget i sjukförsäkringen Karensdagen i sjukförsäkringen är visserligen numera omvandlad till ett så kallat karensavdrag på 20 procent när du är sjuk. Samtidigt kvarstår faktumet att det finns en stor orättvisa eftersom en del personer kan jobba hemifrån när de är småkrassliga medan andra kanske inte har råd att stanna hemma när de är sjuka trots att de borde och går till jobbet ändå, med risk för att bli sämre och smitta andra. Miljöpartiet vill slopa hela idén med karensen. Under tiden med coronaviruset stoppade regeringen karensavdraget tillfälligt; det vill vi se permanent. Kostnaden är beräknad till 5 miljarder årligen. Inför steglösa nivåer i sjukförsäkringen Det är angeläget att skapa större flexibilitet och individanpassning i sjukförsäkringen. Miljöpartiet anser att det behöver bli möjligt att bli sjukskriven och kunna återgå till arbete i den utsträckning som behövs, inte som i dag bara i fasta steg om 25, 50 och 75 procent. Det är inte minst viktigt för bra rehabilitering. I SOU 2021:69 föreslås att rehabiliteringsersättning över 25 procent ska kunna ges steglöst. Det bör införas. Minst lika viktigt är det också att införa fullt ut steglösa nivåer för sjukpenningen. I dagsläget är det den nedre nivån som gäller, vilket betyder att en person som bedöms ha en arbetsförmåga mellan 26 procent och 49 procent bara får ersättning motsvarande 25 procent. I realiteten kan ett visst antal timmar per dag eller per vecka i minskad arbetstid vara det som krävs. Då måste systemet kunna vara anpassat till den verkligheten. Stopp för att nekas sjukpenning retroaktivt Vi anser inte att det är rimligt att en person som blivit sjukskriven av en läkare senare när Försäkringskassan gör sin bedömning kan få avslag retroaktivt för samma period. Vi anser inte heller att en person som fått ett positivt beslut ska kunna riskera att retroaktivt få sin ersättning indragen, i de fall när Försäkringskassan väljer att överklaga ett positivt beslut från förvaltningsdomstolen. Vi vill därför att en regel införs om att en person inte ska kunna få avslag på sjukpenning retroaktivt. Enligt en uppskattning av riksdagens utredningstjänst uppgår den beräknade kostnaden till cirka 660 miljoner kronor för de kommande tre åren. Stopp för att slås ut på grund av försenad rehabilitering Under tiden med covid blev det uppenbart att den så kallade rehabiliteringskedjan slog hårt när människor kunde bli utförsäkrade när deras arbetsförmåga prövades mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden efter 180 dagar trots att de inte hade hunnit få eller gå klart rehabilitering som hade blivit fördröjd. Regeringen ändrade då reglerna och den nuvarande regeringen föreslår nu också att förändringarna förlängs. Det är i sig bra. Vi anser dock att det behöver gälla som en allmän regel. Det kan inte vara godtagbart att försenad vård, rehabilitering eller andra insatser som är utom den enskildes kontroll gör att möjligheten att kunna återgå till sitt arbete efter sjukskrivning försvinner. Det här har remissinstanserna LO, TCO och LO-TCO Rättsskydd lyft i sitt remissvar. De menar att undantaget från bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete vid uppskjuten vård bör permanentas och gälla alla förseningar av vård och rehabilitering som ligger utanför den försäkrades kontroll. Vi instämmer och regeringen bör återkomma med en sådan regeländring. Inför preventionsersättning Ett av förslagen i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) av Samuel Engblom är att införa så kallad preventions ­ ersättning. Tanken är att det ska ersätta det som i dag kallas förebyggande sjukpenning och som används i mycket låg grad. I stället är förslaget en ny förmån som kallas preventionsersättning. Begreppet är tydligare och denna ersättning ska omfatta fler typer av insatser än dagens förmån. Syftet är att fler ska kunna få förebyggande insatser för att förhindra sjukskrivning. Vi ser det här som väldigt viktigt; det innebär ett bättre helhetstänkande och kan förebygga sjukdom. Kostnaden beräknas uppgå till 90 mk årligen. Vi ser att detta på sikt kommer att kunna leda till besparingar för minskad sjukpenning när personer med rätt åtgärder kan undvika att bli sjuka. Inför förslag för en vidgad rätt till såväl aktivitets- som sjukersättning Ett förslag i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) är att både aktivitets- och sjukersättningen ska bedömas mot samma nya arbetsbegrepp som numer gäller för sjukpenningen efter 180 dagars sjukskrivning. Det betyder att prövningen ska göras mot ”en angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden eller annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade”. Det var en förändring som gjordes av den förra regeringen där Miljöpartiet ingick. Miljöpartiet vill se ett mer helhetligt system som innefattar både ersättning vid sjukdom och arbete, men anser ändå att förändringen som gjordes var till det bättre utifrån dagens system. Utredningen har även i övrigt föreslagit vissa förbättringar som gör möjligheten att få sjuk- respektive aktivitetsersättning mindre snäv. Vi anser att det är angeläget att regeringen återkommer med förslag till förbättringar snarast för en vidgad rätt till såväl aktivitets- som sjukersättning. Höj den lägsta nivån i både sjuk- och aktivitetsersättningen Att den förra regeringen tillsatte en utredning om hur sjuk- och aktivitetsersättningen kan räknas upp mer ändamålsenligt välkomnar vi starkt. Det är en förändring som vi vill se. Utredningen ska vara klar den 1 december 2023. Miljöpartiet medverkade medan vi var i regering till en mycket kraftfull höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen. Det var hög tid att en förändring skedde, de som är såpass sjuka eller har så stora funktions ­ nedsättningar att de inte kan arbeta har haft det mycket tufft ekonomiskt. Vi anser dock att det fortfarande behöver göras en justering uppåt. I dagsläget är den lägsta nivån – garantinivån – för ersättning mellan 9 982 och 11 190 beroende på ålder. Förslaget är en höjning av garantiersättningen med cirka 1 100 kronor i månaden för personer med sjuk- och aktivitetsersättning på garantinivå. Totalt avsätter vi 1 512 miljoner kronor årligen i det syftet. Retroaktiv höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen från den 1 juli 2022 Vi anser också att den höjning av ersättningen som görs med prisbasbeloppet i början av året borde göras retroaktivt från den 1 juli i år och att det borde göras i en extra ändringsbudget. Det har varit en exceptionellt tuff period att leva på små inkomster när mat- och energipriserna ökat så stort med anledning av inflationen. Den nya regeringen har inte hörsammat det, men vi anser alltjämt att detta behöver göras retroaktivt. Många har dragit på sig skulder och skjutit upp nödvändiga utgifter och det är angeläget att göra en retroaktiv uppskrivning. Mer flexibel vilande ersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen Personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning måste enklare kunna pröva både att arbeta och att studera utan att riskera att förlora sin ersättning. I utredningen (2021:69) finns förslag om att införa en mer vilande ersättning vid arbete för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Det beräknas göra att 2 000 fler med aktivitets ­ ersättning och 2 000 fler med sjukersättning kommer i arbete . Det leder till en beräknad besparing i sjukersättningen på 90 mk och 60 mk i aktivitetsersättningen. Dock beräknas ett nytt it-stöd till FK på 20 mk plus ökade administrationskostnader för FK med 4,2 mk (125,8). En motsvarande ökning beräknas kunna ske med förenklade regler för studier, så att 2 000 personer av de som i dag har aktivitetsersättning kan bedriva studier på halvtid, vilket innebär en besparing på 80 mk. Motsvarande antal för personer med sjukersättning antas vara 500, vilket leder till en besparing i sjukersättningen med 27,5 mk. En ökning av de administrativa kostnaderna uppgår till 2 mk. Sammantaget innebär det en minskning av anslaget med 221,3 mk. Miljöpartiet tycker dessa föreslagna förbättringar bör införas. Däremot vill vi framöver även gå vidare och se över möjligheten att studera med bibehållen sjuk- eller aktivitetsersättning. Värna rehabiliteringsmöjligheter Miljöpartiet anser att de hårda tidsgränserna i sjukförsäkringen behöver omvandlas till avstämningspunkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå sin hälsa. Det vill säga att den rehabiliteringstrappa som den dåtida Alliansen införde behöver ändras i grunden. I avvaktan på att det är möjligt att få en majoritet för det förslaget i riksdagen är det angeläget att åtminstone säkerställa att en person som får rehabilitering vid tidsgränsen 180 dagar har möjlighet att fullfölja den innan prövning av arbetsförmåga i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt ska göras. Öka möjligheten att arbeta ideellt med bibehållen ersättning I utredning 2021:69 finns förslag om att den som har sjuk- eller aktivitetsersättning ska ha möjlighet att arbeta ideellt med bibehållen ersättning och gränsen som föreslås är 10 t/v. Miljöpartiet anser att det är mycket viktigt. Att ha sjukersättning för ett visst sjukdomstillstånd som innebär nedsatt arbetsförmåga får inte innebära att den enskilde inte ska kunna göra något alls av rädsla att dennes ersättning blir ifrågasatt. Att delta i samhällslivet efter förmåga, kunna engagera sig i den grad man orkar eller på andra sätt delta i samhällslivet är viktigt för alla människor. Funktionsrättsrörelsen ifrågasätter gränsen vid 10 timmar/vecka. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag där remissinstansernas synpunkter har vägts in. Utred ett sammanslaget system vid arbetslöshet och sjukdom Miljöpartiet vill på sikt reformera dagens trygghetssystem genom att slå samman a ‑ kassan, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till en gemensam trygghetsförsäkring, så kallad Arbetslivstrygghet, som sköts av en och samma myndighet. Vi anser att vinsterna är stora; det skulle minska risken för att människor bollas mellan olika myndigheter och medföra mindre administration, mer samverkan och en möjlighet för den enskilde att få mer individanpassat stöd. En tryggare tillvaro för landets pensionärer Befolkningen i Sverige blir allt äldre, vilket ställer högre krav på pensionssystemet. Samtidigt är det tydligt att man inom vissa yrken orkar att jobba längre upp i åldrarna, medan man inom andra yrken behöver gå i pension tidigare. Oavsett ska man kunna leva på sin inkomst när man går i pension. Den allmänna pensionen behöver höjas, med fokus på de lägsta pensionerna. Att alla ska få en trygg ålderdom är en grundpelare i den svenska välfärden. Många pensionärer har under de senaste åren sett väsentliga förbättringar av sin levnads ­ standard. Trots detta återfinns en stor del av Sveriges fattiga i gruppen pensionärer. Miljöpartiet genomför därför ett antal viktiga förändringar på pensionsområdet, så att det ska gå att lita på pensionerna. För alla. Miljöpartiet föreslår en höjning av den allmänna pensionen genom att pensions ­ avgiften höjs från 17,21 procent till 18,5 procent i två steg. Som en del av den reformen höjs garantipensionen. Äldre i Sverige ska kunna lita på att de har en försörjning som det går att leva på. Det som ytterst garanterar en skälig levnadsnivå för äldre är äldre ­ försörjningsstödet. Vi motsätter oss därför regeringens minskning av anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd och tillför medel motsvarande den planerade minskningen. Även bostadstillägget för pensionärer höjs. Starka skyddsnät är en förutsättning för att alla ska kunna vara trygga och ingen lämnas utanför. Jämställdhetsperspektivet och barns rätt till båda sina föräldrar och andra vuxna måste ha starkare fokus. I det nya gröna folkhemmet vill vi inte se ett enda barn växa upp i fattigdom. Tyvärr är vi långt därifrån i dag och det är alltid barn som kommer i kläm när socialförsäkringssystemet snävas in. Det gör den här regeringen i hög grad. Vi föreslår istället en förändrad föräldraförsäkring och en höjning av bostads ­ bidraget, vilket är ett träffsäkert stöd till familjer som har det tufft. Bidrag behöver automatiskt inflationssäkras och vi vill att en kriskommission ska tillsättas för att ta fram effektiva förslag mot barnfattigdom. Vi är djupt oroade över Tidöavtalet och vad det kommer att innebära för familjer och barn i Sverige. I stället för att utreda hur barnfamiljer ska bli fattigare och göra så att misstron ökar måste socialförsäkringen stärkas. Socialförsäkringens utformning utgör vårt gemensamma skyddsnät och förebygger problem både för enskilda och på samhällsnivå. Det ska inte rustas ner och stöd ska ges till de som behöver. Inflationssäkra barnbidraget Barnbidraget är ett viktigt bidrag som kommer alla familjer i Sverige till del. Miljöpartiet anser att barnbidraget behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras. Den beräknade kostnaden är 2,4 miljarder. Inför en tredelad föräldraförsäkring Miljöpartiet vill införa en tredelad föräldraförsäkring, vilket betyder att varje förälder ska ta ut minst en tredjedel av föräldradagarna för ett mer jämställt uttag. En tredjedel av dagarna ska man om man så vill kunna överlåta till en annan närstående person. Förslag i denna riktning har också lagts av utredningen Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn (SOU 2017:101) som presenterades i slutet av 2017. Vi beklagar att det inte funnits tillräckligt med politiskt stöd för att gå vidare med förslag om en mer jämställd och moderniserad föräldraförsäkring där föräldrar tar ett självklart ansvar för barn. Inflationssäkra underhållsstödet Miljöpartiet anser att underhållstödet behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras och skrivs upp i takt med inflationen och konstruktionen behöver bli permanent. Regeringen bör återkomma med ett förslag på hur detta ska ske. Vi vill dock redan nu höja nivån för de kommande åren enligt den nu beräknade inflationen. Vi avsätter i detta syfte 203 mkr. Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer Regeringen höjde bostadsbidraget för barnfamiljer tillfälligt under pandemin. Miljöpartiet välkomnar att regeringen anser att den höjda nivån behöver fortsätta att gälla även under 2023. Vi anser också att det ordinarie bostadsbidraget behöver ligga på en högre nivå än i dag samt att det behöver inflationssäkras. Vi vill höja bostadsbidraget med 10 procent, vilket enligt riksdagens utredningstjänst beräknas kosta 400 mk årligen men minskas med 100 mk för kommuners minskade kostnad för ekonomiskt bistånd. Den offentligfinansierade effekten är 300 mk per år. För att höja i takt med nuvarande inflation blir kostnaden 300 mk 2024 och 321 mk 2025. Vi anser att regeringen snarast bör återkomma med förslag om en permanent indexering för uppräkning av bostads ­ bidraget som är inflationssäker. Kriskommission mot barnfattigdom Barnfattigdom är ett av de största samhällsproblemen i Sverige. Miljöpartiet anser att en kriskommission behöver tillsättas som ska ta fram förslag för att bekämpa barn ­ fattigdom. Kommissionen ska utgå från ett barnrättsperspektiv och behandla både trygghetssystemen och kompensatoriska åtgärder direkt riktade till barnen. Vi vill att barn ska få utrymme att vara delaktiga i processen och att barns åsikter ska beaktas i framtagandet av åtgärder. Förstärk de allmänna bidragen till kommuner och regioner Behoven av tillskott av medel i kommuner och regioner är stora. Stora delar av vården och omsorgen behöver ett tillskott av medel för att säkerställa att den löpande verksam ­ heten kan utföras på ett acceptabelt sätt som inte äventyrar kvalitén, personalens hälsa eller arbetsmiljön. Regeringens tillskott på sex miljarder bedömer vi inte vara till ­ räckligt och vi anslår därför ytterligare 14 miljarder i allmänna bidrag till kommuner. Tabell 3 Urval av stöd till kommuner och regioner Förslag Belopp 2023 (miljoner kr) Permanenta medel Allmänna bidrag till kommuner och regioner 14 000 – Bättre arbetsmiljö och högre lön i vård och omsorg 9 500 40 000 Stöd till kollektivtrafiken 5 000 5 000* Jämlikhetskliv m.m. 2 800 2 000 Likvärdighetsbidrag till förskolan 2 000 2 000 Stärkt återhämtningsbonus 1 000 1 000 Bidrag till läkemedelsförmåner 100 100 Summa 34 400 45 100 *Under tio år 2023–2032. Utbildning och kultur Bättre ekonomi för studenter Man ska kunna studera på en högskola eller ett universitet oavsett var man kommer ifrån i samhället och landet. Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget att studera vidare genom att förbättra studenters bostadssituation och ekonomiska trygghet. Den som väljer att studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt. När Miljöpartiet satt i regeringen drev vi igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor och såg till att studenter med särskilda skäl får sjukskriva sig på deltid. Vi vill jobba vidare för att alla studenter ska omfattas av a-kassa och sjukförsäkring på samma villkor som de som är yrkesarbetande har. Studenter behöver ha rätt till sjukskrivning och rehabilitering på samma villkor. Vi vill också höja studiemedlen med ytterligare 300 kronor i månaden. Studenter är en grupp med mycket små ekonomiska marginaler och den ekonomiska stressen påverkar många studenter negativt. En höjning av studiemedlet skapar bättre förutsättningar för att fler ska välja att vidareutbilda sig och för att de som väljer att göra det ska klara sig ekonomiskt. Bidragsdelen i studie ­ medlet har länge släpat efter prisutvecklingen och singelstudenthushåll tillhör den grupp som drabbas värst av den höga inflationen. Livslångt lärande En arbetsmarknad i förändring kräver en utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som ger människor goda möjligheter att välja en ny väg i karriären mitt i livet. Utöver det omställningsstudiestöd som parterna har kommit överens om, vill Miljöpartiet utöka antalet studiemedelsberättigade veckor för dem som återvänder till studier senare i livet. Vi vill också att de studiemedelsveckor som nu är öronmärkta för studier på gymnasi ­ enivå ska kunna användas för kompletterande studier på högskolenivå. Skapa en jämlik skola Sambandet mellan skolmisslyckanden och fattigdom, utanförskap och kriminalitet är starkt och väl belagt i forskningen. Staten måste fortsätta att rikta resurser för att öka likvärdigheten i förskolor, skolor och fritidshem över hela landet. Vi gör hela samhället en otjänst när vi sparar på skolorna. Miljöpartiet vill att staten ska ta ett större ansvar för att skolor i hela landet ska ha tillräckliga resurser. Vi vill också skapa ett rättvist skolval för att motverka segregationen. Vi måste sätta stopp för vinstutdelningen eftersom den driver på segregationen och ökar ojämlikheten mellan skolor. Skolans syfte ska alltid vara utbildning – aldrig vinst. Därför hör aktiebolag med vinstsyfte inte hemma i skolan. En bättre skola för alla Skolan ska vara en inkluderande miljö och ge alla barn förutsättningar att lära sig. Vi vill bygga ut elevhälsan samt stärka och införa bemannade skolbibliotek på alla skolor. Beklagligt nog nämns varken elevhälsan eller skolbiblioteken med ett enda ord i regeringens budget. Miljöpartiet vill även förstärka undervisningen i modersmål, inte minst i de nationella minoritetsspråken. En likvärdig förskola för alla barn Förskolan har en viktig roll i att kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor. Vi vet också att deltagande i en förskola har betydelse för barns framtida skolresultat. I Sverige går idag nästan alla barn i förskola, men bland de barn som inte deltar kommer en större andel från familjer bosatta i socioekonomiskt utsatta områden. Samtidigt arbetar färre legitimerade förskollärare och utbildade barnsköterskor här. Miljöpartiet vill inrätta ett likvärdighetsbidrag för förskolan, liknande det som vi redan har drivit igenom för skolan. Fullt utbyggt skulle det omfatta två miljarder kronor årligen och komma alla förskolor till del, men fördelas utifrån ett socioekonomiskt index. Dessa jämlikhetsmiljarder som måste till ska kunna användas till att anställa fler pedagoger, höja lönerna, erbjuda personalen bättre kompetensutveckling eller öka tillgången på specialpedagoger, allt utifrån de lokala behoven. Vi vill också att alla barn som inte går i förskolan aktivt ska erbjudas en förskoleplats varje år från tre års ålder och att kommunerna ska följa upp de barn mellan tre och fem år som inte tar del av förskolan. Alla barn ska ha rätt till fritids Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan. Det ger barn stöd i lärandet och både social och språklig träning. Fritids kan fylla en viktig roll i att stötta de barn som har tuffast förutsättningar för att klara skolan. Dessvärre är det ofta de barn som har störst nytta av fritids som saknar rätt att gå där. Ett barn med långtidsarbetslösa föräldrar eller som av andra skäl befinner sig i en utsatt miljö riskerar att gå miste om fritids ­ hemmets stöd eftersom det idag bara är barn vars föräldrar arbetar som har rätt att gå där. Miljöpartiet vill ge alla barn rätt till fritids och samtidigt stärka kvaliteten och likvärdigheten. Grönt kunskapslyft och stärkt yrkeshögskola Miljöpartiet vill lansera ett grönt kunskapslyft i syfte att underlätta teknik- och kompetensskifte och omställningen till en hållbar arbetsmarknad. Lyftet bör genomföras som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom vuxenutbildningen, KY-utbildningar samt gymnasieskolor och högskolor i syfte att motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga. Regeringens satsning på yrkeshögskolan är långt ifrån tillräcklig och vi ökar därför anslaget markant. Kultur i skolan Vi vill stärka alla barns tillgång till kultur i skolan. Vi vill bland annat återinrätta estetiska ämnen på alla gymnasieprogram och öka tillgången till kulturupplevelser i skolan, även på gymnasiet. Stärk den fria kulturen Kulturpolitiken ska ha sin utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och föreställningar. För Miljöpartiet är principen om armlängds avstånd grundläggande och den ska värnas och stärkas. Fristadssystemet för att fler hotade journalister, konstnärer och författare ska kunna verka fritt i Sverige stärks i en orolig omvärld. En långsiktig återhämtningsplan efter pandemin – för kultur i hela landet Coronapandemin slog hårt mot kulturen. Återstartsutredningen pekade på behov av långsiktiga stöd för återhämtning. Att regeringen valde att inte förlänga knappt några återstartsstöd och inte heller svara upp mot behovet av långsiktiga förstärkningar är mycket beklagligt. I tider av lågkonjunktur behöver politiken visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd som det är viktig att värna. Vi vill genomföra en storskalig och långsiktig satsning på kulturens återstart och bygga tillbaka ett starkare kulturliv som fler har tillgång till – i hela landet. Återstartsutredningens förslag om permanent höjda anslag till fria aktörer behöver genomföras. Kultursamverkansmodellen fortsätter att förstärkas. Vi behöver underlätta för kulturella och kreativa näringar (KKN) och den KKN-strategi som Miljöpartiet i regering tillsatte en utredning om behöver nu snarast tas fram. Miljöpartiet vill utreda möjligheten till avdrag för investeringar i och sponsring av kultur för att bredda finansieringen av kulturlivet, dock ej på bekostnad av en stark offentlig finansiering. Vi går vidare med återstartsutredningens förslag om en storskalig digitalisering, med några års längre genomförandetid. Vi avsätter även ytterligare medel för vård och upprustning av fysiska kulturarvsmiljöer där ideella kulturarvsföreningar ges utökad möjlighet att bidra. Fri entré-reformen var viktig för allas tillgång till vårt gemensamma kulturarv och för att nya grupper skulle hitta till våra statliga museer. Vi vill därför att den permanentas. Finansieringen av Unga Klara stärks. Stödet till folkbildningen värnas. Lokalfrågan tar allt större plats i diskussionerna och här behöver politik, näringsliv och kulturaktörer komma samman för att diskutera möjliga lösningar. För att visionen om kultur för alla ska bli verklighet behöver arrangörer ha långsiktiga förutsättningar för att kunna arrangera i hela landet. Det är inte rimligt att den fria kulturen och livekulturen trycks allt längre bort från städernas centrum eller inte har några spelplatser alls på mindre orter. Ett steg vi gärna ser är en utredning för att stärka livemusikens och den fria kulturens förutsättningar. Konstnärers och kulturskapares villkor behöver förbättras Kulturskapares ekonomiska och sociala villkor behöver förbättras och upphovsrätten moderniseras. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konst ­ närer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad. Det offentliga ska arbeta för trygga anställningar och goda arbetsvillkor inom kultursektorn i stort. Således är det viktigt att utredningarna om trygghetssystemen – a-kassan, social ­ försäkringen och SGI – landar rätt, och det är en prioriterad fråga för Miljöpartiet. Utöver detta vill vi stärka och utvidga systemet med konstnärsalliansen. Genom en förstärkning av Statens konstråd stärker vi konstnärernas arbetsmarknad då enprocents ­ regeln vid byggnation bättre kan tillämpas. Film Filmområdet går nu igenom stora förändringar. Vi införde produktionsincitament för film under den förra mandatperioden och följer reformens implementering noga. Vi vill permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet för film och tillsätta en filmpolitisk utredning. Barns kultur ska särskilt värnas Barns kultur ska särskilt värnas. Vi vill satsa på barns kultur i skolan med bemannade skolbibliotek och estetiska ämnen i alla gymnasieprogram. De statliga stöden till Kulturskolan och folkbiblioteken har varit ytterst värdefulla för att kunna pröva nya metoder och göra satsningar för att fler barn, unga och vuxna ska kunna ta del av verksamheten. Stöden ska stärkas och permanentas och utformningen av villkoren för dessa stöd ska ses över för ökad långsiktighet. Ett starkt föreningsliv och civilsamhälle Föreningslivet är en bärande samhällskraft. Vi vill förenkla för ideella organisationer så att det blir lätt för människor att ge av sin fritid till det gemensamma. Stöd till och villkor för det demokratiska föreningslivet ska vara långsiktiga och tydliga. Vi vill genomföra ett civilsamhälleslyft med 1 miljard i en permanent satsning på föreningslivet och civilsamhället. Syftet med denna satsning är att underlätta långsiktig planering och verksamhet, stötta föreningslivets infrastruktur, underlätta för landets alla eldsjälar, nå ut med kulturarrangemang och föreningsverksamhet i hela landet samt möjliggöra insatser som främjar integration, hälsa och barns och ungas fritid. Samtidigt vill vi öronmärka så lite medel som möjligt; vi tror att civilsamhällets organisationer vet bäst själva hur medlen används på ett klokt sätt utifrån lokala förutsättningar. Detta innebär bland annat att stödet till barn- och ungdomsorganisationer höjs och permanentas och att stödet till idrottsrörelsen höjs ytterligare utöver regeringens aviserade satsning. Idrott, friluftsliv och fritidsaktiviteter för alla barn och unga Idrotten stärker folkhälsan och ger människor ett socialt sammanhang. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott. Vi vill stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott som ett naturligt inslag i deras uppväxt, i skolan och på fritiden. Ett brett utbud av fritidsaktiviteter är viktigt för att ta vara på alla barns intressen, stärka folkhälsan i alla åldrar och arbeta förebyggande mot segregation och utanförskap. Alla ska kunna delta på sina villkor oavsett bakgrund och funktionsvariation. Stödet till parasporten behöver stärkas. Under pandemin blev värdet av närheten till naturen tydlig. Många sökte sig ut i naturen, ofta i närområdet. Friluftslivets förutsättningar behöver säkras och utvecklas så att fler får möjlighet till ett aktivt friluftsliv. Vi vill att det undantag i socialavgiftslagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrottsförbundet även ska gälla för frilufts- och ungdomsorganisationer. Det behövs platser för rörelse, idrott, friluftsliv och övriga föreningslivet – i städer, på mindre orter, på landsbygden och i glesbygd. Vi vill inrätta en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av anläggningar. Stöden ska utformas jämställt och det offentliga ska vara en förebild i jämställd sponsring och stöd till elitsatsningar. Stärk arbetet mot hot och hat och för medie- och informationskunnighet Hot och hat mot förtroendevalda, opinionsbildare och företrädare för föreningslivet är vanligt förekommande i Sverige. Att människor undviker att göra sin röst hörd är ett hot mot demokratin i stort. Miljöpartiet vill ta ett samlat grepp om problemet. Vi vill kombinera ett stärkt rättsväsende och stöd till det civila samhället med satsningar på medie- och informationskunnighet (MIK) och insatser mot desinformation. Handlings ­ planen Till det fria ordets försvar uppdateras och en nationell strategi för MIK tas fram. Operan Frågan har blivit alltmer akut och ett beslut kan inte skjutas fram ytterligare. Miljöpartiet bedömer att den föreslagna lösningen, NOIO, svarar mot de flesta av de aktuella behoven. Operan kan få en modern byggnad för sin verksamhet med god arbetsmiljö för de anställda, samtidigt som de kulturvärden som finns i den befintliga byggnaden bevaras. Vi bedömer det vara den mest kostnadseffektiva lösningen. Vi förordar att nödvändiga steg tas så att Statens fastighetsverk kan påbörja renoveringen och ombyggnaden av Kungliga Operan snarast. Bostad Alla har rätt till en bostad, ett tryggt hem. Miljöpartiets bostadspolitik motverkar segregation och hemlöshet och minskar klimatutsläppen. Bostadsbristen är ett stort problem både för individer och för samhället i stort och det befintliga bostadsutbudet behöver bättre motsvara befolkningens behov. Vi vill att det byggs bostäder som kan efterfrågas av fler, inte minst av unga, studenter, äldre och stora familjer. Den som har för låga inkomster för att efterfråga en bostad på marknadens villkor ska få möjlighet till det genom bostadsbidragssystemet. Det befintliga beståndet av bostäder kan utnyttjas mycket mer effektivt genom att vi gör det lättare för människor att flytta. Återinför investeringsstödet – bygg mer bostäder för fler människor Vi vill att det byggs bostäder som kan efterfrågas av fler, inte minst av unga och studenter. Möjligheten att söka investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande infördes 2016 och avvecklades efter riksdagens beslut om statens budget för 2022. Fram till dess beviljades investeringsstöd till mer än 1 300 projekt, motsvarande sammanlagt närmare 58 800 bostäder, varav 88 procent avsåg hyresbostäder och resten bostäder för studerande. I en tid då byggtakten kraftigt avstannar behövs ett fortsatt statligt stöd för att bygga bostäder till fler med särskilt fokus på bra klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. Vi vill därför återinföra och utveckla investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande med minimikrav utifrån byggnadernas livscykelperspektiv. Vi vill införa ett startlån för unga, med Boverket som ansvarig myndighet, och utreda möjligheterna för ett grönt bosparkonto. Vi vill också stimulera olika boende ­ lösningar och hållbara renoveringar. Ett tryggt hem Hemlösheten i Sverige måste bort. Vi behöver sänka tröskeln till en god bostad så att fler utifrån egen förmåga klarar av att efterfråga det. Vi behöver också se till att samhället finns där när den enskilde inte har förutsättningarna. I båda fallen behövs ett nationellt ansvar; det räcker inte med att olika aktörer jobbar vidare på sitt håll. Vi behöver se till att fler kommuner tar sitt bostadsförsörjningsansvar och att boendemodellen ”Bostad först” införs i fler av landets olika kommuner, och vi behöver se över möjligheterna att skapa en nationell bostadsstiftelse som stödjer finansieringen av en bostad för dem som inte har ett tryggt boende. Vi behöver också tillförlitlig statistik som tydligt visar hur situationen för hemlösa utvecklas över tid. Vi vill att bostadsbidragen blir ändamålsenliga och att det går att söka dem också som inneboende. Vi vill utreda systemet för boplikt för att unga människor ska kunna bo kvar på platser med hög turism där husen annars kan bli alltför dyra. I flera fall har det blivit tydligt att Sveriges miljonprogramsområden är både särskilt energislukande och särskilt känsliga för extremväder som skyfall och värmeböljor. Möjligheten att klara av ett förändrat klimat ska inte vara beroende av postkod. Vi vill därför satsa för att göra miljonprogram till miljöprogram, där vi både satsar på energieffektivisering av befintliga byggnader och klimatanpassning för att klara extremväder. Minska klimatpåverkan från byggsektorn Byggsektorn står för en femtedel av utsläppen av växthusgaser inom Sverige. Vi vill göra det enklare att bygga med återbrukat material och vill se fler hus i trä. För att kraftigt minska klimatpåverkan och användningen av nya naturresurser från byggsektorn vill vi sätta bindande krav på minskade utsläpp från byggnadens hela livstid, det vill säga under byggtiden, användningen och rivningen. Klimatdeklarationer är bra men gränsvärden måste införas omgående och de måste utökas så att mer omfattas. Vi vill stimulera såväl småskaligt som storskaligt återbruk i byggsektorn och därmed också minska resursslöseriet. Energieffektivisering av flerbostadshus För att skydda medborgarna mot höga elkostnader, samtidigt som vi sparar el och klimatutsläpp, är det avgörande med ett långsiktigt arbete för energieffektivisering inom bostadssektorn. Detta behöver prioriteras då ett långsiktigt arbete för att minska energi ­ användningen även ger ett mer långsiktigt skydd mot internationella elprisförändringar samtidigt som pengar och energi sparas kontinuerligt när åtgärden är genomförd. Vi vill därför återinföra och utöka energieffektiviseringsstödet för flerbostadshus samt för andra bostadstyper. Baserat på de kraftigt fluktuerande elpriserna med ovanligt höga elpriser och den nuvarande elsituationen i Europa ser vi behov av en kraftfull insats här och nu och vill därför att staten ska betala 80 procent av kostnaden för de åtgärder som genomförs för att spara på energiförbrukningen. Sammantaget satsar Miljöpartiet 7,5 miljarder i hela budgeten på denna krisåtgärd. 1,5 miljarder av detta stöd ligger inom utgiftsområde 18, under anslag 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus . I praktiken innebär detta att vi återinför det statliga stödet för energieffektivisering av flerbostads ­ hus, fast på en betydligt högre stödnivå, nämligen 80 procent av kostnaden. Övriga 6 miljarder som går till energieffektivisering ligger inom utgiftsområde 21 Energi, under anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering . Utifall att pengarna under anslag 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus tar slut kan medel flyttas över från anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering (UO 21). Klimatanpassning av bebyggd miljö Klimatförändringarna medför att samhället måste anpassas till mer extrema väder ­ händelser än idag. Skyfall och värmeböljor kommer att bli vanligare i framtiden. Därför behöver befintlig bebyggd miljö klimatanpassas. Många olika åtgärder behövs, som förstärkt grönstruktur, hållbar dagvattenhantering, höjdsättning av mark och byggnader, skydd mot översvämningar med mera. Vi vill möjliggöra för olika aktörer, som kommuner, kommunala bostadsbolag, intresseföreningar och privata aktörer, att söka stöd för att klimatanpassa redan bebyggd miljö mot skyfall och värmeböljor för att skydda människors liv och hälsa, viktig infrastruktur, fastigheter och miljö. För att detta ska ske behöver Sveriges kommuner först kartlägga var klimatåtgärder ska prioriteras genom lokala skyfallskarteringar och kartläggningar av värmeöar och därefter starta ett klimatanpassningsarbete. Vi föreslår därför att det inrättas ett nytt anslag på 500 miljoner kronor benämnt ”Klimatanpassning i befintlig bebyggelse”. Bidrag för grönare och tryggare städer beviljades till 123 ansökningar under 2021, av Boverket. 239 miljoner betalades ut då. För att öka tryggheten i samhället behöver vi skapa trygga miljöer att vistas i. Grönområden har en positiv effekt på såväl luft ­ kvaliteten som människors hälsa men kan samtidigt upplevas som otrygga. Samtidigt är fler grönområden viktiga för klimatanpassning mot såväl skyfall som värmeböljor. Vi vill stödja skapandet av gröna och trygga samhällen, särskilt i politiskt eftersatta områden. Vattenkraft För att Sverige ska kunna uppnå EU:s direktiv för god vattenstatus så behöver arbetet med vattenåtgärder öka och skalas upp. Många åtgärder behöver genomföras, varav miljöanpassningen av Sveriges befintliga vattenkraft är en viktig åtgärd. Det är därför av vikt att arbetet med den nationella plan för omprövning av vattenkraft som antogs av regeringen 2020 fortsätter. Planen är utformad för att ge en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vatten ­ kraftsel. En grön konsumentpolitik Flera konsumentmarknader är under snabb omvandling, vilket både ger nya möjligheter för konsumenterna och förändrar konsumenternas förutsättningar. Målet för konsument ­ politiken är en väl fungerande konsumentmarknad och en miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbar konsumtion. När kostnaderna för boende och livsmedel ökar, ökar samtidigt risken för hög belåning och överskuldsättning. Skuldproblem har inte bara stora konsekvenser för den skuldsatte och dennes närstående utan även samhällsekonomiska konsekvenser. Vi vill att skyddet för enskilda individer på kreditmarknaden ska stärkas. Alltmer komplexa marknader riskerar dessutom att ytterligare öka konsumenternas informationsunderläge, vilket inte minst kan skada mer utsatta grupper av konsumenter. När marknaden för konsumenter breddas och blir mer individuell och global genom ökade möjligheter att handla från alla delar av jorden blir valfriheten större men det kan samtidigt bli svårare att välja rätt. Här bör en mer hållbar konsumtion främjas där det blir enklare att välja miljömässigt bättre produkter och deras leveranser och där planerat åldrande, där produkten är gjord för att bli oanvändbar i förtid, motverkas. Genom att motverka osunda affärsmetoder och stärka konsumenterna med lag ­ stadgade rättigheter och konsumentstöd kan konsumentpolitiken förbättras. För att garantera alla konsumenter tillgång till god konsumentvägledning behöver resurserna för konsumentvägledning öka. Vi föreslår därför att anslaget till Konsumentverket ökas med 50 miljoner kronor för att förstärka konsumentväglednings- och skuldrådgivnings ­ arbetet i kommunerna. Det ska vara enklare och mer lönsamt att reparera sina varor, därför vill vi återigen sänka momsen på vissa reparationer från 12 till 6 procent. Transporter Vi behöver säkerställa att både vi själva, våra barn och våra barnbarn kan resa på ett hållbart fossilfritt sätt. Därför vill Miljöpartiet göra stora investeringar i infrastruktur för framtidens hållbara transporter. Transporter orsakar idag omkring en tredjedel av utsläppen av koldioxid inom Sverige och försämrar luftkvaliteten i städer och längs trafikleder. För att minska utsläppen från transporter behöver vi arbeta med tre områden. Det handlar om att byta drivmedel från fossilt till i första hand el och under en över ­ gångsperiod biodrivmedel, effektivisera transporter och minska behovet av transporter. Vi kan minska behovet av transporter genom att planera samhället smartare. Pandemin har gett en skjuts åt utvecklingen av digitala lösningar och lett till förändringar i människors beteenden. Styrmedel och politiska beslut kan driva på för mer energismarta lösningar och för att hållbar energi används för godstransporter och resor. Vi välkomnar nya tekniska innovationer som kan förändra beteendemönster och vill att lagstiftningen ska ligga i framkant och anpassas till morgondagens transportsystem. Andelen elbilar i nybilsförsäljningen ökar snabbt tack vare politiska reformer som elbilspremien och bonus malus-systemet. För att nå utsläppsmålen för transportsektorn finns fortsatt ett stort behov av att stötta den pågående elektrifieringen med såväl bonus för miljöbilar som malus för fossildrivna bilar. Med tät och pålitlig kollektivtrafik och med moderna och säkra cykelbanor ger vi fler möjlighet att avstå från bilen i vardagen. Vi behöver rusta och bygga ut järnvägen i hela landet. Fossilfria transporter i hela landet Vårt samhälle är helt beroende av att transportera varor och människor men ska inte vara beroende av fossila bränslen. Mer transporter behöver därför ske på tåg och till sjöss istället för på väg. Det som behöver transporteras på väg ska drivas av el och vätgas istället för bensin och diesel. Vi vill se nationella planer för utbyggnad av laddinfrastruktur, biogas och vätgas. Vi vill även se en förbättrad tillgång till ladd ­ infrastruktur för boende i hyresrätter. Sjöfarten och våra hamnar behöver snabba på resan mot fossilfrihet. För att finansiera satsningar på framtidens järnvägsinfrastruktur som nya stambanor för höghastighetståg, dubbelspår på nya Ostkustbanan, utbyggnad av Norrbotniabanan och fyrspår Uppsala, behöver vi lånefinansiera dessa. Lättare att cykla och åka kollektivt Om vi ska nå våra klimat- och miljömål måste vi bli mer transporteffektiva. Elbilar är bättre än fossilbilar, men i många situationer är det bästa alternativet att gå, cykla eller åka kollektivt istället för att åka bil överhuvudtaget. Vi vill sänka taxorna, bygga ut kollektivtrafiken med hög kvalitet och stor kapacitet, bland annat genom spårtrafik och bussfiler i fler städer. Det kommer att behövas statlig medfinansiering för investeringar och att elskatten för elbussar tas bort. Det ska vara billigare att ta sig till jobbet med kollektivtrafik än bil och de senaste åren har priserna i kollektivtrafiken ökat mer än bränslepriserna. De statliga investeringarna i cykelinfrastruktur bör öka. Servicenära cykelinfrastruktur på landsbygden behöver tillskapas. Ett cykelstöd för personer med funktionsnedsättning ska utformas och inrättas. Stadsmiljöavtalen ska förstärkas, för mer och bättre infrastruktur för cykel- och kollektivtrafik. Bidraget till upprätthållande av kollektivtrafiken ska permanentas och höjas. Detta är nödvändigt för att stärka kollektivtrafikshuvudmännen i deras arbete. Finansieringen av ett nationellt biljett ­ system för kollektivtrafiken behöver återställas i syfte att få till ett flexibelt robust system som inte stannar vid länsgränsen. Satsa på järnvägen och sjöfarten Varutransporter förbrukar mindre energi och skapar mindre utsläpp om de kan genomföras med tåg eller båt. Vi vill därför satsa mer på dessa transportslag. Vi vill snabba på utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg, bygga bort flaskhalsar och satsa på järnvägen i hela landet. Resurserna till underhåll av befintlig järnväg behöver också öka, för att tågen ska gå i tid. En grön hamnstrategi bör tas fram. Planera samhället hållbart Många grundläggande aspekter av vårt transportsystem bestäms när vi bygger transportinfrastrukturen, men också våra bostäder och vår samhällsservice. Vi vill att hållbarhet ska inkluderas i mycket större utsträckning när samhället planeras. Där går det att göra en stor insats för att minska behovet av energi och transporter. Låga energi ­ behov och klimatmål ska premieras. Vi vill ge ett särskilt uppdrag till Trafikverket och andra berörda myndigheter att arbeta för ett mer transportsnålt samhälle samt att ta fram en plan för ökad transporteffektivitet. Ett reformerat och rättvist reseavdrag Det reseavdrag som regeringen återinför dras med omfattande fusk på flera miljarder, gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden och riskerar att öka utsläppen från vägtrafiken. Miljöpartiet vill återinföra den skattereduktion för arbetsresor som riks ­ dagen beslutade om i juni 2022. Skattereduktionen innebär ett färdmedelsneutralt och mer rättvist system, där också de som pendlar på annat sätt, såsom med kollektivtrafik, omfattas. Avdraget ska dock justeras uppåt bland annat avseende högsta ersättnings ­ grundande avstånd. Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Miljöpartiet anser att fokus inom den regionala utvecklingspolitiken bör ligga på att ge Sveriges landsbygder goda förutsättningar att utveckla affärsmodeller och verksamheter som bidrar till en hållbar samhällsutveckling och uppfyllandet av Sveriges miljö- och klimatmål. Miljöpartiet stärker därför anslag 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder med nästan 600 miljoner. Pengarna öronmärks till satsningar på kompetensförsörjning och personalförsörjning som möter de behov som uppstår till följd av en snabb utveckling i och med klimatomställningen samt till personalförsörjning på landsbygden och i glesbygd. Vidare ska pengarna kunna användas till insatser som syftar till att förbättra förutsättningarna för att bo och verka på landsbygden och i glesbygd. Klimat och energi Satsa på klimatomställningen Den vetenskapliga kunskapen är samlad, gedigen och tydlig – den globala medel ­ temperaturen stiger i allt snabbare takt och den främsta orsaken är mänsklig aktivitet. Sedan den industriella revolutionen har medeltemperaturen ökat med drygt 1,2 grader. Enbart denna ökning har orsakat omfattande klimatförändringar, framförallt genom att extremväder blivit vanligare. I Sverige är uppvärmningen dubbelt så snabb som det globala genomsnittet. Uppvärmningen går också snabbare i norra Sverige jämfört med de södra delarna av landet. Klimatförändringarna innebär enorma risker för våra ekosystem och för Sveriges invånare och företag. Det går fortfarande att undvika de allra mest katastrofala konsekvenserna av den globala uppvärmningen. För detta krävs en plan för att hejda klimatförändringen genom att minska växthusgasutsläppen och genom klimatanpassning minska samhällets sårbarhet inför klimatrelaterade risker. Miljöpartiet vill bygga ett nytt grönt folkhem, där Sveriges klimatarbete är världsledande, där välfärden finns till för alla och där jämlikhet är en självklarhet. Vi vill genomföra en historisk satsning med utgångspunkt i vetenskapen och göra vad som krävs för att nå vår del av Parisavtalet – nettonollutsläpp redan 2035. Detta kräver politiker som vågar satsa stort. För att industrin ska kunna ställa om behövs ett långsiktigt politiskt ledarskap och statliga stöd. Det krävs också investeringar i utbildning, elnät och energiproduktion. Andra företag kommer att behöva hjälp med investeringar i nya miljövänliga lastbilar och arbetsmaskiner. Privatpersoner kommer fortsatt att behöva hjälp för att köpa eller leasa en elbil. Öka anslagen till klimatanpassning Samtidigt är det viktigt att vi inser att klimatet redan har förändrats och kommer att förändras ytterligare även om vi idag drastiskt minskar våra utsläpp. Arbetet med att anpassa våra samhällen till denna förändring måste därför löpa parallellt med en politik för utsläppsminskningar. Detta arbete handlar ytterst om att skydda människor och miljö och alla samhällsverksamheter från klimatrelaterade risker. Arbetet med klimatanpassning måste stärkas på flera fronter. Det handlar bland annat om att stötta specifika sektorer som kommer att vara särskilt utsatta för det förändrade klimatet. Inte minst handlar det om företag inom det svenska jordbruket och skogsbruket, som redan idag är drabbade av klimatförändringarnas effekter och fram ­ gent kommer dessa att öka. Klimatanpassning kommer att vara en förutsättning för lönsamhet för företag inom dessa sektorer. Miljöpartiet anser att resurserna till klimatanpassning kraftigt måste förstärkas. Samhällets insatser hittills har i mycket riktats mot att ta fram kunskaps- och planerings ­ underlag. Detta arbete är centralt och måste fortsätta. Det är också viktigt att insatserna blir mer konkreta. Miljöpartiet vill satsa 9 miljarder över tre år på förstärkta resurser till relevanta myndigheter för konkreta åtgärder som rör vattenhantering, livsmedels ­ försörjning, klimatrelaterade översvämningar, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder. Arbetet med samhällsskydd och beredskap behöver utvecklas och förstärkas. Det behövs även fortsatt kunskapshöjande insatser, kartläggningar, karteringar och planeringsunderlag. En del av satsningen ska utgöras av ett klimatanpassningskliv som ska delfinansiera innovativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta, i likhet med satsningen Klimatklivet som Miljöpartiet införde, som finansierar utsläppsminskande åtgärder. För att Sverige ska kunna bedriva ett effektivt arbete med klimatanpassning måste ansvaret olika aktörer emellan förtydligas. Länsstyrelser och kommuner är nyckel ­ aktörer i klimatanpassningsarbetet och måste därför få tydligare ramar och de resurser som krävs. Vidare bör myndigheters arbete med att bistå med samordning och kunskapsspridning förstärkas. Snabbare elektrifiering av transportsektorn med skarpare bonus malus Den kraftiga ökningen av elbilar och laddhybrider i nyförsäljningen har tagit fart efter införandet av bonus malus. Bonus malus har varit avgörande för elektrifieringen av fordonsflottan och gjort att Sverige fortfarande ligger i topp i försäljning av laddbara bilar. Samtidigt utgör laddbara bilar bara 8 procent av personbilsflottan i Sverige. Även om nybilsförsäljningen ökat dramatiskt sedan bonus malus infördes finns det fortsatt behov av stöd för en ökad andel elbilar i nybilsförsäljningen. En sänkning av pristaket från 700 000 kronor till 550 000 kronor skulle innebära att stödet mer träffsäkert når inkomstgrupper med större behov av bonusen. Fokus bör ligga på att fasa ut för ­ bränningsmotorer, varför stödet ska begränsas till nollutsläppsbilar. Därmed plockas laddhybrider bort från stödsystemet. Vi vill också införa en särskild bonus för den som bor på landsbygden och köper en klimatbonusbil, som då skulle vara 10 000 kronor högre än den generella bonusen. Systemet kommer successivt att behöva ses över i förhållande till utvecklingen. Vi står därför bakom den tidigare aviserade sänkningen av bonusen till 50 000 kronor. Flygets utsläpp ska minska Utsläppen från flyget måste minska. För att minska flygets klimatpåverkan krävs en kombination av minskat resande och omställning till förnybara bränslen, elektro ­ bränslen och elflyg för de flygresor som inte kan ersättas på annat sätt. Därför vill vi minska flygresorna, särskilt de längre resorna, som ger mest klimatpåverkan, samt resorna på sträckor där det finns bra järnväg. Flygskatten behöver öka; flyget ska betala för sina utsläpp. Bromma flygplats ska läggas ned. Lättare för fler att byta från fossilbil till elbil och hållbar mobilitet Miljöpartiet vill se en särskild leasingcheck för elbil för personer med låga inkomster samt en skrotningspremie för att byta en fossilbil mot ett hållbart alternativ. Syftet med dessa två förslag är att hjälpa dem som behöver bilen för att ta sig till jobbet, men som inte har råd med elbil, att ställa om till fossilfria transporter. Sammanfattningsvis ger leasingchecken rätt till max 1 500 kronor i månaden som används till att leasa en elbil. Stödet är inkomstprövat. Skrotningspremien på 20 000 får användas för att skrota en bil som är minst 15 år gammal och pengarna får användas till hållbar mobilitet som till att leasa en elbil, betala för kollektivtrafik eller köpa en elcykel. Elbilschecken och skrotningspremien är oberoende av varandra. Förbränning av fossila bränslen har skapat nästan 80 procent av koldioxidutsläppen sedan den industriella revolutionen och är därför den huvudsakliga anledningen till att den globala medeltemperaturen nu stiger i den snabbaste takten någonsin. Vetenskapen har tydligt visat hur en varmare värld påverkar möjligheten till mänskligt liv, säkerhet och välfärd negativt. Trots det använder vi fortfarande fossila bränslen överallt i våra samhällen. Fossila bränslen står idag för över 80 procent av energianvändningen globalt. Problemen med fossila bränslen är dock fler än så. Putins energikrig mot Europa har visat att övergången från det fossila till det förnybara är akut också utifrån ett renodlat säkerhetsperspektiv. EU:s beroende av rysk energi är, och har varit, en enorm svaghet rent strategiskt eftersom Putin kunnat justera flödet av framförallt gas som ett på ­ tryckningsmedel. Exportintäkterna från ryska fossila bränslen har dessutom finansierat Putins krig. Ett energisystem baserat på förnybara energikällor kompletterat med energilagring är inte bara bra för klimatet utan är dessutom en säkerhetspolitisk nödvändighet. Slutligen handlar det om att skydda hushåll och företag från alltför stora ekonomiska risker. Ingen familj ska behöva lämna hus och hem, och inga företag ska behöva gå i konkurs, på grund av rusande energipriser. Beroendet av fossila bränslen innebär en risk eftersom deras kostnader varierar kraftigt beroende på godtycklighet från rena skurk ­ stater. Dessutom är det ofta billigare att producera el och värme med förnybar eller geotermisk energi än med fossil energi. För att bli kvitt vårt skadliga beroende av fossila bränslen måste vi elektrifiera stora delar av våra samhällen – något som, enligt många bedömare, kommer att resultera i att elanvändningen fördubblas till 2045. Detta kräver inte bara en större energiproduktion. Vi behöver också en effektivare användning av energin och ett smart elnät som kan hantera framtidens utmaningar. Storsatsa på förnybar billig energiproduktion Miljöpartiet vill storsatsa på förnybar och billig energiproduktion. Vindkraften är idag den billigaste energiproduktionen. Redan 2023 förväntas vindkraften stå för 30 procent av Sveriges elproduktion. Företag står på kö för att bygga vid Sveriges bästa vindlägen. Svenska kraftnät har mottagit över 70 ansökningar om havsbaserade vindkraftsparker, motsvarande flera gånger Sveriges elbehov. I dagsläget stoppas många av Sveriges vindkraftsprojekt av kommunerna. Genom att betala kommunerna för den förnybara el de producerar vill vi göra det mer attraktivt att öppna upp för ny vindkraft på fler ställen. Vi satsar därför 3,6 miljarder under 2023, under anslag 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion, på en lokal elbonus där kommunerna får 10 miljoner för varje befintlig TWh förnybar el som de producerar och 30 miljoner för varje tillkommande TWh förnybar el som de producerar. Miljöpartiet ser ett behov av denna typ av utbetalning även under lång sikt. Vi föreslår därför att den lokala elbonusen ligger fast till år 2050. Även solenergin har en stor potential i Sverige. Genom solceller på villatak och lägenhetshus kan hushållen spara pengar på sina elräkningar. Vi vill därför ändra reglerna för skattereduktionen för grön teknik (grönt avdrag), så att även andelsägd förnybar el omfattas. Det skulle underlätta investeringar från bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter i solenergi. Kostnaderna för detta förslag (minskade inkomster motsvarande 50 miljoner per år) faller under anslag 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion. Miljöpartiet anser dessutom att det offentliga bör gå före genom att installera solenergi på alla offentliga byggnader. Vi satsar därför 5 miljarder för år 2023 på detta, under anslag 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion. Med storskalig solvärme kan vi ersätta bioenergi och avfallsförbränning för att producera värme till fjärrvärmenätet. Det möjliggör användning av biobränslen där de behövs allra mest, för att ersätta fossila bränslen. För att stimulera investeringar i solvärme satsar vi 350 miljoner på ett investeringsstöd för storskalig solvärme, under anslag 1:3 Insatser för förnybar elproduktion. För att den positiva utvecklingen av förnybar energi ska hålla i sig behövs en kraftfull och konsekvent politik. Vi vill att den lokala nyttan av att satsa på förnybar energi ska öka genom att införa en lokal elbonus som ger kommunerna och regionerna betalt för den förnybara el som produceras lokalt och regionalt. Kraftiga satsningar på energieffektiviseringar Det snabbaste, billigaste och mest miljövänliga sättet att minska kostnaderna och miljöpåverkan för energi på är genom energieffektiviseringar. På kort sikt är energi ­ effektiviseringar det effektivaste som vi kan göra för att minska hushållens och företagens energikostnader. Det finns en mängd åtgärder man kan göra för att minska energiförbrukningen, både i villor, flerbostadshus och företag. För familjen eller fastighetsägaren kan det handla om investeringar i ny teknik som värmer ett hus eller lokaler. Det kan också handla om att optimera de olika system som redan existerar i en villa eller ett flerbostadshus, exempelvis genom att säkerställa att ventilation och värmesystem fungerar på bästa möjliga sätt tillsammans. För företaget kan det handla om att investera i mer effektiv teknik. Miljöpartiet vill att staten tar en mer aktiv roll i att stötta hushållen och företagen i denna utveckling. Vi föreslår ett stöd under nästkommande två år där staten tar 80 procent av kostnaden för alla åtgärder som effektiviserar energianvändningen för hushåll och fastighetsägare. Vi satsar sammantaget 7,5 miljarder på denna krisåtgärd, varav 6 miljarder ligger inom detta utgiftsområde under anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering. Övriga 1,5 miljarder ligger inom utgiftsområde 18 anslag 1:17 Energieffektivisering av flerbostadshus. Utifall att stödet inom anslag 1:17 inom utgiftsområde 18 tar slut kan pengar från anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering inom utgiftsområde 21 användas också för att investera i energieffektiviseringar av flerbostadshus. Denna krisåtgärd ska finansieras med pengar från de övervinster som Svenska kraftnät gjort tack vare de flaskhalsintäkter som tillfaller Svenska kraftnät i syfte att bygga ut elnätet. Energisteget bör snarast återinföras för att stötta näringslivets arbete med effektivisering. Vi satsar två miljarder på detta under anslag 1:2 Insatser för energieffektivisering. Bygg framtidens elnät och smarta energisystem Sveriges elnät är i stort behov av utbyggnad och utveckling. Miljöpartiet vill uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät som klarar mer förnybar el. För att EU ska kunna göra sig oberoende av skurkstater och klara klimatomställningen behöver vi samarbeta. Det kommer att underlätta för alla att bygga ut den billiga och miljövänliga förnybara energin, och vi kan överföra stora mängder el mellan EU:s länder. På så sätt kan vi hjälpa varandra med våra energibehov. Samtidigt ställer förnybar, intermittent energi nya krav på vårt energisystem. Därför satsar vi drygt 400 miljoner på teknik som kan hjälpa till att balansera nätet under anslag 99:1 Energi ­ teknik. Vi vill också satsa på testbäddar för att ta fram både affärsmodeller och ny teknik för flexibel produktion, flexibel konsumtion och flexibla elnät. Vi vill bygga det moderna, smarta energisystemet. Här behövs också forskning. Miljöpartiet vill därför öronmärka 40 miljoner av anslag 1:4 Energiforskning till testbäddar för experiment med flexibla elnät. Ett rättvist elprisstöd Att ge hushåll och företag stöd i en tid med skenande priser på många nödvändiga varor och tjänster är helt nödvändigt. Att regeringen ger stöd är bra men förslaget till hög ­ kostnadsskydd med anledning av de höga elpriserna är inte optimalt utformat. Dels är det orättvist utifrån ett fördelningspolitiskt perspektiv och det uppmuntrar inte heller till energibesparingar på ett optimalt sätt. Granskningar har visat att flera stora bolag som bundit sina elpriser – och därmed inte drabbats negativt av de höga elpriserna – har fått stöd på flera hundra miljoner kronor. Stödet belönar dessutom inte de hushåll som faktiskt gjort besparingar och ger inte heller mest till de hushåll som har störst behov. Miljöpartiet hade istället velat se ett stöd som ger en reell effekt för dem som behöver det bäst, hushåll som ligger på marginalen. Hushåll som kan anses vara utsatta kunder och kanske de facto riskerar energifattigdom. Miljö, natur och landsbygd Omfattande satsningar på starka ekosystem De nationella miljömålen, Agenda 2030 och miljölagstiftningen är centrala utgångs ­ punkter i arbetet med att säkra en god miljö som kan fortsätta att förse oss med livsviktiga ekosystemtjänster. EU:s gemensamma politik för klimat och miljö är nödvändig för att stärka arbetet med ren luft, rent vatten, biologisk mångfald och klimatomställning i hela EU. Klimat- och miljölagstiftningen behöver på många sätt skärpas och anpassas efter den kunskap som vi har idag om klimat- och miljökrisens allvar. Svensk lagstiftning behöver i flera avseenden anpassas efter EU:s miljö ­ lagstiftning för att vi ska nå upp till gemensamma miljö- och klimatmål. Existerande globala och regionala miljörelaterade avtal och direktiv behöver fullt ut implementeras, exempelvis konventionen för biologisk mångfald och EU:s direktiv för arter, habitat och havsmiljö. Miljö- och klimatskadliga subventioner behöver tas bort och de ekonomiska incitamenten för beteenden med positiv inverkan på klimat och miljö behöver öka. Omkring en halv till en miljon av planetens drygt åtta miljoner arter riskerar att utrotas inom några årtionden om inte kraftfulla åtgärder vidtas för att hejda den katastrofala utvecklingen. Forskare talar om att vi är inne i den sjätte massutrotningen. Utvecklingen är global men är tydlig också i Sverige. Orsakerna är förstörda livs ­ miljöer, exploatering av arter genom fiske-, jord- och skogsbruk, klimatförändringar, invasiva arter och miljöföroreningar. Skydd av djur och natur Läget för den biologiska mångfalden i Sverige är på många sätt akut. Runt tusen skogslevande arter är hotade. Ett omfattande problem är bristen på större, samman ­ hängande områden med höga naturvärden, som är ett krav för många arter. Östersjöns ekosystem står inför en akut kris och läget i Västerhavet är mycket allvarligt. För att vända artkrisen i skogen, säkra fungerande och motståndskraftiga ekosystem och nå miljömålen krävs därför omfattande satsningar på att bevara och återskapa värdefulla naturområden för framtiden. Avverkningstakten för värdefulla naturområden är redan mycket hög, enligt myndigheternas utvärderingar. Det handlar nu om att säkra bevarandet av det sammanhängande bälte av fjällnaturskogar som pekats ut i proposi ­ tionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (prop. 2021/22:58) och som Sverige har ett internationellt ansvar att bevara. Det handlar också om annan värdefull natur över hela landet, som att bevara de sista resterna av kontinui ­ tetsskogarna. Miljöpartiet vill därför satsa 15 miljarder under de närmaste tre åren på skydd av värdefull natur. Vi vill genomföra en satsning på att öka antalet nationalparker och förstärka arbetet med friluftsliv och allemansrätt. Det behövs också omfattande insatser för skötsel av redan skyddade områden. I många områden hotas exempelvis naturvärdena av igenväxning och av att hävden upphört; det gäller exempelvis många gräsmarker. Det handlar också om fortsatta insatser mot invasiva arter och för hotade arter, som pollinatörer, och andra satsningar på att stärka den biologiska mångfalden. Det behövs också en förstärkt viltförvaltning och en genetisk förvaltning av vargstammen. Naturbetesmarkerna är oerhört artrika och skötseln av ängs- och betesmarker och slåtterängar har en nyckelroll för att vi ska kunna nå miljömålen för kulturlandskapet. Det är oerhört viktigt att stödnivån är tillräckligt hög, omkring 300 miljoner kr/år, när förvaltningen nu går över till Naturvårdsverket från årsskiftet. För att finansiera arbetet med skötsel, stärkt biologisk mångfald och olika åtgärder för värdefull natur vill vi satsa 9 miljarder under tre år. Det är också fortsatt viktigt både att grundfinansieringen av våra miljövårdande myndigheter säkras och att denna också tillåts att öka för att finansiera nödvändiga satsningar. Återvätning av dikade torvmarker – en nyckelåtgärd för både klimat och miljö Våtmarker som dikats ut läcker stora mängder växthusgaser, men dessa läckage kan stoppas genom att marken återvätas. Återvätning har också många positiva effekter för djur och växter. Den biologiska mångfalden stärks, näringstillförseln och övergöd ­ ningen i sjöar, vattendrag och hav kan minska och den vattenhållande förmågan i landskapet stärks, vilket bidrar till ökad klimatanpassning. Miljöpartiet föreslår en omfattande satsning på återvätning av utdikade våtmarker. Det är viktigt att denna satsning består och sträcker sig långt fram i tiden, eftersom ryckighet i finansieringen har identifierats som både en knäckfråga och ett hot mot att uppnå högre kolinlagring och klimatnytta. Under kommande mandatperioder måste Sverige öka kolinlagringen i landskapet markant, bland annat till följd av kraven i EU:s klimatlag. De närmaste tre åren vill vi därför satsa 3,6 miljarder kronor inom anslaget Åtgärder för värdefull natur. Stärkt miljöövervakning – ryggraden i svenskt miljöarbete Miljöövervakningen är ryggraden i svenskt miljöarbete och behöver få tillräckliga resurser. Arbetet med långa tidsserier är centralt för att kunna följa tillståndet för exempelvis våra dricksvattentäkter, för fisken i hav och sjöar, för skogarna och för andra ekosystem över hela landet. Anslaget till miljöövervakning måste därför stärkas. Även anslagen till miljöforskning bör ökas för att vi ska kunna upprätthålla den höga nivån och fortsätta arbetet med att täcka kunskapsluckor som kan ligga till grund för ett stärkt åtgärdsarbete. Vänd krisen i haven Utvecklingen i våra hav är oerhört allvarlig och tillståndet för ekosystemen i både Östersjön och Västerhavet är på många sätt akut. Kommande mandatperiod är kritisk för att vända utvecklingen och återuppbygga ekosystemen igen och därför behövs omfattande satsningar och en bestående ökning av finansieringen. Även miljöarbetet för vattendrag och sjöar behöver förstärkas, bland annat för att finansiera arbetet med moderna miljövillkor för vattenkraften. Hav och klimat är två sidor av samma mynt. Ett friskt levande hav är en förut ­ sättning för kolinlagring och motståndskraft mot klimatförändringarna. Kopplingen mellan hav, klimatförändringar och havsförsurning behöver inkluderas i havsmiljö ­ arbetet och havsmiljöförvaltningen behöver få en större och tydligare roll i klimat ­ arbetet. En ekosystembaserad förvaltningsmodell ska genomsyra allt havsmiljöarbete och hela havspolitiken, inklusive fisket. En samlad proposition om hela Miljömåls ­ beredningens förslag, Havet och människan (SOU 2020:83), bör lämnas av regeringen snarast. Däribland ska en havsmiljölag införas och vara utgångspunkt för havsmiljö ­ arbetet. Likaså brådskar det att införa nya etappmål om skyddade områden. Åtgärdstakten i vattenmiljöarbetet behöver öka för att vi ska kunna nå vatten ­ direktivets mål om god ekologisk och kemisk status. Åtgärdsprogrammen är viktiga verktyg för att nå målen och ändra normerna. Att minska övergödningen är oerhört centralt, inte minst i havsmiljöarbetet. Det behövs också ett helhetsgrepp i fråga om sjöfartens påverkan på havsmiljön. Det saknas forskning och kunskap inom flera områden som är väsentliga för att vidta rätt åtgärder för att kunna nå miljömålet Hav i balans samt levande kust och skärgård. Miljöpartiet vill genomföra en omfattande och långsiktig höjning av Havs- och vattenmyndighetens anslag för havsmiljöarbetet, under tre år vill vi satsa drygt 10 miljarder kronor. Även länsstyrelserna har en central roll för att genomföra vattenarbetet, i fråga om både havsmiljöfrågor, den nationella planen för vatten och arbete för skydd av dricksvattenresurser. Ett giftfritt samhälle Spridningen av olika gifter i miljön är allt mer omfattande, vilket är ett hot mot både fungerande ekosystem, djur och växter och alla de tjänster som ekosystemen produc ­ erar. Det är också ett hot mot människors hälsa. Barn är särskilt utsatta för den ökande mängden gifter; de är extra känsliga och på många sätt skyddslösa. Förstärkta insatser krävs för arbetet mot en mängd gifter i miljön. Det handlar bland annat om att förstärka arbetet mot PFAS, läkemedelsrester i dricksvatten och en mängd andra farliga miljö ­ gifter. Det behövs kunskapsspridande arbete och olika informationsinsatser i fråga om hur farliga ämnen kan bytas ut mot mindre farliga, spridningsvägar i miljön behöver kartläggas och arbetet med att sanera förorenade områden behöver förstärkas. Sverige har en oerhört viktig roll i fråga om att driva dessa frågor internationellt och resurser behövs också för att skala upp detta arbete. Ett förstärkt arbete med giftfritt från början är en central del i arbetet för en cirkulär ekonomi. Internationellt miljö- och klimatsamarbete Sverige har en oerhört viktig roll att spela i fråga om att driva på det internationella miljö- och klimatarbetet. Därför är också våra bilaterala miljösamarbeten viktiga. Det handlar delvis om samarbeten med andra länders regeringar men även om att stärka individer, organisationer och företag som arbetar i sina nationella kontexter med att stärka sina länders klimatarbete. Många av dessa individer och organisationer lever under hot och får betala ett högt pris för sitt arbete; det är viktigt att Sverige fortsätter att stötta deras viktiga arbete. Stöd för gröna och trygga samhällen För att öka tryggheten i samhället behöver vi skapa trygga miljöer att vistas i. Grönområden har en positiv effekt på såväl luftkvaliteten som människors hälsa men kan samtidigt upplevas som otrygga. Samtidigt är fler grönområden viktiga för klimat ­ anpassning mot såväl skyfall som värmeböljor. Vi vill stödja skapandet av gröna och trygga samhällen, särskilt i politiskt eftersatta områden. Intensifiera arbetet med att skapa en cirkulär ekonomi Vår ekonomi orsakar en betydande miljö- och klimatpåverkan genom de produkter vi konsumerar. Det behövs mer regleringar för att produkter ska gå att återanvända och återvinna. Ansvaret för att ställa om till en ekonomi inom planetens gränser ska inte bara ligga på individen. Produkters miljö- och klimatpåverkan ska tydligt reflekteras i priset, så att det blir lätt och billigt att göra rätt. Det behövs en permanent höjd finansiering av insatser för cirkulär ekonomi till Naturvårdsverket. 5 miljoner i detta anslag (1:22) ska öronmärkas för ökad utsortering av plastfraktioner från avfall. Jordbruket, skogsbruket, vattenbruket och fisket behövs för en hållbar försörjning av livsmedel, material och energi och för omställningen till en fossilfri ekonomi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin och är avgörande för en levande landsbygd. Samtidigt brådskar omställningen mot ekologisk, långsiktig hållbarhet och en samhällsekonomi som ryms inom planetens gränser, också inom de gröna näringarna. Havens och skogarnas ekosystem är på många sätt i kris; det sker ett överutnyttjande av naturresurserna och bristerna i miljöhänsyn är mycket omfattande och snarare regel än undantag. Det behövs en genomgripande omställning mot hållbara, naturnära brukningsmetoder inom skogsbruket och småskalighet och skonsamma metoder inom fisket. Ekosystemens livskraft måste få sätta ramarna. Miljöpartiet vill öka självförsörjningen av svenskproducerade livsmedel, av bas ­ livsmedel och av grönsaker, frukt och andra vegetabilier. Samtidigt behövs omfattande satsningar på miljöåtgärder inom jordbruket, stärkt biologisk mångfald i hela landet och åtgärder för att öka kolinlagringen och markens bördighet. Det behövs ett utvidgat syn ­ sätt på vad marken ska producera per hektar utöver livsmedel, där olika ekosystem ­ tjänster som rent vatten, bördiga jordar och artmångfald måste räknas in. Omställning till naturnära och hyggesfritt skogsbruk Ekosystemet i skogen har utarmats och den biologiska mångfalden är i kris. Runt tusen rödlistade arter som lever i skogen är hotade. Skogsvårdslagen behöver revideras för att skogsbruket som helhet ska kunna uppfylla miljömålen. Den behöver också arbetas in i miljöbalken. Ett skogsbruk i samklang med ekosystemen kräver en bred övergång till naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder, vilket kräver utveckling av nya affärs ­ modeller, ökad rådgivning och stöd till skogsbrukarna. Miljöpartiet vill införa ett omställningsstöd riktat till enskilda skogsägare för övergång till hyggesfria brukningsmetoder. Klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga exempelvis torka, skogsbränder och översvämningar men också för att bättre kunna hantera klimat ­ förändringarnas effekter och förbättra återväxten. Miljöpartiet vill satsa på en nationell rådgivningskampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder. Det behövs även omfattande satsningar på återvätning av skogsmark, både för stärkt biologisk mångfald och för ökad klimatnytta. Kunskap om naturen och landskapsplanering Myndigheternas arbete med landskapsplanering i samverkan med markägarna behöver fördjupas, för att säkra statens ansvar för ekologisk funktionalitet och för att kunna verka för att identifierade områden med värdefull natur skyddas från negativ påverkan. Det är nödvändigt att en satsning på en systematisk, nationell skogsinventering genom ­ förs, som ett kunskapsstöd till skogsägarna och ett viktigt verktyg för landskaps ­ planering. Både fysisk inventering och fjärranalysmetoder kommer att krävas. Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för ersättning till skogsägare De kvarvarande resterna av naturskogar med höga naturvärden i hela landet måste bevaras och skyddas. Naturen måste sätta ramarna för nyttjandet av skogen. Skogs ­ styrelsen måste ha tillräckliga resurser för att betala ut ersättningar till skogsägare för skydd av den fjällnära skogen men även för andra skogar i hela landet. Skogsägare ska inte behöva vänta i åratal på besked och utbetalning av pengar; det måste finnas till ­ räckligt mycket pengar i budgeten. Därför måste anslagen till Skogsstyrelsen öka. Skötselåtgärder i skyddade områden är mycket eftersatta och behovet mycket stort. Resurserna för skötsel av skyddade områden behöver öka. En cirkulär och hållbar bioekonomi Miljöpartiet vill se en ökad lokal förädling av produkter inom jord- och skogsbruk och en innovativ produktutveckling. Cirkulära affärsmodeller som ökar resurshushållningen måste öka i omfattning. En cirkulär bioekonomistrategi där resurser från den gröna näringen kan ersätta fossila råvaror måste också inriktas på mer hushållning med skogens begränsade resurser och mer långlivade produkter från skogen. Genom att hushålla med resurserna, minska användningen av kortlivade produkter som papper och öka återvinningen och återbruket kommer skogsbruket att kunna bedrivas hållbart med ett ökat skydd av biologisk mångfald, klimatanpassning av skogarna och ökad kolinlagring. Naturnära jobb Satsningarna på gröna jobb i skogen har varit framgångsrika både för den nytta som uppnåtts i skogen och för att skapa jobb på landsbygden och sänka tröskeln för ett nytt jobb för exempelvis nyanlända. Totalstopp för industriellt fiske och övergång till hållbara fiskemetoder Fisket måste bli ekosystembaserat. Trålgränsen för fisket måste omgående flyttas ut till 12 nautiska mil längs hela kusten, inga dispenser ska ges och ett generellt förbud mot bottentrålning bör införas. Sverige bör verka för att EU tar fram en avvecklingsplan för industriell trålning, och det småskaliga, kustnära fisket ska samtidigt stöttas. Det behövs fortsatta satsningar på en övergång till hållbara, skonsamma fiskemetoder. Ett levande lantbruk i hela landet Det höga kostnadsläget för många av jordbrukets viktiga insatsvaror har lett till ett allvarligt läge för svenskt lantbruk. Det är viktigt att både stötta lantbruket i det svåra läget och samtidigt fortsätta omställningen till ett fossilfritt lantbruk, med ökad miljö- och klimatnytta. Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige, som säkrar en hög självförsörjning av livsmedel, foder, energi och råvaror. Ett lantbruk där råvaror, energi och tjänster produceras nära konsumenten, där förädlingen i ökad utsträckning sker lokalt och där efterfrågan på svenskproducerade ekologiska livsmedel stadigt ökar. Vi vill att såväl stora som små företag inom de gröna näringarna stimuleras att använda hållbara metoder som stärker den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster. Jordbrukspolitiken har under lång tid varit inriktad på storleksrationalisering. För att kunna ha ett levande lantbruk i hela landet som bidrar till landsbygdsutveckling ur ett bredare perspektiv, ett mer regenerativt jordbruk, en ökad självförsörjningsgrad och mindre sårbarhet måste stödet också riktas till små och mellanstora jordbruk. Ekologiskt jordbruk är på många sätt en spjutspets för ökad hållbarhet inom jord ­ bruket och bidrar till en mängd ekosystemtjänster, använder inga naturfrämmande bekämpningsmedel och minskar därmed belastningen av gifter i mark och dricks ­ vattenresurser. Miljöpartiet vill öka stödnivåerna till ekologiskt jordbruk med 200 miljoner per år. Självförsörjningen av livsmedel behöver öka. Det behövs ökade stöd till grönsaks- och trädgårdsodlingen och ökade stöd till odling av baljväxter. I det svåra ekonomiska läget behövs även kapacitet för fortsatta stöd till djurhållning, för att undvika att lantbruk läggs ned. Nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling, Eldrimner, utgör en viktig motor och pusselbit i arbetet för en levande landsbygd, stärkt lokal förädling och livskraftiga jordbruks- och livsmedelsföretag i hela landet. Det är viktigt att Eldrimner får ett varaktigt och långsiktigt stöd för sin verksamhet, och det bör tilldelas 30 miljoner kronor per år inom anslag 1:15. Ökat klimat- och miljöarbete i lantbruket Miljöpartiet anser att Sverige fullt ut måste arbeta för att öka klimat- och miljöarbetet i enlighet med Farm to fork-strategin samt öka stödet till fler miljöåtgärder och till små lantbrukare. En betydande del av Sveriges totala klimatutsläpp kommer från jordbruket. Jordbrukssektorn behöver egna klimatmål. Förbrukningen av fossila bränslen är en betydande källa till utsläpp, liksom användning och produktion av konstgödsel. För att ställa om jordbruket behöver energin i maskiner och transporter komma från bio ­ bränslen, vätgas och el. En biopremie för lantbruket bör införas, i enlighet med förslaget i utredningen Vägen till ett fossiloberoende jordbruk (SOU 2021:67). Jordbruket måste bli fossilfritt och självförsörjningen av insatsmedel till jordbruket måste öka. Det handlar bland annat om drivmedel, gödsel och foder. Ett jordbruksavdrag bör införas och nedsättningen av dieselskatten för jordbruket bör tas bort. Biologisk mångfald och stärkta miljöåtgärder Omställningen i enlighet med EU:s strategi för jordbruket, Farm to fork, strategin för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade satsningar på ekologiskt lantbruk. Finansieringen av olika miljöåtgärder och ökad biologisk mångfald inom jordbruket, samt utveckling och innovation av ekologiska odlingsmetoder, behöver stärkas. Miljöpartiet vill därför öka stödet till miljöåtgärder för stärkt biologisk mångfald. Även ett särskilt stöd för vallodling bör införas. Naturbetesmarkerna har en avgörande roll för att vi ska kunna nå miljömålen för kulturlandskapet. Hävden av naturbetesmarker behöver stöttas och för att de ska kunna bibehållas och öka i omfattning behöver stödnivåerna öka till full kostnadstäckning, och rådgivningen och hjälpen till markägare i fråga om naturbetesmarkerna behöver öka. Även fäbodbruken har en otroligt viktig roll för att bevara den genetiska mångfalden hos lantraser, för bevarad hävd och för den starka kulturella traditionen. För att garantera en långsiktig finansiering av Artdatabanken vid SLU vill vi se ett nytt anslagsvillkor som garanterar en tillräcklig finansiering av Artdatabanken inom anslag 1:23, med drygt 100 miljoner kr per år. En långsiktig strategi för hantering av vattenresursen Skyddet av dricksvattenresurserna måste stärkas. Det behövs en långsiktig, nationell strategi för hantering av vattenresursen och den politiska styrningen av vattenförsörj ­ ningen måste stärkas. Klimatanpassning måste vara en utgångspunkt. Samverkan och katastrofberedskap på lokal nivå måste öka. Det behövs satsningar på att komma åt den samlade och ökande miljöpåverkan på dricksvattnet från en mängd olika förorenings ­ källor. Arbetet med att reglera blandningar av gifter i miljön, den så kallade cocktail ­ effekten, måste skyndas på, och likaså arbetet med att byta ut farliga kemikalier mot bra alternativ. Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och andra vattenåtgärder Det behövs en omfattande satsning för att stärka vattenarbetet i hela landet. Behoven av ökade investeringar och reinvesteringar i VA-nätet är mycket omfattande; det krävs satsningar på avancerad rening som fångar upp miljögifter och läkemedelsrester och på många håll är problemen med PFAS-föroreningar mycket stora. Många kommuner kan inte på egen hand förväntas klara av de investeringar och reinvesteringar i gamla ledningsnät som krävs, utan kommer att behöva statligt stöd. Utmaningarna är särskilt stora i många landsbygdskommuner. Miljöpartiet vill därför genomföra en särskild satsning för olika typer av vattenåtgärder. Satsning på stärkt beredskap för dricksvatten och livsmedel Utöver ett nytt anslag för vattenåtgärder vill Miljöpartiet genomföra en särskild satsning för ökad beredskap där åtgärder för stärkt vattenförsörjning och livsmedelsberedskap ingår. Satsningen går till relevanta myndigheter för att stärka och långsiktigt bygga upp beredskapsförmågan. En bättre djurvälfärd Svensk djurhållning av livsmedelsproducerande djur är ofta en kompromiss mellan ekonomiska intressen och djurens behov. Ofta blir priset för djuren alltför högt. Miljöpartiet anser att de djur som vi människor har ansvar för och föder upp ska få leva ett gott liv. Vi vill förbjuda minkfarmer och utöka arbetet med djurfria forsknings ­ metoder. Vi vill att burhållning av höns får ett slut och att kycklinguppfödningen går över till mer långsamväxande raser. Bedövningen av alla djur före slakt ska vara snabb och smärtfri. Metoder som inte lever upp till detta, till exempel nuvarande elbedövning av slaktkycklingar och koldioxidbedövning av grisar och fiskar, ska fasas ut. Vi vill öka antalet djur som får gå ute på bete, utöver minimikraven för bete. Därför vill vi också införa en särskild djurvälfärdsersättning för ökat bete som stöttar lant ­ brukare som ökar betet utöver lagstiftningens krav, som låter djuren gå på gräsmark, inte enbart utevistelse och röra sig fritt i sina naturliga gångarter. Skatt på överanvändning av antibiotika inom djurhållningen Dålig djurhållning skapar allvarliga hälsorisker, i första hand för djur men även för människor. Varje år dör hundratusentals människor av sjukdomar orsakade av bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. Missbruk av antibiotika, såsom att antibiotika rutinmässigt används i djuruppfödning i många andra länder, måste stoppas för att minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Miljöpartiet vill införa en skatt på kött där antibiotika överanvänds i djurhållningen. Svenska djurhållare använder överlag lite antibiotika i djurhållningen och kommer därför inte att träffas av skatten men miss ­ gynnas starkt av konkurrens från importerade produkter från producenter med lägre produktionskostnader, sämre djurhållning och högre antibiotikaanvändning. God djurhållning och låg antibiotikaanvändning bör premieras. Satsning på veterinärer Sverige har idag ett skriande behov av veterinärer. Miljöpartiet vill därför öronmärka 10 av de drygt 750 miljoner som ges till Jordbruksverket för att satsa på distrikts ­ veterinärerna. Utan tillräckligt många veterinärer är det i praktiken omöjligt att upprätthålla ett starkt djurskydd. Satsning på djurfri forskning Miljöpartiet anser att Sverige behöver utarbeta en nationell plan för övergång till djurförsöksfri forskning, för att leva upp till EU-direktivets mål om att ersätta djurförsök. Det är angeläget att kompetenscentret för att ersätta, minska och förfina djurförsök på Jordbruksverket, 3R-centret (reduce, replace, refine), får fortsatt finansiering via Jordbruksverkets ramanslag. Sverige behöver en mångfald av stora och små företag som skapar möjlighet till försörjning och arbetstillfällen och bidrar till livskvalitet och utveckling. Vi vill ge fler företag möjlighet att verka, växa och utvecklas. Svenska företag har inlett klimat ­ omställningen – framtidens hållbara näringsliv har redan börjat ta form. Vi vill uppmuntra, stötta och mana på denna utveckling. Våra svenska företag är avgörande för Sveriges klimatarbete och konkurrenskraft. Klimatomställning, automatisering, den fortsatta digitaliseringen och utvecklingen av artificiell intelligens är möjligheter och utmaningar som staten måste hjälpa såväl företag som arbetstagare med. Kostnaderna för småföretagare är ofta stora i förhållande till deras omsättning. Miljöpartiet vill därför stötta Sveriges småföretagare genom ett särskilt avdrag. Det är viktigt att slå vakt om den kreativitet och det ansvarstagande som finns bland entrepre ­ nörer och företagare och stötta hållbara affärsmodeller. Inte minst i tjänstesektorn. Miljöpartiet vill bevara avdraget för reparationer och uthyrning, ett så kallat hyber ­ avdrag, redovisat under skattedelen av vår skuggbudget. Miljöpartiet ställer sig vidare bakom storleken på regeringens anslag 1:24, elstöd för företag. Däremot vill vi se en utformning av elstödet som mer tydligt riktar sig till de företag som hamnat i en tuff sits. Det är viktigt att företag som inte drabbats hårt av elpriskrisen inte heller får stöd, exempelvis stora bolag som bundit sitt elpris över lång tid. Bilaga Tabell 4–10 Tabell 4 Utgiftstak för staten Miljoner kronor - avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Takbegränsade utgifter 152 544 177 166 200 490 Budgeteringsmarginal 46 656 44 815 27 319 Utgiftstak för staten 199 200 221 981 227 809 Tabell 5 Kommunsektorns finanser Miljoner kronor - avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Kommunernas inkomster 24 650 28 600 28 600 Kommunal inkomstskatt 10 650 14 600 14 600 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 14 000 14 000 14 000 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden ±0 ±0 ±0 Utgifter 6 700 6 700 6 700 Finansiellt sparande i kommunsektorn 17 950 21 900 21 900 Tabell 6 Den offentliga sektorns finanser Miljoner kronor - avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Offentlig sektors inkomster 57 017 45 493 46 949 Offentlig sektors utgifter 117 744 142 366 165 690 Finansiellt sparande i offentlig sektor −60 726 −96 873 −118 740 Staten −83 876 −123 973 −145 840 Ålderspensionssystemet 5 200 5 200 5 200 Kommunsektorn 17 950 21 900 21 900 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −0,81 % −1,14 % −0,37 % Tabell 7 Statens budgetsaldo och statsskulden Miljoner kronor - avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Inkomster i statens budget 47 367 30 893 32 349 därav inkomster av försåld egendom 1 000 ±0 ±0 Utgifter i statens budget 130 244 154 866 178 190 därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 Statens budgetsaldo −82 876 −123 973 −145 840 Statsskuld vid årets slut 82 876 206 849 352 689 Tabell 8 Inkomster i statens budget Miljoner kronor - avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Direkta skatter på arbete 19 278 22 993 24 108 Indirekta skatter på arbete −77 550 −155 200 −155 200 Skatt på kapital 16 700 16 850 17 000 Skatt på konsumtion och insatsvaror 14 839 15 350 15 541 Offentliga sektorns skatteintäkter −26 733 −100 007 −98 551 avgår skatter till andra sektorer 62 100 130 900 130 900 Statens skatteintäkter 35 367 30 893 32 349 Periodiseringar ±0 ±0 ±0 Statens skatteinkomster 35 367 30 893 32 349 Övriga inkomster 12 000 ±0 ±0 Inkomster i statens budget 47 367 30 893 32 349 Tabell 9 Förslag till utgiftsramar 2024-2025 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2024 2025 01 Rikets styrelse 252 322 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 10 10 03 Skatt, tull och exekution −170 −170 04 Rättsväsendet 200 200 05 Internationell samverkan 330 330 06 Försvar och samhällets krisberedskap 1 783 1 465 07 Internationellt bistånd 14 547 20 100 08 Migration 388 388 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 22 023 34 053 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 6 995 6 998 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 2 790 2 790 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 12 108 11 961 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 661 1 034 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2 570 2 504 15 Studiestöd 1 467 1 467 16 Utbildning och universitetsforskning 5 248 5 258 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 2 817 2 841 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 765 6 705 19 Regional utveckling 567 567 20 Allmän miljö- och naturvård 19 421 25 822 21 Energi 18 406 15 706 22 Kommunikationer 21 629 20 129 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 3 060 3 710 24 Näringsliv ±0 ±0 25 Allmänna bidrag till kommuner 14 000 14 000 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden 154 866 178 190 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter 154 866 178 190 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa 154 866 178 190 Tabell 10 Inkomster 2024-2025 Miljoner kronor Inkomsttitel Avvikelse från regeringen 2024 2025 1100 Direkta skatter på arbete 22 993 24 108 1111 Statlig inkomstskatt 20 043 21 158 1115 Kommunal inkomstskatt 14 600 14 600 1120 Allmän pensionsavgift −145 500 −145 500 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner 133 850 133 850 1200 Indirekta skatter på arbete −155 200 −155 200 1210 Arbetsgivaravgifter −155 200 −155 200 1240 Egenavgifter ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 1280 Nedsättningar ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 1300 Skatt på kapital 16 850 17 000 1310 Skatt på kapital, hushåll 18 700 18 900 1320 Skatt på företagsvinster −1 850 −1 900 1330 Kupongskatt ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut ±0 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 15 350 15 541 1410 Mervärdesskatt −80 −80 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 ±0 1430 Energiskatt 6 750 6 750 1440 Koldioxidskatt 10 10 1450 Övriga skatter på energi och miljö 2 426 2 507 1470 Skatt på vägtrafik 2 500 2 530 1480 Övriga skatter 3 744 3 824 1500 Skatt på import ±0 ±0 1600 Restförda och övriga skatter ±0 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) −100 007 −98 551 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 130 900 130 900 Statens skatteintäkter (periodiserat) 30 893 32 349 1900 Periodiseringar ±0 ±0 1000 Statens skatteinkomster 30 893 32 349 Övriga inkomster (kassamässigt) ±0 ±0 2000 Inkomster av statens verksamhet ±0 ±0 3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 30 893 32 349 Märta Stenevi (MP) Per Bolund (MP) Janine Alm Ericson (MP) Nicklas Attefjord (MP) Emma Berginger (MP) Camilla Hansén (MP) Daniel Helldén (MP) Annika Hirvonen (MP) Marielle Lahti (MP) Rebecka Le Moine (MP) Amanda Lind (MP) Katarina Luhr (MP) Bassem Nasr (MP) Emma Nohrén (MP) Jan Riise (MP) Jacob Risberg (MP) Elin Söderberg (MP) Ulrika Westerlund (MP)

Motion till riksdagen 2023/24:2689 av Märta Stenevi m.fl. (MP) Det gröna framtidsbygget Sammanfattning De stora samhällsutmaningar vi står mitt i måste mötas med handlingskraft. Klimatkris, kraftig förlust av biologisk mångfald, krig i vårt närområde, ifrågasättande av grund ­ läggande värden om demokrati och mänskliga rättigheter, ökade ekonomiska klyftor och kriminella gäng som utövar ett brutalt våld är stora samhällsutmaningar som med mod och beslutsamhet måste vändas till drivkrafter för att bygga ett hållbart samhälle med frihet, trygghet och välstånd i hela vårt land. I Miljöpartiets budgetmotion presenterar vi historiska satsningar för grön omstäl ­ lning och ett robust samhällsbygge som möter klimatkrisen och naturkrisen, stärker välfärden och skapar förutsättningar för alla människor att växa och utvecklas genom livslångt lärande och folkbildning. Klimatomställningen är vår tids största utmaning, samtidigt bär den med sig enorma möjligheter. Vi satsar på industrins klimatomställning för stärkt konkurrenskraft, nya jobb och samhällsutveckling i hela landet. Vi genomför en historisk utbyggnad och upprustning av transportinfrastrukturen med järnvägen som bas. Vi vill säkerställa såväl ett enkelt resande i vår vardag som nya möjligheter för långväga godstransporter. Vi rustar hela samhället för ett förändrat klimat. Med stora satsningar på klimatanpassning kan vi säkra upp samhällsviktig infrastruktur från översvämningar, ras och skred, skapa förutsättningar för skogsägare och lantbrukare att öka sin motståndskraft mot klimat ­ relaterade risker såsom torka och nya insektsangrepp, samt säkerställa att vi inte bygger in sårbarheter i samhället framåt. Vi bygger ett robust och flexibelt elsystem som både kan ge hushållen låga elräkningar och industrin den el den behöver i närtid för klimat ­ omställning. Med sikte på ett förnybart elsystem säkerställer vi en god elförsörjning i hela landet med så små och få risker som möjligt i en orolig omvärld. I oroliga tider, i en föränderlig värld, ska Sveriges befolkning känna trygghet i en stark välfärd och robusta sociala skyddsnät. Vi anser att staten i nuvarande ekonomiska läge ska ta ett större ansvar. Vi ger ett kraftigt tillskott till kommuner och regioner för att trygga resurser till vård, skola och omsorg. Och vi inflationssäkrar bidrag för att fånga upp hushåll med minst ekonomiska marginaler. Nu sker en snabb utveckling och Sverige har förutsättningar att tillvarata möjlig ­ heterna och hantera utmaningarna. Här finns kreativitet, innovationskraft och entre ­ prenörskap. Vi skapar förutsättningar för alla människor att växa och utvecklas genom satsningar på livslångt lärande, forskning och folkbildning. Naturresurserna är begränsade, men människors kreativitet är obegränsad. Vi satsar på skydd av värdefull natur och med ökade medel till kultur och kreativa näringar skapar vi förutsättningar för ständig innovation och utveckling, och för givande livsmiljöer i hela landet som gör att människor vill bygga sitt hem och rota sig på de platser där nya jobb växer fram. Vi bygger ett hållbart samhälle för frihet, trygghet och välstånd. Tillsammans kan vi forma en framtid att längta till! Innehållsförteckning Sammanfattning Förslag till riksdagsbeslut Inledning Sammanfattning Det ekonomiska läget Hushåll pressas av inflationen – som är på väg ned Lågkonjunktur, högre arbetslöshet och krasch i bostadsbyggandet Risk för stora nedskärningar i offentlig sektor Inflation och räntehöjningar runtom i världen Klimatkrisen leder till en mer volatil ekonomi Grön industripolitik på uppsving i omvärlden Den ekonomiska politikens inriktning Det klimatpolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket måste klimatsäkras 100 miljarder per år för en trygg klimatomställning En investeringsbudget för klimatet och hushållen Skuldbana med Miljöpartiets finanspolitik Kraftigt utökade klimatsatsningar och grön samhällsomställning Miljöpartiets satsningar Klimatklivet och Industriklivet har varit framgångsrika och bör utökas Klimatbonus för rena elbilar Leasingbonus Förstärkt och utvidgad klimatpremie Kompetenslyft för klimatomställningen Förstärkning av myndigheterna för att möjliggöra klimatomställningen Öka anslagen till klimatanpassning Klimatanpassningsmedel till MSB och länsstyrelserna avvecklas inte Klimatanpassningskliv för innovativa investeringar Storskaliga klimatanpassningsåtgärder där statlig finansiering är särskilt lämplig Stärk anslaget för ras- och skredsäkring längs Göta älv till den nivå SGI vill ha Ökad satsning mot matsvinn Omställning till ett rent och förnybart energisystem Storsatsa på förnybar och billig energiproduktion Ge solenergin rätt förutsättningar Solenergi på offentliga byggnader och storskalig solvärme Kraftiga satsningar på energieffektiviseringar för hushåll och företagare Bygg framtidens elnät och smarta energisystem Kraftsteget för storskalig energilagring Vattenkraft Stärk välfärden och hushållen Ekonomisk trygghet för dem med allra minst marginaler Förbättringar i sjukförsäkringen Inför steglösa nivåer i sjukförsäkringen Höj den lägsta nivån i både sjuk- och aktivitetsersättningen Stopp för att nekas sjukpenning retroaktivt Stopp för att slås ut på grund av försenad rehabilitering Inför preventionsersättning Mer flexibel vilande ersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen Värna rehabiliteringsmöjligheter Öka möjligheten att arbeta ideellt med bibehållen ersättning Höj schablonen för personlig assistans Cykelstöd för personer med funktionsnedsättning som behöver specialutformad cykel Ett högkostnadsskydd för tandvård Nej till att göra tandvård dyrare för unga Kostnadsfria preventivmedel för alla upp till 26 år Kvalitetsregister i vården för könsdysfori och vissa SRHR-frågor Låt återhämtningsbonusen fortsätta att bidra till förändring Feltänkt med prestationsbaserad ersättning kopplad till vårdplatser Inga minskade anslag till personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp Gratis vård för personer som har utsatts för sexuella övergrepp Särskilda insatser för samisk hälsa Nytt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism Utred ett sammanslaget system vid arbetslöshet och sjukdom Stärk skyddsnäten Inflationssäkra barnbidraget Inför en tredelad föräldraförsäkring Inflationssäkra underhållsstödet Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer Stärk skuggsyskons möjlighet att få egna behov tillgodosedda Kriskommission mot barnfattigdom Förstärk de allmänna bidragen till kommuner och regioner En grön konsumentpolitik En kraftfull naturpolitik för stärkt biologisk mångfald och stor klimatnytta Omfattande satsningar på starka ekosystem Skydd av djur och natur Åtgärder för värdefull natur, hotade arter och naturtyper Återvätning av dikade torvmarker – en nyckelåtgärd för både klimat och miljö Biologisk mångfald i odlingslandskapet Förstärkt viltförvaltning Satsning mot invasiva arter Förstärkt arbete med nationalparker och friluftsliv Stärkt miljöövervakning – ryggraden i svenskt miljöarbete Stärkt miljöforskning i takt med tiden Vänd krisen för haven Långsiktig nivåhöjning av Havs- och vattenmyndighetens anslag som möjliggör högre åtgärdstakt Totalstopp för industriellt fiske och övergång till hållbara fiskemetoder Flytta ut trålgränsen och inför ett omställningsstöd till hållbart fiske Rädda ålen Ökad fiskerikontroll En långsiktig strategi för hantering av vattenresursen Ett giftfritt samhälle Sanering och återställning av förorenade områden Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och vattenåtgärder Substitutionscentrum på europeisk nivå Internationellt miljö- och klimatsamarbete Intensifiera arbetet med att skapa en cirkulär ekonomi Miljöprövningar och tillståndsprocesser Utbildning Bättre ekonomi för studenter Livslångt lärande Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling En bättre skola för alla En likvärdig förskola för alla barn Alla barn ska ha rätt till fritids Grönt kunskapslyft och stärkt yrkeshögskola Satsa på lärarna Öka tillgången till kultur från förskola till gymnasium Högre utbildning och forskning Stärkt stöd till utbildning för föräldrar med döva barn Kultur, medier, trossamfund och fritid Stärk den fria kulturen En långsiktig återhämtningsplan efter pandemin – för kultur i hela landet Folkbildning Ökade lokalkostnader Kulturarvet – stärk beredskapen Kulturen vi upplever tillsammans Konstnärers och kulturskapares villkor behöver förbättras Film Barns kultur ska särskilt värnas Paket för läsfrämjande, språk och litteratur Ett starkt föreningsliv och civilsamhälle Idrott, friluftsliv och fritidsaktiviteter för alla barn och unga Operan Åtgärder för att stärka demokratin Medie- och informationskunnighet och mediestöd Värna kulturråden Regional samordning av klimat- och energiomställning Språk- och kultursatsningar för nationella minoriteter Stärkta insatser för urfolket samerna Satsningar på näringslivets klimatomställning för stärkt konkurrenskraft Satsningar på gröna basnäringar för ökad beredskap, starka ekosystem och en levande landsbygd Satsningar på de kulturella och kreativa näringarna Riktade satsningar på spelbranschen Rättspolitik och förebyggande åtgärder Förbättrad lärandekultur genom en ”lex Maria” för polisen Förbättrad tillsyn genom att inrätta en polisinspektion Effektivisera utredningsarbetet och korta handläggningstiderna vid NFC Slå mot pengarna Insatser för barn i riskzonen för kriminalitet Snabbspår till utredning för barn i riskzon Överväg att avskaffa kortare fängelsestraff som påföljd Mer stöd till brottsoffer Se över inkomsttaket för rättshjälp Ny nationell stödlinje för anhöriga till gängkriminella Bostad och samhällsplanering Återinför investeringsstödet – bygg mer bostäder för fler människor Ett tryggt hem Minska klimatpåverkan från byggsektorn Energieffektivisering av flerbostadshus Gröna och trygga samhällen Klimatanpassning av bebyggd miljö Transporter Klimatbonus för rena elbilar Elbusspremien ligger kvar Skrotningspremie Leasingbonus Fossilfria transporter i hela landet Lättare att cykla och åka kollektivt Planera samhället hållbart Ett reformerat och rättvist reseavdrag Flygets utsläpp ska minska Utvecklingssamarbete Försvar och krisberedskap Stötta kommuner och regioners krisberedskap Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen Informations- och cybersäkerhet Försörjningsberedskap Nytt anslag: Motståndskraft Frivilliga försvarsorganisationer och ideella organisationer En tydlig väg till integration Ge dem som flytt från Ukraina möjligheter till ett bra liv i Sverige Förläng och individanpassa etableringsprogrammet Kommuner ska ha möjlighet att ge bra insatser till nyanlända Utöka programmet Svenska från dag ett och mer folkbildning En fungerande och rätt riktad arbetsmarknadspolitik Resurser för insatser till de arbetslösa som är i behov av särskilda insatser ska ej minska när behoven är stora Fler insatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Inrätta ett nationellt center för samhällsorienteringen Arbetsmarknadens parter kan fylla viktig funktion för nyanlända Medborgarkontor, studiecirklar och hubbar Höj dagersättningen för asylsökande Korta ned handläggningstiderna på migrationsdomstolarna Regeringen går i helt fel riktning med förändringarna av mottagningssystemet Återställ schablonersättningen för ensamkommande barn Slopa förslaget om återvändandecenter och utökat förvarstagande Villkora inte biståndet Återställ antalet kvotflyktingar Försvåra inte möjligheten att bli medborgare Jämställdhet i realiteten Stöd till jourer och stödverksamhet Miljöpartiets skattereformer Återinförd övre brytpunkt för statlig skatt och pausad indexering Bankerna kan bidra mer Avskaffa funkisskatten Nej till ytterligare ett jobbskatteavdrag Sänkt skatt för boende i glesbygd istället för fördjupat fossilberoende Utökat växa-stöd Halverad moms på reparationer Höjd och progressiv kapitalbeskattning Skatterättvisa för 1957:orna Flyget ska bära mer av sina klimatkostnader Återinförd koldioxidskatt på fossila bränslen i kraft- och värmeverk Slopad moms på solpaneler och borttagen 500 kw-gräns Avvisat höjt rottak Grön skatteväxling inom jordbruket Nej till sänkt skatt på snus och plastpåsar Bilaga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2024–2026 enligt förslaget i tabell E i motionen. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2024 enligt förslaget i tabell C i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2024 enligt förslaget i tabell A i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell B som riktlinje för regeringens budgetarbete. Inledning Vi befinner oss i en tid med stora samhällsutmaningar. Klimatförändringar och kraftig förlust av biologisk mångfald skakar grundförutsättningarna för trygghet, frihet och ekonomisk utveckling. Sverige befinner sig samtidigt i ett svårt läge i en orolig om ­ värld. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina har kastat Europa och Sverige in i en kostnadskris som drabbar hushållen, företagen och välfärden. Det är en tid som kräver en kraftfull ekonomisk politik och ett tydligt klimatpolitiskt ledarskap. Istället för att satsa backar regeringen in i framtiden med en för kortsiktig och otillräcklig politik för att möta de utmaningar vi står inför. Utsläppen och de klimatförändringar vi redan ser måste mötas med kraftfull politik. Därför vill vi investera 100 miljarder per år i tio år i en verkligt rättvis klimatomställning. Det är stora investeringar – men att inte göra det kommer att kosta långt mycket mer. Inte bara i pengar – utan i människors liv, förstörd natur och sämre förutsättningar för välfärden. Att leda den gröna omställningen och investera i den infrastruktur och den teknik som kommer att ligga till grund för Sveriges framtida välstånd kommer leda till en mängd konkurrensfördelar för svenska löntagare och företag. Om vi inte investerar riskerar vi inte bara klimatmålen utan också att vi hamnar på efterkälken i industri ­ utvecklingen. Det är dåligt både för klimatomställningen, företagen, de som jobbar där och hela välfärden som är beroende av skatteintäkterna för sin finansiering. Den här regeringens ekonomiska politik är förlegad och de gömmer sig bakom ett argument om hög inflation. Så agerar inte andra världsledare. I USA lanserar Biden ­ administrationen jättelika klimatinvesteringar och inflationen sjunker. Också i EU och i det annars så sparsamma Tyskland lanseras stora satsningar för att snabba på klimat ­ omställningen. Även där sjunker inflationen. Regeringens påstående att vi måste välja mellan stark ekonomi för hushåll och företag eller starkt klimatarbete som sänker utsläppen är både farligt och bakåtsträvande. Dessutom stämmer det inte. En trygg och rättvis omställning av samhället kräver investeringar NU. För varje år som går riskerar vi att förvärra situationen framåt. De utsläpp som regeringen ökar nästa år kommer att kosta i klimatanpassning 2045, eftersom utsläppen ackumuleras. Att bryta vårt fossilberoende så fort som möjligt är också avgörande för att skydda hushållen, välfärden och företagen från framtida kostnadschocker till följd av skenande bränslepriser. Sverige har en mycket låg statsskuld. Nu är det dags att använda det utrymmet för att göra de nödvändiga investeringar som krävs i vårt samhälle. Det gynnar framtida generationer via en stark industri med fler gröna jobb och företag samtidigt som det minskar koldioxidutsläppen och ger en värld som går att leva i. Det är i närtid det avgörs om Sverige kommer vara en konkurrenskraftig aktör inom grön industri eller inte. Det är många som vill ta över ledartröjan. För att Sverige ska ta tillvara den möjlighet som den gröna omställningen erbjuder måste den vara rättvis och bygga ett samhälle som håller ihop. Ett samhälle som är till för alla – inte bara för några få. Det samhällsbygget kommer inte att ske av sig självt – och tyvärr kommer det inte heller ske med hjälp av den nuvarande regeringens politik – snarare tvärt om. I en tid när vårt gemensamma behövs mer än någonsin är det välfärden och jämlikheten som får stryka på foten när regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna gör sina budget ­ prioriteringar. Att regeringen inte satsar mer på välfärden innebär de facto att stora nedskärningar kommer att göras i kommuner och regioner. Vi ser redan nu hur det varslas sjuksköterskor samtidigt som vårdköerna är allt för långa. Regeringens nedskärningspolitik kommer slå hårdast mot de allra svagaste men de kommer drabba oss alla. Lärarna i skolan, sjuk ­ sköterskorna i vården, vårdbiträdena i omsorgen – alla de som statsministern tackade så varmt i sin regeringsförklaring häromveckan – det är deras arbete som SD och regeringen nu gör svårare. Att tacka de som arbetar i välfärden är billigt – men det är inte applåder som behövs utan det är högre löner, fler kollegor och bättre anställningsvillkor. Nedskärningarna drabbar ju inte heller bara de som arbetar i vården. De går ut över barnen i skolorna som blir av med sin elevassistent. Det slår mot de som är sjuka och får vänta på den vård de behöver när sjukhusen tvingas till neddragningar. Det drabbar barnen i förskolan när det dras ned på den pedagogiska verksamheten och det blir svårare att se varje enskilt barn. Det slår mot kulturskolorna, föreningslivet och kommunernas förutsättningar att ställa om till hållbara samhällen. Det riskerar också att slå mot fritidsverksamheter som ger ungdomar en plats där de kan komma undan gängen. Samtidigt som vi gör klimatomställningen, stärker vår välfärd och värnar de som har det allra svårast att få pengarna att räcka till så måste vi agera mot gängen och våldet som obönhörligt trappats upp. Att barn mördar andra barn är helt förfärligt och våldsspiralen måste brytas. Bakom varje rubrik och bakom varje polisavspärrning finns människor vars liv brutalt tagit slut – och ännu fler människor vars liv aldrig kommer bli som förr. De kriminella gäng som sätter skräck i hela samhället ska bort från gatan och in i fängelse, men bara repressiv politik kommer inte att hindra att våldet fortsätter. Vi måste också våga satsa på våra barn och ungdomar och ge dem framtidstro. För att de satsningar som regeringen lägger på polis och kriminalvård på riktigt ska få effekt måste det kompletteras med ett kraftfullt förebyggande arbete. Sammanfattning De stora samhällsutmaningar vi står mitt i måste mötas med handlingskraft. Klimatkris, kraftig förlust av biologisk mångfald, krig i vårt närområde, ifrågasättande av grund ­ läggande värden om demokrati och mänskliga rättigheter, ökade ekonomiska klyftor och kriminella gäng som utövar ett brutalt våld är stora samhällsutmaningar som med mod och beslutsamhet måste vändas till drivkrafter för att bygga ett hållbart samhälle med frihet, trygghet och välstånd i hela vårt land. I Miljöpartiets budgetmotion presenterar vi historiska satsningar för grön omstäl ­ lning och ett robust samhällsbygge som möter klimatkrisen och naturkrisen, stärker välfärden och skapar förutsättningar för alla människor att växa och utvecklas genom livslångt lärande och folkbildning. Klimatomställningen är vår tids största utmaning, samtidigt bär den med sig enorma möjligheter. Vi satsar på industrins klimatomställning för stärkt konkurrenskraft, nya jobb och samhällsutveckling i hela landet. Vi genomför en historisk utbyggnad och upprustning av transportinfrastrukturen med järnvägen som bas. Vi vill säkerställa såväl ett enkelt resande i vår vardag som nya möjligheter för långväga godstransporter. Vi rustar hela samhället för ett förändrat klimat. Med stora satsningar på klimatanpassning kan vi säkra upp samhällsviktig infrastruktur från översvämningar, ras och skred, skapa förutsättningar för skogsägare och lantbrukare att öka sin motståndskraft mot klimat ­ relaterade risker såsom torka och nya insektsangrepp, samt säkerställa att vi inte bygger in sårbarheter i samhället framåt. Vi bygger ett robust och flexibelt elsystem som både kan ge hushållen låga elräkningar och industrin den el den behöver i närtid för klimat ­ omställning. Med sikte på ett förnybart elsystem säkerställer vi en god elförsörjning i hela landet med så små och få risker som möjligt i en orolig omvärld. I oroliga tider, i en föränderlig värld, ska Sveriges befolkning känna trygghet i en stark välfärd och robusta sociala skyddsnät. Vi anser att staten i nuvarande ekonomiska läge ska ta ett större ansvar. Vi ger ett kraftigt tillskott till kommuner och regioner för att trygga resurser till vård, skola och omsorg. Och vi inflationssäkrar bidrag för att fånga upp hushåll med minst ekonomiska marginaler. Nu sker en snabb utveckling och Sverige har förutsättningar att tillvarata möjlig ­ heterna och hantera utmaningarna. Här finns kreativitet, innovationskraft och entre ­ prenörskap. Vi skapar förutsättningar för alla människor att växa och utvecklas genom satsningar på livslångt lärande, forskning och folkbildning. Naturresurserna är begränsade, men människors kreativitet är obegränsad. Vi satsar på skydd av värdefull natur och med ökade medel till kultur och kreativa näringar skapar vi förutsättningar för ständig innovation och utveckling, och för givande livsmiljöer i hela landet som gör att människor vill bygga sitt hem och rota sig på de platser där nya jobb växer fram. Vi bygger ett hållbart samhälle för frihet, trygghet och välstånd. Tillsammans kan vi forma en framtid att längta till! Det ekonomiska läget Hushåll pressas av inflationen – som är på väg ned Det ekonomiska läget kännetecknas av en hög men sjunkande inflation och den senaste tidens snabba räntehöjningar. Detta har pressat både hushåll och offentlig sektor samt flera sektorer inom näringslivet. Högre kostnader för sådant som mat och boende ur ­ holkar reallönerna vilket för med sig stora tapp i köpkraft. Sveriges löntagare har tagit ett stort ansvar genom en återhållsam avtalsrörelse som gör att risken för en pris- och lönespiral måste beskrivas som i det närmaste obefintlig. I stora delar av västvärlden är inflationen nu på väg ned och flera centralbanker ser ut att närma sig vägs ände när det gäller räntehöjningar. Europeiska centralbanken (ECB) och forskare vid Internationella valutafonden har pekat på att företagens prissättningsbeteende har bidragit till att spä på inflationen när man ökat priserna med mer än vad som är motiverat av de kostnadsökningar man haft på producentsidan. Det är därför angeläget att konkurrensen förbättras. I Sverige gäller detta särskilt bolånemarknaden och livsmedelsmarknaden där vi nu ser åtal av livsmedels ­ handlare och tydliga övervinster hos bankerna. Den inflationsimpuls som fick inflationen att rusa i stora delar av världen har sitt ursprung i för Sverige externa faktorer. En viktig förklaring till den höga inflationen är vårt beroende av fossila bränslen och att aktörer som Ryssland och Saudiarabien agerat på sätt som fått det globala oljepriset att ligga på höga nivåer. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina ledde till rusande energipriser i Europa. Det är centralt att Europas medborgare står upp för sanktionerna mot Ryssland, även när det innebär att vi också betalar ett pris för det. För att säkerställa ett fortsatt stöd för sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina är det viktigt att Sverige och övriga regeringar i Europa skyddar, särskilt de svagaste, hushållen mot allvarliga konsekvenser av höjda priser. Europas beroende av fossila bränslen har stått oss dyrt – framförallt beroendet av den ryska fossila energi som också bidrar till att finansiera det ryska krigsmaskineriet. De höga energipriserna har direkt bidragit till den höga inflationen, men de har också bidragit till inflationen inom andra delar av ekonomin då energi är en nödvändig insats ­ vara i de flesta sektorer av ekonomin och skapar möjligheter för andra aktörer inom ekonomin att passa på att höja sina priser. Kombinerat med utbudsstörningar hänförliga till problem med distributionskedjor efter att stora delar av världsekonomin återöppnades efter pandeminedstängningar sköt inflationen under 2022 i höjden efter att ha varit mycket låg under en lång tid. Det är ofrånkomligt att den kostnadschock som har träffat Sverige får negativa effekter, men en viktig uppgift för regeringen i ett sådant läge är att se till att kostnaderna fördelas på ett rimligt sätt. Det är därför viktigt att den ekonomiska poli ­ tiken värnar de hushåll som är i störst behov av stöd och sänker kostnader för hushållen samtidigt som man bryter det inflationsdrivande beroendet av fossila bränslen. Ett minskat beroende av fossil energi skulle bidra till att minska inflationsriskerna i eko ­ nomin. Höga oljepriser har varit en viktig del i de inflationsimpulser som nått Sverige i modern tid. Inflationskrisen under 1970-talet har likt dagens inflation en tydlig koppling till höga oljepriser. Även när inflationen var relativt hög under 2008 var en viktig förklaring höga oljepriser. En snabbare omställning bort från fossila bränslen skulle minska risken för denna typ av externa inflationschocker. Inflationen sjunker nu stadigt och flera bedömare tror att inflationen mätt med Riksbankens målvariabel, KPIF, nästa år kommer att sjunka ned mot Riksbankens tvåprocentsmål. Den snabba penningpolitiska åtstramningen påverkar dessutom ekonomin med en viss eftersläpning, vilket innebär att vi ännu inte sett den fulla effekten av Riksbankens räntehöjningar. Finanspolitiken bör utformas med detta i åtanke istället för att fokusera på bakåtblickande inflationsutfall. Figur 1 Inflation, KPIF Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. Lågkonjunktur, högre arbetslöshet och krasch i bostadsbyggandet Sverige är nu inne i en lågkonjunktur. Först 2026 räknar regeringen med att det negativa BNP-gapet sluts och att konjunkturen är neutral. Arbetsmarknaden har börjat försvagas efter att ha varit stark under en längre tid. Under senare tid har framförallt syssel ­ sättningen ökat bland utrikes födda. Framöver väntas arbetslösheten öka ytterligare. Den utvecklingen riskerar nu att vända när arbetslösheten stiger då det framförallt är de med en svagare anknytning till arbetsmarknaden som drabbas när konjunkturen vänder. En stram finanspolitik kan bidra ytterligare till denna nedgång. Samtidigt är det fortfarande många företag som anger att de har svårt att hitta perso ­ nal med rätt kompetens. Att möta lågkonjunkturen med utbildningssatsningar som möjliggör för löntagare att ta de jobb som finns är därför angeläget – detta gäller inte minst de jobb som skapas inom den gröna industrin och de välfärdssektorer där det behöver anställas mycket personal under lång tid framöver. Samtidigt är Sverige både på kort och lång sikt beroende av att attrahera arbetskraft från andra länder. Under sju år med gröna bostadsministrar ökade bostadsbyggandet i bostadsbristens Sverige. Höjda räntor samt SD och regeringens borttagande av det statliga investerings ­ stödet har slagit hårt mot bostadsbyggandet som har rasat från höga nivåer. Enligt Boverkets prognos behöver det byggas omkring 63 400 nya bostäder om året fram till 2030 för att möta bostadsbristen. Bristen på bostäder innebär sämre möjligheter för folk att flytta dit de vill, men det får också negativa effekter för rörligheten på bostadsmarknaden och den snabba samhällsomvandling som behöver ske på flera orter som en följd av snabbt växande gröna industrier. Om det inte vidtas åtgärder för att stävja utvecklingen kan det få allvarliga ekonomiska konsekvenser även på längre sikt. Med ett tvärstopp i bostadsbyggandet ökar nu bostadsskulden. Figur 2 Påbörjade lägenheter Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. Risk för stora nedskärningar i offentlig sektor Inflationen har inte bara lett till svårigheter för hushållen utan även kommuner och regioner brottas med ökade kostnader och ett skatteunderlag som påverkas negativt av den ekonomiska nedgången. Regeringspartierna och SD valde i budgeten för inne ­ varande år att lägga fram en budget som underfinansierade välfärden. Inte heller i budgeten för kommande år gav man kommuner och regioner tillräckligt mycket för att täcka de stora underskott som prognostiserats av Sveriges Kommuner och Regioner. Det kommer drabba välfärden brett inom områden som vården, kulturlivet, föreningslivet och folkbildningen. Uppsägningar i kommuner och regioner kan ytterligare förstärka konjunktur ­ nedgången, utöver de direkta negativa effekterna för medborgarna som konsumerar välfärdstjänster. Skolnedskärningar kan dessutom leda till negativa konsekvenser på sikt då elever som inte får den hjälp de behöver kan få problem med att klara skolan, vilket är associerat med problem längre fram i livet. Att elever inte får det stöd de behöver för att leva upp till sin fulla potential har negativa effekter på arbetsmarknadsutfall och ökar riskerna för kriminalitet. Nedskärningar i kommuner kan i värsta fall försvåra det mycket viktiga förebyggande arbete som kan hindra att pojkar och unga män rekryteras in i grov kriminalitet. Inflation och räntehöjningar runtom i världen Även i omvärlden är inflationen på väg nedåt. Centralbanker runt om i världen har likt Riksbanken höjt räntorna. Den ekonomiska aktiviteten förväntas utvecklas svagt i världen framöver och globalt BNP väntas öka relativt långsamt den närmaste tiden som en följd av inflationen och de högre räntorna. Figur 3 Konsumentpriser i valda länder och regioner Källa: Eurostat, Bureau of Labor Statistics, OECD, Riksbanken, Macrobond och Konjunkturinstitutet. Hög inflation och räntehöjningar har även påverkat euroområdets ekonomier negativt. Framförallt Tyskland har påverkats negativt av energiprischocken och en försvagad industriefterfrågan globalt. Den svaga ekonomiska utvecklingen i euroområdet och den sjunkande inflationen har fått bland annat Konjunkturinstitutet att göra bedömningen att ECB nu är färdiga med räntehöjningscykeln och att räntesänkningarna påbörjas under nästa år. I USA har däremot arbetsmarknaden hållit emot väl och arbetslösheten är fortsatt låg, vilket har fått ekonomiska bedömare att prata om en amerikansk mjuklandning där inflationen kommer ned utan att arbetsmarknaden försvagas mer än marginellt och utan att den ekonomiska aktiviteten sjunker. Den kinesiska ekonomin går däremot emot trenden och brottas inte med inflation utan upplevde under en period istället deflation. Den främsta förklaringen till detta är problem i fastighetssektorn och en svag ekonomisk utveckling i omvärlden. Klimatkrisen leder till en mer volatil ekonomi Den gångna sommaren och den tidiga höstens extremväder har visat att vi nu befinner oss i en klimatkris. Värmerekord har slagits både i hav och på land. Värmeböljorna Cerberus och Charon hade stora delar av Europa i sitt grepp under sommaren. I Spanien har torka lett till vattenbrist och rekordpriser på olivolja. I Grekland förbjöd myndig ­ heterna utomhusarbete under de varmaste timmarna på dygnet. Intensiva skogsbränder har dragit fram över Europa. Extremväder och klimatrelaterade naturkatastrofer har lett till dödsfall och stora skador på egendom och människors hälsa runtom i världen. I Sverige har stormen Hans orsakat enorma skador som beräknas uppgå till hundratals miljoner kronor. Jordskredet på E6:an i Stenungsund är ett tydligt exempel på att även Sverige påverkas av ett snabbt förändrande klimat. I en globaliserad ekonomi kan en klimatrelaterad katastrof i en del av världen få följdverkningar som fortplantar sig. Politiken måste därför agera för att skydda människors hälsa och för att skydda egendom och viktig infrastruktur. Efter pandemin och det allt mer frekventa extremvädret visar på behovet av att bygga mer robusta samhällen och ekonomier. Klimatkompetens och klimatansvar är en förutsättning för en ansvarsfull ekonomisk politik i klimatkrisens tidevarv. Flera bedömare har pekat på att klimatkrisens effekter kan komma att bidra till mer volatila priser och därmed en mer volatil inflation. Ökat extremväder kan särskilt komma att störa livsmedelsproduktionen världen över. Riskhantering är ett viktigt element i ekonomisk politik. Att hantera de risker som är hänförliga till klimatkrisen och dess effekter är därför en kärnuppgift inom den ekonom ­ iska politiken. Klimatanpassning, att bekämpa klimatkrisen och att tillvarata de möjlig ­ heter som den gröna omställningen för med sig i termer av jobb, ren luft, bättre miljö och ökad livskvalitet ska vara en ledstjärna för finanspolitiken. Grön industripolitik på uppsving i omvärlden Miljöpartiet har länge sett den gröna omställningen av industrin som en nyckel för en rättvis grön omställning som skapar välstånd i Sverige och exporterar klimatnytta till omvärlden. I regeringsställning lanserade vi Industriklivet för att främja investeringar i ny grön teknik som möjliggör markanta utsläppsminskningar. Vi lanserade Fossilfritt Sverige inför FN:s klimattoppmöte i Paris för att bidra till en stark och fossilfri industri som skapar jobb och välstånd i Sverige. Vi införde även gröna kreditgarantier för att möjliggöra storskaliga investeringar i stora industriinvesteringar. Denna infrastruktur för gröna industrisatsningar har möjliggjort den gröna industriboom som vi nu ser i hela Sverige. Den tydliga och offensiva klimatpolitik som möjliggjorde dessa satsningar och utgjorde en konkurrensfördel för det svenska näringslivet har beklagligt nog övergetts av de nuvarande regeringspartierna och Sverigedemokraterna. Det försämrar förutsättningarna för svenskt näringsliv och jobbskapande i Sverige. Samtidigt ser vi hur det nu sker ett skifte i omvärlden där allt fler aktörer ansluter sig till Miljöpartiets hållning gällande den gröna industripolitiken. Allt fler nationalekonomer har nu insett att det utöver ett pris på koldioxid också krävs grön industripolitik som möjliggör det teknologiskifte som krävs för att uppnå klimatmålen. I USA har Biden ­ administrationen sjösatt Inflation Reduction Act som tillgängliggör 369 miljarder dollar de kommande tio åren, motsvarande cirka 4 000 miljarder kronor i stöd till klimat- och energisäkerhetsprogram. EU har svarat med the Green Deal Industrial Plan som syftar till att EU ska ha konkurrenskraftiga industrier inom sektorer som är viktiga för den gröna omställningen. Detta kommer att möjliggöra stöd till strategiska industrier som tillverkar produkter och teknologi som bidrar till nettonollutsläpp. Länder som Tyskland, Spanien och Slovenien har använt sig av denna möjlighet för att påskynda den gröna omställningen. Flera företag har uttalat sig om att Sverige nu riskerar att förlora miljardinvesteringar i ny grön teknik om inte den gröna industripolitiken fortsätter skalas upp och vi kan matcha det som görs i omvärlden. Att Sverige har en ambitiös klimatpolitik som främjar gröna investeringar är viktigt för svenskt näringslivs framtida konkurrenskraft. Den ekonomiska politikens inriktning Det klimatpolitiska ramverket Det klimatpolitiska ramverket antogs av riksdagen 2017. Miljöpartiet var drivande i att få ramverket på plats för att skapa ordning och reda i klimatpolitiken. Ramverket antogs med bred parlamentarisk uppslutning. Ramverket består av klimatlagen, klimatmålen och ett klimatpolitiskt råd. Varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit och att redovisa arbetet med att nå målen. Det oberoende klimatpolitiska rådets uppgift är att granska klimatpolitiken. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent år 2030 jämfört med 2010. I den rapport som Klimatpolitiska rådet överlämnade till regeringen i mars 2023 fick regeringen svidande kritik för sin klimatpolitik. Rådet påpekade att regeringens beslut ­ ade och aviserade åtgärder kommer att öka utsläppen och att detta skulle bli första gången på två decennier som förändringar av Sveriges nationella politik bidrar till att öka utsläppen. I den överlämnade budgetpropositionen för 2024 fick vi svart på vitt veta hur klimatskadlig SD och regeringens politik är då utsläppen fram till 2030 kan komma att öka med uppemot 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar över 20 procent av Sveriges klimatutsläpp 2022. Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket är tänkt att bidra till långsiktiga spelregler i den ekonom ­ iska politiken och består av flera mål och principer, bland annat ett överskottsmål, skuldankare och utgiftstak. Flera bedömare har kritiserat det finanspolitiska ramverket för att vara omotiverat stramt. Det finanspolitiska ramverket innehåller dessutom inbördes motstridiga principer. Skuldankaret är ett riktmärke som fastställer att offentlig sektors bruttoskuldsättning ska vara 35 procent av BNP på medellång sikt. Samtidigt anger överskottsmålet att den offentliga sektorns sparande ska uppgå till 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel, vilket leder till en åtstramande finanspolitik och en sjunkande statsskuld som redan ligger under skuldankaret. Om bruttoskulden understiger 30 procent av BNP är regeringen skyldig att lämna en skrivning till riksdagen för att förklara avvikelsen och hur regeringen ämnar hantera den. Om regeringen fortsätter följa överskottsmålet kommer den alltså avvika från skuldankaret och tvingas förklara avvikelsen för riksdagen. Detta illustrerar tydligt att det finanspolitiska ramverket i dagsläget inte hänger ihop. Det finanspolitiska ramverket måste klimatsäkras Både det klimatpolitiska rådet och det finanspolitiska rådet har i sina rapporter berört frågan om huruvida det finanspolitiska ramverket behöver anpassas för att möjliggöra investeringar som krävs för att vi ska nå klimatmålen inom det klimatpolitiska ram ­ verket. I Finanspolitiska rådets rapport 2022 förs det flera resonemang om huruvida behovet av investeringar i den gröna omställningen motiverar en tidigarelagd revidering av det finanspolitiska ramverket – något som Miljöpartiet har argumenterat för. Rådet skriver bland annat att ”behovet av offentligt finansierade klimatpolitiska kan … vara ett skäl för att överväga att ramverket ändras i förtid” samt att klimatomställningen inte beaktades när den parlamentariska kommittén tog fram nuvarande ramverk. Det klimatpolitiska rådet rekommenderade i sin rapport till regeringen år 2021 att i översynen av det finanspolitiska ramverket inkludera klimatperspektivet i riskanalysen av de offentliga finansernas hållbarhet. Rådet skriver även att en alltför låg nivå på skuldankaret inom det finanspolitiska ramverket kan medföra att Sverige inte investerar tillräckligt mycket för framtida generationer och att denna risk kan visa sig vara minst lika stor eller större än risken för ett otillräckligt sparande. I sin rapport för 2023 resonerade det finanspolitiska rådet om att den gröna omställ ­ ningen kan innebära en så kallad investeringspuckel som kan motivera en finanspolitik som tillfälligt är mer expansiv för att ta sig över investeringspuckeln. Rådets ordförande Lars Heikensten pekade i samband med att rådets rapport för 2023 offentliggjordes på att det finns ett behov av att snabbt komma igång med en översyn av överskottsmålet i ljuset av den gröna omställningen. Han har bland annat nämnt att om man kommer fram till att det krävs omfattande investeringar till följd av den gröna omställningen kan det motivera ett underskottsmål med en särskild ordning för klimatinvesteringar. Miljöpartiet anser att det finanspolitiska ramverket ska reformeras för att skapa utrymme för nödvändiga investeringar i den gröna omställningen inom en grön statlig investeringsbudget under kommande tio år. Vi vill se en investeringsbudget med ett utrymme på 100 miljarder om året under en tioårsperiod för en trygg och snabb om ­ ställning. För den övriga budgeten bör det överdrivet strama överskottsmålet ersättas med ett balansmål för att möjliggöra nödvändiga satsningar på välfärden. Som Klimatpolitiska rådet påpekade i sin rapport för 2021 är det behäftat med risker att inte viga tillräckligt stort finansiellt utrymme åt investeringar i den gröna omställningen . Sverige har ett ansvar att leva upp till det vi åtog oss när vi skrev på Parisavtalet och att nå de klimatmål vi satt upp inom det klimatpolitiska ramverket. Att gå före i den gröna omställningen och investera i den nödvändiga infrastrukturen för att möjliggöra att Sverige blir ett fossilfritt välfärdsland kommer dessutom innebära en mängd konkurrens ­ fördelar för svenska arbetstagare och företag. Detta illustreras inte minst av den industri ­ boom som pågår i norra och västra Sverige. Miljöpartiet vill därför tillfälligt öka de offentliga investeringarna i klimatomställ ­ ningen och finansiera dessa via emissioner av gröna statliga obligationer. Dessa investeringar skulle dessutom minska vårt beroende av fossila bränslen från auktoritära stater – något som är förknippat med såväl inflations- som säkerhetsrisker. Att inte tillvarata de möjligheter som den gröna omställningen erbjuder Sverige på grund av ett alltför stramt finanspolitiskt ramverk vore en mycket olycklig samhällsekonomisk prioritering. Att skapa ett separat för utrymme för investeringar i den gröna omställningen har fördelen att det ger den ekonomiska politiken ökade möjligheter att agera långsiktigt då satsningar på ökad konsumtion eller skattesänkningar inte automatiskt ställs mot lång ­ siktiga satsningar som bygger grunden för en klimatneutral ekonomi. Det är principiellt stor skillnad på att skapa ett tillfälligt utrymme där den offentliga sektorn tillåts ta på sig ett större ansvar för att möta vår tids ödesfråga och att föreslå permanenta ökade utgifter eller minskade intäkter för den löpande budgeten. 100 miljarder per år för en trygg klimatomställning SD och regeringens ekonomiska politik är förlegad. Regeringens påstående att vi måste välja mellan stark ekonomi för hushåll och företag eller starkt klimatarbete som sänker utsläppen nu är bakåtsträvande och felaktigt. I USA lanserar Bidenadministrationen jättelika klimatinvesteringar och inflationen sjunker. Till och med i det annars så spar ­ samma Tyskland lanserar man jättesatsningar för att snabba på klimatomställningen. Även där sjunker inflationen. Det går att göra mer än vad den här regeringen väljer att göra. Den fossildrivna kostnadskris som slagit hårt mot svenska hushåll och företag visar med all önskvärd tydlighet att vi måste bryta vårt beroende av fossila bränslen. När den Saudiledda kartellen Opec tillsammans med Ryssland väljer att pressa upp oljepriset kommer vi att påverkas så länge som vi är beroende av fossila bränslen. Istället för att fördjupa vårt beroende av fossila bränslen måste vi lämna den fossila ekonomin bakom oss. Vi måste investera i den gröna framtid vi vill se. Vi har råd att lämna den fossila ekonomin bakom oss, men varken framtida generationer eller svenska hushåll har råd att fortsätta med vårt fossila beroende. Inom den ekonomiska politiken spelar det roll hur man fördelar sina satsningar och vad man satsar på. Vi vill satsa på att bryta det beroendet och därigenom minska kost ­ naderna för svenska hushåll. Det gör vi genom att bland annat storsatsa på smart energieffektivisering, hållbara och smidiga transportlösningar som kommer alla till del och billig förnybar energi. Att försöka skydda hushållen genom att fördjupa Sveriges beroende av fossila bränslen är att göra svenska hushåll en björntjänst. Vi måste bryta vårt fossilberoende för att skydda hushållen, välfärden och företagen från framtida kostnadschocker. En investeringsbudget för klimatet och hushållen I den här budgeten lägger Miljöpartiet fram en investeringsbudget för en verkligt rättvis klimatomställning. Fler hushåll ska kunna sänka sina drivmedelskostnader genom att köra elbil. Mer billig förnybar energi ska produceras och vi ska bli smartare i hur vi använder vår energi. Staten måste ta ett större ansvar för den samhällsomvandling som sker i flera gröna industrikommuner. Vi måste skydda vår natur så att den kan skydda oss och binda in koldioxid från atmosfären. Det måste bli lättare och billigare att resa hållbart i hela Sverige med upprustad järnväg och ett Sverigekort för 499 kronor i månaden. Stora investeringar i grön teknik ska främjas så att vi kan skapa nya gröna jobb i Sverige och bidra med stor klimatnytta till världen. För att klara omställningen måste vi också göra de investeringar som behövs för att vi ska skydda människor och egendom från klimatkrisens följder. Tabell 1 Investeringsbudget för klimatet Miljarder kronor, totalt anslaget för 2024 Mer billig förnybar energi 15,0 Stöd för energilagring och energiteknik 3,4 Stöd för biodrivmedel 1,1 Bonus för förnybar elproduktion 1,1 Slopad moms på solpaneler och slopad 500 kw-gräns 4,0 Solceller på offentliga tak 5,0 Investeringsstöd för solvärme 0,4 Gröna innovationer 16,0 Klimatskyddsavtal 3,5 Klimatklivet 8,0 Industriklivet 3,0 Energiforskning 1,5 Klimatanpassning 3,7 Klimatanpassningskliv och storskaliga anpassningsprojekt 1,3 Investeringar i va och bebyggd miljö 0,9 Åtgärder mot skred och naturolyckor 1,2 Anpassning inom skogs- och rennäring 0,2 Medel till MSB och länsstyrelserna 0,2 Hållbara transporter 43,8 Investeringar i järnväg 19,1 Rättvis elbilsbonus 3,4 Klimatpremier, inklusive expanderad skrotningspremie 2,9 Leasingbonus för låginkomsttagare 1,8 Sverigekortet – billig kollektivtrafik i hela landet 10,4 Kollektivtrafiksstöd till regionerna 5,0 Satsning på mer laddinfrastruktur 1,1 Satsningar på natur, jordbruk och kolsänkor 7,0 Skydda värdefull skog och natur 5,7 Återställ våtmarker 0,9 Mer hyggesfritt skogsbruk 0,2 Mer kolsänkor och klimatsmart mat i jordbruket 0,3 Investeringar i samordning och kunskap 4,3 Satsa på stadsmiljöavtalen 1,0 Grönt kompetenslyft för löntagare 0,2 Investeringsstöd för gröna industrikommuner 3,0 Klimat- och energisamordnare 0,1 Investeringar i energieffektivisering 10,2 Stöd för energieffektivisering för flerbostadshus 4,0 Investeringsstöd för energieffektivisering 6,2 Totalt 100,0 Anm.: Beloppen är avrundade och stämmer därför inte alltid överens med summan. Skuldbana med Miljöpartiets finanspolitik Sverige har en mycket låg skuldsättning inom offentlig sektor. Detta innebär att det finns ett stort finanspolitiskt utrymme för investeringar under de närmaste åren. Om dessa investeringar görs på ett klokt sätt kan de dessutom bidra till lägre kostnader för hushållen och ett kraftigt minskat beroende av fossila bränslen. Figur 4 visar hur den så kallade Maastrichtskulden utvecklas med Miljöpartiets föreslagna finanspolitik. Under tio års tid har staten en investeringsbudget på 100 miljarder om året och ett balansmål gäller för offentlig sektor i övrigt. Efter 10 år antas ett balansmål gälla för offentlig sektor som helhet. Med denna politik skulle den svenska skuldkvoten år 2033 nå lite över 45 procent – en nivå som är långt under både Tysklands nuvarande skuldsättning och på betryggande avstånd från den skuldgräns som specificerats inom EU:s skuld- och stabilitetspakt. En offensiv investeringspolitik under en tioårsperiod skulle alltså på inget sätt riskera de svenska statsfinanserna. Figur 4 Statsskuld med Miljöpartiets finanspolitik Källa: Eurostat och beräkningar från riksdagens utredningstjänst. Kraftigt utökade klimatsatsningar och grön samhällsomställning Den vetenskapliga kunskapen är samlad, gedigen och tydlig: Den globala medel ­ temperaturen stiger i allt snabbare takt och den främsta orsaken är mänsklig aktivitet. Sedan den industriella revolutionen har medeltemperaturen ökat med över 1 grad och kombinationen av klimatförändringar och El Niño har lett till att vi sannolikt överskrider 1,5 graders global medeltemperaturhöjning de närmsta åren. Den globala medel ­ temperaturhöjningen har redan lett till ett förändrat klimat. Framförallt genom att extremväder blivit vanligare. I Sverige går uppvärmningen dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Uppvärmningen går också snabbare i de norra delarna av Sverige än i de södra. Klimatkrisen innebär enorma risker för Sveriges invånare och företag. Vi drabbas direkt genom kraftigare skyfall, risk för översvämningar, ras och skred, torka, värmebölja, skogsbränder och havsnivåhöjning exempelvis, och indirekt då Sverige påverkas av klimatkrisens konsekvenser i andra delar av världen. Samtidigt innebär arbetet för att hejda klimatkrisen, den gröna omställningen, stora möjligheter för hela Sverige. Miljöpartiets satsningar Klimatklivet och Industriklivet har varit framgångsrika och bör utökas Klimatklivet och Industriklivet är två av de viktigaste gröna framstegen för Miljöpartiet i regeringsställning, som har burit frukt och leder till industriomställning, näringslivsutveckling och en hållbar samhällsutveckling som kommer hela landet till del. Utsläppen har minskats ton för ton, genom konkreta åtgärder med stöd av Klimatklivet och Industriklivet. För att möjliggöra en ökad takt och omfattning av utsläppsminskningar som genereras av båda initiativen, krävs budgetförstärkningar. Miljöpartiet vill lägga 3 miljarder mer än regeringen per år på Klimatklivet. Industri ­ klivet ger industrier bidrag för investeringar i ny teknik och för att upphöra med använd ­ ningen av fossila bränslen. Miljöpartiet vill förstärka satsningen med 1 500 miljoner mer än regeringen år 2024, och totalt 4 500 miljoner över de kommande tre åren. Klimatskyddsavtal för uppskalning och innovation av nya tekniker Miljöpartiet vill även införa ett nytt anslag 99:5 Klimatskyddsavtal. Klimatskyddsavtal (Carbon Contracts for Difference, CCfD) är ett nytt innovationsrelaterat styrmedel som stöttar marknadsintroduktion och uppskalning av nya tekniker för produkter eller tjänster med avsevärt lägre klimatfotavtryck än befintliga tekniker. Genom att staten ska garantera ett fast pris på koldioxid under en viss tidsperiod till företag som vill göra stora klimatinvesteringar minskar den finansiella osäkerheten. I Tyskland har den gröna ekonomiministern Robert Habeck lanserat ett CCfD-program och har avsatt tiotals miljarder euro för ändamålet. Även Frankrike och Storbritannien har visat intresse för instrumentet. Miljöpartiet tillför 3,4 miljarder om året för satsningen. Klimatbonus för rena elbilar Andelen elbilar i nybilsförsäljningen har tidigare ökat snabbt mycket tack vare politiska reformer som elbilspremien och bonus malus-systemet. Regeringens beslut att ta bort klimatbonus för elbilar skedde bokstavligen över en natt och har inneburit att omställningen bromsat in och minskat förtroendet för styrmedlet i sig. För att nå utsläppsmålen för transportsektorn finns fortsatt ett stort behov av att stötta den pågående elektrifieringen med såväl bonus för miljöbilar som malus för fossildrivna bilar. Miljöpartiet vill införa en klimatbonus med ett pristak på 550 000 kronor. En klimatbonusbil med inköpskostnad upp till 399 999 kronor ska ge en bonus på 50 000 kronor och en klimatbonusbil med inköpskostnad mellan 400 000–550 000 kronor ska ge 30 000 kronor i bonus. Det innebär att stödet mer träffsäkert når inkomstgrupper med större behov av bonus och inte går till dyra lyxbilar. Fokus är att fasa ut förbrännings ­ motorer. Stödet begränsas till nollutsläppsbilar som maximalt drar 1,6 kWh/mil enligt WLTP. Laddhybrider tas bort från stödsystemet. Vi inför även en särskild bonus för den som bor på landsbygden och köper en klimatbonusbil, som utgör 10 000 kronor utöver den generella bonusen ovan. Miljöpartiet tillför totalt 2,1 miljarder för satsningen under 2024. Systemet kommer successivt att behöva ses över i förhållande till utvecklingen på bilmarknaden. Leasingbonus Miljöpartiet vill se en särskild leasingbonus för elbilar för personer med lägre inkomster. Syftet är att hjälpa dem som behöver bilen för att få livet att gå ihop men som av ekonom ­ iska skäl haft svårt att byta till en elbil. Att byta till en elbil kan på sikt dessutom bidra till en säkrare hushållsekonomi då man slipper riskerna som är förknippade med stora svängningar i priset på olja. Leasingbonusen ger rätt till maximalt 1 500 kronor i mån ­ aden som används till att leasa en elbil, vilket innebär att man i kombination med elbils ­ bonusen kan komma ned mot en leasingkostnad på 1 500 kronor i månaden. Stödet är inkomstprövat och den maximala stödnivån kan man få för inkomster upp till 23 500 kronor i månaden varefter stödet börjar trappas ned. 1,8 miljarder avsätts för denna satsning. Förstärkt och utvidgad klimatpremie För att underlätta omställningen av tunga fordon vill vi förlänga klimatpremien för tunga lastbilar till att även gälla 2025 och 2026 samt ta bort 20-procentsgränsen för stödet. Vi vill även förlänga klimatpremien för arbetsmaskiner till att även gälla 2025 och 2026, utvärdera effekterna av stödet och om stödet behöver höjas för vissa typer av arbetsmaskiner. Tunga fordon och inte minst arbetsmaskiner är i behov av stöd fortsatt då marknaden mognar långsamt. Elbusspremien ska finnas kvar Kollektivtrafiken behöver långsiktiga spelregler. När regeringen i augusti 2023 hastigt ändrade villkoren för elbusspremien påverkades branschen utan möjlighet att anpassa sig till förutsättningarna. Det skadade även förtroendet för nationella stödsystem i stort. Miljöpartiet vill behålla elbusspremien och tillför 300 miljoner kronor per år för att utöka klimatpremierna för detta ändamål. Skrotningspremie Miljöpartiet vill även utöka klimatpremierna med 500 miljoner kronor för att införa en skrotningspremie. Miljöpartiet har sedan tidigare drivit förslag på en skrotningspremie och vi välkomnar att regeringen nu går fram med ett förslag på skrotningspremie. Baserat på den information vi fått om förslaget hittills anser vi att förslaget bör breddas och utökas. En skrotningspremie på 20 000 kronor erhålls för den fordonsägare som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor och köper eller leasar en elbil alternativt som ersättning för köp av periodkort i kollektivtrafiken eller vid köp av elcykel. Fordonet som skrotas ska vara 15 år eller äldre och även ha varit i trafik under den senaste 12-månadersperioden. Syftet med satsningen är att få bort äldre fordon med högre utsläpp och med sämre trafiksäkerhet än nyare fordon från vägarna. Kompetenslyft för klimatomställningen För att möta framtida behov på arbetsmarknaden till följd av klimatomställningen behöver kompetenssatsningar genomföras. Sveriges löntagare ska ges chansen att kompetensutveckla och vara en del av den gröna omställningen. Ett statligt finansierat kompetenslyft riktat mot nyckelkompetenser på arbetsmarknaden kan även underlätta näringslivets omställning, samhällets omställning till en cirkulär ekonomi och bidra till att minska arbetslösheten. Miljöpartiet var drivande i att få till en satsning på ett kompe ­ tenslyft i budgetpropositionen för 2022. Den nuvarande regeringen har tyvärr valt att ta bort denna satsning. Det är viktigt för Sveriges löntagare och den gröna omställningen att denna satsning återinförs. Miljöpartiet vill satsa 200 miljoner per år på detta. Förstärkning av myndigheterna för att möjliggöra klimatomställningen Det är fortsatt mycket viktigt att grundfinansieringen av våra miljövårdande myndig ­ heter säkras och att denna också tillåts att öka för att finansiera nödvändiga satsningar. I den förstärkning av hela UO20 Miljöpartiet vill göra ingår nivåhöjningar på samtliga myndigheter. Miljöpartiet avsätter 99 miljoner mer än regeringen på Naturvårdsverkets verksamhet för 2024, och totalt 544 miljoner mer än regeringen för de kommande tre åren, för att möjliggöra en generell ambitionshöjning av myndighetens arbete, varav ett antal satsningar särskilt öronmärks under respektive avsnitt nedan. Inom ramen för denna satsning på Naturvårdsverket öronmärks dessutom 23 miljoner för nya uppgifter på klimatområdet: förtydligat och utökat uppdrag att analysera klimat ­ effekter, effektivisering av styrmedel, klimatpolitiska analyser och förbättrad klimat ­ statistik. Även samordning av det finansiella systemets bidrag till klimatomställningen och hållbar utveckling ryms inom denna satsning. Miljöpartiet vill även tillföra en satsning på 15 miljoner kronor för civil beredskap, avloppshantering och vattenkvalitet i ett förändrat klimat, som öronmärks inom ramen för Naturvårdsverkets anslag. Även Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver förstärkas med 76 miljoner 2024. Öka anslagen till klimatanpassning Klimatförändringarna pågår här och nu och kommer att fortsätta, även om vi idag drastiskt minskar våra utsläpp. Arbetet med att anpassa våra samhällen till klimatförändringarna måste löpa parallellt med en politik för utsläppsminskningar. Det handlar ytterst om att skydda människor, miljö och alla samhällsverksamheter från klimatrelaterade risker. Arbetet med klimatanpassning måste stärkas på flera fronter. Det handlar bland annat om att stötta specifika sektorer som kommer att vara särskilt utsatta för det förändrade klimatet. Inte minst handlar det om företag inom det svenska jordbruket och skogsbruket som redan idag är drabbade av klimatförändringarnas effekter, och fram ­ gent kommer dessa att öka. Klimatanpassning kommer att vara en förutsättning för lönsamhet för företag inom dessa sektorer. Miljöpartiet anser att resurserna till klimatanpassning kraftigt måste förstärkas. Sam ­ hällets insatser hittills har i mycket riktats mot att ta fram kunskaps- och planerings ­ underlag. Detta arbete är centralt och måste fortsätta. Men det är också viktigt att insats ­ erna blir mer konkreta. Arbetet med samhällsskydd och beredskap behöver utvecklas och förstärkas. Det behövs även fortsatt kunskapshöjande insatser, kartläggningar , karteringar och planeringsunderlag. Miljöpartiet vill därför göra omfattande satsningar på klimatanpassning. Totalt satsar vi cirka 3 miljarder mer än regeringen per år, fördelat på olika utgiftsområden och anslag. Satsningarna går till förstärkta resurser till relevanta myndigheter för konkreta åtgärder inom bland annat vattenhantering, livsmedelsförsörjning, klimatrelaterade översvämningar, ras, skred, värmeböljor och skogsbränder. Även myndigheternas arbete med att bistå med samordning och kunskapsspridning gentemot aktörer på lokal och regional nivå där kommunerna har en nyckelroll, behöver förstärkas. Över de närmaste tre åren uppgår satsningarna till totalt ca 9 miljarder kronor. Klimatanpassningsmedel till MSB och länsstyrelserna avvecklas inte På anslag 1:10 Klimatanpassning inom UO 20 satsar vi 110 miljoner mer än regeringen för 2024. Miljöpartiet lägger alltså tillbaka de medel till MSB och länsstyrelserna som regeringen avvecklade i budgetpropositionen för 2024 och mer därtill för att stärka det viktiga arbetet med att begränsa samhällets sårbarhet till följd av klimatförändringarna. Klimatanpassningskliv för innovativa investeringar Vi vill införa ett nytt anslag kallat Klimatanpassningsklivet, som ska delfinansiera inno ­ vativa investeringar med stor klimatanpassningsnytta, i likhet med satsningen Klimat ­ klivet som Miljöpartiet införde, som finansierar utsläppsminskande åtgärder. Miljöpartiet vill satsa 300 miljoner på ett klimatanpassningskliv för 2024. Storskaliga klimatanpassningsåtgärder där statlig finansiering är särskilt lämplig En nationell plan för riktad statlig finansiering till ett antal storskaliga projekt på lokal och regional nivå, där statligt finansieringsstöd är särskilt motiverat, bör tas fram. Vi vill tillföra anslag 1 miljard för detta ändamål för 2024. Stärk anslaget för ras- och skredsäkring längs Göta älv till den nivå SGI vill ha Miljöpartiet vill även stärka anslag 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv inom UO 20 för att arbetet ska kunna fortsätta i så hög takt som möjligt. Miljöpartiet avsätter 45 miljoner mer än regeringen för 2024, vilket är i linje med budgetäskandet från SGI. Det är mycket viktigt att myndigheten får de resurser som äskas eftersom situationen i Västsverige och runt Göta älv är mycket allvarlig, vilket visas av inte minst skredet på E6. Totalt satsar Miljöpartiet 215 miljoner mer än regeringen över de kommande tre åren, vilket är i linje med SGI:s äskande. Ökad satsning mot matsvinn Matsvinn utgör en betydande källa till utsläpp av växthusgaser, negativ miljöbelastning och slöseri med resurser. Globalt räknar man att 8–10 procent av alla utsläpp kan härledas till matsvinn. Livsmedelsverket ansvarar för arbetet mot matsvinn, men anslaget för detta har legat stilla på 6 miljoner per år under många år. Miljöpartiet vill tredubbla anslaget och satsar 12 miljoner mer än regeringen för detta ändamål. Omställning till ett rent och förnybart energisystem Förbränning av fossila bränslen har skapat nästan 80 % av koldioxidutsläppen sedan den industriella revolutionen och är därför den huvudsakliga anledningen till att den globala medeltemperaturen nu stiger i den snabbaste takten någonsin. Vetenskapen har tydligt visat hur en varmare värld påverkar möjligheten till mänskligt liv, säkerhet och välfärd negativt. Trots det använder vi fortfarande fossila bränslen överallt i våra samhällen. Fossila bränslen står idag för över 80 % av energianvändningen globalt. Problemen med fossila bränslen är dock fler än så. Putins energikrig mot Europa har visat att övergången från det fossila till det förnybara är akut också utifrån ett renodlat säkerhetsperspektiv. EU:s beroende av rysk energi är, och har varit, en enorm strategisk svaghet eftersom Putin kunnat justera flödet av framförallt gas som ett påtryckningsmedel. Exportintäkterna från ryska fossila bränslen har dessutom finansierat Putins krig. Ett energisystem baserat på förnybara energikällor kompletterat med energilagring är inte bara bra för klimatet utan är dessutom en säkerhetspolitisk nödvändighet. Slutligen handlar det om att skydda hushåll och företag från alltför stora ekonomiska risker. Ingen familj ska behöva lämna hus och hem och inga företag ska behöva gå i konkurs på grund av rusande energipriser. Beroendet av fossila bränslen innebär en risk eftersom dess kostnad varierar kraftigt beroende på godtycklighet från rena skurkstater. Dessutom är det ofta billigare att producera el och värme med förnybar eller geotermisk energi än med fossil energi. För att bli kvitt vårt skadliga beroende av fossila bränslen måste vi elektrifiera stora delar av våra samhällen – något som, enligt många bedömare, kommer resultera i att elanvändningen fördubblas till 2045. Detta kräver inte bara en större energiproduktion i Sverige. Vi behöver också en effektivare användning av energin och ett smart elnät som kan hantera framtidens utmaningar. Storsatsa på förnybar och billig energiproduktion Miljöpartiet vill storsatsa på förnybar och billig energiproduktion. Redan 2025 beräknas vindkraften vara Sveriges näst största kraftslag och producera 52 TWh. Företag står på kö för att bygga vid Sveriges bästa vindlägen. Svenska kraftnät har mottagit över 70 ansökningar för havsbaserade vindkraftsparker, motsvarande flera gånger Sveriges elbehov. Elproduktion motsvarande 104 TWh ligger och väntar på regeringens bord. Vi vill att den lokala nyttan av att satsa på förnyelsebar energi ska öka genom att införa en lokal elbonus som ger kommunerna och regionerna betalt för den förnybara el som produceras lokalt och regionalt. I dagsläget stoppas cirka 80 % av Sveriges vindkraftsprojekt av kommunerna. Genom att ersätta kommunerna för den förnybara el de producerar vill vi göra det mer attraktivt att öppna upp för ny vindkraft på fler ställen. Vi satsar därför på en lokal elbonus, där kommunerna får 10 miljoner för varje befintlig TWh förnybar el som de producerar, och 30 miljoner för varje tillkommande TWh förnybar el som de producerar . Miljöpartiet ser ett behov av denna typ av utbetalning även på lång sikt. Vi föreslår därför att den lokala elbonusen ligger fast till år 2050. Denna reform stärker kommunernas finanser med 470 miljoner kronor och regionernas finanser med 660 miljoner under 2024. Ge solenergin rätt förutsättningar Även solenergin har en stor potential i Sverige. Genom solceller på villatak och lägenhetshus kan hushållen spara in pengar på sina elräkningar. Miljöpartiet vill slopa momsen på solpaneler och vill dessutom ta bort 500 kw-gränsen (se avsnittet om skatter). Solenergi på offentliga byggnader och storskalig solvärme Miljöpartiet anser dessutom att det offentliga bör gå före genom att installera solenergi på offentliga byggnader. Vi satsar därför 5 miljarder för år 2024 på detta. Med storskalig solvärme kan vi ersätta andelar av bioenergin och avfallsförbränningen för att producera värme till fjärrvärmenätet. Det möjliggör användning av biobränslen där de behövs allra mest, för att ersätta fossila bränslen. För att stimulera investeringar i solvärme satsar vi 350 miljoner på ett investeringsstöd för storskalig solvärme. Kraftiga satsningar på energieffektiviseringar för hushåll och företagare Energieffektiviseringar är det snabbaste, billigaste och mest miljövänliga sättet att minska kostnaderna och miljöpåverkan för energi. På kort sikt är energieffektiviseringar det effektivaste som vi kan göra för att minska hushållens och företagens energikostnader. Totalt satsar vi nästan 9 miljarder mer än regeringen på energieffektivisering under 2024 . Det finns en mängd åtgärder man kan göra för att minska energiförbrukningen. För en familj eller fastighetsägare kan det handla om investeringar i ny teknik som värmer ett hus eller lokaler. Men det kan också handla om att optimera de olika system som redan existerar i en villa eller ett flerbostadshus, exempelvis genom att säkerställa att ventilation och värmesystem fungerar på bästa möjliga sätt tillsammans. För företag kan det handla om att investera i mer effektiv teknik. Miljöpartiet vill att staten tar en mer aktiv roll i att stötta hushållen och företagen i denna utveckling. Miljöpartiet vill att staten tar 60 procent av kostnaden för energi ­ effektivisering under en övergångsperiod. Vi satsar 5,8 miljarder för detta ändamål, varav 250 miljoner viks åt att återinföra Energisteget för att stötta näringslivets arbete med energieffektivisering. Inom dessa 5,8 miljarder avsätter vi även 155 miljoner för den kommunala energi- och klimatrådgivningen för att säkerställa tillräckligt stöd för privatpersoner. Vi satsar även 3 miljarder på energieffektivisering av flerbostadshus. Vi anser att detta är mer angeläget än att höja taket för rotavdraget och kan agera som en konjunktur ­ stimulans inom byggbranschen. Bygg framtidens elnät och smarta energisystem Sveriges elnät är i stort behov av utbyggnad och utveckling. Miljöpartiet vill uppgradera det svenska elnätet så att hela landet får ett smart, flexibelt och robust elnät. För att EU ska kunna göra sig oberoende av fossil energi från skurkstater och klara klimatomställningen behöver vi samarbeta, det kommer att underlätta för alla att bygga ut den billiga och miljövänliga förnybara energin och att vi kommer kunna överföra stora mängder el mellan EU:s länder och, på så sätt kan vi hjälpa varandra med våra energibehov. Men förnybar, variabel energi ställer nya krav på vårt energisystem. Därför satsar vi drygt 400 miljoner på teknik som kan hjälpa till att balansera nätet under anslaget Energi ­ teknik. Här ingår också en satsning på testbäddar för att ta fram både affärsmodeller och ny teknik för flexibel produktion, flexibel konsumtion och flexibla elnät. Det behövs också mer forskning om hur det moderna, smarta energisystemet kan fungera. Miljöpartiet vill därför satsa 105 miljoner på energiforskning. Pengarna ska gå till testbäddar för experiment med flexibla elnät. Kraftsteget för storskalig energilagring För att stimulera och snabba på investeringar i tekniker som balanserar energisystemet och jämnar ut priserna satsar vi 3 miljarder på ett nytt teknikneutralt stöd för storskalig energilagring såsom pumpkraft, värmelagring och vätgaslagring inom det nya anslaget Kraftsteget. Vi vill bygga det moderna, smarta energisystemet. Vattenkraft För att Sverige ska kunna uppnå EU:s direktiv för god vattenstatus så behöver arbetet med vattenåtgärder öka och skalas upp. Många åtgärder behöver genomföras varav miljöanpassningen av Sveriges befintliga vattenkraft är en viktig åtgärd. Det är därför av vikt att arbetet med Nationell plan för omprövning av vattenkraft som antogs av regeringen 2020 fortsätter. Planen är utformad för att ge en nationell helhetssyn i frågan om att verksamheterna ska förses med moderna miljövillkor på ett samordnat sätt med största möjliga nytta för vattenmiljön och för nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel. Stärk välfärden och hushållen Inflationen utsätter även kommunerna och regionerna för kraftigt ökade kostnader som gör att möjligheterna att ge invånare den skola, vård och omsorg som behövs minskar. Samtidigt skapar regeringens politik ökade klyftor med skattesänkningar för människor som inte behöver dem och de med låg- och medelinkomster. Vi skjuter till 14 miljarder utöver regeringens förslag till allmänna bidrag till kommuner och regioner. En fungerande skola är grundläggande för alla barns framtid och för att de ska kunna känna framtidstro. Det ska vara en bra skola för alla. Det i sig minskar risken för att få problem, känna utanförskap eller dras in i missbruk eller kriminalitet. Det måste vara attraktivt att jobba inom välfärdens alla olika yrken. Förbättrad arbetsmiljö är ett måste. Utsatta grupper måste uppmärksammas och få det ekonomiskt bättre. Parallellt med detta är folkhälsoåtgärder för minskad ohälsa och ökad jämlik hälsa viktigt. Regeringen kompenserar inte för de ekonomiskt tuffare tiderna, utan dess budget kommer att innebära nedskärningar i offentlig sektor när det motsatta behövs och enskilda människor och familjer kommer få det sämre. Det är ett svek mot Sverige. Tabell 2 Utvalda välfärdssatsningar Miljarder kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Ökade generella statsbidrag 14,7 24,7 27,1 Nej till att slopa återhämtningsbonusen 1 1 1 Fortsatt satsning på sammanhållna vårdförlopp 0,2 0,2 0,4 Likvärdighetsbidrag för förskolan 1 1 1 Likvärdighetsbidrag för skolan 1,5 1,5 1,5 Ekonomisk trygghet för dem med allra minst marginaler För att omställningen och samhällsutvecklingen ska accepteras av det stora flertalet måste samhället se till att alla är med. Risken för utanförskap och det som det för med sig måste minska radikalt. I Sverige ska ingen lämnas efter. När inflationen i samhället ökar är det extra viktigt att de som lever med minst marginaler inte får ta smällen för kostnadsökningarna. Därför riktar vi ett antal förstärkningar av välfärden till dessa grupper, för att den som är sjuk, arbetslös eller ensamstående förälder också ska klara sig väl genom tuffa tider. Vi vill därför att garantinivån i sjuk- och assistansersättningen höjs ordentligt. Barnbidraget och underhållsstödet inflationssäkras för att inte gröpas ur. Medlen till arbetsmarknadspolitiska åtgärder säkras. Studiemedlen höjs med 300 kronor i månaden utöver den indexuppräkning som redan sker. Vi välkomnar regeringens förslag om en förlängning av det förhöjda bostadsbidraget men anser att även personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska få ta del av höjningen. Vi kompenserar kommunerna med 300 miljoner kronor för detta ändamål. Bostads ­ bidraget har inte följt med samhällets kostnadsutveckling och behöver indexuppräknas. Miljöpartiet föreslår att en sådan indexering ska komma på plats. Utformningen av bostadsbidraget för till exempel studenter, timanställda och inneboende behöver utredas och förändras då dagens system kan ge orättvisa effekter för dem med oförutsägbara inkomster. Vi tycker det är bra att karensdagen nu utreds. Förbättringar i sjukförsäkringen Människor måste kunna känna sig säkra på att få stöd från sjukförsäkringen den dag som de behöver det. Försäkringskassan behöver förändra sin roll och ge mer stöd än vad myndigheten gör i dag, även om klara förbättringar har skett på senare tid. Miljöpartiet vill på sikt se en helt annan försäkring där systemen för ersättning vid sjukdom och arbetslöshet slås samman och behandlas av en och samma myndighet. Detta för att kunna ge ett mycket mer individanpassat stöd med ett system som inte är fixerat vid att utreda arbetsförmåga på ett fyrkantigt vis. Som steg på vägen vill vi att de hårda tidsgränserna omvandlas till avstämningspunkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå sin hälsa. Utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69)” lade ett flertal förslag, remissvar finns och förslag kan läggas och därmed förbättra dagens sjukförsäkring. Miljöpartiet hade gärna gått längre, men vi ser detta som steg som det borde gå snabbt och enkelt att enas om över partigränserna. Vi är förvånade att regeringen inte nämner utredningen alls då i alla fall delar av den regeringen under förra mandatperioden hävdade att den skulle tas omhand. Den nya skatteklyfta som regeringspartierna återigen skapat mellan sjuka och arbetande och som knappast kan ses som något annat än straffskatt, även kallad funkisskatt, måste snarast ändras. Vi sänker därför skatten på sjuk- och aktivitetsersättning för att ta bort denna orättvisa klyfta, vilket minskar skatteintäkterna med 200 miljoner kronor om året. Det har stor betydelse ekonomiskt för dem som är i behov av sjuk- eller aktivitetsersättning. Angeläget är också att framöver se till att sjukförsäkringen bättre anpassas till såväl kulturarbetare och studenter som gigekonomin och egenföretagares situation. Vi välkomnar därför förslagen från utredningen ”Ett trygghetssystem för alla – översyn av regelverket för sjukpenninggrundande inkomst”. Däremot är det högst oroande att regeringen aviserat att man vill utreda för successiv kvalificering till välfärden och givit tilläggsdirekti v för att utreda frågan om bidragstak i frågan även utreder frågan om bidragstak. Allmänt hårdare tag och misstro mot människor som är i behov av stöd, samtidigt som de bidrar till att sprida en bild av att människor som inte har jobb heller inte vill det. Inget kunde vara mer fel för de allra flesta människor. Även att regeringen givit i uppdrag att analysera och överväga i vilken mån det är förenligt med EU-rätten att, utöver de utgångspunkter för kvalificering in i välfärden som redan angetts, låta kvalificering till välfärdsförmåner ske på grundval av medborgarskap i Sverige eller i en annan EES-stat i stället för på grundval av bosättning. Det här är oerhört oroande för många människor, inte minst personer med funktionsnedsättning. Det signalerar en människosyn och bristande tilltro till människor som vi har svårt att förstå och acceptera. Inför steglösa nivåer i sjukförsäkringen Det är angeläget att skapa större flexibilitet och individanpassning i sjukförsäkringen. Miljöpartiet anser att det behöver bli möjligt att bli sjukskriven och kunna återgå till arbete i den utsträckning som behövs, inte som i dag bara i fasta steg om 25, 50 och 75 procent. Det är inte minst viktigt för bra rehabilitering. I SOU 2021:69 föreslås att rehabiliteringsersättning över 25 procent ska kunna ges steglöst. Det bör införas. Minst lika viktigt är det också att införa fullt ut steglösa nivåer för sjukpenningen. I dagsläget är det den nedre nivån som gäller, vilket betyder att en person som bedöms ha en arbetsförmåga mellan 26 procent och 49 procent bara får ersättning motsvarande 25 procent. I realiteten kan ett visst antal timmar per dag eller per vecka i minskad arbetstid vara det som krävs. Då måste systemet kunna vara anpassat till den verkligheten. Höj den lägsta nivån i både sjuk- och aktivitetsersättningen Att den förra regeringen tillsatte en utredning om hur sjuk- och aktivitetsersättningen kan räknas upp mer ändamålsenligt välkomnar vi starkt. Det är en förändring som vi vill se. Utredningen ska vara klar den 1 december 2023. Miljöpartiet medverkade medan vi var i regering till en mycket kraftfull höjning av sjuk- och aktivitetsersättningen. Det var hög tid att en förändring skedde, de som är så pass sjuka eller har så stora funktionsned ­ sättningar att de inte kan arbeta har haft det mycket tufft ekonomiskt. Vi anser dock att det fortfarande behöver göras en justering uppåt. I dagsläget är den lägsta nivån – garantinivån – för ersättning mellan 10 850 och 12 163 i månaden beroende på ålder. Förslaget är en höjning av garantiersättningen med cirka 1 000 kronor i månaden för personer med sjuk- och aktivitetsersättning på garantinivå. Totalt avsätter vi 1,5 md kronor per år under 2024 och 2035 i det syftet. Kostnaden beräknas bli 1,4 md år 2026. Stopp för att nekas sjukpenning retroaktivt Vi anser inte att det är rimligt att en person som blivit sjukskriven av en läkare senare när Försäkringskassan gör sin bedömning kan få avslag retroaktivt för samma period. Vi anser inte heller att en person som fått ett positivt beslut ska kunna riskera att retroaktivt få sin ersättning indragen, i de fall när Försäkringskassan väljer att överklaga ett positivt beslut från förvaltningsdomstolen. Vi vill därför att en regel införs om att en person inte ska kunna få avslag på sjukpenning retroaktivt. Enligt en uppskattning av riksdagens utredningstjänst uppgår den beräknade kostnaden till cirka 320 mk år 2024 och 330 mk för 2025 respektive 2026. Stopp för att slås ut på grund av försenad rehabilitering Under tiden med covid blev det uppenbart att den så kallade rehabiliteringskedjan slog hårt när människor kunde bli utförsäkrade när deras arbetsförmåga prövades mot normalt förekommande arbete på arbetsmarknaden efter 180 dagar trots att de inte hade hunnit få eller gå klart rehabilitering som hade blivit fördröjd. Den dåvarande regeringen ändrade reglerna tillfälligt och föreslog också att regeln skulle förlängas. Vi anser dock att det behöver gälla som en allmän regel. Det kan inte vara godtagbart att försenad vård, rehabilitering eller andra insatser som är utom den enskildes kontroll gör att möjligheten att kunna återgå till sitt arbete efter sjukskrivning försvinner. Det här har remissinstanserna LO, TCO och LO-TCO Rättsskydd lyft i sitt remissvar. De menar att undantaget från bedömningen av arbetsförmågan mot normalt förekommande arbete vid uppskjuten vård bör permanentas och gälla alla förseningar av vård och rehabilitering som ligger utanför den försäkrades kontroll. Vi instämmer och regeringen bör återkomma med en sådan regeländring. Inför preventionsersättning Ett av förslagen i utredningen ”En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet” (SOU 2021:69) av Samuel Engblom är att införa så kallad preventionsersättning. Tanken är att det ska ersätta det som i dag kallas förebyggande sjukpenning och som används i mycket låg grad. I stället är förslaget en ny förmån som kallas preventions ­ ersättning. Begreppet är tydligare och denna ersättning ska omfatta fler typer av insatser än dagens förmån. Syftet är att fler ska kunna få förebyggande insatser för att förhindra sjukskrivning. Vi ser det här som väldigt viktigt; det innebär ett bättre helhetstänkande och kan förebygga sjukdom. Kostnaden beräknas uppgå till 85 mk för 2024, 87 mk för 2025 och 89 mk för 2026. Vi ser att detta på sikt kommer att kunna leda till besparingar för minskad sjukpenning när personer med rätt åtgärder kan undvika att bli sjuka. Mer flexibel vilande ersättning i sjuk- och aktivitetsersättningen Personer som har aktivitetsersättning eller sjukersättning måste enklare kunna pröva både att arbeta och att studera utan att riskera att förlora sin ersättning. I utredningen (2021:69) finns förslag om att införa en mer vilande ersättning vid arbete för personer med sjuk- och aktivitetsersättning. Det beräknas göra att 2 000 fler med aktivitetsersättning och 2 000 fler med sjukersättning kommer i arbete. Det beräknades leda till en beräknad besparing i sjukersättningen. En motsvarande ökning beräknas kunna ske med för ­ enklade regler för studier, så att 2 000 personer av dem som i dag har aktivitetsersättning kan bedriva studier på halvtid, vilket innebär en besparing. Motsvarande antal för personer med sjukersättning antas vara 500. Ett nytt it-stöd för försäkringskassan och en ökning av de administrativa kostnaderna tillkommer dock. Sammantaget innebär förslagen enligt en förnyad beräkning av riks ­ dagens utredningstjänst en minskning av anslaget med 271 mk år 2024, 253 mk år 2025 och 267 mk 2026. Miljöpartiet tycker dessa föreslagna förbättringar ska införas. Däremot vill vi framöver även gå vidare och se över möjligheten att studera med bibehållen sjuk- eller aktivitetsersättning. Värna rehabiliteringsmöjligheter Miljöpartiet anser att de hårda tidsgränserna i sjukförsäkringen behöver omvandlas till avstämningspunkter för att säkerställa att rätt insatser görs för att en person ska kunna återgå till arbetet och återfå sin hälsa. Det vill säga att den rehabiliteringstrappa som den dåtida Alliansen införde behöver ändras i grunden. I avvaktan på att det är möjligt att få en majoritet för det förslaget i riksdagen är det angeläget att åtminstone säkerställa att en person som får rehabilitering vid tidsgränsen 180 dagar har möjlighet att fullfölja den innan prövning av arbetsförmåga i förhållande till arbetsmarknaden i övrigt ska göras. Öka möjligheten att arbeta ideellt med bibehållen ersättning I utredning 2021:69 finns förslag om att den som har sjuk- eller aktivitetsersättning ska ha möjlighet att arbeta ideellt med bibehållen ersättning och gränsen som föreslås är 10 t/v. Miljöpartiet anser att det är mycket viktigt. Att ha sjukersättning för ett visst sjukdomstillstånd som innebär nedsatt arbetsförmåga får inte innebära att den enskilde inte ska kunna göra något alls av rädsla att dennes ersättning blir ifrågasatt. Att delta i samhällslivet efter förmåga, kunna engagera sig i den grad man orkar eller på andra sätt delta i samhällslivet är viktigt för alla människor. Funktionsrättsrörelsen ifrågasätter gränsen vid 10 timmar/vecka. Regeringen bör snarast återkomma med ett förslag där remissinstansernas synpunkter har vägts in. Höj schablonen för personlig assistans För att assistansen ska fungera på ett bra sätt behöver arbetsvillkoren för att vara personlig assistent vara tillräckligt bra. Många assistansbolag larmar om att de låga uppskrivningarna håller på att utarma deras möjligheter att rekrytera och behålla assistenter och att bedriva ett seriöst arbete. Uppskrivning har gjorts på mycket låga nivåer, förra året 1,5 % och har därmed legat under de kollektivavtalade lönehöjningarna och nivån utarmas från år till år. Schablonens nivå handlar om vilka löner man kan ge, att kunna värdera medarbetare med lång erfarenhet och kompetens när det är viktigt, ge handledning och utbildning. Om utrymmet blir allt snävare är risken stor att seriösa företag slås ut och att de mindre nogräknade återstår. Därför är schablonnivån i sig viktig för en väl fungerande och seriös sektor. Regeringen har nu aviserat 2,5 % uppskrivning. Det är bättre, men i sammanhanget för låg, inte minst eftersom uppskrivningen länge släpat efter. Vi anser istället att nivån bör skrivas upp med 5 procent under nästa år. Vi anser också att regeringen snarast bör återkomma med förslag på en långsiktig, stabil och förutsägbar modell för uppskrivning av assistansersättningen framöver. Vår föreslagna höjning är tänkt som ett första steg på vägen mot att i slutet av mandatperioden kunna sluta det gap som har uppstått efter flertalet år med alltför liten uppskrivning. Vi avsätter 629 mk nästa år i syftet och kompenserar även kommunerna för höjningen med 117 mk. Cykelstöd för personer med funktionsnedsättning som behöver specialutformad cykel Personer med funktionsnedsättning har små möjligheter att få tillgång till cykel, även om det numer finns specialutformade sådana på marknaden. Cykel räknas som ett hjälpmedel vad gäller barn och är därmed något du kan få som hjälpmedel via regionen. Detsamma gäller ej för vuxna, du är i dagsläget hänvisad till att beställa själv till stor kostnad, för de som känner till möjligheten. Hjälpmedel ges till permobil och andra sätt att ta sig fram, dit räknas inte specialutformade cyklar. Cyklar innebär förutom möjlig ­ het till mobilitet även ökad fysisk hälsa. Det finns i dagsläget t.ex. mycket bra s.k. elarmcyklar som du kan haka på din rullstol. De kan erbjuda möjlighet till transport, rörelse, frihet och ökad hälsa. De är dock dyra och det är få förunnat att kunna köpa dem. Det behöver finnas ett samhälleligt stöd för detta. Cykelförbundet stöder i hög grad tanken. Det finns även andra specialutformade cyklar för andra typer av funktions ­ nedsättning, t ex tandemcyklar för personer som är synskadade, s.k. trike med tre hjul för t ex personer med neurologisk problematik. Vi vill därför införa ett system med cykelstöd i likhet vid sidan av det system som finns för bilstöd. För att ge människor med funktionsnedsättningar möjlighet att få tillgång till specialutformad cykel, till exempel så kallad elarmcykel. 100 mk per år avsätts för ändamålet. Ett högkostnadsskydd för tandvård Regeringen har aviserat att man avser tillsätta en utredning för att se över tandvårdens högkostnadsskydd för att det mer ska efterlikna det högkostnadsskydd som finns i övrig vård. Äldre personer med sämst munhälsa ska prioriteras. Miljöpartiet har länge drivit att vi vill jämställa tandvården med övrig vård i övrigt för alla i Sverige. Vår mål ­ sättning är därför att tandvården ska ingå i samma högkostnadsskydd som vården i övrigt. Vi anser dock att den utredning som nyligen tittat på olika möjliga modeller för högkostnadsskydd har tagit ett viktigt steg på vägen för ett separat högkostnadsskydd som ligger på 1 200 per år. Det skulle betyda mycket för enskilda människor, och då den vägen kan vara mer framkomlig anser vi att det förslaget bör tas vidare och utredas. Det gäller bland annat prismodeller för att det ska fungera för såväl patienter som tandläkare. Vi anser därför att regeringens tilltänkta utredning bör ha en fördjupning av förslaget och ha användbarhet som fokus. Nej till att göra tandvård dyrare för unga I dagsläget kan unga personer upp till 23 år få tandvård utan kostnad. Regeringen vill ta bort den reformen och anser att det ska vara utan kostnad enbart upp till 19 år. Vi tycker inte det är bra. Det är angeläget att unga människor får in en vana av att ta hand om sina tänder och vända sig till tandläkaren regelbundet. Än så länge finns inte någon annan reform på plats som minskar behovet, därför säger vi nej till förändringen. Vi tycker inte heller att det är motiverat att som regeringen gör – sänka det allmänna tandvårdsbidraget för unga mellan 24 och 29 år och därmed göra det dyrare att gå till tandläkaren. Vi avvisar därför regeringens förslag. Kostnadsfria preventivmedel för alla upp till 26 år Det ser olika ut i landet i fråga om huruvida regioner erbjuder kostnadsfria preventivmedel eller inte. För unga är det högst angeläget att enkelt och självklart kunna ha säkert sex och att inte kostnaden ska stå i vägen. Vi vill därför införa ett system där staten fullt ut subventionerar preventivmedel. För det syftet avsätts 60 miljoner årligen. Kvalitetsregister i vården för könsdysfori och vissa SRHR-frågor Nationella kvalitetsregister finns för olika delar av vården och modellen finansieras enligt en överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). I dagsläget saknar Könsdysforiregistret medel trots att Socialstyrelsen poängterat vikten av uppföljning av den vård som ges. Vi vill därför avsätta medel så att Socialstyrelsen i samverkan med SKR kan säkerställa att Könsdysforiregistret ska kunna fungera. Vi vill också ge Socialstyrelsen i uppdrag att följa upp tillämpningen av kunskapsstöden på området, att säkerställa att omorganiseringen av vården till nationell högspecialiserad vård verkställs samt att Forte ges anslag för att kunna utlysa anslag till forskning på området. Vi anser att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att verka för att ett nytt nationellt kvalitetsregister för endometrios inrättas. Likaså finns det behov av ett kvalitetsregister för abortvård. Det är angeläget inte minst eftersom abortvården väntas förändras radikalt framöver och säkerhet och uppföljning blir högst angeläget. I samband med detta vill vi även att regelverket förändras för vilka professioner som kan ge information till regist ­ ren samt vilken typ av data det handlar om. I det syftet bör aktuell lagstiftning ses över. För utvecklingen och inrättandet av dessa tre kvalitetsregister vill vi öka anslaget till Socialstyrelsen med 10 miljoner kronor per år. Låt återhämtningsbonusen fortsätta att bidra till förändring Regeringen har aviserat att man vill avveckla den så kallade återhämtningsbonusen från och med 2024. Det är bedrövligt att det starka utvecklingsarbete som inletts och prövats på många håll i Sverige nu ska avbrytas. Forskning pågår och många fler har sökt än vad det finns utrymme för. Återhämtningsbonusen inrättades 2021, en satsning som Miljöpartiet drivit igenom. Det är medel hos Socialstyrelsen som finns att söka för arbetsgrupper inom vården och äldreomsorgen som vill pröva att utveckla nya arbetssätt för förbättrad arbetsmiljö. Det kan inkludera arbetstidsmodeller. Syftet är att ta till vara personalgruppers egna utvecklingsidéer och ge dem möjlighet att pröva dessa. Återhämtningsbonusen infördes sommaren 2021 med 300 miljoner kronor i medel och söktes då av 190 kommuner och 16 regioner. Från och med 2022 avsattes 1 miljard kronor årligen. Till detta tillkom 2023 ytterligare 300 miljoner kronor för att minska eller ta bort delade turer, vilket också var värdefullt. Återhämtningsbonusen har inne ­ burit viktiga förändringsprocesser över hela landet och vi är bedrövade att regeringen nu avbryter denna viktiga utveckling. Ett exempel är Mörbylånga där man mycket effektivt prövat nya arbetstidsmodeller med oerhört gott resultat. Ansvariga uttrycker att det aldrig hade kunnat göras utan dessa medel. Miljöpartiet anser det särskilt viktigt att modellen erbjuder förslag inifrån arbetsgrupper och ej med ett ovanifrånperspektiv . Det är oerhört angeläget att medlen återinrättas och att uppföljningar av reformen kan öka kunskapen av hur medlen kommit verksamheterna till del sammantaget hittills. På sikt skulle vi vilja utöka modellen. Vi säger nej till minskningen av anslag 1:6 med 350 mk och minskningen av anslag 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet med 650 mk. Feltänkt med prestationsbaserad ersättning kopplad till vårdplatser Regeringen har föreslagit en utökning av prestationsbaserad ersättning till regionerna, bland annat för att åtgärda bristen på vårdplatser med 2 miljarder kronor för 2023, 2 miljarder för 2024 och detsamma för 2025. Vi anser inte att bristen på vårdplatser löses på ett bra sätt genom prestationsbaserad ersättning. Det blir en märklig detalj ­ styrning och kan snarare komma att leda till ökad stress och styrda beteenden, som inte grundar sig i de reella behoven, för att få medlen. Regionerna är redan högst medvetna om hur problematiken ser ut. Vi anser istället att tillskottet bör komma regionerna till användning att användas på det sätt de finner bäst regionalt, genom tillskott på sektorsbidraget till regioner inom UO 9 anslag 1:6. Inga minskade anslag till personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp Regeringen tänker avsluta den pågående satsningen på personcentrerade och samman ­ hållna vårdförlopp. Denna satsning ser vi som högst angelägen, till exempel för per ­ soner som är multisjuka och har svårt att få en sammanhängande och trygg vård i dagsläget. Det är ett viktigt fokus som behöver finnas i den primärvårdsreform som regeringen också säger sig värna. Av detta skäl vill vi höja anslaget med 243 mk för 2024, 244 mk för 2025 och 389 mk för 2026. Gratis vård för personer som har utsatts för sexuella övergrepp Den som har utsatts för sexuella övergrepp och vänder sig till vården för undersökning och vård ska inte behöva betala för det. Det ska inte finnas minsta risk att någon inte har råd med en sådan vårdkontakt och samhället behöver göra allt för att underlätta för en våldsutsatt. Motsvarande har region Skåne fattat beslut om och vi anser att det ska gälla i hela landet. Staten bör bidra till kostnaden som vi uppskattar till 18 miljoner årligen. Särskilda insatser för samisk hälsa Samers hälsosituation måste hanteras skyndsamt. Det gäller specifikt den psykiska ohälsan. En av tre unga renskötande samer funderar idag på att ta sitt liv. Det är helt oacceptabelt. Mycket kan förändras genom bättre villkor för rennäringen, men även insatser inom regionerna inriktade på samisk hälsa bör förstärkas och fördjupas. Det pågår flera viktiga projekt som tar sikte på att inhämta kunskap och stärka insatserna mot psykisk ohälsa, bland annat pågår arbetet med en kommande nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention. Strategin bör innehålla ett uttryckligt mål om att stärka samers psykiska hälsa och förhindra suicid bland samer. Vi anser att ett specifikt tillskott om 2 miljoner per år bör avsättas från och med 2024 för specifika insatser för samers psykiska hälsa. Nytt kompetenscentrum om intellektuell funktionsnedsättning och autism Flera funktionsrättsorganisationer såsom FUB, Svenska Downföreningen och Autism Sverige har lyft det stora behovet av utbildningssatsningar för LSS-personal, bland annat på boenden. Socialstyrelsen har utrett frågan och nyligen kommit med förslag som mottagits med stor glädje från funktionsrättsrörelsen. Förslaget är att inrätta ett kompetenscentrum, antingen på Socialstyrelsen eller fristående, för att höja kompe ­ tensen om autism och intellektuell funktionsnedsättning. Det är ett angeläget bidrag för att lösa de problem som vi i dagsläget ser bland annat på många boenden. Regeringen har inte avsatt medel för centret, men vi anser att det behövs för att ta ett viktigt steg framåt på området. Regeringen bör ta ställning till huruvida ett fristående center eller ett center på Socialstyrelsen är att föredra och bör överväga frågan till ­ sammans med de funktionsrättsorganisationer som närmast berörs. Vi avsätter medel som täcker endera av alternativen. 8 miljoner avsätts för 2024 och 12 mk för 2024 och 2025. Utred ett sammanslaget system vid arbetslöshet och sjukdom Miljöpartiet vill på sikt reformera dagens trygghetssystem genom att slå samman a ‑ kassan, sjukförsäkringen och försörjningsstödet till en gemensam trygghetsförsäkring, så kallad Arbetslivstrygghet, som sköts av en och samma myndighet. Vi anser att vinsterna är stora; det skulle minska risken för att människor bollas mellan olika myndigheter och medföra mindre administration, mer samverkan och en möjlighet för den enskilde att få mer individanpassat stöd. Stärk skyddsnäten Jämställdhetsperspektivet och barns rätt till båda sina föräldrar och andra vuxna måste ha starkare fokus. Vi vill inte se ett enda barn växa upp i fattigdom. Tyvärr är vi långt därifrån i dag och det är alltid barn som kommer i kläm när socialförsäkringssystemet snävas in. Det gör den här regeringen i hög grad. Bidrag behöver automatiskt inflations ­ säkras och vi vill att en kriskommission ska tillsättas för att ta fram effektiva förslag mot barnfattigdom. Vi är djupt oroade över Tidöavtalet och vad det kommer att inne ­ bära för familjer och barn i Sverige. I stället för att utreda hur barnfamiljer ska bli fattigare och göra så att misstron ökar måste socialförsäkringen stärkas. Socialförsäk ­ ringens utformning utgör vårt gemensamma skyddsnät och förebygger problem både för enskilda och på samhällsnivå. Det ska inte monteras ner och stöd ska ges till de som behöver. Tabell 3 Stärkt ekonomi för barnfamiljer Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Inflationssäkra underhållsstödet 400 400 400 Inflationssäkra barnbidraget 2 700 3 500 3 900 Indexera bostadsbidraget 300 700 800 Säkerställ att personer med försörjningsstöd får ta del av förhöjt bostadsbidrag 300 Inflationssäkra barnbidraget Barnbidraget är ett viktigt bidrag som kommer alla familjer i Sverige till del. Miljöpartiet anser att barnbidraget behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras. Den beräknade kostnaden är 2,7 miljarder för 2024, 3,5 miljarder för 2025 och 3,9 miljarder för 2026. Inför en tredelad föräldraförsäkring Miljöpartiet vill införa en tredelad föräldraförsäkring, vilket betyder att varje förälder ska ta ut minst en tredjedel av föräldradagarna för ett mer jämställt uttag. En tredjedel av dagarna ska man om man så vill kunna överlåta till en annan närstående person. Vi ser dock problem med det förslag som regeringen lagt fram då det kan underminera föräldraförsäkringen och leda till ett statligt subventionerat nannysystem. Inflationssäkra underhållsstödet Miljöpartiet anser att underhållstödet behöver indexeras på ett sådant sätt att det inflationssäkras och skrivs upp i takt med inflationen och konstruktionen behöver bli permanent. Regeringen bör återkomma med ett förslag på hur detta ska ske. Vi vill dock redan nu höja nivån för de kommande åren enligt den nu beräknade inflationen. Vi avsätter i detta syfte 400 mk 2024 och motsvarande för 2025 och 2026. Höjt bostadsbidrag för barnfamiljer Regeringen höjde bostadsbidraget för barnfamiljer tillfälligt under pandemin. Miljö ­ partiet välkomnar att regeringen anser att den höjda nivån behöver fortsätta att gälla även under första halvåret av 2024 och anser även att personer som uppbär ekonomiskt bistånd ska få ta del av höjningen, vilket vi avsätter 300 miljoner kronor för. Vi anser att bostadsbidraget bör räknas upp inflationen för att inte urholkas när det behövs som mest. Vi avsätter därför 300 mk för år 2024, 700 mk för år 2025 och 800 mk för 2026. Indexeringen för 2024 börjar gälla så fort förlängningen av det förhöjda bidraget löper ut. Stärk skuggsyskons möjlighet att få egna behov tillgodosedda För föräldrar som har barn med svåra funktionsnedsättningar är det viktigt att syskon även ska kunna få egen tid med föräldrar. Detta vägs ibland in, men långt ifrån alltid. Vi anser att lagen behöver stärkas i detta syfte och vill även avsätta medel för att bidra till att det ska bli möjligt. Bidrar till utjämningssystemet, LSS. Vi avsätter 10 mkr årligen. Kriskommission mot barnfattigdom Barnfattigdom är ett av de största samhällsproblemen i Sverige. Miljöpartiet anser att en kriskommission behöver tillsättas som ska ta fram förslag för att bekämpa barnfattigdom. Kommissionen ska utgå från ett barnrättsperspektiv och behandla både trygghetssystemen och kompensatoriska åtgärder direkt riktade till barnen . Vi vill att barn ska få utrymme att vara delaktiga i processen och att barns åsikter ska beaktas i framtagandet av åtgärder. Förstärk de allmänna bidragen till kommuner och regioner Behoven av tillskott av medel i kommuner och regioner är stora. Stora delar av vården och omsorgen behöver ett tillskott av medel för att säkerställa att den löpande verksam ­ heten kan utföras på ett acceptabelt sätt som inte äventyrar kvalitén, personalens hälsa eller arbetsmiljön. Regeringens tillskott på 10 miljarder bedömer vi inte vara tillräckligt och vi anslår därför ytterligare 14 miljarder i allmänna bidrag till kommuner. Sveriges regioner som ansvarar för sjukvården och kollektivtrafiken står inför en mycket tuff situation. Vi anser därför att man för det kommande året bör justera fördelningen mellan kommuner och regioner för de tillkommande statsbidragen. Istället för att 70 procent av tillskotten går till kommuner och 30 procent till regioner anser vi att tillskotten bör fördelas jämnt mellan kommuner och regioner. En grön konsumentpolitik Flera konsumentmarknader är under snabb omvandling, vilket både ger nya möjligheter för konsumenterna och förändrar konsumenternas förutsättningar. Målet för konsumentpolitiken är en trygg och väl fungerande konsumentmarknad och en ekonomiskt och ekologiskt hållbar konsumtion inom planetens gränser. Det ska vara lätt att göra rätt. En mer hållbar konsumtion ska främjas där miljömässigt bättre produkter och deras leveranser blir enklare att välja och planerat åldrande, där produkten är gjord för att bli oanvändbar i förtid, motverkas. Vi vill därför utreda möjligheten att införa en standard där tillverkare/återförsäljare redovisar förväntad livslängd och förväntad servicekostnad på konsumentprodukter. Vi anser att fler produkter behöver en tydligare klimatmärkning för att underlätta för konsumenter och ett tydligt regelverk för vad som ska få kallas klimatkompenserat. Kända certifierade miljömärkningar som den nordiska miljömärkningen Svanen har en viktig roll att spela för att underlätta för konsumenter. Vi anslår 4,1 miljoner kronor i anslag UO 18 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter. För att ge människor möjlighet att välja ett mer klimatsmart resande behöver kollektiva resesätt som exempelvis tåg bli enklare att välja. Vi anser att man behöver införa krav på anslutning till en gemensam konkurrensneutral biljettförsäljningsplattform för kollektivtrafikresenärer för en ökad tillgång till biljetter från alla olika utförare. I en lågkonjunktur, när kostnaderna för boende och livsmedel stiger, ökar samtidigt risken för hög belåning och överskuldsättning. Skuldproblem har inte bara stora konse ­ kvenser för den skuldsatte och dennes närstående utan även samhällsekonomiska konsekvenser. Vi vill att skyddet för enskilda individer på kreditmarknaden ska stärkas. Allt mer komplexa marknader riskerar dessutom att ytterligare öka konsumenternas informationsunderläge, vilket inte minst kan skada mer utsatta grupper av konsumenter. När marknaden för konsumenter breddas och blir mer individuell och global genom ökade möjligheter att handla från alla delar av jorden blir valfriheten större men det kan samtidigt bli svårare att välja rätt, inte minst på en ökande digital marknad. Det är också tydligt att tillräckliga resurser saknas hos konsumentverket för att följa upp konsument ­ problem på den digitala marknaden. Det kan röra sig om allt ifrån rena bedrägerier, marknadsföring mot barn eller svårigheter att komma i kontakt med en ansvarig när något gått fel. Även detta arbete behöver förstärkas och konsumentverket får i vår budget ytterligare 5 miljoner kronor för att kunna stärka detta arbete, anslag UO 18 2:1 Konsumentverket . Genom att motverka osunda affärsmetoder och stärka konsumenterna med lagstadgade rättigheter och konsumentstöd kan konsumentpolitiken förbättras. Lag ­ stiftningen mot så kallad greenwashing och kommunikation runt klimatkompenserade produkter och tjänster behöver stärkas och reklam och marknadsföring för miljö- och klimatskadande verksamhet eller med sexistiska undertoner behöver regleras. Detta behöver utredas. Vi motsätter oss att anslag UO 18 2:4 Åtgärder på konsumentområdet avskaffas. Det är angeläget att det civila samhällets organisationer fortsatt ges möjlighet att främja konsumenternas intressen samt bidra till standardiseringsarbeten. Vi anser att reklamationsrätten ska följa varan istället för att stanna hos den ursprungliga köparen, samt att det ska vara enklare och mer lönsamt att reparera sina varor. Vi vill återigen sänka momsen på vissa reparationer från 12 till 6 procent. En kraftfull naturpolitik för stärkt biologisk mångfald och stor klimatnytta Parallellt med klimatkrisen står vi inför en ekologisk kris, och förändringen som sker inom detta område kan på många sätt inte återställas. Forskningen visar att vi kan vara på väg mot det sjätte massutdöendet på planeten. Sedan 1970-talet är minskningen av världens bestånd av fåglar, fiskar, däggdjur och grod- och kräldjur hela 68 procent, enligt WWF:s Living Planet Report. En miljon arter riskerar att utrotas från jorden. När en art har utrotats, är den utrotad för evigt. Det finns en bred vetenskaplig samstämmighet om både orsaker till naturkrisen och de åtgärder som behöver sättas in för att vända den negativa trenden. De främsta orsak ­ erna till artutrotningen är förlusten av livsmiljöer, ett alldeles för högt jakt- och fiske ­ tryck, invasiva arter, utsläpp av föroreningar och en eskalerande klimatkris. Utöver ett starkare och mer omfattande skydd av natur, handlar åtgärdsbehoven om att förändra brukningsmetoder och om att förstörd natur måste återskapas. Det finns fortfarande väldigt mycket som kan göras för att undvika, mildra och anpassa våra samhällen till konsekvenserna av klimatkrisen och den ekologiska krisen. Miljöpartiet vill bygga ett tryggt och fritt samhälle inom planetens gränser. Det är en historisk satsning som lyssnar till vetenskapen och gör vad som krävs för att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Tabell 4 En kraftfull naturpolitik för stärkt biologisk mångfald och stor klimatnytta Miljarder kronor – avvikelse från regeringen Skydd av värdefulla skogar och ersättning till markägare 4 Säkra att värdefulla skogar inte avverkas – tillsyn, inventering och skötsel 0,1 Bevara tätortsnära skog 0,03 Omställning till hyggesfritt och klimatanpassat skogsbruk 0,3 Återställ våtmarker för ökad klimatnytta 0,4 Åtgärder för hotade arter och naturtyper 1,8 Biologisk mångfald i jordbrukslandskapet – ökat stöd till ekologiska jordbruksmetoder och livsmedel 0,4 Rädda naturbetesmarkernas mångfald 0,2 Satsning mot invasiva arter Miljöövervakning – ryggraden i svenskt miljöarbete Miljöforskning och innovation för omställning 0,015 0,1 0,3 Långsiktig höjning av miljömyndigheternas anslag Vänd krisen för haven Omställningsstöd till hållbart fiske 0,2 1 0,06 Rädda ålen Ökad fiskerikontroll Sanering av PFAS och andra miljögifter 0,8 0,03 0,1 PFAS-rening av dricksvatten och va-investeringar Moderna, effektiva tillståndsprocesser och ökad tillsyn 0,4 0,1 Ökat internationellt miljö- och klimatsamarbete 0,04 Stärkt rovdjursförvaltning: bättre samexistens och ökade ersättningsnivåer 0,04 Förstärkt arbete med nationalparker och friluftsliv Totalt 0,05 10,5 Omfattande satsningar på starka ekosystem De nationella miljömålen, Agenda 2030 och miljölagstiftningen är centrala utgångs ­ punkter i arbetet med att säkra en god miljö som kan fortsätta att förse oss med livs ­ viktiga ekosystemtjänster. EU:s gemensamma politik för klimat och miljö är nödvändig för att stärka arbetet med ren luft, rent vatten, biologisk mångfald och klimatomställning i hela EU. Klimat- och miljölagstiftningen behöver på många sätt skärpas och anpassas efter den kunskap vi har idag om klimat- och miljökrisens allvar. Svensk lagstiftning behöver i flera avseenden anpassas efter EU:s miljölagstiftning för att vi ska nå upp till gemensamma miljö- och klimatmål. Existerande globala och regionala miljörelaterade avtal och direktiv behöver fullt ut implementeras, exempelvis konventionen för bio ­ logisk mångfald och EU:s direktiv för arter, habitat och havsmiljö. Miljö- och klimat ­ skadliga subventioner behöver tas bort och de ekonomiska incitamenten för beteenden med positiv inverkan på klimat och miljö behöver öka. Omkring en halv till en miljon av planetens drygt åtta miljoner arter riskerar att utrotas inom några årtionden om inte kraftfulla åtgärder vidtas för att hejda den kata ­ strofala utvecklingen. Forskare talar om att vi är inne i den sjätte massutrotningen. Utvecklingen är global men är tydlig också i Sverige. Orsakerna är förstörda livs ­ miljöer, exploatering av arter genom fiske-, jord- och skogsbruk, klimatförändringar, invasiva arter och miljöföroreningar. Sverige har genom FN:s Montréalavtal för naturen skrivit under på att vända förlusten av biologisk mångfald till år 2030. Miljöpartiet vill göra omfattande satsningar för att skapa mer motståndskraftiga ekosystem, stärka den biologiska mångfalden, säkra att Sverige når de nationella målen och bidra till målen internationellt. Skydd av djur och natur Läget för den biologiska mångfalden i Sverige är på många sätt akut. Runt tusen skogslevande arter är hotade. Ett omfattande problem är bristen på större, samman ­ hängande områden med höga naturvärden, som är ett krav för många arter. Östersjöns ekosystem står inför en akut kris, och läget i Västerhavet är mycket allvarligt. För att vända artkrisen i skogen, säkra fungerande och motståndskraftiga ekosystem och nå miljömålen krävs därför omfattande satsningar på att bevara och återskapa värdefulla naturområden för framtiden. Avverkningstakten för värdefulla naturskogar är redan mycket hög, enligt myndigheternas utvärderingar. Det handlar nu om att säkra bevarandet av det sammanhängande bälte av fjällnaturskogar som pekats ut i propositionen Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och naturvård i skogen (prop. 2021/22:58) och som Sverige har ett internationellt ansvar att bevara. Det handlar också om annan värdefull natur över hela landet, som att bevara de sista resterna av kontinuitetsskogarna . Miljöpartiet vill därför satsa ca 3,3 miljarder mer än regeringen på anslaget för skydd av värdefull natur under 2024 för att nå upp till en total anslagsnivå på 5 miljarder per år. Av dessa avsätts totalt 2,5 miljarder till fjällnära skogar, och 2,5 miljarder till skydds ­ värda skogar i hela landet. Totalt över tre år satsar vi 11 miljarder mer än regeringen. Åtgärder för värdefull natur, hotade arter och naturtyper Även pengarna för finansiering av arbetet med skötsel, stärkt biologisk mångfald och olika åtgärder för värdefull natur behöver öka. Efter att regeringen skurit ned på an ­ slaget 2023 finns även en omfattande åtgärdsskuld som måste åtgärdas. Det behövs exempelvis ett förstärkt arbete med kunskapsuppbyggnad kring statusen för den biologiska mångfalden och kunskapsuppbyggnad om hot och status för arter och habitat, planering av grön infrastruktur och riskanalyser. Det behövs också omfattande insatser för skötsel av redan skyddade områden. I många områden hotas exempelvis naturvärdena av igenväxning och av att hävden upphört, det gäller exempelvis många gräsmarker. Det handlar också om fortsatta insatser mot invasiva arter och för hotade arter, som pollinatörer, och andra satsningar på att stärka den biologiska mångfalden. Det behövs också en förstärkt viltförvaltning och en genetisk förvaltning av vargstammen. Naturbetesmarkerna är oerhört artrika, och skötseln av ängs- och betesmarker och slåtterängar har en nyckelroll för att nå miljömålen för kulturlandskapet. På anslaget för åtgärder för värdefull natur vill Miljöpartiet därför satsa 1,8 miljarder mer än regeringen 2024, och totalt 7 miljarder mer än regeringen över kommande tre år. Inom ramen för anslaget ryms ett flertal satsningar, bland annat en förstärkning av arbetet med hotade arter med 50 miljoner 2024. Exempelvis behövs en förstärkning av åtgärdsprogrammen för hotade arter, och pollinatörer i skogslandskapet, samt arbetet med att stävja illegal handel med hotade arter. Återvätning av dikade torvmarker – en nyckelåtgärd för både klimat och miljö Våtmarker som dikats ut läcker stora mängder växthusgaser, men dessa läckage kan stoppas genom att marken återvätas. Återvätning har också många positiva effekter för djur och växter. Den biologiska mångfalden stärks, näringstillförseln och övergödningen i sjöar, vattendrag och hav kan minska och den vattenhållande förmågan i landskapet stärks, vilket bidrar till ökad klimatanpassning. Miljöpartiet föreslår en omfattande satsning på återvätning av utdikade våtmarker. Det är viktigt att denna satsning består och sträcker sig långt fram i tiden, eftersom ryckighet i finansieringen har identifierats som både en knäckfråga och ett hot mot att uppnå högre kolinlagring och klimatnytta. Under kommande mandatperioder måste Sverige öka kolinlagringen i landskapet markant, bland annat till följd av kraven i EU:s klimatlag. Inom ramen för anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur inom UO 20 öronmärks 445 miljoner mer än regeringens satsning för återvätning av våtmarker 2024, och totalt över de kommande tre åren vill Miljöpartiet satsa 2,8 miljarder mer än regeringen. Biologisk mångfald i odlingslandskapet Miljöpartiet föreslår en särskild satsning riktad till markägare och brukare för att gynna arter i odlingslandskapet om 30 miljoner inom ramen för anslaget för åtgärder för värdefull natur. Inom samma anslag öronmärks även en satsning på restaurering och skötsel av ängs- och betesmarker, inklusive mosaikmarker om 166 miljoner för 2024. Förstärkt viltförvaltning Inom ramen för anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur vill vi även anslå 30 miljoner för att förstärka viltförvaltningen, med fokus på genetiskt viktiga vargindivider, DNA-baserade förvaltningsverktyg, inventeringssystem och arbete för en förbättrad samexistens mellan lokalbefolkning och rovdjur på lokal och regional nivå. Satsning mot invasiva arter Invasiva arter blir ett allt mer påtagligt problem. Arbetet har dessutom tyvärr tappat fart sedan regeringen skar ned på budgeten för 2023. Om inte omfattande satsningar görs riskerar det arbete som gjorts under tidigare år att raseras. Miljöpartiet vill förstärka arbetet med invasiva arter inom ramen för anslag 1:3, där vi vill satsa 15 miljoner mer än regeringen för 2024. Förstärkt arbete med nationalparker och friluftsliv Nationalparker utgör ett mycket starkt naturskydd för framtida generationer och har även positiva effekter på landsbygdsutveckling och arbetstillfällen. Miljöpartiet vill fortsätta satsningen på att öka antalet nationalparker, och förstärker detta arbete inklusive arbete med friluftsliv och allemansrätt med 50 miljoner kronor inom ramen för anslag 1:3. Stärkt miljöövervakning – ryggraden i svenskt miljöarbete Miljöövervakningen är ryggraden i svenskt miljöarbete och behöver få tillräckliga resurser. Arbetet med långa tidsserier är centralt för att kunna förstå och följa tillståndet för exempelvis våra dricksvattentäkter, fisken i hav och sjöar, skogarna och andra eko ­ system över hela landet. Det finns ett stort behov av förstärkning av anslaget för att möjliggöra exempelvis utökade satsningar på PFAS-screeningar och andra farliga ämnen, förbättrad klimatstatistik, förbättrad fågelövervakning och hälsorelaterad miljö ­ övervakning. Övervakning över mark- och jordhälsa i skogsmark behöver initieras. Miljöpartiet satsar 132 miljoner mer än regeringen 2024, och totalt 654 miljoner mer än regeringen under de kommande tre åren. Inom ramen för anslaget öronmärks även 13 miljoner för miljöövervakning av genetisk mångfald, vilket krävs enligt FN:s Montréal ­ avtal och 10 miljoner för miljöövervakning av pollinatörer. Stärkt miljöforskning i takt med tiden Även anslagen till miljöforskning bör ökas för att vi ska kunna upprätthålla den höga nivån och fortsätta arbetet med att täcka kunskapsluckor som kan ligga till grund för ett stärkt åtgärdsarbete. Miljöpartiet anser att anslag 1:5 Miljöforskning behöver en avsevärd höjning. Den nuvarande nivån har legat relativt stilla de senaste tio åren och räcker till 6 parallella forskningsprojekt som löper över tre år. En nivåhöjning skulle möjliggöra fler parallella projekt, och exempelvis kunna täcka viktiga områden som cirkulär ekonomi, spridning av miljögifter och miljöeffekter av havsbaserad vindkraft, där myndigheterna identifierat behov av mer forskning. Miljöpartiet lägger därför 83 miljoner mer än regeringen på anslag 1:5 för 2024. Totalt över kommande tre år lägger Miljöpartiet 315 miljoner mer än regeringen. Vänd krisen för haven Utvecklingen i våra hav är oerhört allvarlig, och tillståndet för ekosystemen i både Östersjön och Västerhavet är på många sätt akut. Kommande mandatperiod är kritisk för att vända utvecklingen och återuppbygga ekosystemen igen, och därför behövs omfattande satsningar och en bestående ökning av finansieringen. Även miljöarbetet för vattendrag och sjöar behöver förstärkas, bland annat för att finansiera arbetet med moderna miljövillkor för vattenkraften. Hav och klimat är två sidor av samma mynt. Ett friskt levande hav är en förutsättning för kolinlagring och motståndskraft mot klimatförändringarna. Kopplingen mellan hav, klimatförändringar och havsförsurning behöver inkluderas i havsmiljöarbetet, och havsmiljöförvaltningen behöver få en större och tydligare roll i klimatarbetet. En ekosystembaserad förvaltningsmodell ska genomsyra allt havsmiljöarbete och hela havspolitiken, inklusive fisket. En samlad proposition på hela Miljömålsberedningens förslag, Havet och människan (SOU 2020:83), bör lämnas av regeringen snarast. Däribland ska en havsmiljölag införas och vara utgångspunkt för havsmiljöarbetet. Likaså brådskar det att införa nya etappmål om skyddade områden. Sverige behöver snarast nå det nya målet om 30 procent skydd av både marina och sötvattensmiljöer, som Sverige förbundit sig att leva upp till genom FN:s nya globala naturavtal, som undertecknades i Montréal i december 2022. Åtgärdstakten i vattenmiljöarbetet behöver öka för att Sverige ska nå vattendirektivets mål om god ekologisk och kemisk status. Att minska övergödningen är oerhört centralt, inte minst i havsmiljöarbetet. Det behövs också ett helhetsgrepp om sjöfartens påverkan på havsmiljön. Det saknas forskning och kunskap inom flera områden som är väsentliga för att vidta rätt åtgärder för att kunna nå miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård. Långsiktig nivåhöjning av Havs- och vattenmyndighetens anslag som möjliggör högre åtgärdstakt På anslag 1:11 inom UO 20 vill Miljöpartiet därför genomföra en omfattande och lång ­ siktig höjning av Havs- och vattenmyndighetens anslag för havsmiljöarbetet för ett förstärkt arbete med bland annat ovanstående frågeområden; år 2024 vill vi tillföra 1 miljard mer än regeringen, och över tre år vill vi satsa nära 9 miljarder mer än regeringen. Även anslag 1:15 inom UO 20 behöver förstärkas, för att möjliggöra en expansion av myndigheten som kan understödja satsningarna inom ramen för anslag 1:11. Miljöpartiet vill förstärka anslaget med 72 miljoner mer än regeringen 2024, och totalt 483 miljoner över de kommande tre åren. Totalstopp för industriellt fiske och övergång till hållbara fiskemetoder Fisket måste bli ekosystembaserat. Trålgränsen för fisket måste omgående flyttas ut till 12 nautiska mil längs hela kusten, inga dispenser ska ges, och ett generellt förbud mot bottentrålning bör införas. Sverige bör verka för att EU tar fram en avvecklingsplan för industriell trålning, och det småskaliga, kustnära fisket ska samtidigt stöttas. Det behövs fortsatta satsningar på övergång till hållbara, skonsamma fiskemetoder. Flytta ut trålgränsen och inför ett omställningsstöd till hållbart fiske Inom ramen för anslag 1:11 vill vi öronmärka en satsning på 60 miljoner för ett omställ ­ ningsstöd till hållbart fiske. Miljöpartiet vill flytta ut trålgränsen maximalt och stoppa allt industriellt fiske på svenska vatten. Stödet riktas till de fiskare som berörs av ett trålstopp för att mildra konsekvenserna, bidra till att ersätta förlorad inkomst, och användas för redskapsutveckling eller redskapsbyten. Rädda ålen Ålen är utrotningshotad. Av det ålbestånd som en gång fanns återstår bara en liten spillra. 99 procent av den europeiska ålen har försvunnit sedan 1950-talet. Ålens över ­ levnad hänger nu på en mycket skör tråd. Det kan räcka med en ny parasit, en sjukdom, eller ett varmare hav till följd av klimatförändringar för att beståndet ska försvagas under alla gränser för återhämtning. Därför behöver vi tillämpa försiktighetsprincipen fullt ut och stoppa allt ålfiske. Miljöpartiet vill därför avsätta 77 miljoner kronor inom ramen för anslag 1:11 under 2023 för att ersätta de fiskare som innehar ålfiskerätter genom ett frivilligt program för återköp av dessa fiskerätter. Ökad fiskerikontroll Fusket inom fisket beräknas vara mycket omfattande, detta har konstaterats i en mängd rapporter från bl.a. myndigheter och organisationer. Oriktiga uppgifter om mängd och artsammansättning av landade fångster samt olagliga utkast bidrar till att utarma fiske ­ bestånden och undergräver både den gemensamma fiskepolitiken inom EU, och det nationella handlingsutrymmet. Miljöpartiet vill öronmärka 30 miljoner inom ramen för anslag 1:11 för en ökad fiskerikontroll. En långsiktig strategi för hantering av vattenresursen Skyddet av dricksvattenresurserna måste stärkas. Det behövs en långsiktig, nationell strategi för hantering av vattenresursen, och den politiska styrningen av vattenförsörj ­ ningen måste stärkas. Klimatanpassning måste vara en utgångspunkt. Samverkan och katastrofberedskapen på lokal nivå måste öka. Det behövs satsningar på att komma åt den samlade och ökande miljöpåverkan på dricksvattnet från en mängd olika föroreningskällor . Arbetet med att reglera blandningar av gifter i miljön, den så kallade cocktaileffekten, måste skyndas på, likaså arbetet med att byta ut farliga kemikalier mot bra alternativ. Ett giftfritt samhälle Spridningen av olika gifter i miljön är allt mer omfattande, vilket är ett hot mot både människors hälsa och fungerande ekosystem, djur och växter och alla de tjänster som ekosystemen producerar. Barn är särskilt utsatta för den ökande mängden gifter. De är extra känsliga och på många sätt skyddslösa. Förstärkta insatser krävs för arbetet mot en mängd gifter i miljön. Det handlar bland annat om att förstärka arbetet mot PFAS, läke ­ medelsrester i dricksvatten och en mängd andra farliga miljögifter. Det behövs kunskaps ­ spridande arbete och olika informationsinsatser för hur farliga ämnen kan bytas ut mot mindre farliga, spridningsvägar i miljön behöver kartläggas och arbetet med att sanera förorenade områden behöver en kraftfull förstärkning. Sverige har en oerhört viktig roll i att driva dessa frågor internationellt, och resurser behövs också för att skala upp detta arbete. Ett förstärkt arbete med giftfritt från början är en central del i arbetet för en cirkulär ekonomi. Miljöpartiet anser att Kemikalieinspektionens arbete är i behov av en permanent budgethöjning. Vi vill tillföra anslag 1:6 inom UO 20 en förstärkning om 17 miljoner 2024, och totalt 35 miljoner över de kommande tre åren, vilket är i linje med myndig ­ hetens äskande. Sanering och återställning av förorenade områden Förorenade områden utgör en mycket allvarlig risk för både människor och ekosystem. Farliga miljögifter som PFAS läcker ut i dricksvattentäkter, förorenar grundvatten och jordbruksmark. Det handlar bland annat om Försvarsmaktens förorenade områden och områden runt Sveriges flygplatser som är förorenade med PFAS, och ett mycket stort antal andra områden där mycket farliga miljögifter finns i marken. Miljöpartiet vill se en kraftfull förstärkning av arbetet inom anslag 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden. Vi vill satsa 80 miljoner mer än regeringen 2024, för att sedan genomföra en omfattande upptrappning kommande år. Totalt vill vi satsa 2,1 miljarder mer än reger ­ ingen över de kommande tre åren. Förstärkningen möjliggör utökad kartläggning, sam ­ ordning, sanering och återställning av förorenade områden. Nivåhöjningen möjliggör även en ökning av forskningsmedel till SGI, SGU och andra berörda myndigheter för forskning och utveckling av reningstekniker för PFAS och andra miljögifter, och stärkt samordning under Naturvårdsverket. Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och vattenåtgärder Det behövs en omfattande satsning för att stärka vattenarbetet i hela landet. Behoven av ökade investeringar och reinvesteringar i va-nätet är mycket omfattande. Det krävs satsningar på avancerad rening som fångar upp miljögifter och läkemedelsrester och på många håll är problemen med PFAS-föroreningar mycket omfattande. Många kommuner kan inte på egen hand förväntas klara av de investeringar och reinvesteringar i gamla ledningsnät som krävs för att klara utmaningarna, statligt stöd kommer att vara nödvändigt. Utmaningarna är särskilt stora i många landsbygdskommuner. Miljöpartiet vill därför genomföra en särskild satsning för olika typer av vattenåtgärder. Vi vill avsätta 350 miljoner per år för statlig medfinansiering för investeringar i rent dricks ­ vatten, investeringar och reinvesteringar i va-nätet. Substitutionscentrum på europeisk nivå Substitutionscentrum bedriver ett viktigt arbete med att hjälpa aktörer att byta ut farliga kemikalier inom sina verksamheter. Det finns stor potential att utöka arbetet till en europeisk nivå. Inom ramen för anslag 1:6 öronmärks 10 miljoner för att utvidga Substitutionscentrum på europeisk nivå. Internationellt miljö- och klimatsamarbete Sverige har en oerhört viktig roll att spela i att driva på det internationella miljö- och klimatarbetet. Därför är också våra bilaterala miljösamarbeten viktiga. Det handlar delvis om samarbeten med andra länders regeringar. Men även om att stärka individer, organisationer och företag som arbetar i sina nationella kontexter med att stärka sina länders klimatarbete. Många av dessa individer och organisationer lever under hot och får betala ett högt pris för sitt arbete; det är viktigt att Sverige fortsätter att stötta deras viktiga arbete. Miljöpartiet anser därför att anslag 1:13 Internationellt miljösamarbete ska höjas, och lägger 38 miljoner mer än regeringen på anslaget för 2024. Intensifiera arbetet med att skapa en cirkulär ekonomi Samhällsekonomin orsakar en betydande miljö- och klimatpåverkan genom de produkter som konsumeras . Det behövs mer regleringar för att produkter ska gå att återanvända och återvinna. Användningen av jungfruliga resurser måste minska totalt sett. Ansvaret för att ställa om till en ekonomi inom planetens gränser ska inte bara ligga på individen. Produkters miljö- och klimatpåverkan ska tydligt reflekteras i priset, så att det blir lätt och billigt att göra rätt. Miljöpartiet anser att det behövs en permanent höjd finansiering av insatser för cirkulär ekonomi till Naturvårdsverket inom anslag 1:1. Miljöpartiet av ­ sätter 19 miljoner inom ramen för anslag 1:1 för att Naturvårdsverket ska kunna intensi ­ fiera arbetet med en cirkulär ekonomi. Stärkta resurser krävs för arbete med resurseffektiva kretslopp i olika värdekedjor, för att ta fram nya styrmedel för hållbar resursanvändning, för förebyggande avfallshantering, för en ökad takt i omställningen inom textilområdet, i hanteringen av plast och förpackningar, och för en ökad spårbarhet av kritiska metaller. Miljöprövningar och tillståndsprocesser För moderna och effektiva tillståndsprocesser som stödjer en grön samhällsomställning krävs satsningar på myndigheterna för att understödja denna utveckling, bland annat det arbete som sker på länsstyrelserna. Miljöpartiet vill satsa 75 miljoner mer än regeringen på effektiva tillståndsprocesser samt stärkt tillsyn på anslag 5.1, utgiftsområde 1, där Miljöpartiet även gör en omfattande satsning. Inom ramen för anslag 1:1 avsätter Miljöpartiet 20 miljoner för att stärka Naturvårdsverkets arbete med dessa frågor. Utbildning Bättre ekonomi för studenter Alla ska kunna studera på högskola eller universitet oavsett var man kommer ifrån i samhället och landet. Miljöpartiet vill göra det enklare att ta steget att studera vidare genom att förbättra studenters bostadssituation och ekonomiska tröghet. Den som väljer att studera vidare ska kunna klara sig ekonomiskt. När Miljöpartiet satt i regeringen drev vi igenom en höjning av studiebidraget med 300 kronor och såg till att studenter med särskilda skäl får sjukskriva sig på deltid. Vi vill jobba vidare för att alla studenter ska omfattas av a-kassa och sjukförsäkring på samma villkor som de som yrkesarbetar har. Vi vill nu höja studiemedlen med ytter ­ ligare 300 kronor i månaden enligt anslag i UO 15 1:2 Studiemedel . Studenter är en grupp med mycket små ekonomiska marginaler och den ekonomiska stressen påverkar många studenter negativt. En höjning av studiemedlet skapar bättre förutsättningar för att fler ska välja att vidareutbilda sig och för de som väljer att göra det klara sig ekonomiskt. Bidragsdelen i studiemedlet har länge släpat efter prisutvecklingen och singelstudenthushåll tillhör den grupp som drabbas värst av den höga inflationen. Miljöpartiet anser även att nivån på studiebidraget för elever på gymnasiet ska skyddas genom att indexeras, på samma sätt som vi föreslår att barnbidraget ska värdesäkras. Därför anslås 400 miljoner mer på anslag i UO 15 anslag 1:1 Studiehjälp . Livslångt lärande En arbetsmarknad i förändring kräver en utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som ger människor goda möjligheter att välja en ny väg i karriären mitt i livet. Omställningsstudiestödet är en väg som arbetsmarknadens parter kommit överens om. CSN har sedan introduktionen saknat resurser för att handlägga inkomna ansök ­ ningar om stödet och många har hittills gått miste om möjligheten till denna nya karriärväg. Miljöpartiet budgeterar för det belopp som CSN har begärt till regeringen och utökar därmed anslaget UO 15 1:8 Centrala studiestödsnämnden med 36 miljoner kronor för 2024. Utöver omställningsstudiestödet vill Miljöpartiet utöka antalet studie ­ medelsberättigade veckor för dem som återvänder till studier senare i livet. Vi vill också att de studiemedelsveckor som nu är öronmärkta för studier på gymnasienivå ska kunna användas för kompletterande studier på högskolenivå. Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling Svensk skola ska vara en skola för alla och staten måste ta ett större ansvar för en likvärdig skola med stark kunskapsutveckling. Sambandet mellan skolmisslyckanden och fattigdom, utanförskap och kriminalitet är starkt och väl belagt i forskningen. Staten måste fortsätta rikta resurser för att öka likvärdigheten i förskola, skola och fritidshem över hela landet. Vi gör hela samhället en otjänst när vi sparar på skolorna. Vi ökar därför anslaget för likvärdighet och kunskapsutveckling med 1,5 miljarder kronor. Miljöpartiet vill att staten ska ta ett större ansvar för att skolor i hela landet ska ha tillräckliga resurser. Vi vill också skapa ett rättvist skolval för att motverka segre ­ gationen genom anslag i UO 16 1:1 Statens skolverk . Vi måste sätta stopp för vinstutdelningen eftersom den driver på segregationen och ökar ojämlikheten mellan skolor. Skolans syfte ska alltid vara utbildning – aldrig vinst. Därför hör aktiebolag med vinstsyfte inte hemma i skolan. I regeringens budget har anslaget UO 16 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling ändrat rubrik från tidigare år . Tidigare innehöll även anslaget stärkt likvärdighet . Reger ­ ingen signalerar därmed att man prioriterar ned vikten av stärkt likvärdighet. En bättre skola för alla Skolan ska vara en inkluderande miljö och ge förutsättningar till alla barn att lära sig. Vi vill bygga ut elevhälsan samt stärka och införa bemannade skolbibliotek på alla skolor. Beklagligt nog nämns inte elevhälsan med ett enda ord i regeringens budget. Miljö ­ partiet finansierar fri frukost till elever i grundskolan och gymnasium i anslaget 99:3 Gratis frukost i skolan . Miljöpartiet vill även förstärka undervisningen i modersmål, inte minst nationella minoritetsspråk som vi vill ska bli ett eget skolämne. Kvalitetsdialoger är ett viktigt sätt för Skolverket att ge stöd till skolorna. Miljöpartiet anser att dialogerna måste finansieras och avsätter 88 miljoner för ändamålet i UO 16 1:1 Statens skolverk. En likvärdig förskola för alla barn Förskolan har en viktig roll i att kompensera för skillnader i barns uppväxtvillkor. Vi vet också att deltagande i förskola har betydelse för barnets framtida skolresultat. I Sverige går idag nästan alla barn i förskola, men bland de barn som inte deltar kommer en större andel från familjer bosatta i socioekonomiskt utsatta områden. Samtidigt arbetar färre legitimerade förskollärare och utbildade barnsköterskor i dessa områden. Miljöpartiet inrättar ett likvärdighetsbidrag för förskolan enligt anslag UO 16 Likvärdighetsbidrag för förskolan , liknande det vi redan har drivit igenom för skolan. Detta omfattar en miljard kronor årligen och kommer alla förskolor till del, men för ­ delas utifrån ett socioekonomiskt index. Denna jämlikhetsmiljard som måste till ska kunna användas både till att anställa fler pedagoger, höja lönerna, erbjuda personalen bättre kompetensutveckling eller öka tillgången på specialpedagoger, allt utifrån de lokala behoven. Vi vill att alla barn som inte går i förskolan aktivt ska erbjudas en förskoleplats och att kommunerna ska följa upp de barn som inte tar del av förskolan. Kommunernas nya uppdrag att följa upp de barn mellan tre och fem år som inte tar del av förskolan behöver få tillräckliga resurser . Alla barn ska ha rätt till fritids Fritidshemmet är ett viktigt komplement till skolan. Det ger barnet stöd i lärandet och både social och språklig träning. Fritids kan fylla en viktig roll i att stötta de barn som har tuffast förutsättningar att klara skolan. Men de barn som har störst nytta av fritids saknar ofta rätten att gå där. Ett barn med långtidsarbetslösa föräldrar eller som av andra skäl befinner sig i en utsatt miljö riskerar att gå miste om fritidshemmets stöd eftersom det idag bara är barn vars föräldrar arbetar som har rätt att gå där. Miljöpartiet vill ge alla barn rätt till fritids och samtidigt stärka kvaliteten och likvärdigheten genom 290 miljoner kronor i anslag inom UO 16 99:2, Fritids för barn vars föräldrar inte arbetar . Grönt kunskapslyft och stärkt yrkeshögskola Miljöpartiet vill lansera ett grönt kunskapslyft med syfte att underlätta teknik- och kompetensskifte och omställningen till en hållbar arbetsmarknad. Lyftet bör genomföras som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom vuxenutbildningen, YH-utbildningar samt gymnasieskola och högskola i syfte att motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga. Miljöpartiet vill se att nyanlända snabbt kan lära sig svenska och vara en del av arbetsmarknaden. Regeringen finansierar kommuner som väljer att ge sfi till ukrainska flyktingar , men Miljöpartiet vill att det ska vara en skyldighet för kommunerna att erbjuda sfi. Detta gör vi genom att utöka anslaget inom UO 16, Statligt stöd till vuxenutbildning med 20 miljoner kronor. Satsa på lärarna Lärarlönesatsningarna som Miljöpartiet drev igenom när vi satt i regeringen ligger tack och lov kvar även i den nuvarande regeringens budget. Det är ett viktigt budskap till landets lärare och kommuner, men även till alla som vill se en bättre skola. Utöver mer resurser till skolan är lärarlönerna viktiga för att attrahera fler att vilja bli lärare. Miljöpartiet lägger 50 miljoner kronor i höjt anslag på UO 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor. Dessa medel avser satsningar på vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL), stöd till waldorflärarutbildningen, en särskild kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) inkl. Teach for Sweden samt KPU för dem med utländsk examen. Anslaget ska även gå till övningsskolor, praktiknära forskning samt till Kulturskoleklivet, som avser pedagogisk utbildning för aktiva konstutövare. Öka tillgången till kultur från förskola till gymnasium Kulturen och konsten är fundamentala för oss människor. Kulturen sätter färg, ton och form på vår tillvaro och gör att vi förstår oss själva, livet och vår värld bättre. Miljöpartiet vill stärka alla barns tillgång till kultur i skolan, bland annat genom att återinrätta estetiska ämnen på alla gymnasieprogram och öka tillgången till kulturupplevelser för barn och unga från förskola till gymnasium. Kulturen, kreativiteten och de estetiska uttrycken behöver vara närvarande i hela utbildningskedjan. Utbildning och bildning handlar om att nödvändig kompetens finns i välfärden och omställningen, men det handlar också om en helhetssyn på människan. Kulturen i utbildningssystemet bidrar med nödvändighet till både att vi växer som människor och att vi ser till att den kompetens som krävs för att till exempel det svenska musikundret ska leva. Den kulturella utbildningskedjan börjar redan i förskolan, och kräver konstnärlig kompetens hos lärare i alla delar av skolan och i kulturskolan. För att stödja kompetensförsörjningen inom kulturskolan finns exempelvis satsningen Kulturklivet sedan 2019, som är en långsiktig satsning på pedagogisk utbildning för att arbeta i kulturskolan UO 16 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor . Högre utbildning och forskning Sverige ska vara ett land där alla har möjlighet till livslångt lärande. Vår ställning som kunskapsnation bygger på en välutbildad befolkning och på forskning av hög kvalitet. Tyvärr pågår en orimlig urholkning av lärosätenas finansiering genom produktivitets ­ avdraget som gör att finansieringen krymper. Det leder till färre undervisningstimmar för studenterna, och lärare och forskare som ska producera mer världsledande forskning på kortare tid. Regeringen gör 2024 dessutom generella besparingar i statsförvaltningen som riskerar att skada svensk utbildning och forskning. Miljöpartiet gör inte den besparingen. Läkarutbildningen är viktig för kompetensförsörjningen av läkare och för klinisk forskning runt om i landet. För Miljöpartiet är det självklart att samtliga lärosäten och regioner där den verksamhetsförlagda utbildningen och kliniska forskningen äger rum har lika villkor. Det innebär att alla lärosäten ska få ersättning för antalet helårsstudenter på samma beräkningsgrund. För Örebro universitet beräknas ersättningen på 366 helårs ­ studenter för 2024, när det faktiska antalet är 635 helårsstudenter. Det innebär att Örebro universitet förlorar drygt 20 miljoner kronor varje år jämfört med om lärosätet skulle få ersättning enligt samma beräkningsgrund som övriga lärosäten. Miljöpartiet tillför därför 20 miljoner kronor i permanenta anslag UO 16 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning. Stärkt stöd till utbildning för föräldrar med döva barn Vi vill erbjuda fler anhöriga ytterligare timmar för teckenspråksutbildning genom en riktad satsning på 5 miljoner kronor för att påbörja en utbyggnad av utbildningen i teckenspråk för hörande föräldrar som får döva barn. Miljöpartiet anslår dessa medel i anslag UO15 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk. Kultur, medier, trossamfund och fritid Tabell 5 Satsningar på kultur, trossamfund och fritid Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Folkbildning, stöd till studieförbund och folkhögskolor 650 650 650 Rädda Sveriges museer – lokalsatsning 100 100 100 Stärk kulturskolan 100 100 100 Bidrag till regional kulturverksamhet 117 117 117 Permanent återstartsstöd 75 75 75 Riksantikvarieämbetet 58 58 58 Digitaliseringssatsning 80 80 80 Stärkta bibliotek 150 150 150 Filmstöd 55 55 55 Läsfrämjandelyft 30 30 30 Stöd till idrotten 275 275 275 Fristäder för hotade journalister, konstnärer och författare 30 30 30 Förstärkning amatörkultur och lokalhållande organisationer 100 100 100 Stöd till trossamfund för interreligiös dialog 20 20 20 Stöd till konstnärsallianserna 30 30 30 Skapande skola 25 25 25 Stöd till friluftsorganisationer 100 100 100 Stöd till ideell sektor 100 100 100 Statens konstråd 5 5 5 Ersättningar och bidrag till konstnärer 30 30 30 Stärk den fria kulturen Kulturpolitiken ska ha utgångspunkt i den konstnärliga friheten och yttrandefriheten och stimulera en mångfald av kulturella uttryck. Kulturen ska ges förutsättningar, värde och kraft utan att politiken försöker styra dess innehåll eller form. Den fria konsten bryter ny mark och utmanar invanda mönster och föreställningar. För Miljöpartiet är principen om armlängds avstånd grundläggande och ska värnas och stärkas. Fristadssystemet för att fler hotade journalister, konstnärer och författare ska kunna verka fritt i Sverige stärks i en orolig omvärld. Fristadssystemet stärks med 30 miljoner och 30 miljoner totalt till kulturlivets internationalisering, samt 150 miljoner permanent till Stärkta bibliotek (1:2). 20 miljoner för konstnärers internationalisering flyttas från 1:2 till 5:2. Vi satsar 100 miljoner på förstärkning av amatörkultur och lokalhållande organisationer. En långsiktig återhämtningsplan efter pandemin – för kultur i hela landet Coronapandemin slog hårt mot kulturen. Återstartsutredningen pekade på behov av långsiktiga stöd för återhämtning. Att regeringen valde att inte förlänga knappt några återstartsstöd och inte heller svara upp mot behovet av långsiktiga förstärkningar är mycket beklagligt. I tider av lågkonjunktur behöver politiken visa att kulturen är en grundläggande del av vår gemensamma välfärd som är viktig att värna. Vi lägger 75 miljoner kronor som permanent återstartsstöd för att stärka arrangörsledet och andra behov (1:2). Detta stärker kulturens återstart och möjligheter att bygga tillbaka ett starkare kulturliv som fler har tillgång till – i hela landet. Kultursamverkansmodellen fortsätter att förstärkas med 100 miljoner permanent årligen (1:2). Vi behöver underlätta för kulturella och kreativa näringar (KKN). Den KKN-strategi som Miljöpartiet i regering tillsatte en utredning om, behöver nu snarast tas fram. Miljöpartiet vill utreda möjligheten till avdrag för investeringar i och spons ­ ring av kultur för att bredda finansieringen till kulturlivet, dock ej på bekostnad av en stark offentlig finansiering. Finansieringen av Unga Klara stärks med 2 miljoner, och 25 miljoner kronor går till satsningar för nationella minoriteter med en permanent satsning på 8 miljoner till Giron Sámi Teáhter (1:2). Folkbildning Stödet till folkbildningen genom studieförbunden och folkhögskolorna värnas. Ned ­ skärningarna väntas få stora konsekvenser för kultur, bildning och demokratin i vårt land. Det är anmärkningsvärt att regeringen går vidare med det starkt kritiserade förslaget att regeringen själv fördelar anslaget mellan folkhögskolorna och studie ­ förbunden. På detta sätt ställer man delarna av folkbildningen mot varandra och slår in en kil i det traditionella systemet av självförvaltning, likt idrottsrörelsens, samtidigt som man rundar den folkbildningsutredning som förra regeringen tillsatte. Vi återför de 250 miljoner (14:3, 14:4) som regeringen dragit in för studieförbunden 2024, tillför 400 mnkr i permanent förstärkning till folkbildningen samt inväntar folk ­ bildningsutredningens förslag innan eventuella förändringar görs av modellen för anslagsfördelning. Ökade lokalkostnader I regeringens budget drar man ner stödet till bland annat Operan, Dramaten och Riks ­ teatern som en generell besparing i statsförvaltningen. Vi avvisar den generella besparingen som regeringen gör och satsar 60 miljoner för PLO för 2024. Därutöver skjuter vi till 3,6 miljoner för kostnadsökningar och flytt samt 3,4 miljoner till Dramaten för underhåll/avskrivningar fastighet. Vi skjuter till 5 miljoner till Statens historiska museum, 3 miljoner till Naturhistoriska och 2 miljoner för bevarandeinsatser av kulturarvet. Därutöver satsar vi 55 miljoner på Nationalmuseum, samt 25 miljoner för att möta ökade kostnader för avskrivningar, lokalanpassningar och hyra hos övriga museer. Vi vill se ett Nationalmuseum som inte behöver hålla stängt två dagar i veckan för att ansvariga politiker inte ger dem de förutsättningar som anstår ett nationalmuseum. Kulturarvet – stärk beredskapen Beredskapsarbetet för kulturarvet i händelse av kris och krig behöver stärkas. Vi går vidare med återstartsutredningens förslag om en storskalig digitalisering, dock med några års längre genomförandetid – en satsning på 80 miljoner (7:1 och 8:2). Vi avsätter även ytterligare medel för vård och upprustning av fysiska kulturarvsmiljöer där ideella kulturarvsföreningar ges utökad möjlighet att bidra. Vi avsätter 25 miljoner till stärkt beredskap där RAÄ ges ett uppdrag att fungera samordnande och avsätter medel för praktiskt arbete inom kulturarvsinstitutionerna och museerna. Kulturen vi upplever tillsammans Lokalfrågan tar allt större plats i diskussionerna och här behöver politik, näringsliv och kulturaktörer komma samman för att diskutera möjliga lösningar. För att visionen om kultur för alla ska bli verklighet, behöver arrangörer ha långsiktiga förutsättningar för att kunna arrangera i hela landet. Det är inte rimligt att den fria kulturen och livekulturen trycks allt längre bort från städernas centrum, eller inte har några spelplatser alls i mindre orter. Ett steg vi gärna ser är en utredning för att stärka livemusikens och den fria kulturens förutsättningar. Vi genomför en satsning på 100 miljoner kronor för att stödja de statliga scenkonst- och museibyggnaderna för ökade kostnader kopplade till hyror och lokaler (8:1 och 8:2). Konstnärers och kulturskapares villkor behöver förbättras Kulturskapares ekonomiska och sociala villkor behöver förbättras och upphovsrätten moderniseras. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. Kulturlivet måste i högre utsträckning fungera som en trygg arbetsmarknad. Det offentliga ska arbeta för trygga anställningar och goda arbetsvillkor inom kultursektorn i stort. Således är det viktigt att utredningarna om trygghetssystemen – a-kassan, social ­ försäkringen och SGI – landar rätt och det är en prioriterad fråga för Miljöpartiet. Utöver detta vill vi stärka och utvidga systemet med konstnärsalliansen, och avsätta 30 miljoner permanent till Konstnärsallianserna för att förstärka stipendierna till konstnärer då Tidöpartierna sänker summan från 2023 till 2024 (5.2). Film Filmområdet går nu igenom stora förändringar. Vi införde produktionsincitament för film förra mandatperioden, behovet överstiger tillgängliga medel och därför förstärker vi reformen för att hela den audiovisuella sektorn ska utvecklas och stärkas. Vi vill permanenta det tillfälliga återhämtningsstödet för film, stärka biografsektorn och tillsätta en filmpolitisk utredning. Vi genomför en permanent satsning på 55 miljoner kronor (10:1). Barns kultur ska särskilt värnas Barns kultur ska särskilt värnas. Vi vill satsa på barns kultur i skolan med bemannade skolbibliotek och estetiska ämnen i alla gymnasieprogram. De statliga stöden för kultur ­ skolan och folkbiblioteken har varit ytterst värdefulla för att nya metoder har kunnat prövas och satsningar har kommit till för att fler barn, unga och vuxna ska kunna ta del av verksamheten. Vi satsar 100 miljoner på kulturskolan permanent, och vill att utformningen av villkoren för dessa stöd ses över för ökad långsiktighet (1:2). Skapande skola har varit en bra satsning men kommer tyvärr enbart 50 % av Sveriges elever till del. Vi vill därför förstärka anslaget med 25 miljoner samt tillsätta en skolkulturutredning för att kunna utforma stödet jämlikt (1:2). Paket för läsfrämjande, språk och litteratur Sverige behöver en utvecklad litteraturpolitik. En utredning är ett första steg. Vi vill även ta vidare det framgångsrika arbete som gjorts efter Läsdelegationens förslag. Bemannade skolbibliotek, ett långsiktigt förstärkt läsfrämjandearbete inklusive satsning på Läsfrämjandeinstitutets modell och mer läsning i skolan. Vi behöver inte symboliska åtgärder utan reformer som gör skillnad. Vi satsar 30 miljoner årligen i tre år för ett läsfrämjandelyft där vi även ger Läsrörelsen långsiktiga förutsättningar (1:2). Ett starkt föreningsliv och civilsamhälle Föreningslivet är en bärande samhällskraft. Vi vill förenkla för ideella organisationer så att det blir lätt för människor att ge av sin fritid till det gemensamma. Stöd och villkor för det demokratiska föreningslivet ska vara långsiktiga och tydliga. Vi vill genomföra ett civilsamhälleslyft med 1 miljard i en permanent satsning på föreningslivet och civilsamhället. Syftet med denna satsning är att underlätta långsiktig planering och verksamhet, stötta föreningslivets infrastruktur, underlätta för landets alla eldsjälar, nå ut med kulturarrangemang och föreningsverksamhet i hela landet samt möjliggöra insatser som främjar integration, hälsa och barn och ungas fritid. Detta innebär bland annat att stödet till barn- och ungdomsorganisationer höjs och permanentas och att stödet till idrottsrörelsen höjs ytterligare. Idrott, friluftsliv och fritidsaktiviteter för alla barn och unga Idrotten stärker folkhälsan och ger människor ett socialt sammanhang. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott. Vi vill stärka insatserna för att alla barn och unga tidigt i livet ska få möjlighet till rörelse och idrott som ett natur ­ ligt inslag i deras uppväxt, i skolan och på fritiden. Ett brett utbud av fritidsaktiviteter är viktigt för att ta vara på alla barns intressen, stärka folkhälsan i alla åldrar och arbeta förebyggande mot segregation och utanförskap. Alla ska kunna delta på sina villkor oavsett bakgrund och funktionsvariation. Stödet till parasporten behöver stärkas med 30 miljoner. Dessutom vill vi möjliggöra en sats ­ ning på elitidrottares förutsättningar med en satsning på 100 miljoner särskilt inom de mindre idrotterna, samt utvidgning av idrott i utsatta områden samtidigt som idrottens återhämtning i hela landet fullföljs. Under pandemin blev värdet av närheten till naturen tydlig. Många sökte sig ut i naturen, ofta i närområdet. Samtidigt är naturklyftorna stora mellan de som har föräldrar som har friluftsvana samt de med starkare socioekonomiska förutsättningar. Frilufts ­ livets förutsättningar behöver säkras och utvecklas så att fler får möjlighet till ett aktivt friluftsliv. Vi satsar 100 miljoner till friluftslivet och vill att det undantag i socialavgiftslagen för ledarersättningar som gäller för medlemmar i Riksidrotts ­ förbundet även ska gälla för frilufts- och ungdomsorganisationer. Det behövs platser för rörelse, idrott, friluftsliv och övriga föreningslivet – i städer, i mindre orter och på lands- och glesbygder. Vi vill inrätta en särskild fond för att ge kommunerna bättre stöd i planering och byggande av anläggningar. Stöden ska utformas jämställt och det offentliga ska vara en förebild i jämställd sponsring och stöd till elitsatsningar. Operan Frågan har blivit allt mer akut och ett beslut kan inte skjutas fram ytterligare. Miljö ­ partiet bedömer att den föreslagna lösningen, NOIO, svarar mot de flesta av de aktuella behoven. Operan kan få en modern byggnad för sin verksamhet med god arbetsmiljö för de anställda, samtidigt som de kulturvärden som finns i den befintliga byggnaden bevaras. Vi bedömer det vara den mest kostnadseffektiva lösningen. Vi förordar att nödvändiga steg tas så att Statens fastighetsverk kan påbörja renovering och ombyggnad av Kungliga Operan snarast. Åtgärder för att stärka demokratin Tabell 6 Satsningar på demokrati, medier, nationella minoriteter och urfolket samerna Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Åtgärder för att stärka demokratin 16,4 16,4 16,4 Inrätta en nationell demokratifunktion 7,9 7,9 7,9 Ge länsstyrelserna ett demokratifrämjande uppdrag 6,0 6,0 6,0 Uppdatera handlingsplanen Till det fria ordets försvar 2,5 2,5 2,5 Regional samordning av klimat- och energiomställning 100 100 100 Medie- och informationskunnighet och mediestöd 52,5 52,5 52,5 Ta fram en nationell strategi för medie- och informationskunnighet 2,5 2,5 2,5 Förstärkt mediestöd 50 50 50 Stöd till nationella minoriteter 10 110,5 110,5 Förstärk och permanenta språksatsningen på nationella minoriteter 10 100 100 Stärkta insatser för romsk inkludering 10,5 10,5 Stöd till urfolket samerna 30,5 30,5 30,5 Permanent förstärkning av förvaltningsanslag till Sametinget 20 20 20 Ge Giron Sámi Teáhter ett nationellt uppdrag 8 8 8 Repatriering av kvarlevor och föremål 2,5 2,5 2,5 Den svenska demokratin är stark och livskraftig, men vi får aldrig ta den för given. Vi vill göra det svårare att genomföra grundlagsändringar och stärka domstolarnas oberoende. Vi får aldrig ge upp arbetet för att fler ska engagera sig i demokratin. Fler unga ska få möjlighet att vara med och påverka, därför bör 16 års åldersgräns för rösträtt införas, i ett första steg på prov i svenska kommuner. Ett system med nationella medborgarinitiativ bör också inrättas. Vi är också positiva till flera av Kommittén demokratin 100 års förslag, inklusive att inrätta en nationell demokratifunktion och ge länsstyrelserna ett demokratifrämjande uppdrag. För inrättandet av den nationella demokratifunktionen anslår vi 7,9 miljoner kr till 6:1 Allmänna val och demokrati. Till 5:1 Länsstyrelserna anslås 6 miljoner kr för det demokratifrämjande uppdraget. Hot och hat är också ett stort hinder för journalister, föreningslivet och enskilda opinionsbildare som undviker att göra sin röst hörd på grund av risken att utsättas. Här behövs ett samlat strategiskt arbete som kombinerar ett stärkt rättsväsende och stöd till det civila samhället med satsningar på medie- och informationskunnighet, insatser mot desinformation samt krav på de globala plattformsföretagen. En ny samlad strategi för ökad motståndskraft mot desinformation och näthat behövs. Handlingsplanen Till det fria ordets försvar bör uppdateras och i större utsträckning omfatta civilsamhället. För det ändamålet anslår vi 2,5 miljoner kr i utgiftsområde 17. Medie- och informationskunnighet och mediestöd I en tid där de flesta människor, inte minst unga, tillbringar mycket tid i den digitala miljön och exponeras för en flod av olika budskap är förmågan att kritiskt analysera information och olika källor viktigare än någonsin tidigare. Vi vill också att samordningen av medie- och informationskunnighetsfrågor (MIK) ska förbättras mellan samhällets olika sektorer. Som ett naturligt nästa steg anser Miljöpartiet att en nationell strategi för MIK bör tas fram. Ett sådant arbete bör ske i nära samarbete med de aktörer som påverkas i störst mån. För det ändamålet anslår vi 2,5 miljoner kr i utgiftsområde 17. Alla människor, oavsett var i landet, ska ha tillgång till allsidig nyhetsförmedling av hög kvalitet. Vi vill ytterligare stärka förutsättningarna för oberoende, granskande journalistik och fortsätta bygga bort så kallade vita fläckar, områden med svag journa ­ listisk bevakning. Mediestödsutredningen redovisade sitt förslag den 27 juni 2022. Miljöpartiet är positiva till att fokuset i det nya stödet är att det ska finnas nyhetsmedier över hela landet. Vi är dock oroade för att mediemångfalden på nationell nivå riskerar att tappa mark när företag av mindre storlek riskerar att möta en tuff ekonomisk situa ­ tion. Det är viktigt att säkerställa ett bra stöd till dessa medier. Vi skjuter därför till 50 miljoner kr i ökade medel till 8:1 Mediestöd för att övergången till ett nytt system ska fungera väl. Värna kulturråden De utsända kulturråden spelar en viktig roll för såväl diplomatin och det demokrati ­ främjande arbetet som för Sveriges kulturliv och dess internationalisering. Kulturråds ­ verksamheten ska värnas och ges en långsiktig finansiering. Finansieringen ska ske genom befintliga medel till 4:1 Regeringskansliet. Regional samordning av klimat- och energiomställning För att stärka genomförandet av klimat- och energiomställningen på lokal och regional nivå utökas finansieringen till 5:1 Länsstyrelserna med 100 000 000 kr. Språk- och kultursatsningar för nationella minoriteter I Sverige har vi ett urfolk, samerna, och ytterligare fyra nationella minoriteter – judar, romer, tornedalingar och sverigefinnar. Det innebär ett särskilt åtagande från samhällets sida att till exempel se till att barnen kan lära sig sitt språk i skolan och att äldre får tala sitt språk när svenskan inte räcker till. Att ha tillgång till sitt språk och sin kultur är en rättighet som ska vara självklar. Miljöpartiet vill permanenta finansieringen av språkcentrum och övriga förstärkningar av minoritetspolitiken, permanenta de höjda anslagen till romsk inkludering samt öka finansieringen till kultursatsningar. Vi vill också se kunskapshöjande insatser och inrätta informationscentrum om judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar. Vi vill gå vidare med förslagen från utredningen om en kultursamlande verksamhet för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Dessutom bör nationellt minoritetsspråk införas som eget ämne i skolan. För att finansiera detta förstärker vi språksatsningen på nationella minoriteter med ytterligare 10 miljoner kr från och med 2024. Detta ska säkra språkcentrumens utveckling samt tillse att minoritetsorganisationerna får tillräckliga och långsiktiga förutsättningar . Regeringen planerar, som det får förstås, att stryka satsningen på nationella minoritetsspråk från 2025. Miljöpartiet vill i stället göra satsningen permanent. Från 2025 görs en total satsning om 100 miljoner kr inom ramen för anslag 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter. Vi tillför också 10,5 miljoner kr för romsk inkludering från och med 2025, anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer. Stärkta insatser för urfolket samerna Sametinget har efterfrågat ytterligare resurser för att stärka sin verksamhet, något Miljöpartiet är beredda att tillskjuta i form av ökade förvaltningsanslag och en ökad kulturbudget. Sametinget behöver stärka sin verksamhet, inte minst för att täcka upp för ett större arbete och fler ärenden än förutsett med konsultationsordningen. Vi vill ge Giron Sámi Teáhter ett nationellt uppdrag och tillför för det ändamålet 8 miljoner kr (UO17, 1:2). Stödet till teatern bör stegvis utökas under 2025 och 2026. I budgetpropositionen för 2022 tilldelades 5 miljoner kronor i stöd till samnordiska språksamarbetet Sámi Giellagáldu, ett samarbete som har stor betydelse för bevarandet av de samiska språken. Den satsningen bör nu permanentas (UO17, 1:2). Samerna har rätt till sin kultur och sin historia. Kvarlevor och offergåvor finns i olika samlingar och på museer runt om i landet. Det är orimligt att det samiska folket ska behöva finansiera det staten har tagit ifrån dem under villkor vi aldrig skulle acceptera idag. Våren 2022 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att den bör utreda förutsättningarna för att ta fram ett sammanhållet regelverk för repatriering. Det är viktigt att detta genomförs och att staten tar ett stort ansvar för att finansiera insatserna. Vi inrättar dessutom ett särskilt anslag för samisk idrott inom ramen för sametingets budget, 3:1 Sametinget. Näringslivsutveckling och robusta gröna näringar Näringslivet förser oss med allt från maten på bordet, kläder på kroppen och tak över huvudet, till fysiska och digitala kommunikationer. När vi nu befinner oss i klimatkris och naturkris spelar näringslivet en nyckelroll för den gröna omställningen till ett håll ­ bart samhälle. Samhällsviktiga näringsverksamheter såsom livsmedelsproduktion behöver särskilt rustas för de nya förutsättningarna med ett förändrat klimat. Samtidigt innebär industrins arbete med att snabbt minska utsläppen av växthusgaser en drivkraft för innovation, teknikutveckling och hållbar samhällsutveckling i hela landet, med nya jobb och företag. Människors kreativitet, innovationskraft och entreprenörskap ska frigöras och tillvaratas i den gröna omställningen. Kulturella och kreativa näringar bidrar till innovationskraft, till människors vilja att flytta till de nya arbetstillfällen som uppstår i den gröna omställningen och till export som stärker Sverigebilden och därmed hela det svenska näringslivets konkurrenskraft. De stora samhällsutmaningarna innebär både risker och möjligheter som vi i Miljö ­ partiet står redo att hantera och tillvarata. I vår budget presenterar vi därför omfattande satsningar på näringslivets klimatomställning för stärkt konkurrenskraft, omfattande satsningar på robusta gröna näringar samt riktade satsningar på kulturella och kreativa näringar. Satsningar på näringslivets klimatomställning för stärkt konkurrenskraft Hållbar tillväxt och stärkt konkurrenskraft i hela landet samt samverkan för kompetensförsörjning Klimatomställningen öppnar dörrar till nya möjligheter, högre livskvalitet och ökad konkurrenskraft. Det är i detta läge viktigt att politiken stödjer utvecklingen och inte kastar grus i maskineriet. Det finns ett brett behov av att politik uppmuntrar, stöttar och manar på denna gröna industriomställningen och hållbarhetsarbetet i alla branscher. Våra svenska företag är avgörande för Sveriges klimatarbete och konkurrenskraft. Staten behöver spela en aktiv roll i industrins klimatomställning. Tre områden är centrala för industrins klimatomställning och därmed förutsättningarna att nå våra klimatmål och undvika de allvarligaste klimatrelaterade riskerna: Snabba och samplanerade tillståndsprocesser med bibehållen miljöprestanda Energieffektiviseringar, förbättrad effekttilldelning och utbyggnad av förnybar elproduktion för att tillgängliggöra el i närtid till industrins omställning Bostadsbyggande, utbildningsinsatser och förbättrade förutsättningar för arbetskraftsinvandring för att trygga kompetensförsörjningen. De svåra globala utmaningar vi nu befinner oss i, med klimatkris och kraftig förlust av biologisk mångfald, måste vändas till en drivkraft för grön omställning till ett hållbart samhälle, högre livskvalitet och ökad konkurrenskraft. Näringslivets klimatomställning behöver understödjas av de myndigheter som arbetar nära företagen. Vi tillför därför 10 miljoner till Tillväxtverket för arbete med hållbar tillväxt i hela landet samt till samverkan för kompetensförsörjning. Investeringsstöd för grönt samhällsbygge I flera kommuner i Sverige, framförallt i norra Sverige, pågår idag en kraftig expansion av hela samhällen som en direkt effekt av flera olika industrisatsningar för att ställa om till ett hållbart samhälle. Berörda kommuner och regioner genomgår en strukturomvandling som kommer att påverka samhället framöver. Dessa gröna industrisatsningar medför ett behov av stora samhällsinvesteringar i skolor, bostäder och annan samhällsservice. Tvärniten i bostadsbyggandet som följt regeringens avskaffande av investeringsstödet och det högre ränteläget hotar nu att dra ned på tempot i den gröna industriomställningen . Hela Sverige har ett intresse av dessa industrisatsningar och att den strukturomvandling de medför blir en framgång. Miljöpartiet ser potentialen för en omställning och utveckling som kan bli en förebild när det gäller grönt samhällsbyggande. Vi anser att staten ska ta ett större ansvar och stötta de kommuner som står inför stora investeringskostnader. Vi avsätter därför ett riktat investeringsstöd på 3 miljarder kronor i anslag 99:1 Investerings ­ stöd för grönt samhällsbygge för byggande av bostäder och andra samhällsnyttiga byggnader och infrastruktur i expansiva regioner kopplat till större gröna industri ­ satsningar. Forskning och innovation för grön omställning Den snabba utveckling som nu behöver ske, innebär möjligheter till innovation, närings ­ livsutveckling och stärkt konkurrenskraft som ska tas tillvara. Att regeringen i detta läge väljer att dra ner medlen till Vinnova till forskning och innovation är ett steg i helt fel riktning. Vi tillför därför 200 miljoner till Vinnova i budgeten för 2024. Miljöpartiets satsningar Klimatklivet och Industriklivet har varit framgångsrika och bör utökas Klimatklivet och Industriklivet är två av de viktigaste gröna framstegen för Miljöpartiet i regeringsställning, som burit frukt och leder till industriomställning, näringslivsutveckling och en hållbar samhällsutveckling som kommer hela landet till del. Utsläppen har minskats ton för ton, genom konkreta åtgärder med stöd av Klimatklivet och Industriklivet. För att möjliggöra en ökad takt och omfattning av utsläppsminskningar som genereras av båda initiativen, krävs budgetförstärkningar. Miljöpartiet vill lägga 3 miljarder mer än regeringen per år på anslag 1:16 Klimatinvesteringar. Industriklivet ger industrier bidrag för investeringar i ny teknik och för att upphöra med användningen av fossila bränslen. Miljöpartiet vill förstärka satsningen på anslag 1:18 Industriklivet med 1 500 miljoner mer än regeringen år 2024, och totalt 4 500 miljoner över de kommande tre åren. Satsningar på gröna basnäringar för ökad beredskap, starka ekosystem och en levande landsbygd Jordbruket, skogsbruket, vattenbruket och fisket behövs för en hållbar försörjning av livsmedel, material och energi och för omställningen till en fossilfri ekonomi. De gröna näringarna är en central del av samhällsekonomin och är avgörande för en levande landsbygd. Samtidigt brådskar omställningen mot ekologisk, långsiktig hållbarhet och en samhällsekonomi som ryms inom planetens gränser, också inom de gröna näringarna. Havens och skogarnas ekosystem är på många sätt i kris, det sker ett överutnyttjande av naturresurserna och bristerna i miljöhänsyn är mycket omfattande och snarare regel än undantag. Det behövs en genomgripande omställning mot hållbara, naturnära bruknings ­ metoder inom skogsbruket och småskalighet och skonsamma metoder inom fisket. Ekosystemens livskraft måste få sätta ramarna. Miljöpartiet vill öka självförsörjningen av svenskproducerade livsmedel, av bas ­ livsmedel och av grönsaker, frukt och andra vegetabilier. Samtidigt behövs omfattande satsningar på miljöåtgärder inom jordbruket, stärkt biologisk mångfald i hela landet och åtgärder för att öka kolinlagringen och markens bördighet. Det behövs ett utvidgat synsätt på vad marken ska producera per hektar utöver livsmedel, där olika ekosystem ­ tjänster som rent vatten, bördiga jordar och artmångfald måste räknas in. Omställning till naturnära och hyggesfritt skogsbruk Ekosystemet i skogen har utarmats och den biologiska mångfalden är i kris. Runt tusen rödlistade arter som lever i skogen är hotade. Skogsvårdslagen behöver revideras för att skogsbruket som helhet ska kunna uppfylla miljömålen. Den behöver också arbetas in i miljöbalken. Myndigheternas arbete med landskapsplanering i samverkan med mark ­ ägarna behöver fördjupas, för att säkra statens ansvar för ekologisk funktionalitet och för att kunna verka för att identifierade områden med värdefull natur skyddas från negativ påverkan. Ett sådant arbete är nödvändigt för att klara kraven i bland annat EU:s naturvårdsdirektiv, rättsutvecklingen på miljöområdet, samt det övergripande målet att vända förlusten av biologisk mångfald till 2030, enligt FN:s globala naturavtal som Sverige undertecknade i Montréal 2022. Omställningsstöd för hyggesfria skogsbruksmetoder Ett skogsbruk i samklang med ekosystemen kräver en bred övergång till naturnära och hyggesfria skogsbruksmetoder, vilket kräver utveckling av nya affärsmodeller, ökad rådgivning och stöd till skogsbrukarna. Miljöpartiet vill införa ett omställningsstöd riktat till enskilda skogsägare för övergång till hyggesfria brukningsmetoder, och lägga 200 miljoner för ändamålet på anslag 1:2 för 2024. Ökad rådgivning för klimatanpassning och hyggesfria skogsbruksmetoder Klimatanpassning av skogsbruket är centralt för att förebygga exempelvis torka, skogs ­ bränder och översvämningar men också för att bättre kunna hantera klimatförändringarnas effekter och förbättra återväxten . Miljöpartiet vill satsa på en nationell rådgivnings ­ kampanj riktad till enskilda skogsägare för att arbeta med klimatanpassning, ökad miljöhänsyn och hyggesfria metoder. Vi vill avsätta 100 miljoner kronor 2024 inom ramen för anslag 1:1 för ändamålet. Uppföljning av biologisk mångfald i hela skogslandskapet Det är nödvändigt att en satsning på en systematisk, nationell skogsinventering genom ­ förs, som ett kunskapsstöd till skogsägarna och ett viktigt verktyg för landskapsplanering. Både fysisk inventering och fjärranalysmetoder kommer att krävas . Befintliga naturvärden i en mängd skyddade områden behöver bevaras och stärkas genom utökad skötsel, annars riskerar dessa att gå förlorade. Även Skogsstyrelsens tillsyningsarbete behöver utökas för att säkra att värdefulla skogar bevaras, och inte avverkas. Miljöpartiet vill öronmärka totalt 115 miljoner för dessa områden under 2024, fördelat på 30 miljoner inom ramen för anslag 1:1, och 85 miljoner på anslag 1:2. Under kommande tre år vill Miljöpartiet totalt satsa 615 miljoner för dessa arbetsområden, fördelat på både anslag 1:1 och 1:2. Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för ersättning till skogsägare De kvarvarande resterna naturskogar med höga naturvärden i hela landet måste bevaras och skyddas. Naturen måste sätta ramarna för nyttjandet av skogen. Skogsstyrelsen måste ha tillräckliga resurser för att betala ut ersättningar till skogsägare för skydd av den fjällnära skogen, men även för andra skogar i hela landet. Skogsägare ska inte behöva vänta i åratal på besked och utbetalning av pengar; det måste finnas tillräckligt mycket pengar i budgeten. Därför måste anslagen till Skogsstyrelsen öka. Även skötsel ­ åtgärder är mycket eftersatt, och behovet mycket stort. Resurserna för skötsel behöver öka. Miljöpartiet vill därför öronmärka 100 miljoner inom anslag 1:1 för arbete med områdesskydd och 600 miljoner på anslag 1:2 för ersättningar till markägare och skydd av skog. Totalt avsätter Miljöpartiet 700 miljoner för ersättningar till markägare och skydd av skog under 2024. Skogens sociala värden och bevarande av tätortsnära skog Skogsområden kan ha många olika värden utöver höga naturvärden. I närheten av tätorter är naturområden extra viktiga för många människor, på grund av läget och att det är snabbt och enkelt att ta sig ut. Inte minst ur ett barnperspektiv är det viktigt att tätortsnära skogar med flera bevarandevärden än naturvärden, kartläggs, skyddas eller undantas traditionella kalhyggesmetoder. Miljöpartiet vill att alla barn ska ha nära till ett naturområde. Skonsamma, hyggesfria skogsbruksmetoder med hög naturhänsyn kan i vissa fall vara ett alternativ i sådana här områden. Miljöpartiet vill avsätta 30 miljoner kronor under 2024 inom ramen för anslag 1:2 för att kartlägga och bevara tätortsnära skogar med höga sociala och kulturella värden. Klimatanpassning inom rennäringen Sametinget behöver förstärkta medel för att möjliggöra framtagande av handlingsplaner för klimatanpassning av rennäringen. Miljöpartiet vill förstärka anslag 1:22 Främjande av rennäringen med 72 miljoner för 2024. EU:s gröna giv och miljömål Resurser behöver avsättas för att analysera rättsutvecklingen på miljöområdet samt analysera och anpassa svensk lagstiftning efter den rättsutveckling som sker på EU-nivå inom klimat, natur och miljö. Miljöpartiet vill avsätta 30 miljoner för ändamålet 2024 inom anslag 1:1. Naturnära jobb Tidigare års satsningar på gröna jobb i skogen har varit framgångsrika både för den nytta som uppnåtts i skogen, och för att skapa jobb på landsbygden och sänka tröskeln för ett nytt jobb för exempelvis nyanlända. Miljöpartiet vill lägga tillbaka de budgetmedel som regeringen tagit bort, och satsa totalt 126 miljoner på naturnära jobb under 2024, fördelat på 14 miljoner inom ramen för anslag 1:1 och 112 miljoner på anslag 1:2. Ett levande lantbruk i hela landet Det höga kostnadsläget för många av jordbrukets viktiga insatsvaror har – i en redan ansträngd situation – lett till ett svårt läge för svenskt lantbruk. Det är viktigt att både stötta lantbruket och samtidigt fortsätta omställningen till ett fossilfritt lantbruk, med ökad miljö- och klimatnytta. Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige, som säkrar en hög självförsörjning av livsmedel, foder, energi och råvaror. Ett lantbruk där råvaror, energi och tjänster produceras nära konsumenten, där förädlingen i ökad utsträckning sker lokalt och där efterfrågan på svenskproducerade ekologiska livsmedel stadigt ökar. Vi vill att såväl stora som små företag inom de gröna näringarna stimuleras att använda hållbara metoder som stärker biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster. Jordbrukspolitiken har under lång tid varit inriktad på storleksrationalisering. För att kunna ha ett levande lantbruk i hela landet som bidrar till landsbygdsutveckling ur ett bredare perspektiv, ett mer regenerativt jordbruk, ökad självförsörjningsgrad och mindre sårbarhet, måste stödet också riktas till små och medelstora jordbruk. Sammanlagt vill Miljöpartiet öka den nationella medfinansieringen till jordbruket med 1 miljard mer än regeringen för 2024, på anslag 1:12. Vi vill öronmärka 400 miljoner för det nationella stödet till norrländska jordbrukare inom ramen för anslag 1:17. Ökade satsningar på ekologiska jordbruksmetoder Ekologiskt jordbruk är på många sätt en spjutspets för ökad hållbarhet inom jordbruket och bidrar till en mängd ekosystemtjänster, använder inga naturfrämmande bekämpningsmedel och minskar därmed belastningen av gifter i mark och dricksvattenresurser. Miljöpartiet vill öka stödnivåerna till ekologiskt jordbruk med 200 miljoner per år inom ramen för anslag 1:12. Vi vill också öka satsningarna för att främja ekologiska brukningsmetoder med ytterligare 15 miljoner för ändamålet inom ramen för anslag 1:15. Ökade satsningar på klimatanpassningsåtgärder inom jordbruket Klimatförändringarna leder till att vi kommer att drabbas av längre perioder med ihållande torka eller regn. Jordbrukets vattenförsörjning är helt central för att upprätt ­ hålla produktionen. Förebyggande åtgärder mot nya väderextremer kan exempelvis handla om möjligheter till bevattning av grödor och vatten till betande djur, eller fungerande dränering. Klimatanpassningsåtgärder kan vara mycket kostsamma för en småskalig liten lantbrukare och processen för att genomföra dem upplevs av många som komplicerad och tidskrävande. Utmaningarna kan ofta vara större för mindre lantbruk än för större. Lantbruket behöver goda förutsättningar i hela landet, inte bara i de bördiga slättbygderna utan också mindre jordbruk i Norrland och i skogs- och mellanbygd – landsändar där förutsättningarna för jordbruk ofta är svårare. I tider av kris och tilltagande klimatförändring ökar behovet av ett levande jordbruk i hela landet än mer. De små och medelstora jordbruken är mycket viktiga för den svenska livs ­ medelsproduktionen och behövs för att upprätthålla försörjningsförmågan i hela landet. De är viktiga för livsmedelssystemets motståndskraft, för krisberedskapen, och de utgör en viktig pusselbit i en livskraftig landsbygd. Ökade stödnivåer för investeringar i klimatanpassningsåtgärder och klimatanpassningsrådgivare Miljöpartiet vill öka stödet till jordbruket för förebyggande klimatanpassningsåtgärder. Vi vill höja nivån i investeringsstöden för förebyggande åtgärder, som anläggande av våtmarker, täckdikning och bevattningsdammar, och vi vill säkra att lokala vatten ­ rådgivare finns tillgängliga för att hjälpa lantbrukare genom hela processen med att stärka vattenförsörjningen. Miljöpartiet vill avsätta 30 miljoner inom ramen för anslag 1:12 för ökade nivåer i investeringsstödet och 100 miljoner på samma anslag för rådgivning om klimatanpassningsåtgärder. Ökade satsningar på odling av proteingrödor och frukt och grönsaker Självförsörjningen av livsmedel behöver öka. Det behövs ökade stöd till grönsaks- och trädgårdsodlingen och ökade stöd till odling av baljväxter. I det svåra ekonomiska läget behövs även kapacitet för fortsatta stöd till djurhållning, för att undvika att lantbruk läggs ned. Miljöpartiet vill därför öka satsningarna på grönsaks- och trädgårdsodling med 30 miljoner per år, inom ramen för anslag 1:12, och med 50 miljoner för protein ­ grödor inom ramen för anslag 1:12. Småskalig, lokal livsmedelsförädling Nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling, Eldrimner, utgör en viktig motor och pusselbit i arbetet för en levande landsbygd, stärkt lokal förädling och livs ­ kraftiga jordbruks- och livsmedelsföretag i hela landet. Det är viktigt att Eldrimner får ett varaktigt och långsiktigt stöd för sin verksamhet, och bör tilldelas 30 miljoner kronor per år inom ramen för anslag 1:15. Biologisk mångfald och stärkta miljöåtgärder Omställningen i enlighet med EU:s strategi för jordbruket, Farm to Fork, samt strategin för biologisk mångfald och den kommande växtskyddslagen förutsätter ökade satsningar på ekologiskt lantbruk. Finansieringen av olika miljöåtgärder och ökad biologisk mångfald inom jordbruket, samt utveckling och innovation av ekologiska odlingsmetoder , behöver stärkas. Miljöpartiet vill därför öka stödet till olika typer av miljöåtgärder för stärkt biologisk mångfald. För att garantera en långsiktig finansiering av Artdatabanken vid SLU vill vi se ett nytt anslagsvillkor som garanterar en tillräcklig finansiering av Artdatabanken inom anslag 1:23, med drygt 100 miljoner kr per år. Ett särskilt stöd för vallodling bör införas, Miljöpartiet vill satsa 200 miljoner per år inom ramen för anslag 1:12. Stödet till blommande fältkanter vill vi öka med 40 miljoner per år, inom ramen för anslag 1:12. Full kostnadstäckning för naturbetesmarker och ökad rådgivning Naturbetesmarkerna har en avgörande roll för att nå miljömålen för kulturlandskapet. Hävden av naturbetesmarker behöver stöttas, och för att bibehålla och öka i omfattning behöver stödnivåerna öka till full kostnadstäckning, och rådgivning och hjälp till markägare i fråga om naturbetesmarkerna behöver öka. Även fäbodbruken har en otroligt viktig roll för att bevara den genetiska mångfalden hos lantraser, för bevarad hävd, och för den starka kulturella traditionen. Miljöpartiet vill satsa totalt 200 miljoner för ökade stödnivåer samt stärkt rådgivning till markägare, inom ramen för anslag 1:12. Främja vattenbruket Vattenbruk, d.v.s. odling av djur och växter i vatten, har stor potential som framtida livsmedelskälla och kan bidra till en stärkt nationell försörjningsförmåga. Sverige har också goda förutsättningar för ett ökat vattenbruk, då vattenbruk i ökande utsträckning skulle kunna vara en näringsgren som diversifierar verksamheten i lantbruksföretag, och därmed öka motståndskraften. Utöver de medel som finns inom utgiftsområde 23 för stöd till fiske och vattenbruk, vill Miljöpartiet att vattenbruket främjas av Havs- och vattenmyndigheten, inom ramen för den satsning Miljöpartiet vill göra på myndigheten inom utgiftsområde 20. Säkra ekomålet inom offentlig upphandling av livsmedel Offentliga upphandlare står för en stor del av konsumtionen av ekologiska och krav ­ märkta svenska livsmedel, och utgör därför en viktig källa till stabila inkomster för Sveriges ekologiska producenter. Tyvärr ser vi att ett ökande antal kommuner överger sina mål om inköp av ekologiska produkter inom den offentliga upphandlingen, och många är oroade över att behöva göra det framöver, till följd av det höjda kostnadsläget och den ansträngda ekonomin. Därmed är även det nationella målet om 60 procent ekologisk upphandling till 2030, i fara. För att möjliggöra för kommuner och regioner att hålla fast vid sina ekomål och fortsätta att stödja svensk, ekologisk produktion bör kommunerna ges möjlighet till ökade ekonomiska resurser. Vi vill avsätta 200 miljoner för detta under 2024. Ökad satsning mot matsvinn Matsvinn utgör en betydande källa till utsläpp av växthusgaser, negativ miljöbelastning och slöseri med resurser. Globalt räknar man att 8–10 procent av alla utsläpp kan här ­ ledas till matsvinn. Livsmedelsverket ansvarar för arbetet mot matsvinn, men anslaget har legat stilla på 6 miljoner per år under många år. Miljöpartiet vill tredubbla anslaget och satsar 12 miljoner mer än regeringen inom ramen för anslag 1:14. En långsiktig strategi för hantering av vattenresursen Skyddet av dricksvattenresurserna måste stärkas. Det behövs en långsiktig, nationell strategi för hantering av vattenresursen, och den politiska styrningen av vattenförsörj ­ ningen måste stärkas. Klimatanpassning måste vara en utgångspunkt. Samverkan och katastrofberedskapen på lokal nivå måste öka. Det behövs satsningar på att komma åt den samlade och ökande miljöpåverkan på dricksvattnet från en mängd olika föroreningskällor . Arbetet med att reglera blandningar av gifter i miljön, den så kallade cocktaileffekten, måste skyndas på, likaså arbetet med att byta ut farliga kemikalier mot bra alternativ. Satsning på stärkt beredskap för dricksvatten och livsmedel Miljöpartiet vill genomföra en satsning för ökad beredskap för olika typer av samhälls ­ kriser med inriktning på livsmedels- och dricksvattenförsörjning. Satsningen inbegriper investeringsprogram för stärkt dricksvattenförsörjning där medel kan sökas för ökad lagerhållning, ökad redundans, installation av reservkraft, robusthöjande åtgärder för ökad kommunal och regional försörjningsförmåga, med mera. Vi vill satsa 204 miljoner på detta under anslag 1:27 år 2024. Miljöpartiet vill även stärka Livsmedelsverkets anslag 1:14 för stärkt beredskap och nya uppgifter på dricksvattenområdet som en rå ­ vattendatabas och en satsning på kontinuerliga analyser av skadliga ämnen som PFAS i livsmedel. Miljöpartiet vill förstärka anslag 1:14 med 209 miljoner mer än regeringen för 2024. I satsningen ingår en förstärkning av arbetet mot matsvinn och hållbar livs ­ medelskonsumtion. Vi vill även stärka anslag 1:8 Statens jordbruksverk med 77 miljoner mer än regeringen för 2024. Dessa ökade medel kan möjliggöra finansiering av arbete med civilt försvar och beredskap, ökade hot som zoonoser och djursjukdomar som salmonella. Satsning på PFAS-rening av dricksvatten och vattenåtgärder Det behövs en omfattande satsning för att stärka vattenarbetet i hela landet. Behoven av ökade investeringar och reinvesteringar i va-nätet är mycket omfattande. Det krävs satsningar på avancerad rening som fångar upp miljögifter och läkemedelsrester och på många håll är problemen med PFAS-föroreningar mycket omfattande. Många kom ­ muner kan inte på egen hand förväntas klara av de investeringar och reinvesteringar i gamla ledningsnät som krävs för att klara utmaningarna, statligt stöd kommer att vara nödvändigt. Utmaningarna är särskilt stora i många landsbygdskommuner. Miljöpartiet vill därför genomföra en särskild satsning för olika typer av vattenåtgärder. Vi vill avsätta 350 miljoner per år för statlig medfinansiering för investeringar i rent dricks ­ vatten, investeringar och reinvesteringar i va-nätet. Högre ersättningsnivåer till djurhållare som drabbas av rovdjursangrepp Ersättningsnivåerna till lantbrukare och djurhållare som drabbas av rovdjursangrepp behöver öka. Miljöpartiet vill satsa 5 miljoner mer än regeringen på anslag 1:7 för 2024. En bättre djurvälfärd Svensk djurhållning av livsmedelsproducerande djur är ofta en kompromiss mellan ekonomiska intressen och djurens behov. Ofta blir priset för djuren alltför högt. Miljöpartiet anser att de djur som vi människor har ansvar för och föder upp ska få leva ett gott liv. Vi har länge drivit frågan om att förbjuda minkfarmer, införa ett omställningsstöd för minkfarmare . Vi vill att burhållning av höns får ett slut och att kycklinguppfödningen går över till mer långsamväxande raser. Bedövning av alla djur före slakt ska vara snabb och smärtfri. Metoder som inte lever upp till detta, till exempel nuvarande elbedövning av slaktkyckling och koldioxidbedövning av grisar och fiskar, ska fasas ut. Inför en djurvälfärdsersättning för ökat bete Vi vill öka antalet djur som får gå ute på bete, utöver minimikraven för bete. Därför vill vi också införa en särskild djurvälfärdsersättning för ökat bete, som stöttar lantbrukare som ökar betet utöver lagstiftningens krav, som låter djuren gå på gräsmark, inte enbart utevistelse, och röra sig fritt i sina naturliga gångarter. Miljöpartiet tillför därför medel inom ramen för anslag 1:12 för en djurvälfärdsersättning för ökat bete. Skatt på överanvändning av antibiotika inom djurhållningen Dålig djurhållning skapar allvarliga hälsorisker, i första hand för djur men även för människor. Varje år dör hundratusentals människor av sjukdomar orsakade av bakterier som blivit resistenta mot antibiotika. Missbruk av antibiotika, såsom att antibiotika rutinmässigt används i djuruppfödning i många länder, måste stoppas för att minska utvecklingen av antibiotikaresistens. Miljöpartiet vill införa en skatt på kött där anti ­ biotika överanvänds i djurhållningen. Svenska djurhållare använder överlag lite antibiotika i djurhållningen och kommer därför inte att träffas av skatten, men de miss ­ gynnas starkt av konkurrens från importerade produkter från producenter med lägre produktionskostnader, sämre djurhållning och högre antibiotikaanvändning. God djur ­ hållning och låg antibiotikaanvändning bör premieras. Miljöpartiet vill även satsa 5 miljoner mer än regeringen på anslag 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder. Satsning på veterinärer och smittsamma djursjukdomar som svinpest Sverige har idag ett skriande behov av veterinärer. Miljöpartiet vill därför satsa 30 miljoner mer än regeringen på anslag 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet för att satsa på distriktsveterinärerna. Utan tillräckligt många veterinärer är det i praktiken omöjligt att upprätthålla ett starkt djurskydd. Satsningen är i linje med det behov Jordbruksverket ser och myndighetens äskande för en utökad satsning. Vi ser också ett behov av en utökad satsning på att bekämpa smittsamma djursjukdomar, som utöver att orsaka stort lidande för djuren, även orsakar mycket höga kostnader för samhället, som afrikansk svinpest. Miljöpartiet vill satsa 50 miljoner mer än regeringen på anslag 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar. Satsning på djurfri forskning Miljöpartiet anser att Sverige behöver utarbeta en nationell plan för övergång till djur ­ försöksfri forskning och för att leva upp till EU-direktivets mål om att ersätta djurförsök . Det är angeläget att kompetenscentret för att ersätta, minska och förfina djurförsök på Jordbruksverket, 3R-centret (reduce, replace, refine), får fortsatt och stärkt finansiering via Jordbruksverkets ramanslag 1:8. Satsningar på de kulturella och kreativa näringarna Kulturella och kreativa näringar är viktiga för vår livskvalitet, näringslivsutveckling och svensk export. Vi vill stärka främjandet av dessa branscher. En nationell strategi för kulturella och kreativa branscher är under framtagande efter den utredning vi i Miljö ­ partiet tillsatte i regering. Ett annat steg vi vill ta är att utreda förutsättningarna för att inrätta ett institut för kulturella och kreativa näringar för främjande av spel, musik, film samt andra kulturella och kreativa branscher. Sverige är ett framgångsrikt land, med många innovationer, starka varumärken och en musik, design, dataspels- och modeindustri i världsklass. Vi vill flytta fram position ­ erna, både för kulturens skull, för vårt näringsliv och för exporten. De kulturella och kreativa näringarna bidrar starkt till Sverigebilden och gynnar därmed svensk konkurrens ­ kraft inom dessa näringsgrenar. Miljöpartiet tillsatte i regering en utredning som skulle lämna förslag till en samlad nationell strategi med syftet att främja långsiktig och hållbar utveckling av de kulturella och kreativa näringarna i hela landet. Uppdraget har redovisats och är nu på remiss. Regeringen bör snarast gå vidare och besluta om en KKN-strategi med konkreta steg för att stärka villkoren och samordningen för KKN-området. Internationellt utbyte, samverkan och export är viktigt både för den konstnärliga utvecklingen och kvaliteten och för svenska konstnärers möjlighet att verka på en inter ­ nationell marknad. Pandemin har påverkat arbetet med kulturens internationalisering negativt. Återstartsutredningen föreslår särskilda satsningar på både internationellt utbyte och export, och dem vill vi gå vidare med. Riktade satsningar på spelbranschen ”Sverige brukar räknas till ett av världens tio främsta länder inom spelutveckling. Men spelindustrin har växt upp som en maskros genom asfalten utan någon nationell strategi eller större offentliga satsningar.” Så beskrivs Sverige i rapporten Kraftsamling Dataspels ­ branschen , utgiven av Rise i januari 2023. Dataspelsbranschen omsätter stora summor pengar – över 27 miljarder kronor i Sverige, i samma storlek som exporten av järnmalm. Branschen sysselsätter över 8 000 personer och det finns över 800 spelföretag, de flesta småföretag. Svenska spel som Minecraft är världskända och associeras till vårt land samt vår kreativa styrka och innovationskraft. Dataspelsbranschen beskriver det samtidigt som att Sverige nu halkar efter. Medan andra länder stödjer sin spelbransch har spelbranschen i Sverige inte alltid getts samma status som andra kulturformer och inte heller varit föremål för politiska åtgärder i till ­ räcklig utsträckning. Vi anser att det är dags att levla upp spelpolitiken. Vi inrättar därför ett nytt anslag med 30 miljoner till utvecklingsmedel för att satsa på gamingindustrin. Rättspolitik och förebyggande åtgärder Även om det totalt är färre som utsätts för brott, så har den grova brottsligheten i Sverige blivit mer synlig och påtaglig. Inte minst den organiserade brottsligheten och det grova våldet. Vi vill angripa kriminaliteten från två håll. Tryggheten ska öka, brotts ­ bekämpningen skärpas och kriminella ställas till svars för sina brott. För detta krävs att den pågående utbyggnaden av rättsväsendet fortsätter. Polisen behöver också vässa sin förmåga att utreda brott och förbättra sina metoder, samtidigt som det behövs en väl ­ fungerande tillsyn. Samtidigt ska vi strypa gängens återväxt genom att satsa brett på förebyggande arbete där hela samhället involveras . Därför satsar vi särskilt på arbetet med att förebygga brott och stoppa nyrekryteringen. Stödet till brottsoffer och anhöriga behöver också stärkas. Tabell 7 Åtgärder för ökad trygghet Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Stoppa nyrekryteringen till gängen – insatser för barn och unga i riskzon 1000 1000 1000 Stoppa gängens finansiering 80 80 80 Förstärkt stöd till brottsoffer och anhöriga 140 140 140 Rätt polis på rätt plats Polisens kompetens ska användas på ett förnuftigt sätt. Uppgifter som kan utföras av civila handläggare ska inte belasta polisutbildad personal. Vi ser att det behövs mer pengar för att anställa administrativ personal inom polisen. Vi vill därför göra en riktad satsning på detta så länge behovet finns. Det frigör resurser så att områdespoliser kan ingripa mot brott och ordningsstörningar samt skapa relationer och dialog med med ­ borgare. Vi anser att 500 miljoner kr av de ökade anslagen till polisens tillväxt (1:1 Polismyndigheten) ska gå till att anställa administrativ personal. Förbättrad lärandekultur genom en ”lex Maria” för polisen Det behövs bättre strukturer för att lära av misstag inom polisen. Polisen behöver en ”lex Maria”-funktion och en skyldighet att rapportera missförhållanden. Genom en sådan funktion kan allvarliga fall uppmärksammas och åtgärdas, samtidigt som det långsiktiga lärandet förbättras. Funktionen ska belasta befintliga anslag för 1:1 Polismyndigheten. Förbättrad tillsyn genom att inrätta en polisinspektion Det förekommer idag ingen regelbunden och systematisk extern granskning av Polis ­ myndigheten på samma vis som Inspektionen för vård och omsorg eller Skolinspektionen fungerar. En polisinspektion skulle inte bara kunna utvärdera enskilda skeenden som hur påsk- eller Husbykravallerna startade och hanterades, utan även på strukturell nivå se över hantering av skjutningar i gängmiljö, butiksstölder, sexualbrott eller profilering/ kontroller. Vi vill därför inrätta en ny polisinspektion, som i ett inledande skede ska bedriva tillsyn över ett begränsat antal ärenden, för att sedan utvärdera den nya verksamheten. För detta ändamål avsätter vi 48 50 miljoner kronor som ska belasta en ny anslagspost. Effektivisera utredningsarbetet och korta handläggningstiderna vid NFC Brottsförebyggande rådet, Brå, har i studien Utredning och uppklaring av dödligt våld i kriminell miljö studerat hur polisutredningarna i den här typen av ärenden går till och vad som krävs för att fler brott ska kunna klaras upp. Enligt Brås rapport hade totalt 37 av de 113 studerade utredningarna klarats upp, vilket motsvarar endast 33 procent. För att effektivisera utredningsarbetet och öka uppklaringen, behöver det interna samarbetet inom Polismyndigheten utvecklas, särskilt i förhållande till Nationellt forensiskt centrum, NFC. De långa handläggningstiderna på NFC gör att bevisläget i utredningar av grova våldsbrott påverkas. Miljöpartiet anser att en översyn bör göras för att se hur det interna samarbetet och handläggningstiderna kan minska. Slå mot pengarna Vi vill stoppa finansieringen av de kriminella gängen genom att stärka myndighetssam ­ verkan så att myndigheterna kan slå till mot den organiserade brottslighetens företag från flera håll: svartklubbar och gästarbetarbostäder utan bygglov, restauranger som missköter hygien, skattebrott och varenda spelautomat som saknar tillstånd. Det ska vara dyrt, jobbigt och svårt att vara kriminell. För detta krävs ytterligare tillskott. Vi skjuter därför till 80 000 000 kr på anslag 1:4 Ekobrottsmyndigheten. Insatser för barn i riskzonen för kriminalitet Kriminalitet stoppas bäst långt innan någon kommit i närheten av att begå brott. En samhällsekonomiskt effektiv åtgärd för att komma tillrätta med kriminalitet är att satsa på sociala insatser för barn som befinner sig i riskzonen. Det finns framgångsrika satsningar såväl i Sverige som utomlands som vi behöver sprida och utveckla, där staten ska vara med och delfinansiera. I ett regeringsuppdrag har flera myndigheter nu föreslagit en ny struktur för att förhindra att barn insocialiseras i gäng, kallad Bob (Barn och unga i organiserad brottslighet). Förslaget är bättre samverkan mellan polis, socialtjänst, skola, kriminalvård samt hälso- och sjukvård genom att upprätta lokala råd i Sveriges 95 lokalpolisområden. Miljöpartiet anser att regeringen snarast bör ta förslaget vidare. Vi behöver ge stöd till och följa varje ung person som riskerar att hamna snett. Miljöpartiet gör därför en storsatsning om 1 miljard kr för att verkligen komma till bukt med nyrekryteringen. Detta belastar 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete. I satsningen ingår även ett arbete för att ta reda på hur samhället har arbetat och bör arbeta för att unga inte ska hamna i kriminalitet. Miljöpartiet vill tillsätta en haverikommission som ska ta reda på vilket stöd personer dömda för allvarliga våldsbrott faktiskt har fått under sitt liv – och vad de hade behövt för att komma in på en bättre bana. Det kan handla om insatser i skolan, socialtjänsten, på särskilda ungdomshem och andra offentliga institutioner. Snabbspår till utredning för barn i riskzon Öka vårdens roll i det förebyggande arbetet med barn och unga i riskzon. Vården behöver få en större roll i det strukturerade förebyggande arbetet för att inte barn och unga ska hamna snett. Normbrytande beteende hänger ofta samman med odiagnostiserade tillstånd, många gånger med neuropsykiatrisk problematik. Rätt behandlade kan människor få verktyg att själva vända utvecklingen. Vi vill möjliggöra ett snabbspår till psykiatrisk utredning och vård för barn och unga i riskzon. Vid en kris finns det ofta en större mottaglighet för behandling, som kan försvinna om barnet får vänta. Detta bör vara som en del i ett skräddarsytt förebyggande arbete med barn i riskzon och en metod för detta behöver utarbetas. 10 mk årligen avsätts. Överväg att avskaffa kortare fängelsestraff som påföljd Miljöpartiet anser att det bör övervägas om fängelsestraff som är kortare än exempelvis sex månader alls ska använda som påföljd i första hand, eller om det är mer ändamålsenligt och effektivt med alternativa påföljder. Detta särskilt med hänsyn till de stora kapacitetsbehov som finns inom Kriminalvården och risken att personer som inte redan har en kriminell livsstil utvecklar en sådan under tiden i anstalt. Miljöpartiet anser att frågan bör utredas. Mer stöd till brottsoffer Den som har utsatts för brott ska möta kompetenta myndigheter och ha en rak väg till brottsskadeersättning. Miljöpartiet vill se över systemet för ersättning och stöd till brottsoffer för att stärka offrets ställning. Detta gäller inte minst unga och de som utsatts för våld i nära relation, sexualbrott och hedersbrott. Vi vill också att staten ska ta ett större ansvar för att driva in skadestånd och brottsskadeersättning, så att brottsoffret kan fokusera på sin rehabilitering. För detta ändamål anslår vi en förstärkning med 130 miljoner kr till 1:10 Ersättning för skador på grund av brott. Se över inkomsttaket för rättshjälp Alla ska kunna få sina rättigheter i en domstolsprocess tillgodosedda, oavsett storlek på plånboken. Inkomsttaket för rättshjälp har inte höjts sedan slutet av 1990-talet och den som tjänar över 260 000 kronor om året kan inte få rättshjälp. Detta innebär att många som behöver juridiskt stöd för att tillvarata sina rättigheter inte får det. Det vill vi ändra på. Miljöpartiet vill därför se över inkomsttaket för rättshjälp. Ny nationell stödlinje för anhöriga till gängkriminella Idag finns verksamheter t.ex. inom vissa kommuner som riktar sig till anhöriga till personer som begår brott eller är i riskzonen för att hamna i gängkriminalitet. Men det finns ingen nationell stödlinje som riktar sig särskilt till den här målgruppen. Det tycker vi behövs, för att erbjuda ett likvärdigt stöd över hela landet. Stödlinjen bör ha personal som kan flera språk och möjligheter att ge psykologiskt och praktiskt stöd av olika slag. För detta ändamål tillskjuter vi 10 miljoner kronor till en ny anslagspost. Bostad och samhällsplanering Alla har rätt till en bostad, ett tryggt hem. Miljöpartiets bostadspolitik syftar till att alla ska kunna bo bra, och att motverka segregation, hemlöshet och ge en minskad påverkan på miljö och klimat. Bostadsbristen är ett stort problem för både individer och för sam ­ hället i stort och det befintliga bostadsutbudet behöver bättre motsvara befolkningens behov. För att skapa trygga och trevliga områden och minska boendesegregationen vill vi att det byggs blandat med möjligheten att flytta mellan olika boendeformer genom livets olika faser utan att behöva lämna det område man vill bo i. Vi vill att det byggs bostäder som kan efterfrågas av fler och göra det enklare för förstagångsköpare att få tillgång till boende. Den som har för låga inkomster för att efterfråga bostad på mark ­ nadens villkor ska få möjlighet till det genom systemet för bostadsbidrag, som behöver utvecklas. Det befintliga beståndet av bostäder skulle kunna utnyttjas mer effektivt genom att vi gör det lättare för människor att flytta till en bostad som passar just dem. Boverkets bedömningar visar att det behöver tillskapas ca 63 000 bostäder per år i Sverige fram till år 2030 för att motsvara behoven som finns nu och framåt. Dock tyder de flesta prognoser på att tillskottet av nya bostäder fram till 2025 kan bli mindre än hälften av vad som behövs. Boverket prognosticerar att antalet påbörjade bostäder kan rasa från rekordåret 2021 då 71 000 bostäder påbörjades till cirka 20 000 påbörjade bostäder år 2025. Parallellt finns utmaningen att tillskapa bostäder som bostadssökande har råd att bo i. En bostadsskuld byggs upp samtidigt som många som idag arbetar inom byggsektorn behöver söka sig arbete i någon annan bransch och det kommer vara svårt att växla upp igen när byggsektorn börjar återhämta sig. Det krävs en politik både för att skapa fler hållbara bostäder och boendemiljöer, samt att skapa möjligheter för byggsektorn att kunna bidra till en nödvändig upprustning av våra befintliga miljöer i långsiktiga projekt som gynnar oss alla, som klimatanpassning och energieffektivisering. Tabell 8 Hållbara bygginvesteringar Miljarder kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Investeringsstöd för hyresbostäder och studentbostäder 1,0 1,0 1,0 Investeringsstöd för grönt samhällsbygge, bostäder, lokaler m.m. 3,0 3,0 3,0 Klimatanpassning av bebyggd miljö 0,5 0,5 0,5 Stöd för energieffektivisering för flerbostadshus 3,2 3,0 3,0 Återinför investeringsstödet – bygg mer bostäder för fler människor Vi vill att det byggs bostäder som kan efterfrågas av fler, inte minst av unga, studenter, äldre och stora familjer. Möjligheten att söka investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande infördes 2016 och avvecklades efter riksdagens beslut om statens budget för 2022. Fram till dess beviljades investeringsstöd till mer än 1 300 projekt, motsvarande sammanlagt närmare 58 800 bostäder, varav 88 procent avsåg hyresbostäder och resten bostäder för studerande. I en tid då byggtakten kraftigt avstannar, behövs ett fortsatt statligt stöd för att bygga bostäder till fler med särskilt fokus på bra klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror. Vi vill därför återinföra och utveckla anslag UO 18 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande med minimikrav utifrån byggnadernas livscykelperspektiv och en hållbar stadsplanering. Anslaget tillförs en miljard kronor. Vi vill införa ett startlån för förstagångsköpare och utreda möjligheterna för ett grönt bosparkonto där ett långsiktigt bosparande gynnas. Vi vill också stimulera olika boende ­ lösningar och hållbara renoveringar där exempelvis nya bostäder kan tillskapas i fastig ­ heter som idag inte används för bostadsändamål. Vi lägger sammanlagt 40 miljoner kronor på detta genom att vi omfördelar 20 miljoner kronor från stimulans till småhus ­ planering till en motsvarande utökad stimulans för omvandlingsåtgärder för detta ändamål inom anslag UO 18 1:1 Bostadspolitisk utveckling. Målet för den regionala utvecklingspolitiken är utvecklingskraft med stärkt lokal och regional konkurrenskraft för en hållbar utveckling i alla delar av landet. Service, kommunikationer, kultur och mötesplatser är en förutsättning för att landsbygden ska fungera. Miljöpartiet anser att fokus inom den regionala utvecklingspolitiken bör ligga på att ge Sveriges landsbygder goda förutsättningar som bidrar till en hållbar samhällsutveckling och uppfyllandet av Sveriges miljö- och klimatmål. I flera kommuner i Sverige, framförallt i norra Sverige, pågår idag en kraftig expan ­ sion av hela samhällen som en direkt effekt av flera olika industrisatsningar för att ställa om till ett hållbart samhälle. Vi avsätter ett riktat investeringsstöd på 3 miljarder kronor i anslag UO 18 9 9:1 Investeringsstöd för grönt samhällsbygge för byggande av bostäder och andra samhällsnyttiga byggnader och infrastruktur i expansiva regioner kopplat till större industrisatsningar. Boverket får i uppdrag att ta fram kriterier för stödet. Vi behåller också stödet för hållbart samhällsbyggande i anslag UO 18 1:4 Boverket på 1,7 miljoner kronor, samt att vi omfördelar 40 miljoner kronor från stimulans till småhus ­ planering till motsvarande belopp för hållbart samhällsbyggande inom anslag UO 18 1:1 Bostadspolitisk utveckling . Många äldre tillhör en växande grupp som i hög grad äger sitt boende, och som har höga krav på sitt boende men av olika skäl har en bostad som inte är ändamålsenlig för sina behov idag. Genom att bygga bostäder som äldre efterfrågar kan denna grupp få ett bättre boende samtidigt som det frigörs bostäder i det befintliga beståndet för till exempel unga och barnfamiljer. Äldrekollektiv efterfrågas idag i allt högre grad och från statligt håll behöver vi se vilka åtgärder som kan vidtas för att understödja ett bostadsbyggande riktat mot äldre. Med en allt åldrande befolkning är detta en fråga som branschen och det offentliga behöver ta ett större grepp kring. Vi vill göra en översyn av uppskovsreglerna vid försäljning av bostad i syfte att möjliggöra större rörlighet på bostadsmarknaden och vi vill att det ska vara en bättre balans i de ekonomiska förutsättningarna för dem som bor i ett hyrt eller ett ägt boende. Ett tryggt hem Hemlösheten i Sverige måste bort. Vi behöver sänka tröskeln till en god bostad så att fler utifrån egen förmåga klarar av att efterfråga en bostad. Vi behöver också se till att där den enskilde inte har förutsättningarna behöver samhället finnas där. I båda fallen behövs ett nationellt ansvar, det räcker inte med att olika aktörer jobbar vidare på sitt håll. Vi behöver se till att fler kommuner tar sitt bostadsförsörjningsansvar, att boendemodellen ”Bostad först” införs i fler av landets olika kommuner och vill utreda möjligheterna att tillskapa en nationell bostadsstiftelse som förvaltar ett bostadsbestånd i hela landet för dem som idag saknar ett tryggt boende. Vi behöver också tillförlitlig statistik som tydligt visar på hur situationen för hemlösa utvecklas över tid. Vi vill gå vidare med förslagen i SOU 2022:14 Sänk tröskeln till en god bostad och utreda vilka åtgärder som ska genomföras. Bostadsbidraget har inte följt med samhällets kostnadsutveckling och behöver indexuppräknas. Miljöpartiet genomför denna indexering i UO 12, anslag 1:8 Bostadsbidrag . Utformningen av bostadsbidraget för till exempel studenter, timanställda och inneboende behöver utredas och förändras då dagens system kan ge orättvisa effekter för dem med oförutsägbara inkomster. Personer som uppbär ekonomiskt bistånd har en tuff ekonomisk situation. Vi anser att det förhöjda bostadsbidraget även ska tillfalla denna grupp istället för att räknas av. Kommunerna tillförs därför 300 miljoner kronor för att kompensera för den ökade utgift som detta innebär. Vi vill utreda systemet för boplikt för att människor ska kunna bo kvar på platser med hög turism där husen annars kan bli allt för dyra. Vi vill också att alla kommuner ska erbjuda tillgång till en offentlig bostadsförmedling för att öka möjligheterna för alla att hitta en bostad. Vi vill tillsätta en utredning för att undersöka hur staten kan stötta överlåtelse, renovering och upprustning av hus som stått tomma eller övergivna under en längre tid på platser där det idag kan vara svårt att finansiera en större upprustning. Minska klimatpåverkan från byggsektorn Byggsektorn står för en femtedel av utsläppen av växthusgaser inom Sverige. Vi vill göra det enklare att bygga med återbrukat material och vill se fler hus i trä. För att kraftigt minska klimatpåverkan och användningen av nya naturresurser från bygg ­ sektorn vill vi sätta bindande krav på minskade utsläpp från byggnadens hela livstid, det vill säga under byggtiden, användning och rivning. Klimatdeklarationer är bra men gränsvärden måste införas omgående och utökas. Rivningar av hela fastigheter behöver minimeras men när det sker behöver materialet tas till vara. Vi vill att klimatdeklara ­ tioner för fastigheter ska utvecklas för att även omfatta rivning och ombyggnation och att material som går att återanvända inte ska få slängas. Vi vill stimulera såväl små ­ skaligt som storskaligt återbruk i byggsektorn och därmed också minska resursslöseriet. För att gynna cirkularitet och återbruk av överblivet byggmaterial och rivningsmaterial vill vi utreda momsfrihet på återbrukade material. Energieffektivisering av flerbostadshus För att skydda medborgarna mot höga elkostnader, samtidigt som vi sparar el, råmaterial och klimatutsläpp, är det avgörande med ett långsiktigt arbete för energi ­ effektivisering inom bostads- och fastighetssektorn. Detta behöver prioriteras då ett arbete med att minska energianvändningen även ger ett mer långsiktigt skydd mot internationella prisförändringar samtidigt som pengar och energi sparas kontinuerligt när åtgärden är genomförd. Energieffektivisering av byggnader är samtidigt en prioriterad fråga inom EU. Vi vill därför återinföra ett energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus i anslag UO 18 1:7 Energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus . 3,2 miljarder avsätts för ändamålet under 2024. Vi vill ta fram ett nytt energisparmål för byggnader (bostäder och lokaler) och en nationell handlingsplan för att nå dit. Baserat på de kraftigt fluktuerande elpriserna med ovanligt höga elpriser och den nuvarande elsituationen i Europa ser vi behovet av en kraftfull insats här och nu och vill därför att staten ska betala 60 procent av kostnaden för de åtgärder som genomförs för att spara på energiförbrukningen. I flera fall har det blivit tydligt att Sveriges miljonprogramsområden både är särskilt energislukande och särskilt känsliga för extremväder som skyfall och värmeböljor, något som bland annat beror på en stor andel hårdgjord mark. Möjligheten att klara av ett förändrat klimat ska inte vara beroende av postnummer. Vi vill därför särskilt prioritera att göra miljonprogram till miljöprogram, där vi både satsar på energi ­ effektivisering av befintliga byggnader och klimatanpassning för att klara extremväder. Vi vill utreda hur rotavdraget kan styras mot mer hållbara åtgärder och även vidga målgruppen som kan få ta del av rotavdraget. Gröna och trygga samhällen Vi vill återinföra stödet för gröna och trygga samhällen. Stödet riktar sig till fastighets ­ ägare i områden med socioekonomiska utmaningar och ska bidra till att skapa inklu ­ derande och hälsosamma utemiljöer. Vi avsätter 300 miljoner kronor för ändamålet. Klimatanpassning av bebyggd miljö Klimatförändringarna medför att samhället måste anpassas till mer extrema väder ­ händelser. Skyfall och värmeböljor kommer att bli vanligare i framtiden. Därför behöver befintlig bebyggd miljö klimatanpassas. Många olika åtgärder behövs, som förstärkt grönstruktur, hållbar dagvattenhantering, höjdsättning av mark och byggnader, skydd mot översvämningar med mera. Vi vill möjliggöra för olika aktörer, som kommuner, kommunala bostadsbolag, intresseföreningar och privata aktörer, att söka stöd för att klimatanpassa redan bebyggd miljö mot skyfall och värmeböljor för att skydda människors liv och hälsa, viktig infrastruktur, fastigheter och miljö. För att detta ska ske behöver alla Sveriges kommuner kartlägga klimatrelaterade risker (exempelvis skred, ras, översvämning och värmebölja) för människor och infrastruktur för att kunna prioritera var klimatåtgärder behövs och därefter utföra prioriterade åtgärder. För detta behövs både expertstöd och långsiktig finansiering. Vi har ett långsiktigt anslag på 523 miljoner kronor per år i anslag UO 18 99:2 Klimatanpassning av bebyggd miljö för såväl utredningar som åtgärder. En stor utmaning i bebyggd miljö är hantering av stora regnmängder vid skyfall och kostnader för dessa. Flera kommuner har gått före och infört en dagvattentaxa för att kostnaden ska läggas på de som har störst möjlighet att utföra åtgärder. Vi vill därför utreda möjligheten till en obligatorisk kommunal dagvattentaxa och hur en sådan kan utformas på ett rättvist sätt. Vi behöver även tillföra grönska i de stadsmiljöer som idag har en hög andel hårdgjord yta. Vi vill införa en obligatorisk grönytefaktor för den bebyggda miljön. För att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle är det viktigt att natur och andra grön ­ områden i städer och tätorter ökar och utvecklas. Vi vill återinrätta stödet för gröna och trygga samhällen för att främja stadsgrönska, biologisk mångfald och ekosystemtjänster genom anslaget Gröna och trygga samhällen som uppgår till 300 miljoner om året. Syftet är att utveckla gröna, trygga och hälsosamma samhällen samt bidra i arbetet med att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Det är en viktig satsning för att även genomföra klimatanpassning av bebyggd miljö samt att bygga upp resiliensen i våra ekosystem för att minska effekten av klimatförändringarna. Vi vill stödja skapandet av gröna och trygga samhällen, särskilt i tätbebyggda eller politiskt eftersatta områden. För oss är det samtidigt viktigt att ge medborgarna större inflytande över vad som kan skapa trygghet i deras bostadsområden. Transporter Vi behöver säkerställa att både vi själva, våra barn och barnbarn kan resa på ett hållbart och fossilfritt sätt. Därför vill Miljöpartiet göra stora investeringar i infrastruktur för framtidens hållbara transporter. Vägtransporterna orsakar idag omkring en tredjedel av utsläppen av koldioxid inom Sverige och försämrar luftkvaliteten i städer och längs trafikleder. För att minska utsläppen från dessa transporter behöver vi arbeta med tre områden. Det handlar om att byta drivmedel från fossilt till i första hand el och under en övergångsperiod biodrivmedel. Vi behöver effektivisera transporterna och minska behovet av vägtransporter samt stimulera övergången till andra färdmedel. Vi kan minska behovet av transporter och förändra valet av färdmedel genom att planera samhället smartare. Detta kan ske såväl genom fysisk planering som med styrmedel främjar ett hållbart transportsystem. Pandemin har gett en skjuts åt utvecklingen av digitala lösningar och lett till förändringar i människors beteenden. Styrmedel och politiska beslut kan driva på för mer energismarta lösningar och för att hållbar energi används för godstransporter och personresor. Vi välkomnar nya tekniska innovationer som kan minska utsläppen och förändra beteendemönster och vi vill att lagstiftningen ska ligga i framkant och anpassas till morgondagens transportsystem. Klimatbonus för rena elbilar Andelen elbilar i nybilsförsäljningen har tidigare ökat snabbt mycket tack vare politiska reformer som elbilspremien och bonus malus-systemet. Regeringens beslut att ta bort klimatbonus för elbilar skedde bokstavligen över en natt och har inneburit att omställ ­ ningen bromsat in och minskat förtroendet för styrmedlet i sig. För att nå utsläppsmålen för transportsektorn finns fortsatt ett stort behov av att stötta den pågående elektrifi ­ eringen med såväl bonus för miljöbilar som malus för fossildrivna bilar. Miljöpartiet inför en klimatbonus med en justering av pristaket från 700 000 kronor till 550 000 kronor. Det innebär att stödet mer träffsäkert når inkomstgrupper med större behov av bonus. En klimatbonusbil med inköpskostnad upp till 399 999 kronor ger en bonus på 50 000 kronor och en klimatbonusbil med inköpskostnad mellan 400 000–550 000 kronor ger 30 000 kronor i bonus. Fokus är att fasa ut förbrännings ­ motorer. Stödet begränsas till nollutsläppsbilar som maximalt drar 1,6 Wh/mil enligt WLTP. Laddhybrider tas bort från stödsystemet. Vi inför även en särskild bonus för den som bor på landsbygden och köper en klimatbonusbil, som utgör 10 000 kronor utöver den generella bonusen ovan. Anslaget finns i UO 20 1:8 Klimatbonus och tillförs 2,1 miljarder för 2024. Systemet kommer successivt att behöva ses över i förhållande till utvecklingen. Elbusspremien ligger kvar Kollektivtrafiken behöver långsiktiga spelregler. När regeringen i augusti 2023 hastigt ändrade villkoren för elbusspremien påverkades branschen utan möjlighet att anpassa sig till förutsättningarna. Det skadade även förtroendet för nationella stödsystem i stort. Miljöpartiet behåller elbusspremien genom att tillfö ra 300 miljo ner kronor i UO 20 inom anslag 1:17 Klimatpremier. Skrotningspremie Miljöpartiet utökar anslaget för skrotningspremie i UO 20 1:17 Klimatpremier till totalt 750 miljoner kronor. Skrotningspremie på 20 000 kronor erhålls för den fordonsägare som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor och köper eller leasar en elbil, alterna ­ tivt som ersättning för köp av periodkort i kollektivtrafiken eller vid köp av elcykel. Fordonet som skrotas ska vara 15 år eller äldre och ska även ha varit i trafik under den senaste 12-månadersperioden. Syftet med anslaget är att få bort äldre fordon med höga utsläpp och med sämre trafiksäkerhet än nyare fordon. Leasingbonus Miljöpartiet vill se en särskild leasingbonus för elbilar för personer med lägre inkomster. Syftet är att hjälpa dem som behöver bilen för att få livet att gå ihop men som av ekonom ­ iska skäl haft svårt att byta till en elbil. Att byta till en elbil kan på sikt dessutom bidra till en säkrare hushållsekonomi då man slipper riskerna som är förknippade med stora svängningar i priset på olja. Leasingbonusen ger rätt till maximalt 1 500 kronor i månaden som används till att leasa en elbil. Stödet är inkomstprövat och den maximala stödnivån kan man få för inkomster upp till 23 500 kronor i månaden. 1,8 miljarder avsätts för denna satsning inom UO 20. Fossilfria transporter i hela landet Vårt samhälle är helt beroende av att transportera varor och människor, men ska inte vara beroende av fossila bränslen. Vi behöver rusta och bygga ut järnvägen i hela landet. Mer transporter behöver ske på tåg och till sjöss istället för på väg. Det som behöver transporteras på väg ska drivas av el och vätgas istället för bensin och diesel. Vi vill se nationella planer för utbyggnad av laddinfrastruktur, biogas och vätgas. Vi vill även se förbättrad tillgång till laddinfrastruktur längs med de större vägarna samt för boende att kunna ladda hemma. Miljöpartiet satsar 100 miljoner kronor mer än regeringen på laddinfrastruktur i UO 21 1:8 Laddinfrastruktur . Sjöfarten och våra hamnar behöver snabba på resan mot fossilfrihet. En grön hamnstrategi ska tas fram. För att finansiera satsningar på framtidens järnvägsinfra ­ struktur som nya stambanor i södra Sverige, dubbelspår på nya Ostkustbanan, ut ­ byggnad av Norrbotniabanan samt Oslo–Stockholm behöver anslaget UO 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur höjas med 14,13 miljarder kronor. Mer pengar behövs till underhåll av järnväg inom anslag UO 22 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur både i närtid men även över en längre tidshorisont för att komma ikapp järnvägsunderhållet och öka tillförlitligheten för järnvägen. För detta tillförs 5 miljarder kronor. För att järnvägsunderhållet ska bli effektivt och att avsatta medel ska nå ut till underhållet av järnvägen behöver järnvägsunderhållet delvis tas tillbaka i egen regi hos Trafikverket. Lättare att cykla och åka kollektivt Om vi ska nå våra klimat- och miljömål måste samhället bli mer transporteffektivt. Elbilar är ett bättre val än fossildrivna bilar, men i många situationer är det bästa alternativet att gå, cykla eller åka kollektivt när möjligheten finns. Vi vill sänka taxorna, bygga ut kollektivtrafik med hög kvalitet och stor kapacitet, bland annat genom spår ­ trafik och bussfiler i fler städer. Med tät och pålitlig kollektivtrafik och med moderna och säkra cykelbanor ger vi fler möjlighet att avstå från bilen i vardagen. Stadsmiljöavtalen ska behållas och förstärkas, för mer och bättre infrastruktur för cykel och kollektivtrafik samt effektiva varutransporter. Bidraget till upprätthållande av kollektivtrafiken ska permanentas och höjas. Detta är nödvändigt för att stärka kollektivtrafikhuvudmännen i sitt arbete. Finansieringen till ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken behöver återställas i syfte att få till ett flexibelt robust system som inte stannar vid länsgränsen. Vi vill införa en kollektivtrafikmyndighet för att mer effek ­ tivt än idag kunna arbeta med dessa frågor. Det ska vara billigare att ta sig till jobbet med kollektivtrafik än bil och de senaste åren har priserna i kollektivtrafiken ökat mer än bränslepriserna. Ett Sverigekort ska införas som ger möjlighet till resor med lokal och regional kollektivtrafik i hela landet för 499 kronor per månad för vuxna och 250 kronor per månad för ungdomar, studenter och pensionärer. Sverigekortet beräknas kosta 10,41 miljarder 2024. För dessa ändamål finns fortsatta medel för Stadsmiljöavtal inom UO 22 anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur , i UO 22 anslag 99:1 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik . Inom UO 20 finns medel för elbusspremie i anslag 1:17 Klimatpremier . Det kommer att behövas statlig medfinansiering för regionala investeringar. De statliga investeringarna i cykelinfrastruktur behöver öka och servicenära cykelinfra ­ struktur på landsbygden behöver tillskapas. Miljöpartiet höjer anslaget inom 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur för att möjliggöra fler nationella åtgärder som kommer regioner och kommuner till del inom kollektivtrafik och cykel. Ett cykelstöd på 100 miljoner kronor om året för personer med funktionsnedsättning ska utformas och inrättas genom anslag 99:2 i UO 9. Det cykelcentrum som ligger hos Statens väg- och transportforskningsinstitut får fortsatta medel i anslag UO 22 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut. Planera samhället hållbart Många grundläggande aspekter av vårt transportsystem bestäms när vi bygger transport ­ infrastrukturen, men också planerar för våra bostäder och samhällsservice. Vi vill att hållbarhet ska inkluderas i mycket större utsträckning när samhället planeras. Där går det att göra en stor insats för att minska behovet av energi och transporter. Låga energi ­ behov och klimatmål ska premieras. Vi vill ge ett särskilt uppdrag till Trafikverket, Boverket och andra berörda myndigheter att arbeta för ett mer transportsnålt samhälle samt att ta fram en plan för ökad transporteffektivitet. Det behövs ett vägtrafikminskningsmål samt ett paket av åtgärder för att ge kommunerna fler verktyg för att kunna arbeta med detta mål. Ett vägtrafikminskningsmål behöver differentieras med olika målbilder beroende på storstad, större städer, tätort och landsbygd. Ett vägtrafikminskningsmål kommer även att påverka den nationella infrastrukturplaneringen. En minskad vägtrafik i storstäder och tätorter samt bibehållen och om möjligt minskad vägtrafik i glesbygd innebär som bärande grundprincip att det inte behövs fortsatt utbyggnad av vägnätet. Ny väginfrastruktur som är nödvändig utifrån nyetableringar av olika verksamheter kommer fortsatt vara i behov av anslag. Befintliga och kommande medel för väg inom UO 22 anslag 1:1 Utveckling av statens transport ­ infrastruktur bör i ökad grad flyttas över till åtgärder för ökad trafiksäkerhet samt till UO 22 anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur för väg och spår. I ett transporteffektivt samhälle är det av största vikt att befintlig infrastruktur för såväl väg som spår håller en hög standard och god trafiksäkerhet i hela landet. Trafikverket får i uppdrag att föreslå omfördelningar av medel inom anslag UO 22 1:1 till anslag UO 22 1:2 inom befintlig Nationell plan för transportsystemet. Även statlig medfinansiering av fyrstegsprincipens steg 1- och steg 2-åtgärder ska kunna ske via nationell plan genom anslag UO 22 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur . Ett reformerat och rättvist reseavdrag Det reseavdrag som regeringen återinfört dras med omfattande fusk på flera miljarder kronor, gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden och riskerar att öka ut ­ släppen från vägtrafiken. Miljöpartiet vill införa den skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutade om 2022. Skattereduktionen innebär ett färdmedelsneutralt och mer rättvist system, där också de som pendlar på annat sätt såsom med kollektivtrafik om ­ fattas. Vi anser att det krävs en reform av reseavdraget. Som utgångspunkt skulle en sådan reform kunna vara kostnadsneutral. Flygets utsläpp ska minska För att minska flygets klimatpåverkan krävs en kombination av minskat resande och omställning till förnybara bränslen och elektrobränslen för de flygresor som inte kan ersättas på annat sätt. Utbudet på förnyelsebara bränslen kommer sannolikt vara begränsad och tekniker kommer ta lång tid att utveckla och introducera brett på marknaden. Vi behöver därför även minska flygresorna, samt avveckla flyget på de sträckor där det finns bra järnväg. Flygskatten behöver öka, flyget ska betala för sina utsläpp. Bromma flygplats ska läggas ned och privatflyg ska förbjudas. Anslaget UO 22 1:6 för ersättning avseende icke statliga flygplatser återgår till 2022 års nivå. Återinför den feministiska utrikespolitiken Vår värld präglas av mångfacetterade kriser. Regioner och länder kommer behöva prio ­ ritera att hantera kriser och hot såsom terrorism och väderkatastrofer som en konsekvens av klimatförändringarna. När regeringar tvingas att prioritera och fokusera på inrikes ­ politiken, så finns det en risk att det samarbete som byggs upp regionalt och internatio ­ nellt läggs åt sidan och att vi dels ser minskat samförstånd och förståelse, samt att risken för konflikter ökar när resursbrist, hot och andra kriser behöver hanteras. För Miljöpartiet är det oerhört viktigt att Sverige är en global röst för demokrati och mänskliga rättigheter, för en regelbaserad världsordning och för en fredlig värld där vi kan ta oss an globala utmaningar såsom klimatkrisen, extrem fattigdom och ojämlikhet. För att detta ska bli verklighet, behöver Sverige ledas av och fortsätta att genomföra en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik. Utvecklingssamarbete Höj biståndsramen till 1,25 % av BNI De senaste årens kriser har varit allra tuffast mot redan fattiga länder och det är deras invånare som drabbats hårdast av klimatkrisen, pandemin, kriget i Ukraina och de ökade råvarupriserna. Mer stöd behövs på flera fronter. Det är vår politiska övertygelse att Sverige klarar av att möta kriserna i vårt närområde, bland annat genom vårt stöd till Ukraina, samtidigt som vi fortsätter att ha en generös biståndsnivå globalt. Notan för att stödja Ukraina ska inte skickas till världens fattigaste, vilket regeringens agerande kommer resultera i. Vi står fast vid att biståndet ska vara 1 % av BNI och vill på sikt höja det till 1,25 %. Avräkningarna från biståndet ska minimeras Miljöpartiet motsätter sig ett urholkat bistånd där kostnader för att ta emot flyktingar i Sverige tas från biståndet och vi vill att avräkningarna minimeras. Biståndet ska gå till att bekämpa fattigdom, inte till administrativa kostnader eller militära insatser. Under våren 2022 var avräkningarna så höga att Sveriges kommuner riskerade att bli den största mottagaren av svenskt bistånd. Klimatbistånd Klimatet, miljöförstöringen, utrotningen av den biologiska mångfalden, pandemier, krig och konflikter – vår tids stora utmaningar är ofta globala och gränsöverskridande och kräver gemensamma ansträngningar för att stoppas. Genom klimatbiståndet stöttar vi utvecklingsländer i deras utveckling och deras genomförande av Parisavtalet. Medan vi och övriga västländer byggt vårt välstånd på fossil grund kan inte de växande ekonomierna upprepa de misstagen. Klimatbiståndet måste öka både i kvantitet och kvalitet. Storskalig finansiering för klimatåtgärder krävs för investeringar i både minskade utsläpp och mer klimatanpassade samhällen i den fattiga delen av världen. Vi behöver stödja utvecklingen av hållbara livsmedelssystem som kan stå emot klimatförändringarna. Klimat- och miljöinvesteringar, i Sverige liksom i världen, krävs snabbt nu om vi ska ha en chans att klara klimatmålen. Rysslands invasionskrig mot Ukraina har även globala konsekvenser. Vi ser hur bränslepriser och matpriser stiger. Ryssland och Ukraina är världens största exportörer av vete och vi riskerar nu en global svältkatastrof. De länder som drabbas är ofta de som redan är hårt ansatta av konflikter, fattigdom och klimatförändringar. Redan syns protester i länder som Jemen och Sudan där människor som redan är på gränsen till svält nu drabbas av ännu högre matpriser. Tyvärr ser vi att klyftorna i världen bara ökar nu när ekonomin tar fart igen. Vi behöver öka det humanitära biståndet för att lindra de värsta effekterna av dessa klyftor, samtidigt som ett ökat fokus på sänkta utsläpp och klimatanpassning hjälper oss att höja krisberedskapen globalt. Demokrati och mänskliga rättigheter Utöver att världens välståndsutveckling nu stannat av så är demokratin i världen satt under stark press. En stor del av världens människor lever idag i länder där demokratin är på tillbakagång. Journalister, politiker och människor som försvarar miljön och mänskliga rättigheter trakasseras, förföljs och mördas. Hets och hat förgiftar samhälls ­ debatten. Polariseringen ökar. Demokratiska processer undergrävs och de ekonomiska klyftorna ökar. Mänskliga rättigheter, jämställdhet och inte minst sexuell och repro ­ duktiv hälsa och rättigheter (SRHR) begränsas allt mer. Samtidigt ser vi hur människor världen över, ofta med kvinnor och unga i främsta ledet, samlas på gatorna och organiserar sig kring gemensamma krav på mer inkludering, mänskliga rättigheter, hejda klimatförändringarna, kräver ansvar från ledare, minskad korruption och mer demokrati. Nordiska Afrikainstitutet Nordiska Afrikainstitutet är ett centrum för samhällsvetenskaplig forskning om Afrika som också har i uppgift att stärka samarbetet mellan afrikanska och nordiska forskare. Både kunskap och samarbete i världen måste stärkas, inte minskas. Därför gör vi inga besparingar på Nordiska Afrikainstitutet. Fredssatsning Folke Bernadotteakademin är den svenska myndigheten för fred, säkerhet och utveck ­ ling. Utan fred, ingen utveckling. Sverige har unik kompetens som världens konflikter så väl behöver och Sveriges röst i världen förknippas sedan länge med ett starkt arbete för att förhandla och uppnå fred. Vi skjuter till 2 miljoner årligen, samt 6,8 miljoner till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Internationell samverkan Sverige ska stå fast vid sina internationella åtaganden Sverige ska vara en internationell röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Nu är inte tiden för att backa från våra internationella åtaganden – tvärtom. Regeringens politik är ett bakslag för den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken och ett tydligt avsteg från de värden som framhölls då Sverige drev en feministisk utrikespolitik. Samarbete är avgörande i en svår tid med svåra utmaningar. Därför satsar vi 200 miljoner kronor så att Sveriges avgifter till internationella organisationer ska förbli på den nivå som vi sett de senaste åren. Stärk Svenska institutets civilsamhällesarbete Det är avgörande att Svenska institutet kan arbeta kraftfullt med stödet till civilsamhället, också i svår kontext. Ett exempel på det är stödet till civilsamhällesorganisationer och organisationer som arbetar med att stärka den belarusiska kulturen. Att avsluta sådant stöd får effekten att Lukasjenkos strävan att låta Belarus bli en del av Ryssland förstärks. Vi vill istället att Sverige stödjer arbetet för att upprätthålla kultur och fria medier i Belarus. Vi satsar 36 miljoner. Nedrustningsfrågor Svensk forskning om nedrustning och icke-spridning i det nya säkerhetspolitiska läget måste öka. Ryssland hotar att använda kärnvapen mot Ukraina, och de senaste åren har vi sett hur kemiska vapen använts i krigföring i bland annat Syrien. I och med ett svenskt Natomedlemskap förväntas regeringen ställa sig bakom Natos kärnvapenpolitik. För att väga upp dessa nya hot om användning av kemiska eller nukleära vapen och i ljuset av en eventuell ny kärnvapenlinje är det nödvändigt att forskning om nedrustning och icke-spridning stärks kraftigt. Vi satsar 30 miljoner i anslag till bl.a. Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, FOI:s CBRN-verksamhet och andra projekt, både i Sverige och utomlands som genomförs på området. Särskilt inom kärnvapen, ned ­ rustningspolitik generellt samt uppföljning kring följdleveranser och användning av artificiell intelligens i vapensystem. Försvar och krisberedskap Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har pågått i över ett och ett halvt år. Det är ett krig som tillsammans med den hårdnande stormaktsrivaliteten påverkar även oss i Sverige. Miljöpartiet stödjer nu en snabbare och mer omfattande återuppbyggnad av såväl det militära som det civila försvaret, än vi tidigare sett behov av. Vi stödjer också att Sverige solidariskt hjälper Ukraina, inte bara med humanitärt bistånd utan också med vapen. Totalförsvaret består av det civila och det militära försvaret. När det gäller det militära försvaret följer överenskommelsen från våren 2022 om att öka anslagen till det militära försvaret till 2 % av BNP när det är praktiskt möjligt. Stötta kommuner och regioners krisberedskap Mycket av samhällsviktig verksamhet bedrivs av kommuner och regioner och de utgör en viktig beståndsdel i arbetet med krisberedskap och civilt försvar. Kommunernas arbete med civilt försvar behöver därför stärkas väsentligt för att säkerställa att alla kommuner har grundläggande förutsättningar att arbeta med beredskapsförberedelser inom civilt försvar och att utvecklingen av förmågan sker i takt med ambitionsnivån i övriga delar av totalförsvaret. Vi tillför därför 500 miljoner till UO6 2:4. Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen Den kommunala räddningstjänsten ska stärkas för att klara sitt viktiga uppdrag under höjd beredskap. Här är också civilplikt på gång att införas. Att den kommunala räddnings ­ tjänstens förmåga ökar är också viktigt för vår beredskap att hantera skogsbränder. Befolkningsskydd handlar bland annat om att uppdatera ”Hesa Fredrik” så att fler kan nås av utomhusvarning och om att rusta upp skyddsrum. Summa: 300 mkr uppdelat på UO6 2:4 och 2:6. Informations- och cybersäkerhet Cyberangrepp pågår ständigt från flera olika aktörer. Här finns ett stort behov att stärka arbetet både inom offentlig förvaltning och med arbete gentemot privata aktörer med samhällsviktiga verksamheter och privatpersoner. Summa: 250 mkr till UO6 2:6. Försörjningsberedskap Sverige behöver åter bygga upp beredskapslager och bygga en ”infrastruktur” för att det privata näringslivet ska bidra i händelse av kris. Den summa som MSB lyfter i sitt under ­ lag skriver de själva är enbart en liten del av det arbete som behöver göras. Summa: 100 mkr till UO 6 2:6. Nytt anslag: Motståndskraft Det finns ett behov av att öka krismedvetenheten hos befolkningen. Det rör alltifrån hur man är vaksam mot påverkan till att förstå hur man kan stärka sin egen grundläggande beredskap. Summa: 50 mkr till UO 6 2:6. Frivilliga försvarsorganisationer och ideella organisationer Frivilliga är viktiga för Sveriges krisberedskap och civilt försvar. De stöder vid kriser, större olyckor och kan ingå i myndigheter och kommuners krigsorganisation när ordinarie resurser inte räcker till. Det försämrade säkerhetspolitiska läget ökar behovet av allmänhetens kunskap om civilt försvar. Intresset för kurser inom krisberedskap har också ökat avsevärt under 2022. Ideella organisationer utbildar även målgrupper som är särskilt riskutsatta till exempel äldre personer samt personer med funktionsvariationer, vilka behöver tillgänglighetsanpassade utbildningar för att kunna delta. Summa: 100 mkr, UO 6 2:6 och 2:4. En tydlig väg till integration Integration handlar i grunden om människors förutsättningar att komma in i samhället, att etablera sig och bli en del av det. Att samhället skapar bra förutsättningar och säker ­ ställer att det finns relevant stöd när och där det behövs. Allt det som skapar segregation motverkar integration. Det behöver finnas en tydlig och möjlig väg för var och en. Alla som kommer till Sverige är olika och har olika förutsättningar. Det som på lång sikt bäst främjar människors lika möjligheter är generella åtgärder som riktar sig till alla människor i samhället. Dessa åtgärder måste kompletteras med riktade åtgärder för nyanlända för att underlätta en snabb etablering på arbetsmarknaden. Särskild vikt behöver läggas vid kvinnors väg till egen försörjning. Insatserna måste vara av hög kvalitet, hinder behöver uppmärksammas och åtgärdas. Vi tror på en etableringspolitik som är individbaserad. Vi vänder oss starkt mot den integrationsdebatt som drivs på av Tidöpartierna där debatten i sig själv har blivit ett hinder för själva integrationen. Den tar sin utgångspunkt i att misstänkliggöra invandrare. Den bygger på myter, att invandrare inte vill arbeta, att det inte ställs krav på nyanlända osv. Miljöpartiet vill att människor ska kunna vara med och bidra och fortsätta sin egen utveckling så fort som möjligt efter att de kommit till Sverige. De flesta vill inget annat och vägarna dit behöver förbättras. Ge dem som flytt från Ukraina möjligheter till ett bra liv i Sverige Miljöpartiet vill att de människor från Ukraina som omfattas av massflyktsdirektivet och som har fått tillfälligt uppehållstillstånd ska omfattas av samma regler som asyl ­ sökande som beviljas uppehållstillstånd. De ska ha rätt till boende i en kommun och till etableringsinsatser såsom etableringsersättning, svenskundervisning och hjälp med att hitta arbete och utbildning. De ska också ha samma rätt till vård. Förläng och individanpassa etableringsprogrammet Miljöpartiet anser att etableringsprocessen i högre utsträckning måste anpassas efter individens förmågor och behov. Asylsökande är ingen homogen grupp, utan kommer med olika förutsättningar och erfarenheter. Staten behöver ta ett större ansvar för etableringsprocessen och göra den mer individanpassad. Den som kan arbeta ska redan dag ett erbjudas ett snabbspår till ett yrke i linje med sin förmåga. Den som däremot är i behov av vård eller av andra skäl har en lång väg till yrkeslivet måste erbjudas en sammanhållen och anpassad etableringsprocess. Därför vill vi att etableringsprogrammet, vara mer individanpassat och statens ekonomiska ansvar, ska kunna när så behövs omfatta upp till fyra år. På så sätt ökar möjligheterna till etablering för alla. I detta syfte avsätts ytterligare 50 mk kronor per år. Kommuner ska ha möjlighet att ge bra insatser till nyanlända Vi vill inte försämra för kommuner att ta emot ensamkommande eller flyktingar. Vi säger därför nej till sänkt schablon för ensamkommande och utebliven indexering av schablonersättning för mottagande av nyanlända. Regeringen föreslår obegripligt nog dessa förändringar trots att kommuner generellt har det tufft och bra och riktade insatser behövs för ensamkommande och mottagande av nyanlända. Vi höjer därför anslaget till tidigare nivå med 224 mk år 2024, 193 mk för 2025 och 160 mk för 2026. Utöka programmet Svenska från dag ett och mer folkbildning Att lära sig det svenska språket är nyckeln till en framgångsrik integration. Sedan 2016 har studieförbunden och folkhögskolorna kunnat ansöka om statsbidrag för att genom ­ föra undervisning i svenska och samhällsorientering, så kallad Svenska från dag ett. Intresset från både anordnare och deltagare har varit stort och verksamhet har anordnats i de flesta kommuner. Vi vill att svenskundervisning för asylsökande görs till en obliga ­ torisk del av mottagningen av asylsökande och erbjuds alla asylsökande från dag ett. Så är det långt ifrån i dag. Steg mot detta ryms inom den miljardsatsning vi gör på studie ­ förbunden. Över huvud taget fyller studieförbunden en oerhört viktig funktion såväl för integration som folkbildning, demokratin, sammanhållning och tillit i samhället. Det är svårbegripligt att regeringen gör så enormt kraftiga neddragningar på en så viktig verksamhet. En fungerande och rätt riktad arbetsmarknadspolitik Det bekymrar oss att regeringen fortsätter att dra ner i arbetsmarknadspolitiken. De talar om att effektivisera, men samtidigt vet vi att många personer i behov av stödinsatser inte får det. Många funktionshindrade har t ex under långa perioder varit inskrivna på arbetsförmedlingen men inte kommit vidare för att arbetsförmedlingen inte kunnat definiera vilken arbetsnedsättning en person har. Vi anser att det är att börja i fel ände. Med rätt stöd kan den enskilde snabbt komma vidare. Resurser för insatser till de arbetslösa som är i behov av särskilda insatser ska ej minska när behoven är stora Regeringen har dragit på att inrätta etableringsjobben som tagits fram tillsammans med parterna. Det är bra att de nu ska införas. Regeringen drar ner på introduktionsjobben och drar även bort 2 miljarder för matchningstjänster. Vi anser att en del av dessa medlen i stället bör användas på ett riktat sätt till grupper som riskerar långtidsarbetslöshet. För att bidra till insatser som leder till jobb vill Miljöpartiet se en satsning på och utveckling av lokala jobbspår för vuxna enligt motsvarande modell som fungerar mycket väl för unga, där arbetsgivare, arbetsförmedling och kommuner jobbar tillsammans. Vi anser även att medel behövs för att kunna erbjuda evidensbaserade modeller som prövats med goda resultat. Riktade arbetsmarknadsutbildningar har en viktig potential och bör utökas. Detta är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv, för kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden och för att få en beständig förändring. Vi vill satsa på korta yrkesutbildningar i kombination med språkstudier, särskilt riktade mot kvinnor och bristyrken. En intern utredning av behovet av utbildningar behöver göras på Arbetsförmedlingen och jämställdhetsperspektivet behöver bli starkare än i dag. Fler insatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden Tanken tycks från regeringen vara att bara man kommer snabbt ut i arbete så löser resten sig självt, men insatser som är personalintensiva för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden är väldigt angelägna. Arbetsmarknadspolitiken kräver långsiktighet och projekt som visat bra effekt behöver få fortsätta. I den nya omstöpning som Arbets ­ förmedlingen går igenom krävs att fokus är på långsiktigt verksamma insatser för dem som är i behov av dem. Miljöpartiet vill särskilt lyfta fram behovet av fler jobb och insatser för utrikes födda kvinnor. Funktionshinderrörelsen är också oroad för att hjälp och stöd har skurits ned. Arbetsförmedlingen och de arbetsmarknadspolitiska pro ­ grammen ska vara till för dem som har behov och måste vara utformade därefter. Inrätta ett nationellt center för samhällsorienteringen Låt introduktionen av samhället få ta betydligt större plats i ett tidigt skede. Även om en del inte kommer få uppehållstillstånd senare är kunskap aldrig bortkastad. Att använda tid till något meningsfullt, att ha hopp inför framtiden är viktigt för alla. För de som senare får uppehållstillstånd och kommer stanna i Sverige kortare eller längre tid är tidig kunskap om samhället en enormt viktig investering. Vi vill att berörda myndigheter får i uppdrag att ta fram ett förslag på helhetskoncept för kunskap om samhället, det som i dag är splittrat mellan det som kallas samhällsintroduktion och samhällsorientering. Ett jämställdhetsperspektiv, mänskliga rättigheter och möjligheten att på ett fördjupat sätt förstå dessa ska inbegripas. Vi anser också att ett nationellt center för samhällsorienter ­ ingen behöver inrättas, något som även länsstyrelserna föreslagit. Nivån behöver öka, pedagogik bli bättre. Och vi vill även att de ska bidra till att en uppdragsutbildning behöver tas fram för samhälls- och hälsoinformatörer. Vi avsätter sammantaget 15 mk för detta. Arbetsmarknadens parter kan fylla viktig funktion för nyanlända Arbetsgivarorganisationer och fackföreningar kan spela en mycket större roll när det gäller att bidra till en bra etablering för de som kommer till Sverige. Att tidigt få kontakt med respektive fack och yrkesförbund för de som har verkat inom ett visst yrkesområde, få kontakt med andra som jobbar med samma yrke i Sverige och kunna göra praktik inom yrket kan vara ovärderligt och bidra stort. Vissa projekt har gjorts, men vi menar att det här finns en underutnyttjad potential. För fackföreningarna betyder det givetvis en uppgift som ligger lite utanför deras ordinarie uppdrag i förhållande till sina medlemmar. Däremot är det högst troligt att intresse finns att bidra. Vi tycker därför att det finns starka skäl att utforma ett statligt stöd för att dessa ska kunna bidra i högre utsträckning, i samverkan även med arbetsgivarorganisationer. Vi avsätter 10 mk årligen. Medborgarkontor, studiecirklar och hubbar För många som genomgår samhällsorientering blir kunskapen ofta fragmenterad. I många fall råder det brist på både information om, men även möjligheter till, att fånga upp missad kunskap. Miljöpartiet ser det som oerhört viktigt att människor ska ha en given plats att vända sig till när de behöver hjälp, men även en möjlighet att individ ­ anpassa och tillsammans med andra utveckla sin kunskap om det svenska samhället. Av 290 kommuner svarar 99 stycken att de inte har ett medborgarkontor, för 41 kommuner saknas information. Miljöpartiet vill göra en satsning både för att bidra till att etablera medborgarkontor i de kommuner som är i behov, samt utveckla studiecirklar och hubbar där medborgarkontoren förslagsvis kan utgöra ett nav. För detta avsätter vi 100 mk årligen. Migration Aldrig förr har så många människor varit på flykt i världen som nu. Miljöpartiets vision är en värld där alla människor har en möjlighet att flytta, men ingen tvingas fly. Där är vi inte i dag. Krig och konflikter ökar när kampen om de otillräckliga resurserna hårdnar. Klimatförändringarna skapar nya orsaker till att människor måste fly. Rätten att söka asyl är en mänsklig rättighet och måste försvaras. Människor har rätt till ett värdigt mottagande och en bra start i Sverige. Människor ska inkluderas, inte exkluderas. Tyvärr går Sverige genom regeringens och Tidöavtalets politik i helt fel riktning. Höj dagersättningen för asylsökande Miljöpartiet vill höja dagersättningen för asylsökande. Dagersättningen har inte höjts sedan 1994, samtidigt som hyrorna och priserna på varor har stigit. Dagens ersättning, 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen, är orimligt låg. Asylsökande måste ha möjlig ­ het att leva ett drägligt liv under tiden de väntar på beslut. Vi vill höja ersättningen till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd, dvs. cirka 115 kronor per dag för en ensamstående vuxen. Det är mycket viktigt att understryka att den höjningen gäller alla som idag får dagersättning – alltså både asylsökande och personer från Ukraina som fått tillfälligt skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet. För år 2024 avsätter vi därför 610 miljoner kr, för år 2025 470 miljoner kr och för år 2026 240 miljoner kr. Medlen belastar anslag 1:2. Vi anser att regeringen bör återkomma med förslag som möjliggör för de ukrainare som flytt till Sverige att ta del av etableringsprogrammet. Korta ned handläggningstiderna på migrationsdomstolarna Handläggningstiderna på migrationsdomstolarna har varit alldeles för långa under lång tid, något som fått kritik av Riksrevisionen. Regeringen anger i budgetpropositionen att bara ett av de fyra verksamhetsmålen uppnåddes under 2022, målsättningen för verkställighetsmål. Handläggningstiden för de andra verksamhetsmålen försämrades under 2022. Detta är inte acceptabelt. Utöver ökade ekonomiska kostnader kan för långa handläggningstider leda till psykiskt lidande och brister i rättssäkerheten. Regeringen har föreslagit en förstärkning av migrationsdomstolarna från år 2026 med 58 miljoner kr. Miljöpartiet anser att det tillskottet behövs redan nu för att minska handläggnings ­ tiderna. Miljöpartiet tillför därför 58 miljoner kr till anslag 1:4 för år 2024 och 2025. Regeringen går i helt fel riktning med förändringarna av mottagningssystemet Regeringen har föreslagit att alla asylsökande utom ensamkommande barn ska bo i statliga asylboenden. Regeringen har också aviserat sanktioner mot de som inte väljer att bo på ett sådant boende, såsom indragen dagersättning och nekad möjlighet att arbeta (något som också föreslås i SOU 2022:64 En ny ordning för asylsökandes boende ). Miljöpartiet anser att inriktningen är fel och kommer leda till att asylsökande isoleras från det svenska samhället i stället för att integreras i det. Förslagen riskerar att förvärra fattigdom, arbetslöshet och trångboddhet. Det behövs istället en effektiv politik mot barnfattigdom, för bostadsbyggande och för att skapa jobb. För att mottagandet ska bli så bra som möjligt krävs att alla kommuner tar sitt ansvar. Genom att fördela mottagandet jämnt kan vi minska segregationen, förbättra integrationen och underlätta etableringen. Vi avvisar regeringens förslag om att förändra mottagningssystemet varför anslaget till Statliga boenden för asylsökande i 1:1 minskas med 6 miljoner kr år 2024, 65 miljoner kr år 2025 och 85 miljoner år 2026. Anslaget i 1:2 för samma ändamål minskas med 15 miljoner kr år 2024, 150 miljoner kr år 2025 och 190 miljoner kr år 2026. Återställ schablonersättningen för ensamkommande barn Kostnaderna för kommuner och regioner per person har inte gått ner, snarare tvärtom. Det finns därför ingen anledning att sänka ersättningen per dygn och person för mot ­ tagande av ensamkommande barn. Den aviserade sänkningen i 1:2 bör därför avvisas. Vi avvisar regeringens förslag varför anslaget till schablonersättning till kommunerna för ensamkommande barn återställs till 98 miljoner kr år 2024, 72 miljoner 2025 och 83 miljoner 2026. Slopa förslaget om återvändandecenter och utökat förvarstagande Miljöpartiet vänder sig emot regeringens förslag om att inrätta återvändandecenter. Snarare än att motivera frivilligt återvändande riskerar centren att bli isolerade platser där människor vistas betydligt längre än som är avsett. Utöver risken att individens hälsa och välbefinnande försämras ger det sämre förutsättningar för integration och för att säkerställa barns grundläggande rättigheter. Barn kommer till exempel inte få möjlighet att få en skolgång som hänger ihop där de tidigt får tillgång till en svensk ­ språkig skolmiljö som de sedan kan fortsätta gå kvar i. Det ökade fokuset på att sätta fler människor i förvar är helt fel prioritering. Vi avvisar regeringens förslag om ökade insatser för återvändande i 1:1 varför anslaget minskas med 25 miljoner kr för 2024, 2025 och 2026. Även förslaget till fler förvarsplatser avvisas varför anslaget minskas med 25 miljoner kr år 2025 och 100 miljoner kr år 2026. Införandet av återvändande ­ center avslås också varför anslaget till 1:2 minskas med 295 miljoner kr år 2024, 219 miljoner kr år 2025 och 320 miljoner kr år 2026. Villkora inte biståndet Regeringen vill villkora delar av utvecklingssamarbetet så att länder bland annat ska återta medborgare. Det är helt fel väg att gå. Biståndet ska inte gå till att kontrollera hur andra länder sköter sin migrationspolitik, det ska gå till fattigdomsbekämpning och att uppfylla de globala utvecklingsmålen. Återställ antalet kvotflyktingar Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska gå tillbaka till att ta emot 5 000 kvotflyktingar per år. Detta beräknas ha en offentligfinansiell effekt på 400 miljoner kronor år 2024. Försvåra inte möjligheten att bli medborgare Regeringen vill göra det svårare för människor att bli medborgare i Sverige, bland annat genom skärpta krav. Miljöpartiet anser att det är helt fel väg att gå och att vi istället behöver öka människors möjligheter till att bli en del av det svenska samhället. Vi avvisar regeringens förslag om ändrade regler i medborgarskapslagen varför anslaget minskas med 2 miljoner kr år 2024, 10 miljoner kr år 2025 och 10 miljoner kr år 2026. Jämställdhet i realiteten Det övergripande målet för den av riksdagen antagna jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De satsningar och nedskärningar som man lägger fram från regeringens håll kommer att oproportionerligt gynna män och missgynna kvinnor. Det i ett läge där den ekonomiska samhällsstrukturen fortfarande gynnar män på bekostnad av kvinnor. Kvinnor tjänar genomsnittligen mindre pengar än män för samma arbete, vilket leder till att de inte heller gynnas i samma utsträckning som män av de jobbskatteavdrag, ökade rot- och rutavdrag eller ränteavdrag som regeringen satsar på. Samtidigt hyvlar man också i den välfärd som kvinnor, i högre utsträckning än män, nyttjar. Vi ser EU:s direktiv om lönetransparens som en oumbärlig reform för att synlig ­ göra den könsdiskriminering som pågått allt för länge på den svenska arbetsmarknaden. För Miljöpartiet är jämställdhet i grunden en fråga om frihet. Människors möjligheter att leva sina liv ska inte påverkas negativt eller begränsas av kön eller könsidentitet. Vi har länge strävat efter ett mer jämställt uttag av föräldraförsäkringen och anser att en tredjedel av dagarna ska vara viktiga för respektive förälder. Vi ser även positivt på möjligheten att kunna överlåta en tredjedel av dagarna till en närstående – inte minst med tanke på hur det kan gynna stjärnfamiljer. Däremot ser vi tydliga risker med att man inte tydligare säkerställer att de inte ska kunna användas för kommersiella tjänster. Det skulle med säkerhet innebära steg tillbaka för jämställdheten i föräldraförsäkringen. Vi ser även ett akut behov av att åtgärda den påtagliga ojämlikhet som råder i pensionssystemet. Sverige har det största pensionsgapet i Norden, en direkt konsekvens av den kontinuer ­ liga könsdiskriminering som kvinnor utsätts för genom hela arbetslivet. Vi vill se utjämnande insatser, både vad gäller rätt till lika möjligheter, men även när det kommer till att åtgärda den ojämlikhet som kontinuerligt uppstår genom yrkeslivets gång. Stöd till jourer och stödverksamhet Ungefär samtidigt som Miljöpartiet bildades startade också de första kvinnojourerna sin verksamhet. Under de decennier som gått har kvinnojourerna mött och stöttat hundra ­ tusentals våldsutsatta kvinnor och barn, och kunskapen om våldets dynamik och orsaker har fördjupats. Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för de våldsutsatta kvinnornas situation medan samhället såg åt ett annat håll. Idag finns, tack vare det arbete som gjorts av jourerna, en annan kunskap om våldet och kvinnornas situation. Miljöpartiet vill utveckla lagstiftningen för att ge kvinnor som utsätts för våld, även det så kallade eftervåldets alla dimensioner, bättre skydd men vi ser också att kvinnojourernas arbete är helt centralt för den samhällsförändring som krävs för att bryta med våldet. Trots att statsbidraget sedan förra året både permanentats och ökats till kvinno- och tjejjourerna, ser vi fortfarande att tillräckliga resurser saknas för att ge kvinnor det stöd de faktiskt behöver. Samtidigt ser vi hur våldet ökar och i många fall blir grövre; det blev tydligt i Roks stora enkätundersökning Kvinnors trygghet. Både den öppna verksamheten och de skyddade boenden som drivs med jourernas kompetens behövs. Jourerna behöver mer stöd. Flera civilsamhällesorganisationer gör ett oerhört viktigt arbete för att stötta barn i deras relationer och för att motarbeta till exempel psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. Organisationernas stödlinjer erbjuder ett bra stöd. Därför vill Miljöpartiet göra en särskild satsning för att stärka finansieringen till dessa stödverksamheter för barn och unga, både för att de ska kunna fortsätta och för att de ska kunna skala upp sin verksamhet. 50 miljoner kronor satsas på kvinnojourer och 20 miljoner till organisationer som motarbetar psykiskt, fysiskt, sexuellt eller digitalt våld. Miljöpartiets skattereformer Den fossildrivna kostnadskris som har drabbat stora delar av världen innebär kostnader även här i Sverige. Detta drabbar såväl privatpersoner som företag och offentlig sektor. För Miljöpartiet är det dock självklart att vi i detta läge måste prioritera de som lever med små ekonomiska marginaler och se till att vi kan upprätthålla välfärden. Kostnads ­ krisen ska inte bäras av barnen som drabbas av nedskärningar i sin skola eller av vårdbiträdet som blir av med ännu en kollega i äldreomsorgen när Tidöpartierna sätter välfärden på svältkur. Vi väljer en annan väg. Därför föreslår vi i denna budget en rad skatteförändringar som gör samhället mer jämlikt och minskar klimatutsläppen. Vi sänker skatten i glesbygd istället för att sänka skatten på fossila drivmedel. Sänkt skatt på fossila drivmedel gynnar nämligen främst folk i städer. Det finns sätt att stötta hushållen som inte eldar på klimatkrisen. Nödvändiga satsningar i vår gemensamma välfärd finansieras framförallt genom en mer progressiv beskattning av kapitalinkomster. Tabell 9 Miljöpartiets skattereformer Miljarder kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Återinförd övre brytpunkt för statlig inkomstskatt 8,6 8,8 9,4 Skatt på bankernas övervinster 10,0 10,0 Sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning –0,2 –0,2 –0,1 Sänkt skatt för boende i glesbygd –1,8 –1,8 –1,8 Höjd och progressiv kapitalbeskattning 24,4 26,9 28,6 Halverad moms på reparationer –0,1 –0,1 –0,1 Slopad moms på solpaneler och slopad 500 kw-gräns –4,0 –4,7 –5,7 Jordbruksavdrag –2,0 –2,0 –2,0 Nej till sänkt skatt på diesel inom jordbruk 0,7 Utökat växa-stöd för småföretag –0,0 –0,0 –0,1 Nej till höjt rottak 1,0 Dubblerad flygskatt 2,1 2,4 2,4 Nej till ytterligare jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer 13,2 13,2 13,2 Nej till slopad plastpåseskatt 0,1 0,7 0,7 Nej till sänkt skatt på snus 0,1 0,8 0,8 Nej till sänkt skatt på fossila drivmedel 5,6 7,8 8,1 Återinförd koldioxidskatt på kraftvärme- och värmeverk 0,1 0,1 0,1 Skatt på antibiotika 1,5 1,5 1,5 Återinförd övre brytpunkt för statlig skatt och pausad indexering Välfärden behöver rustas upp, polisen stärkas och det brottsförebyggande arbetet prioriteras. För att finansiera angelägna satsningar bör höginkomsttagare bidra mer till det offentliga än idag. Det är en vinstaffär för hela samhället i längden. Miljöpartiet föreslår därför att det återinföra en övre brytpunkt i den statliga inkomstskatten. På inkomster över 66 667 kronor i månaden ökar skatten med fem procentenheter. Detta beräknas öka skatteintäkterna med 8,6 miljarder 2024. Förra året höjdes brytpunkten för statlig inkomstskatt kraftigt, vilket innebar att höginkomsttagare fick en stor skattesänkning. Vi tycker det var fel att SD och regeringen prioriterade att inflationskompensera höginkomsttagare samtidigt som man lade en nedskärningsbudget för välfärden. Vi välkomnar att regeringen och SD i år väljer att inte indexuppräkna brytpunkten för statlig inkomstskatt. Bankerna kan bidra mer Den ekonomiska utvecklingen har varit tuff för många under det senaste året. Bankerna har däremot gjort storvinster. Detta reflekterar en bristande konkurrens bankerna emellan – något som Miljöpartiet vill tackla genom att ge den statliga banken SBAB i uppdrag att främja konkurrensen genom att pressa de andra bankerna att sätta lägre räntor. När bankerna gör storvinster samtidigt som välfärd och hushåll har det knapert anser vi att bankerna bör bidra mer till det gemensamma. Vi vill därför se en tillfällig skatt på bankernas övervinster. Skatten ska tas ut på räntenettot och väntas inbringa 10 miljarder kronor. Avskaffa funkisskatten Idag betalar personer med sjuk- och aktivitetsersättning mer i skatt än någon som jobbar och har samma bruttoinkomst. Detta innebär i praktiken att personer med en funktions ­ nedsättning som gör att man inte kan jobba betalar mer i skatt. Det är djupt orättvist. Miljöpartiet lade i regeringsställning fram förslag som skulle tagit bort denna så kallade funkisskatt, men tyvärr valde SD, M och KD att återinföra den genom att återinföra en skatteklyfta mellan inkomster från arbete och sjuk- och aktivitetsersättning. Regeringen och SD föreslår nu i den budget de lagt på riksdagens bord att funkis ­ skatten ska utökas. Miljöpartiet anser att det är djupt orättvist att personer som inte kan arbeta på grund av en funktionsnedsättning ska betala mer i skatt. Vi föreslår därför att funkisskatten avskaffas genom att skatten på sjuk- och aktivitetsersättning sänks. Detta beräknas minska skatteintäkterna med 200 miljoner kronor. Nej till ytterligare ett jobbskatteavdrag Vi anser att ytterligare ett jobbskatteavdrag är en felprioritering i det rådande läget. Många som har det tufft på grund av det ekonomiska läget omfattas inte av regeringens jobbskatteavdrag. Räknat i kronor och ören gynnas istället folk med högre inkomster mer än personer med låga inkomster. Jobbskatteavdraget innebär dessutom att den orättvisa skatteklyftan mellan personer som arbetar och folk som exempelvis får sjuk- och aktivitetsersättning ökar. Istället för sänkt skatt vill vi stötta hushåll med små marginaler genom att indexera barnbidraget, bostadsbidraget och underhållsstödet. Sänkt skatt för boende i glesbygd istället för fördjupat fossilberoende Under tiden i regering var Miljöpartiet med och införde en särskild skattesänkning för boende i glesbygd. I många glesbygdskommuner är kommunalskatten högre än vad den är i mer tätbefolkade kommuner. Samtidigt är det ofta också svårare att få ta del av välfärdstjänster och annan samhällsservice. I glesbygd är man dessutom oftare beroende av bilen och mer exponerad mot höga energi- och drivmedelspriser. Istället för att elda på klimatkrisen genom att sänka skatten på fossila drivmedel, en skattesänkning som framförallt landar i storstäderna, vill vi utöka skattesänkningen för boende i glesbygd. Det är ett betydligt mer träffsäkert sätt att stötta de som är beroende av bilen och ger folk chansen att själva bestämma ifall man vill använda pengarna för att täcka bränsle ­ kostnader eller något annat. Skattesänkningen utökas med 2 325 kronor om året, vilket är en större summa än vad en bilist beräknas spara på regeringens skattesänkning på bensin. Skatteintäkterna beräknas minska med 1,8 miljarder 2024 som en följd av förslaget. Att inte sänka skatten på fossila drivmedel ökar skatteintäkterna med 5,6 miljarder 2024. Utökat växa-stöd Det ska bli lättare att driva företag och att anställa sina första medarbetare. Idag finns det ett växa-stöd som innebär att arbetsgivaravgiften sätts ned för ens första anställda medarbetare. För att ytterligare underlätta för småföretag att växa vill vi utöka stödet så att det även gäller den andra medarbetaren. Detta beräknas kosta omkring 30 miljoner under 2024. Halverad moms på reparationer SD och regeringen valde i förra årets budget att dubblera momsen på vissa reparationer. Miljöpartiet anser däremot att vi måste bort från slit-och-släng-samhället varför repara ­ tioner bör uppmuntras. En övergång till ett mer hållbart samhälle och en hållbar ekono ­ mi kräver att resurser används mer effektivt. Att gynna reparationstjänster är en viktig del i det arbetet eftersom det är mer resurseffektivt att laga och reparera varor än att köpa nytt. Att sänka momsen på reparationer av cyklar, hushållsapparater, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne beräknas minska skatteintäkterna med 80 miljoner om året. Höjd och progressiv kapitalbeskattning Kapitalinkomster är väldigt ojämnt fördelade i Sverige idag. För att finansiera priori ­ terade satsningar på ett sätt som ökar den ekonomiska jämlikheten vill vi höja kapital ­ skatten från 30 procent till 35 procent. Kapitalbeskattningen behöver bli mer progressiv. Vi föreslår därför att tillgångar på investeringssparkonton ska vara skattebefriade upp till ett kapitalunderlag på 50 000 kronor. För kapitalunderlag mellan 50 000 kronor och 1 000 000 kronor ska schablonintäkten på samma sätt som idag, och på innehav över en miljon kronor ökar påslaget på schablonintäkten med två tredjedelar av en procentenhet för varje extra miljon upp till ett kapitalunderlag på 10 miljoner kronor. Reformen beräknas öka skatteintäkterna med 24,4 miljarder kronor under 2024. Skatterättvisa för 1957:orna När pensionsåldern höjdes så missade man att införa övergångsregler för personer som föddes 1957 vilket fick till följd att de skattemässigt inte behandlas som övriga pensionärer trots att de uppnått pensionsåldern. Detta har inneburit att personer födda 1957 betalat flera tusen mer i skatt än vad andra pensionärer betalat i skatt. Miljöpartiet var tidiga med att uppmärksamma denna orättvisa och la ett utskotts ­ initiativ i frågan redan i december 2022. Vi har varit pådrivande i att lyfta frågan till regeringen via skriftliga frågor och en interpellation till finansministern. Vi välkomnar att regeringen nu gör det enda rätta och ser till så att 1957:orna blir kompenserade för den skattesmäll de fick under 2023. Flyget ska bära mer av sina klimatkostnader Trots att flygande innebär stora klimatutsläpp är flyget idag befriat från såväl koldioxid ­ skatt som energiskatt. Att flyget inte betalar för sina klimatkostnader innebär dessutom att flyg gynnas framför mer hållbara transportslag, exempelvis tåg. Vi vill därför dub ­ blera den nuvarande flygskatten. Denna höjning av flygskatten väntas öka skatteintäkterna med 2,1 miljarder kronor 2024. Återinförd koldioxidskatt på fossila bränslen i kraft- och värmeverk Vi vill återinföra den koldioxidskatt på kraft- och värmeverk som regeringen tog bort i den förra motionen. Koldioxidskatten bidrar till att minska utsläppen inom sektorn. Åtgärden beräknas öka skatteintäkterna med 100 miljoner om året. Slopad moms på solpaneler och borttagen 500 kw-gräns Vi anser att det ska bli lättare att producera sin egen energi. Efter att mervärdes ­ skattedirektivet justerats finns det nu en möjlighet att slopa momsen på solpaneler. Sverige bör nyttja den möjligheten för att fler ska kunna sätta upp solpaneler på sina tak. Att slopa momsen bedöms minska skatteintäkterna med 4 miljarder under 2024. 500 kW-gränsen för skattebefrielse för egenanvänd el utgör idag ett hinder för utbyggnaden av större solanläggningar. Genom att ta bort 500 kW-gränsen skulle fler tak kunna användas för att producera förnybar el. Miljöpartiet vill därför att 500 kW-gränsen slopas. Detta bedöms minska skatteintäkterna med 2,7 miljoner kronor 2024. Avvisat höjt rottak Regeringen föreslår att man tillfälligt separerar taken för rut och rot samt att man höjer taket för rotavdrag. Det är uppenbart att denna förändring framförallt kommer gynna höginkomsttagare. Miljöpartiet anser att det finns betydligt bättre åtgärder som kan vidtas för att stötta byggsektorn, exempelvis kan man stötta energieffektivisering av flerbostadshus. Att avvisa förslaget ökar skatteintäkterna med 960 miljoner 2024. Grön skatteväxling inom jordbruket Jordbruket är viktigt för Sverige och för omställningen till en hållbar ekonomi. Idag befinner sig många jordbrukare i en pressad situation till följd av höga kostnader och extremväder som slår mot skördar. Att svenskt jordbruk är beroende av fossila bränslen är en risk för branschen och för Sverige i stort då höga oljepriser riskerar att slå mot matproduktionen. Politiken måste stötta jordbruket utan att öka beroendet av fossila bränslen. Vi avvisar därför regeringens förslag om sänkt skatt på diesel inom jord- och skogsbruk till förmån för ett jordbruksavdrag. Jordbruksavdraget väntas minska skatteintäkterna med 2 miljarder kronor 2024 och den avvisade skattesänkningen på diesel ökar skatteintäkterna med 720 miljoner kronor 2024. Miljöpartiet vill även införa en antibiotikaskatt på kött för att motverka en ohållbart hög antibiotikaanvändning. Eftersom svenska jordbrukare använder sig av förhållande ­ vis lite antibiotika kommer det svenska jordbruket att gynnas framför importerat kött som produceras med en större användning av antibiotika. Detta förväntas öka skatte ­ intäkterna med 1,5 miljarder om året. Nej till sänkt skatt på snus och plastpåsar Plastpåseskatten har fyllt sitt syfte genom att kraftigt minska konsumtionen av plastpåsar. Det är anmärkningsvärt att regeringen och SD i det rådande läget väljer att göra en stor sak av att avskaffa skatten på plastpåsar och att ett av regeringspartierna förnekar att de var drivande i att införa skatten. Miljöpartiet anser att skatten ska finnas kvar vilket ökar skatteintäkterna med 130 miljoner 2024 och 800 miljoner åren därefter. Miljöpartiet avvisar även skattesänkningen på snus vilket ökar skatteintäkterna med 110 miljoner kronor 2024 och 700 miljoner kronor därefter. Bilaga Tabell A Förslag till utgiftsramar 2024 Tusental kronor Utgiftsområde Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1 Rikets styrelse 19 070 363 387 281 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 20 881 058 50 787 3 Skatt, tull och exekution 16 854 357 −34 810 4 Rättsväsendet 76 028 013 1 268 000 5 Internationell samverkan 2 273 924 273 254 6 Försvar och samhällets krisberedskap 126 059 689 1 805 003 7 Internationellt bistånd 48 630 129 10 719 354 8 Migration 13 808 274 443 292 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 258 264 1 399 239 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 116 907 208 1 790 167 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 60 310 483 7 245 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 106 070 732 3 400 000 13 Integration och jämställdhet 4 018 388 753 030 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 92 059 399 1 871 858 15 Studiestöd 30 545 170 1 752 461 16 Utbildning och universitetsforskning 99 461 047 4 366 820 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 646 285 2 657 715 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 081 906 8 050 707 19 Regional utveckling 3 922 201 ±0 20 Klimat, miljö och natur 19 307 359 21 069 852 21 Energi 5 604 320 15 987 709 22 Kommunikationer 82 874 980 34 891 698 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 23 973 181 3 448 982 24 Näringsliv 9 552 305 247 553 25 Allmänna bidrag till kommuner 174 280 270 13 327 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 20 455 200 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 40 759 809 ±0 Summa utgiftsområden 1 346 694 314 129 934 197 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR −10 891 050 ±0 Summa utgifter 1 335 803 264 129 934 197 Riksgäldskontorets nettoutlåning −5 044 681 ±0 Kassamässig korrigering 370 837 ±0 Summa 1 331 129 420 129 934 197 Tabell B Förslag till utgiftsramar 2025–2026 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2025 2026 1 Rikets styrelse 410 410 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 51 51 3 Skatt, tull och exekution −35 40 4 Rättsväsendet 1 268 1 268 5 Internationell samverkan 276 280 6 Försvar och samhällets krisberedskap 1 805 1 805 7 Internationellt bistånd 20 019 30 019 8 Migration 90 −169 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 689 834 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 3 051 4 340 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 7 7 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 4 600 5 100 13 Integration och jämställdhet 1 330 1 605 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2 197 2 297 15 Studiestöd 1 913 1 816 16 Utbildning och universitetsforskning 4 368 4 388 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 2 758 2 758 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 7 833 7 835 19 Regional utveckling ±0 ±0 20 Klimat, miljö och natur 26 116 28 645 21 Energi 16 238 16 448 22 Kommunikationer 35 580 35 424 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 3 139 5 174 24 Näringsliv 418 618 25 Allmänna bidrag till kommuner 24 076 26 476 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden 158 198 177 470 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter 158 198 177 470 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa 158 198 177 470 Tabell C Inkomster Tusental kronor Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1100 Direkta skatter på arbete 761 664 097 21 250 000 1111 Statlig inkomstskatt 62 767 509 8 600 000 1115 Kommunal inkomstskatt 920 596 587 690 000 1120 Allmän pensionsavgift 159 172 512 −20 000 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −380 872 511 11 980 000 1200 Indirekta skatter på arbete 748 798 820 −30 000 1210 Arbetsgivaravgifter 732 384 550 −30 000 1240 Egenavgifter 11 811 867 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −50 841 954 ±0 1270 Särskild löneskatt 60 525 873 ±0 1280 Nedsättningar −5 713 839 ±0 1290 Tjänstegruppliv 632 323 ±0 1300 Skatt på kapital 377 046 958 32 300 700 1310 Skatt på kapital, hushåll 81 498 239 24 400 000 1320 Skatt på företagsvinster 199 646 806 7 900 700 1330 Kupongskatt 7 633 994 ±0 1340 Avkastningsskatt 28 827 102 ±0 1350 Fastighetsskatt 41 267 767 ±0 1360 Stämpelskatt 13 644 209 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 4 528 841 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 724 304 236 6 417 500 1410 Mervärdesskatt 584 200 297 −3 750 000 1420 Skatt på alkohol och tobak 31 417 679 130 000 1430 Energiskatt 44 043 228 6 442 500 1440 Koldioxidskatt 24 076 575 115 000 1450 Övriga skatter på energi och miljö 8 767 836 3 480 000 1470 Skatt på vägtrafik 24 028 291 ±0 1480 Övriga skatter 7 770 330 ±0 1500 Skatt på import 9 551 662 ±0 1600 Restförda och övriga skatter 12 181 627 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU −9 551 662 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 623 995 738 59 938 200 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 271 375 740 −670 000 Statens skatteintäkter 1 352 619 998 59 268 200 1900 Periodiseringar −7 647 093 ±0 1000 Statens skatteinkomster 1 344 972 905 59 268 200 Övriga inkomster −20 709 400 ±0 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 889 978 ±0 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 4000 Återbetalning av lån 614 717 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster 22 164 000 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU 48 674 728 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −145 052 823 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 1 324 263 505 59 268 200 Tabell D Inkomster 2025–2026 Miljoner kronor Inkomsttitel Avvikelse från regeringen 2025 2026 1100 Direkta skatter på arbete 20 400 21 100 1111 Statlig inkomstskatt 8 800 9 400 1115 Kommunal inkomstskatt 700 700 1120 Allmän pensionsavgift −20 −20 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner 10 920 11 020 1200 Indirekta skatter på arbete −30 −50 1210 Arbetsgivaravgifter −30 −50 1240 Egenavgifter ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 1280 Nedsättningar ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 1300 Skatt på kapital 34 791 26 491 1310 Skatt på kapital, hushåll 26 900 28 600 1320 Skatt på företagsvinster 7 891 −2 109 1330 Kupongskatt ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut ±0 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 8 448 7 684 1410 Mervärdesskatt −4 410 −5 410 1420 Skatt på alkohol och tobak 800 800 1430 Energiskatt 7 715 7 933 1440 Koldioxidskatt 103 91 1450 Övriga skatter på energi och miljö 4 240 4 270 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 1480 Övriga skatter ±0 ±0 1500 Skatt på import ±0 ±0 1600 Restförda och övriga skatter ±0 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 63 609 55 226 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −680 −680 Statens skatteintäkter 62 929 54 546 1900 Periodiseringar ±0 ±0 1000 Statens skatteinkomster 62 929 54 546 Övriga inkomster ±0 ±0 2000 Inkomster av statens verksamhet ±0 ±0 3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 62 929 54 546 Tabell E Utgiftstak för staten Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Takbegränsade utgifter 129 934 158 198 177 470 Budgeteringsmarginal −129 934 −158 198 −177 470 Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0 Tabell F Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Kommunernas inkomster 26 229 37 908 40 930 Kommunal inkomstskatt 690 700 700 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 13 327 24 076 26 476 därav ekonomiska regleringar −673 −624 −624 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 12 212 13 132 13 754 Utgifter 10 875 11 635 12 080 Finansiellt sparande i kommunsektorn 15 354 26 273 28 850 Tabell G Den offentliga sektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Offentlig sektors inkomster 59 958 63 629 55 246 Offentlig sektors utgifter 114 920 132 275 148 970 Finansiellt sparande i offentlig sektor −54 962 −68 646 −93 724 Staten −70 666 −95 269 −122 924 Ålderspensionssystemet 350 350 350 Kommunsektorn 15 354 26 273 28 850 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −1,55 % −1,46 % −0,76 % Tabell H Statens budgetsaldo och statsskulden Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Inkomster i statens budget 59 268 62 929 54 546 därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget 129 934 158 198 177 470 därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 Statens budgetsaldo −70 666 −95 269 −122 924 Statsskuld vid årets slut 70 666 165 935 288 859 Tabell I Inkomster i statens budget Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Direkta skatter på arbete 21 250 20 400 21 100 Indirekta skatter på arbete −30 −30 −50 Skatt på kapital 32 301 34 791 26 491 Skatt på konsumtion och insatsvaror 6 418 8 448 7 684 Offentliga sektorns skatteintäkter 59 938 63 609 55 226 avgår skatter till andra sektorer −670 −680 −680 Statens skatteintäkter 59 268 62 929 54 546 Periodiseringar ±0 ±0 ±0 Statens skatteinkomster 59 268 62 929 54 546 Övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Inkomster i statens budget 59 268 62 929 54 546 Märta Stenevi (MP) Per Bolund (MP) Janine Alm Ericson (MP) Leila Ali Elmi (MP) Emma Berginger (MP) Camilla Hansén (MP) Daniel Helldén (MP) Annika Hirvonen (MP) Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Amanda Lind (MP) Rasmus Ling (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Jan Riise (MP) Jacob Risberg (MP) Elin Söderberg (MP) Ulrika Westerlund (MP)