Motion till riksdagen 2022/23:133 av Louise Meijer (M) Omvandling av IB-elevers poäng till meritvärde Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvärdera och uppvärdera IB-poäng i omvandlingen till svenska meritpoäng och tillkännager detta för regeringen. Motivering International Baccalaureate (IB) är ett program som finns världen över. All undervis ­ ning sker på engelska och betyg sätts genom slutexamination i varje ämne i slutet av tredje året på gymnasiet. Slutproven rättas externt. På många sätt är IB-programmet en förebild för hur den svenska gymnasieskolan borde vara utformad med slutexamination och externt rättade prov som dessutom går att överklaga. Betygskriterierna är tydliga och kunskapskraven desamma oavsett var i världen du studerar. Lärarnas uppgift är att förbereda eleverna inför slutexaminationen och förmedla den kunskap som krävs för att eleverna ska nå minst godkänt betyg i alla ämnen. IB-programmet har gott renommé och med tillräckligt höga IB-poäng kan eleven söka till universitet såsom Oxford, Harvard och Cambridge. Dessa universitet accepterar generellt elever med ett resultat om 38 IB-poäng. Maxpoängen på IB är 45 poäng. I Sverige har frågan om omvandlingen av IB-poäng till svenska meritpoäng diskuterats och förändrats över tid. Under lång tid motsvarade 38 poäng 20,0. År 2008 förändrades detta till att 40 poäng motsvarade 20,0. Numera krävs 43 poäng för att komma upp i meritpoäng om 20,0. Under 2016 presenterade Universitets- och högskolerådet (UHR) ett förslag som innebar en än striktare omvandling av IB-poängen till meritpoäng än vad dagens omvand ­ ling medger. Trenden har alltså varit att göra det svårare för IB-elever att uppnå höga meritpoäng. Det är märkligt att det för IB-elever formellt sett är svårare att komma in på svenska universitet än på de bästa universiteten i världen. Både UHR och en del debattörer har gett uttryck för att IB-elevers prestationer ska jämföras med elever som studerar natur ­ vetenskapliga programmet på gymnasiet. Det är inte uppenbart varför jämförelsen ska ske mot just denna elevgrupp och inte till exempel mot samhällsvetenskapliga program ­ met eller samtliga högskoleförberedande program. Sedan UHR justerade omvandlingen av IB-poängen till meritpoäng har antalet elever som söker IB-programmet minskat. Läsåret 2019/20 var det färre som sökt IB ‑ programmet än på åtta år. Det är olyckligt att Sveriges utbildningsystem missgynnar högpresterande IB ‑ elever och mot denna bakgrund bör omvandlingen av IB-poäng till meritpoäng utvärderas och uppvärderas. Louise Meijer (M)

Motion till riksdagen 2023/24:737 av Louise Meijer (M) Omvandling av IB-elevers poäng till meritvärde Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvärdera och uppvärdera IB-poäng i omvandlingen till svenska meritpoäng och tillkännager detta för regeringen. Motivering International Baccalaureate (IB) är ett program som finns världen över. All undervisning sker på engelska och betyg sätts genom slutexamination i varje ämne i slutet av tredje året på gymnasiet. Slutproven rättas externt. På många sätt är IB-programmet en förebild för hur den svenska gymnasieskolan borde vara utformad med slutexamination och externt rättade prov som dessutom går att överklaga. Betygskriterierna är tydliga och kunskapskraven desamma oavsett var i världen du studerar. Lärarnas uppgift är att förbereda eleverna inför slutexaminationen och förmedla den kunskap som krävs för att eleverna ska nå minst godkänt betyg i alla ämnen. IB-programmet har gott renommé och med tillräckligt höga IB-poäng kan eleven söka till universitet såsom Oxford, Harvard och Cambridge. Dessa universitet accepterar generellt elever med ett resultat om 38 IB-poäng. Maxpoängen på IB är 45 poäng. I Sverige har frågan om omvandlingen av IB-poäng till svenska meritpoäng diskuterats och förändrats över tid. Under lång tid motsvarade 38 poäng 20,0. År 2008 förändrades detta till att 40 poäng motsvarade 20,0. Numera krävs 43 poäng för att komma upp i meritpoäng om 20,0. Under 2016 presenterade Universitets- och högskolerådet (UHR) ett förslag som innebar en än striktare omvandling av IB-poängen till meritpoäng än vad dagens omvandling medger. Trenden har alltså varit att göra det svårare för IB-elever att uppnå höga meritpoäng. Det är märkligt att det för IB-elever formellt sett är svårare att komma in på svenska universitet än på de bästa universiteten i världen. Både UHR och en del debattörer har gett uttryck för att IB-elevers prestationer ska jämföras med elever som studerar natur-vetenskapliga programmet på gymnasiet. Det är inte uppenbart varför jämförelsen ska ske mot just denna elevgrupp och inte till exempel mot samhällsvetenskapliga programmet eller samtliga högskoleförberedande program. Sedan UHR justerade omvandlingen av IB-poängen till meritpoäng har antalet elever som söker IB-programmet minskat. Det är olyckligt att Sveriges utbildningsystem missgynnar högpresterande IB-elever och mot denna bakgrund bör omvandlingen av IB-poäng till meritpoäng utvärderas och uppvärderas. Louise Meijer (M)

Motion till riksdagen 2024/25:1054 av Louise Meijer (M) Omvandling av IB-elevers poäng till meritvärde Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utvärdera och uppvärdera IB-poäng i omvandlingen till svenska meritpoäng och tillkännager detta för regeringen. Motivering International Baccalaureate (IB) är ett program som finns världen över. All undervisning sker på engelska och betyg sätts genom slutexamination i varje ämne i slutet av tredje året på gymnasiet. Slutproven rättas externt. På många sätt är IB-programmet en förebild för hur den svenska gymnasieskolan borde vara utformad med slutexamination och externt rättade prov som dessutom går att överklaga. Betygskriterierna är tydliga och kunskapskraven desamma oavsett var i världen du studerar. Lärarnas uppgift är att förbereda eleverna inför slutexaminationen och förmedla den kunskap som krävs för att eleverna ska nå minst godkänt betyg i alla ämnen. IB-programmet har gott renommé och med tillräckligt höga IB-poäng kan eleven söka till universitet såsom Oxford, Harvard och Cambridge. Dessa universitet accepterar generellt elever med ett resultat om 38 IB-poäng. Maxpoängen på IB är 45 poäng. I Sverige har frågan om omvandlingen av IB-poäng till svenska meritpoäng diskuterats och förändrats över tid. Under lång tid motsvarade 38 poäng 20,0. År 2008 förändrades detta till att 40 poäng motsvarade 20,0. Numera krävs 43 poäng för att komma upp i meritpoäng om 20,0. Under 2016 presenterade Universitets- och högskolerådet (UHR) ett förslag som innebar en än striktare omvandling av IB-poängen till meritpoäng än vad dagens omvandling medger. Trenden har alltså varit att göra det svårare för IB-elever att uppnå höga meritpoäng. Det är märkligt att det för IB-elever formellt sett är svårare att komma in på svenska universitet än på de bästa universiteten i världen. Både UHR och en del debattörer har gett uttryck för att IB-elevers prestationer ska jämföras med elever som studerar natur ­ vetenskapliga programmet på gymnasiet. Det är inte uppenbart varför jämförelsen ska ske mot just denna elevgrupp och inte till exempel mot samhällsvetenskapliga program ­ met eller samtliga högskoleförberedande program. Sedan UHR justerade omvandlingen av IB-poängen till meritpoäng har antalet elever som söker IB-programmet minskat. Det är olyckligt att Sveriges utbildningsystem missgynnar högpresterande IB-elever och mot denna bakgrund bör omvandlingen av IB-poäng till meritpoäng utvärderas och uppvärderas. Louise Meijer (M)