Motion till riksdagen 2022/23:495 av Mathias Tegnér (S) TBE-vaccin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över möjligheterna att stärka möjligheterna till TBE-vaccination och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att göra TBE-vaccination för barn avgiftsfri och tillkännager detta för regeringen. Motivering TBE ökar kraftigt i Sverige. 2021 var ett rekordår och antalet sjukdomsfall ökade med 95 procent (https://www.pfizer.se/stor-okning-av-tbe-och-farre-vaccinerades-2021 – hämtad 2022-11-11). Tick-borne encephalatis (TBE), även kallad fästingburen hjärninflammation, är en virussjukdom som sprids av fästingar och som kan orsaka en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. De flesta som smittas får lindriga besvär, men upp till en tredjedel får hjärn- eller hjärnhinneinflammation. Det finns inga läkemedel som botar sjukdomen. Behandlingen som ges syftar till att lindra symtomen och det kan ta lång tid att bli frisk igen. Dödsfall är sällsynta men sjukdomen kan ge bestående besvär som huvudvärk, trötthet, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, balansstörningar och nervskador med förlamningar. Samtidigt som sjukdomen ökar lavinartat minskar faktiskt antalet vaccinerade (https://www.pfizer.se/stor-okning-av-tbe-och-farre-vaccinerades-2021 – hämtad 2022-11-11). Viruset finns främst i Stockholms, Södermanlands och Uppsala läns kusttrakter. Runt tre fjärdedelar av alla rapporterade fall av TBE kommer härifrån. Särskilda riskområden är kusterna kring Södertörn samt vissa öar i östra Mälaren. Dock verkar sjukdomen sprida sig som en konsekvens av ett förändrat klimat. Utbredningen såväl som antalet sjukdomsfall har ökat på senare år. För ett par år sedan blev omkring 200 till 250 personer sjuka i TBE varje år i Sverige. 2021 rapporterades 533 fall i vårt land (https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/tick-borne-encephalitis-tbe/ – hämtad 2022-11-11). Sedan början av 2000-talet har antalet rapporterade fall av TBE kanske tredubblats. Sjukdomsfall inträffar också utanför de traditionella riskområdena. Detta tyder alltså på en ökad utbredning. Det går att skydda sig med vaccination. Folkhälsomyndigheten har konstaterat att vaccination brukar rekommenderas till permanent- och sommarboende i riskområden samt till personer som vistas mycket i skog och mark i områden med hög smittrisk och som ofta blir fästingbitna. Rekommendationen gäller även personer som kommer att vistas mycket i skog och mark i områden i andra länder där smittan finns. Kostnaden för en TBE-vaccination kan för en vanlig familj vara stor. För vuxna brukar priset för en vaccination ligga på över 400 kronor och för barn något under. För en barnfamilj med tre barn är det en väsentlig kostnad att vaccinera hela familjen. Varje person behöver minst tre doser för att få ett fullgott skydd. Det innebär att barnfamiljens kostnad blir cirka 5 500 kronor för grundvaccinationen. Skyddet räcker i tre år och behöver därefter fyllas på. Detta kan vara en oöverstiglig kostnad för många familjer. I Österrike, som länge var hårt drabbat av TBE, har landet lyckats vända trenden. Då landet började erbjuda gratis vaccinering av barn, lyckades de efter ett antal år stoppa ökningen av TBE och vända trenden. Tidigare drabbades cirka 700 österrikare per år, nu är antalet kring 100 (https://www.svd.se/a/OV2bq/okning-av-tbe-frivillig-vaccinering-fungerar-inte – hämtad 2022-11-11). Idag har därför inte alla barn och vuxna möjlighet till vaccination, ens i de högriskområden som finns för TBE-smitta. Vaccinationen är tvärtom avhängig individens egen betalningsförmåga på ett sätt som inte är fallet för annan hälsovård. Regeringen bör därför vidta åtgärder för att alla, oavsett inkomst, som rekommen ­ deras vaccin mot TBE ska få bättre möjligheter till vaccination. Vidare bör avgiftsfrihet övervägas för barn i utvalda geografiska områden. Vad som ovan anförs om behovet av att fler ska ha möjlighet till TBE-vaccinationer bör riksdagen ge regeringen tillkänna. Mathias Tegnér (S)

Motion till riksdagen 2025/26:2750 av Mathias Tegnér och Åsa Westlund (båda S) Om kampen mot TBE Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att inkludera TBE-vaccination i det nationella vaccinationsprogrammet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att säkerställa att TBE-vaccination erbjuds subventionerat eller kostnadsfritt för personer som bor eller vistas regelbundet i högriskområden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att Folkhälsomyndigheten ges i uppdrag att i samarbete med regionerna intensifiera informationsinsatser om riskerna med TBE och nyttan av vaccination, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Tick-borne encephalitis (TBE), även kallad fästingburen hjärninflammation, är en allvarlig virussjukdom som sprids av fästingar. Sjukdomen kan orsaka inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna, och i de fall där sjukdomen får ett mer allvarligt förlopp kan den leda till långvariga neurologiska besvär, funktionsnedsättningar och i sällsynta fall även dödsfall. För den enskilda individen kan sjukdomen innebära ett mycket svårt lidande, och för samhället medföra stora kostnader för vård, rehabilitering och förlorad arbetsförmåga. Även om många smittade får lindriga symptom utvecklar upp till en tredjedel hjärn- eller hjärnhinneinflammation. Särskilt oroande är att sjukdomen inte kan behandlas med antivirala läkemedel, vilket gör förebyggande insatser avgörande. Vaccination är i dag det enda effektiva skyddet. Antalet fall av TBE i Sverige har ökat kontinuerligt under de senaste två decennierna. Under de senaste åren har det rapporteradats runt 400 fall årligen, vilket motsvarar en incidens på ungefär 4 fall per 100 000 invånare. Den lång ­ siktiga ökningstakten har varit runt 5 procent per år de senaste tjugo åren. På ett decennium har antalet fall fördubblats. Med tanke på klimatförändringar, mildare vintrar och förändrade ekosystem finns en tydlig risk för att fästingarnas utbredning ökar och att sjukdomen etablerar sig i nya delar av landet. Områden som tidigare betraktats som relativt säkra kan därmed komma att bli högriskzoner. I dag rekommenderar Folkhälsomyndigheten vaccination till permanent- och sommar ­ boende i riskområden, samt till personer som vistas regelbundet i skog och mark. Men smittan är inte begränsad till avlägsna skogsområden. Även lekparker, trädgårdar och tätortsnära grönområden kan utgöra riskmiljöer eftersom fästingar sprids med bland annat rådjur. Det innebär att många barn och vuxna exponeras även i sin vardag. Trots att vaccination rekommenderas till stora delar av befolkningen är det individens eget ansvar att både initiera och bekosta vaccinationen. För att uppnå ett fullgott skydd krävs flera doser och därefter regelbundna påfyllnadsdoser. För en barnfamilj kan detta inne ­ bära en kostnad på flera tusen kronor, vilket gör att skyddet mot TBE i praktiken är avhängigt hushållets ekonomi. Detta skapar en ojämlikhet i hälsoskyddet som inte är förenlig med principen om en jämlik hälso- och sjukvård. Barn är särskilt utsatta. De vistas ofta utomhus i riskmiljöer, och sjukdomens konse ­ kvenser kan bli särskilt allvarliga för dem. Trots detta finns inget nationellt vaccinations ­ program som omfattar TBE. Att införa ett sådant program i riskområden skulle ge ett mer heltäckande skydd, minska skillnader i hälsa och samtidigt bidra till ett långsiktigt mer kostnadseffektivt sjukvårdssystem. Internationella erfarenheter visar tydligt på nyttan av nationella vaccinationsprogram. Länder som Österrike och Lettland, där TBE varit utbrett under lång tid, har infört omfattande vaccinationsprogram. Dessa har lett till en kraftig minskning av antalet sjukdomsfall och därmed reducerade samhällskostnader. Sverige har goda möjligheter att dra lärdom av dessa exempel och agera förebyggande innan smittspridningen blir ännu mer omfattande. Utöver själva vaccinationen finns också ett stort behov av informationsinsatser. Många människor känner inte till att de lever i ett riskområde, eller hur allvarliga konse ­ kvenser TBE kan ha. Folkhälsomyndigheten och regionerna behöver därför tillsammans utveckla riktade informationskampanjer och säkerställa att kunskapen når ut brett, särskilt till barnfamiljer. För att Sverige ska kunna möta denna växande folkhälsoutmaning krävs att regeringen tar ett samlat grepp. Staten bör ta ett större ansvar för att säkerställa jämlik tillgång till TBE-vaccination, med barnen som särskild prioritet. Ett sådant ansvar skulle innebära både minskat lidande för enskilda individer och betydande samhällsekonomiska vinster. Mathias Tegnér (S) Åsa Westlund (S)