Motion till riksdagen 2024/25:2153 av Helena Lindahl m.fl. (C) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel De gröna och blå näringarna är avgörande för att hela Sverige ska leva och växa. De producerar klimatsmart energi, högklassiga livsmedel och råvaror, öppna landskap samt jobb och tillväxt i såväl den egna som kringliggande branscher. För att näringarna ska nå sin fulla potential behöver deras konkurrenskraft stärkas. De behöver även rustas för att klara ett oroligare säkerhetspolitiskt läge och tilltagande klimatförändringar. Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk Svenskt jordbruk står för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och arbetstillfällen. Det hör till de mest ansvarsfulla i världen när det gäller antibiotikaanvänd ­ ning . Förekomsten av salmonella är ringa, omsorgen om djuren är god och klimatpåverkan låg. För att klara livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad livsmedelsproduktion behöver konkurrenskraften stärkas inom hela livsmedelssektorn, från primärproduktion till konsument. Företagens kostnader behöver sänkas, krångliga regler undanröjas och handläggningstiderna kortas. Kompetensförsörjningen är precis som för andra näringar en stor utmaning för svenskt jordbruk. I dag avstår många företag från att rekrytera på grund av att de inte hittar rätt arbetskraft och det råder stor brist på individer med praktisk erfarenhet inom djurhållning . Regeringens försämringar av arbetskraftsinvandringen kommer att förvärra problematiken . Även bristen på veterinärer och djursjukskötare har gjort sig alltmer påmind på senare år utan att regeringen agerat. Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 visar på behovet av att bygga upp en motståndskraftig svensk livsmedelsproduktion medan möjligheterna finns. I dag har Sverige en alltför låg självförsörjningsförmåga av livsmedel och vi måste sluta blunda inför det faktum att vi för flera av våra vanligaste baslivsmedel och kritiska insats ­ varor är beroende av import från andra sidan jorden. Detta förhållande måste förändras om vi vill känna oss trygga med att klara en kris i framtiden. Svenskt jordbruk regleras i hög utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Sverige bör vara en aktiv och konstruktiv part i de samtal och förhandlingar som förs om jordbrukspolitiken på europeisk nivå. På nationell nivå behöver genomförandet säkerställa att de resurser som står till förfogande används så effektivt som möjligt. Ett ökat fokus bör läggas på jordbrukets miljö- och klimatanpassning, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Det behövs även särskilda insatser för att underlätta ägarskiften och för unga lantbrukare att etablera sig. Veterinärvård i hela landet Veterinärbristen för lantbrukets djur och stora djur har blivit allt mer akut, särskilt i glesa geografier. Den nya och växande marknaden för smådjurskliniker har inneburit en ännu högre konkurrens om de befintliga veterinärerna. Det har i sin tur inte underlättats av att det funnits stora brister inom distriktsveterinärerna, som ska säkerställa veterinär service i hela landet. Detta gör att djurvälfärden riskeras, med stora påfrestningar på djurägaren och de verksamheter som är beroende av tillgänglig veterinärtillsyn. Här satsar Center ­ partiet för att stärka upp de akuta brister som finns här och nu. På sikt krävs ytterligare strukturella åtgärder. Jordbrukets miljö- och klimatanpassning Stigande medeltemperaturer och de senaste årens återkommande väderextremer med såväl hårda torkor som kraftiga översvämningar visar på klimatförändringarnas påverkan , för att hantera detta måste det svenska jordbruket intensifiera sina anpassningsåtgärder. Med en aktiv politik för klimatanpassning kan vi förhindra stora produktionsbortfall. Det kräver inte minst kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen. Det svenska odlingslandskapet är oumbärligt för att trygga vår livsmedelsförsörjning och producera djurfoder. Det är också hemvist för en rik biologisk mångfald och ett stort antal arter, varav många på senare år återfunnits på rödlistan över hotade arter. I hög utsträckning är det människan som över århundraden har format de landskapselement som nu utgör den kritiskt viktiga hemvisten och det innebär att den biologiska mångfalden där är beroende av att vi förvaltar och vårdar landskapet på ett gynnsamt sätt. Det ska vara möjligt att bedriva en lönsam och hållbar livsmedelsproduktion samtidigt som vi bevarar och stärker den artrikedom som finns i och kring odlingslandskapet. Viltskador För att möjliggöra en balanserad tillgång på vilt av hög kvalitet och med friska djur behöver jaktlagstiftningen ses över. Regeringen behöver också leverera på riksdagens mål om antalet vargar samt inrätta den jakt- och viltvårdsmyndighet som utlovats, och som Centerpartiet länge efterfrågat. Viltskadorna har ökat kraftigt på senare år och nu krävs handlingskraft för att minska klövviltets och de stora fåglarnas skador inom jord ­ bruket. Även inom skogsbruket orsakar viltet betydande ekonomiska förluster varje år. En hållbar jakt- och viltvårdspolitik behövs för att stävja utvecklingen, men också för att utveckla viltet som resurs. Ett hållbart fiske Fiskeripolitiken styrs till stor del genom den gemensamma havs- och fiskeripolitiken i EU. Många vatten gränsar till många stater och gränsöverskridande samarbete är därför en förutsättning för att kunna ha en bra fiskeförvaltning. Särskilt behöver förvaltnings ­ systemet för Östersjön reformeras för att skapa långsiktig hållbarhet. Tills de förändring ­ arna finns på plats behöver Sverige ta sitt ansvar inom EU och driva på för att de kvoter som tilldelas är hållbara och skyddar ekosystemen. Sverige har med sin långa kust och stora tillgång på vatten goda förutsättningar att utveckla det hållbara vattenbruket, insjöfisket och det kustnära och regionala fisket. Fisk är ett livsmedel som många människor mår bra att äta mer av och från ett sysselsättnings ­ perspektiv har fisket och vattenbruket potential att utvecklas såväl vad gäller odling och produktion som i förädlingsleden. Det småskaliga kustnära fisket är i dag hotat. Miljö ­ förstöring, minskade fiskbestånd, bristande lönsamhet och krånglig byråkrati är några hämmande faktorer. Även förekomsten av säl och skarv försvårar för det svenska yrkesfisket. Allt detta behöver åtgärdas om vi vill ha ett levande småskaligt kustnära fiske i framtiden. Ökad skoglig tillväxt för ekonomi och klimat Skogen är en nyckel för att klara jobb, tillväxt, biologisk mångfald och klimatomställning. Centerpartiet vill att Sverige ska ha en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Nästan hälften av den svenska skogen ägs av enskilda privata ägare. För många är skogen som inkomst och säkerhet avgörande för möjligheten att bo och verka i glesbygd. För att hela Sverige ska leva, är svensk ekonomi och möjligheten till export av produkter med ursprung i skogen, liksom för den biologiska mångfalden är skogsbrukarnas insatser oerhört viktiga. Skogsnäringen står för cirka 10 procent av Sveriges totala varuexport. Värdet av skogens nyttor som resurs för att ersätta fossila råvaror och stärka den resurseffektiva cirkulära ekonomin, som långsiktig kolsänka samt för ekosystemtjänster kommer att öka eftersom de på olika sätt utgör förutsättningar för att vi ska klara våra klimatmål, inte minst genom substitutionseffekter när fossila råvaror ska ersättas med förnybara. Naturvård med respekt för äganderätt och de som berörs Äganderätten, med sitt egendomsskydd, är inskriven i Sveriges grundlag och i FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, men dess genomslag i myndigheternas hantering och prövning av enskilda ärenden behöver stärkas. Inte minst är det för svensk del viktigt att säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Viktiga steg för att stärka äganderätten togs i de två skogspropositioner som beslutades inom ramen för januari ­ avtalet. Fortfarande återstår att förverkliga flera av de regeringsuppdrag och utredningar som beslutades därefter. Regeringsunderlagets budgetneddragningar på skogsområdet har varit ett hinder i det arbetet. Bland annat har den nya inriktningen med frivilligt for ­ mellt skydd som sker på markägarens initiativ försvårats. Därtill har regeringen varit oförmögen att ändra artskyddsreglerna i en riktning som värnar det svenska familje ­ skogsbruket. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 584 367 ±0 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 ±0 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 227 537 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 156 088 15 000 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 15 000 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 10 000 1:8 Statens jordbruksverk 860 851 ±0 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 21 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 661 258 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 169 000 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 230 300 250 000 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 942 500 ±0 1:14 Livsmedelsverket 527 849 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 246 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 57 413 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 198 387 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 773 062 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 34 830 ±0 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 135 915 ±0 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 342 374 ±0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 818 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Slakterikontroll 165 137 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 356 000 50 000 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 96 857 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 260 000 ±0 Summa 21 697 804 340 000 Den svenska beredskapen inom livsmedelssektorn behöver omgående stärkas, varför Centerpartiet anslår 100 miljoner kronor årligen 2025–2027 under 1:27 med syfte att stärka förmågan i det civila försvaret och särskilt för att bygga upp beredskapslager. Anslag 1:27 minskar med 50 miljoner kronor 2025 och ökar med 25 miljoner kronor 2026 och 2027 för att omfördela en del av anslagsökningen mellan åren. För att stärka lantbrukares konkurrenskraft i hela landet ökas anslag 1:12 med 250 miljoner kronor 2025 och samma summa 2026–2027 i syfte att påtagligt höja kompensationsersättningen till stödområdena. För att säkerställa bättre beredskap för smittsamma djursjukdomar, såsom svinpesten, tillskjuts anslag 1:6 15 miljoner kronor permanent från och med 2025. För stärkt rovdjurs ­ förvaltning ökas anslag 1:7 med 10 miljoner kronor årligen 2025–2027. För stärkt veterinär närvaro ökar anslag 1:4 med 15 miljoner kronor årligen 2025–2027. Helena Lindahl (C) Stina Larsson (C) Rickard Nordin (C) Anders Karlsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3741 av Helena Lindahl m.fl. (C) ​​Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel​ Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering De gröna och blå näringarna är avgörande för att hela Sverige ska leva och växa. De producerar klimatsmart energi, högklassiga livsmedel och råvaror, öppna landskap samt jobb och tillväxt i såväl den egna som kringliggande branscher. För att näringarna ska nå sin fulla potential behöver deras konkurrenskraft stärkas. De behöver även rustas för att klara ett oroligare säkerhetspolitiskt läge och tilltagande klimatförändringar. Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk Svenskt jordbruk står för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och arbetstillfällen. Det hör till de mest ansvarsfulla i världen när det gäller antibiotika ­ användning. Förekomsten av salmonella är ringa, omsorgen om djuren är god och klimatpåverkan låg. För att klara livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad livsmedelsproduktion behöver konkurrenskraften stärkas inom hela livsmedelssektorn, från primärproduktion till konsument. Regeringen har under 2025 presenterat en uppdaterad Livsmedelsstrategi 2.0. Man missade tyvärr chansen att konkretisera den tidigare livsmedelsstrategins allmänna målsättningar för svensk livsmedelsproduktion och den innehöll även alltför få reformer som gör skillnad på gårdsnivå. För Center ­ partiet råder inga tvivel om att lantbruksföretagens kostnader behöver sänkas och de administrativa bördorna behöver minska. Kompetensförsörjningen är precis som för andra näringar en stor utmaning för svenskt jordbruk. I dag avstår många företag från att rekrytera på grund av att de inte hittar rätt arbetskraft och det råder stor brist på individer med praktisk erfarenhet inom djurhållning. Regeringens försämringar av arbetskraftsinvandringen har förvärrat problematiken och den har inte heller gjort tillräckligt den här mandatperioden för att främja kompetensförsörjningen inom den gröna sektorn genom bättre naturbruks ­ utbildningar. Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 understryker behovet av att bygga upp en motståndskraftig svensk livsmedelsproduktion. I dag har Sverige alltför låg självförsörjningsgrad och självförsörjningsförmåga när det gäller livsmedel och vi måste sluta blunda för det faktum att vi för flera av våra vanligaste baslivsmedel och kritiska insatsvaror är beroende av import från andra sidan jorden. Detta förhållande måste förändras om vi vill känna oss trygga med att kunna klara en allvarlig kris eller krig i framtiden. Regeringen har aviserat att man ska investera i beredskapslager för livsmedel och jordbrukets insatsvaror de kommande åren. Det är positivt, men dessvärre har beskedet dröjt. Vid sidan om lagerhållning behöver regeringen investera i ett mer robust jord ­ bruk. Svenskt jordbruk behöver bli mindre fossilberoende och beredskapen på gårdsnivå behöver stärkas, så att det finns förutsättningar att klara exempelvis ett längre ström ­ avbrott eller en bristsituation på vatten. Det behöver också skapas förutsättningar att bedriva jordbruk i hela landet, det vill säga även i landets glesbefolkade delar och i landsdelar med sämre odlingsförutsättningar. Svenskt jordbruk regleras i hög utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Sverige bör vara en aktiv och konstruktiv part i de samtal och förhandlingar som förs om jordbrukspolitiken på europeisk nivå, inte minst i diskussionerna om nästa gemen ­ samma jordbrukspolitik för perioden 2028–2034. På nationell nivå behöver genom ­ förandet säkerställa att de resurser som står till förfogande används så effektivt som möjligt. Ett ökat fokus bör läggas på jordbrukets miljö- och klimatanpassning, innova ­ tionsförmåga och konkurrenskraft. Det behövs även särskilda insatser för att underlätta ägarskiften och för unga lantbrukare att etablera sig. Regeringen har avsatt medel i den strategiska planen för att kompensera svenska mjölkproducenter för den svenska beteslagstiftningen. Centerpartiet välkomnar denna budgetsatsning, som vi länge har efterfrågat, och förhoppningen är att även kommis ­ sionen ska godkänna den. Regeringen borde även verka för att en motsvarande djur ­ välfärdsersättning, en dikopeng, ska bli verklighet för svensk nötköttsproduktion. Det behövs fler betande mular i de svenska landskapen och de fyller en viktig roll för att bevara biologisk mångfald och för att upprätthålla den svenska livsmedelsberedskapen. Trots dessa beroenden uppgår den svenska försörjningsgraden på nötkött till endast 58 procent. Jordbrukets miljö- och klimatanpassning Stigande medeltemperaturer och de senaste årens återkommande extremväder med såväl svår torka som kraftiga översvämningar visar på klimatförändringens påverkan. För att hantera detta måste det svenska jordbruket intensifiera sina anpassningsåtgärder. Med en aktiv politik för klimatanpassning kan vi förhindra stora produktionsbortfall. Det kräver inte minst kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen. Det svenska odlingslandskapet är oumbärligt för att trygga vår livsmedelsförsörjning och producera djurfoder. Det är också hemvist för en rik biologisk mångfald och ett stort antal arter, varav många på senare år återfunnits på rödlistan över hotade arter. I hög utsträckning är det människan som över århundraden har format de landskaps ­ element som nu utgör den kritiskt viktiga hemvisten och det innebär att den biologiska mångfalden där är beroende av att vi förvaltar och vårdar landskapet på ett gynnsamt sätt. Det ska vara möjligt att bedriva en lönsam och hållbar livsmedelsproduktion samtidigt som vi bevarar och stärker den artrikedom som finns i och omkring odlingslandskapet. Viltskador För att möjliggöra en balanserad tillgång på vilt av hög kvalitet och med friska djur behöver jaktlagstiftningen reformeras. Regeringen behöver också leverera på riksdagens mål om antalet vargar samt inrätta den jakt- och viltvårdsmyndighet som utlovats, och som Centerpartiet länge efterfrågat. Regeringen har utlovat åtgärder men vi väntar fortfarande på att se resultat. Viltskadorna inom jordbruket har ökat kraftigt på senare år och det krävs handlingskraft för att minska skador från klövvilt och de stora fåglarna. Även inom skogsbruket orsakar viltet betydande ekonomiska förluster varje år. En långsiktigt hållbar jakt- och viltvårdspolitik med bred förankring behövs för att stävja utvecklingen, men också för att utveckla viltet som resurs. Ett hållbart fiske Fiskeripolitiken styrs till stor del genom den gemensamma havs- och fiskeripolitiken i EU. Många vatten gränsar till många stater och gränsöverskridande samarbete är därför en förutsättning för att kunna ha en bra fiskeförvaltning. Särskilt behöver förvaltnings ­ systemet för Östersjön reformeras för att skapa långsiktig hållbarhet. Tills de föränd ­ ringarna finns på plats behöver Sverige ta sitt ansvar inom EU och driva på för att de kvoter som tilldelas är hållbara och skyddar ekosystemen. Sverige har med sin långa kust och stora tillgång till vatten goda förutsättningar att utveckla det hållbara vattenbruket, insjöfisket och det kustnära och regionala fisket. Fisk är ett livsmedel som många människor mår bra av att äta mer av och ur ett syssel ­ sättningsperspektiv har fisket och vattenbruket potential att utvecklas såväl vad gäller odling och produktion som i förädlingsleden. Det småskaliga kustnära fisket är i dag hotat. Miljöförstöring, minskade fiskbestånd, bristande lönsamhet och krånglig byrå ­ krati är några hämmande faktorer. Även förekomsten av säl och skarv försvårar för det svenska yrkesfisket. Allt detta behöver åtgärdas om vi vill ha ett levande småskaligt kustnära fiske i framtiden. Ökad skoglig tillväxt för ekonomi och klimat Skogen är en nyckel för att klara jobb, tillväxt, biologisk mångfald och klimat ­ omställning. Centerpartiet vill att Sverige ska ha en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Nästan hälften av den svenska skogen ägs av enskilda privata ägare. För många är skogen som inkomst och säkerhet avgörande för möjligheten att bo och verka i gles ­ bygd. För att hela Sverige ska leva, för svensk ekonomi och möjligheten till export av produkter med ursprung i skogen, liksom för den biologiska mångfalden är skogs ­ brukarnas insatser oerhört viktiga. Skogsnäringen står för cirka 10 procent av Sveriges totala varuexport. Värdet av skogens nyttor som resurs i den gröna omställningen kommer att öka då skogen är en förutsättning för att vi ska klara våra klimatmål, inte minst genom substitutionseffekter när fossila råvaror ska ersättas med förnybara. Skogen kan bidra till att vi kan ersätta fossila råvaror och samtidigt stärka den resurseffektiva cirkulära ekonomin. Dessutom är skogen en långsiktig kolsänka och viktig för värdefulla ekosystemtjänster. Skogsutredningen har presenterat två betänkanden med flera bra förslag som har förutsättningar att främja ett hållbart skogsbruk och samtidigt öka den skogliga tillväxten. Det är viktigt att förslagen realiseras av regeringen. Naturvård med respekt för äganderätt och de som berörs Äganderätten, med sitt egendomsskydd, är inskriven i Sveriges grundlag och i FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, men dess genomslag i myndigheternas hantering och prövning av enskilda ärenden behöver stärkas. Inte minst är det för svensk del viktigt att säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Viktiga steg för att stärka äganderätten togs i de två skogspropositioner som beslutades inom ramen för januariavtalet. För svenska skogsägare finns det en risk att den här mandat ­ perioden blir fyra förlorade år, trots en hög svansföring av Tidöpartierna före valet. Sittande regering har inte mäktat med några avgörande beslut vare sig när det gäller att stärka äganderätten eller att nyttiggöra skogens resurser som en hävstång för jobb och grön tillväxt. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 642 197 −2 800 1:2 Insatser för skogsbruket 574 373 10 000 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 243 865 −1 100 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 158 824 ±0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 ±0 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 57 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 937 527 −4 100 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 18 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 681 572 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 194 333 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 3 257 312 250 000 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 2 204 200 ±0 1:14 Livsmedelsverket 727 547 −2 700 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 131 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 57 413 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 531 000 ±0 1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 34 830 ±0 1:19 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:20 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:21 Främjande av rennäringen m.m. 131 915 ±0 1:22 Sveriges lantbruksuniversitet 2 421 487 −10 600 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 848 164 6 500 1:24 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:25 Slakterikontroll 168 053 −700 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 1 071 000 65 000 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 104 000 20 000 1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 200 000 ±0 Summa 22 566 654 329 500 Centerpartiet satsar på ett nationellt investeringsstöd för höjd motståndskraft på gårdsnivå, vilket ökar anslagen till 1:12 med 150 miljoner kr 2026 och 250 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på nötköttsproducenter genom en djurvälfärds ­ ersättning för dikor, vilket ökar anslagen under 1:12 med 100 miljoner kr årligen 2026–2027. Centerpartiet ökar anslagen till 1:23 med 7 miljoner kr årligen 2026–2028 för bekämpning av almsjuka. Centerpartiet dubblerar satsningen för ett pilotprojekt med förmågehöjande åtgärder vad gäller dricksvattenförsörjningen vid höjd beredskap, vilket ökar anslagen under 1:26 med 15 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill även stärka medlen för beredskapslager, vilket ökar anslagen under 1:26 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Regeringen satsar på utökade förvaltningsåtgärder för varg genom att finansiera detta med att skära ned på insatser för skogsbruket. Centerpartiet avvisar denna finansieringskälla, vilket ökar anslagen under 1:2 med 10 miljoner kr årligen 2026–2028 och ökar anslagen under 1:2 med 10 miljoner kr 2026 och 12 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet vill förbättra förutsättningarna för det småskaliga kustnära fisket och avsätter 10 miljoner årligen under 1:27. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Helena Lindahl (C) Stina Larsson (C) Rickard Nordin (C) Anders Karlsson (C)