Motion till riksdagen 2024/25:1581 av Magnus Berntsson (KD) Inrättande av ett pris för att uppmärksamma och motarbeta byråkrati hos myndigheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättande av ett årligt byråkratipris och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har ett starkt och effektivt myndighetsväsen som bidrar till en fungerande välfärdsstat och rättssäkerhet. Dock förekommer det fall där byråkratin inte tjänar sitt syfte utan snarare motverkar det – genom krångliga, otydliga eller motstridiga regler som skapar orimliga situationer för enskilda medborgare. Sådana fall underminerar förtroendet för det offentliga och leder till att människor känner sig överkörda av systemet. Detta kan handla om alltifrån långdragna processer som omöjliggör snabb hjälp till individer till komplexa regler som gör att enskilda hamnar mellan stolarna eller att olika myndigheter ger motstridiga besked. Syftet med att inrätta ett årligt ”byråkratipris” är att uppmärksamma och belysa de mest absurda och orättfärdiga exemplen på hur byråkratin kan drabba enskilda människor. Genom att synliggöra dessa fall skapas ett tryck på förändring och förbättring av systemen. Priset ska fungera som en påminnelse om att myndigheterna alltid måste sätta medborgarens bästa i centrum och att regler ska vara tydliga, effektiva och rättvisa. Liknande initiativ finns redan i andra länder och har visat sig vara effektiva verktyg för att skapa medvetenhet och driva igenom förändringar. I USA instiftades ”Golden Fleece Award” av senatorn William Proxmire 1975 för att belysa ineffektivitet och slöseri inom den offentliga sektorn. I Storbritannien finns exempel på ”Red Tape Awards”, som uppmärksammar överdriven byråkrati. Enskilda medborgare, ombud och organisationer ges möjlighet att nominera fall till priset och en oberoende jury, som bör bestå av representanter från civilsamhället, juridisk expertis och företrädare för medborgarrättsorganisationer, utser sedan årligen den mest anmärkningsvärda berättelsen om byråkrati som drabbat enskilda negativt. Priset bör delas ut offentligt så att medborgare och media kan uppmärksammas på det vinnande fallet för att belysa problemet och dess konsekvenser. Regeringen bör årligen få en rapport om de nominerade fallen för att överväga förändringar i regelverket där problem har identifierats. Priset kan få stor genomslagskraft i den allmänna debatten och på så sätt skapa en medvetenhet om de problem som finns inom byråkratin. Genom att specifika fall uppmärksammas ökar trycket på berörda myndigheter och regeringen att genomföra nödvändiga reformer. På längre sikt kan detta leda till en ökad rättssäkerhet och effektivitet i myndighetsutövningen, vilket gagnar både enskilda medborgare och samhället i stort. För att Sverige ska fortsätta att vara ett land där förtroendet för myndigheterna är högt och där varje medborgare behandlas rättvist och effektivt är det av yttersta vikt att byråkratiska hinder identifieras och åtgärdas. Ett ”byråkratipris” är ett konkret och uppmärksammat sätt att åstadkomma detta, och jag föreslår därför att riksdagen beslutar att ett sådant pris ska inrättas. Magnus Berntsson (KD)

Motion till riksdagen 2025/26:3128 av Magnus Berntsson (KD) Inrättande av ett pris för att uppmärksamma och motarbeta byråkrati hos myndigheter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett årligt pris för att uppmärksamma särskilt allvarliga exempel på byråkratisk orättvisa och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har en lång tradition av starka institutioner och en väl fungerande offentlig förvaltning. Trots det möter människor återkommande situationer där byråkratin snarare stjälper än hjälper. Det kan handla om orimligt långa handläggningstider, motstridiga besked från myndigheter eller fall där enskilda hamnar mellan stolarna och därmed inte får det stöd eller den rättssäkerhet de har rätt till. När sådana händelser inträffar leder det inte bara till praktiska problem för den enskilde utan även till ett växande miss ­ troende mot myndigheter och mot det offentliga i stort. För att synliggöra dessa missförhållanden och skapa ett incitament för förändring bör ett särskilt pris inrättas. Det är av avgörande betydelse att priset utformas på ett sätt som inte skuldbelägger enskilda tjänstemän utan uppmärksammar de strukturer och regel ­ verk som skapar orimliga konsekvenser för medborgarna. Ett sådant pris får störst genomslag om det kombinerar offentlig synlighet med tydliga krav på uppföljning. Priset bör bygga på öppna nomineringar där medborgare, civilsamhälle och experter kan bidra med exempel, och bedömningen bör göras av en oberoende jury med bred representation. För att ge legitimitet behöver priset dessutom utformas med klara kriterier för vilka fall som kan uppmärksammas, så att det är de verkligt problematiska processerna och regelverken som lyfts fram. Det avgörande för prisets betydelse är att de fall som belönas inte stannar vid att synliggöras för en dag utan också leder till förändring. Därför bör priset alltid följas av en rapportering till regering och riksdag där det framgår vilka regelverk och processer som brustit och hur de bör reformeras. På så sätt kan priset bli en katalysator för förbättringar snarare än enbart en symbolisk handling. Liknande initiativ finns i andra länder där man genom så kallade Red Tape Awards eller Golden Scissors Awards uppmärksammat betungande regelverk och ibland även prisat den som lyckats förenkla dem. Dessa erfarenheter visar att det är möjligt att använda ett pris både för att belysa problem och för att driva på reformer. De pekar också på att ett väl utformat pris kan bidra till ökad medvetenhet och faktiskt leda till konkreta förbättringar i myndigheternas arbete. När konstitutionsutskottet tidigare behandlat liknande motioner har det framhållits att initiativ av detta slag riskerar att förlora sin kraft om de inte förses med mekanismer för uppföljning. Med ett upplägg som tydligt kopplar de uppmärksammade fallen till krav på förändring kan priset bli ett viktigt verktyg för att stärka rättssäkerheten, öka trans ­ parensen och skapa ett tydligare ansvarstagande hos myndigheter. På detta sätt kan vi motverka byråkratisk orättvisa och samtidigt bidra till att fördjupa människors för ­ troende för den offentliga förvaltningen. Magnus Berntsson (KD)