Motion till riksdagen 2022/23:2183 av Daniel Bäckström m.fl. (C) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering De gröna och blå näringarna är viktiga för att hela Sverige ska kunna växa. De produ ­ cerar klimatsmart energi, högklassiga livsmedel och råvaror, öppna landskap samt jobb och tillväxt i såväl den egna som kringliggande branscher. Därför är det viktigt att värna de gröna och blå näringarnas konkurrenskraft och förutsättningar. Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk Svenskt jordbruk står för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och arbetstillfällen. Det tillhör de bästa i världen när det gäller låg och ansvarsfull antibiotika ­ användning, liten förekomst av salmonella, god omsorg om djuren samt låg klimat ­ påverkan. För fem år sedan ställde sig en enig riksdag bakom den nationella livsmedels ­ strategins mål om en ökad livsmedelsproduktion. För att nå de högt uppsatta målen behöver konkurrenskraften stärkas inom hela livsmedelskedjan. Kostnaderna behöver sänkas för företagen, krångliga regler undanröjas och handläggningstiderna kortas. Jordbrukets kompetensförsörjning behöver stärkas. Många företag inom de gröna näringarna avstår i dag från att rekrytera på grund av att de inte hittar rätt typ av kompe ­ tens och det råder stor brist på individer med praktisk erfarenhet inom djurhållning. Regeringens aviserade försämringar av arbetskraftsinvandringen kommer att förvärra kompetensbristen. Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 visar på behovet av att bygga upp svensk matberedskap. Alltför länge har Sverige blundat för att många av våra viktigaste baslivsmedel och insatsvaror importeras från andra länder. Det behöver förändras om vi vill ha förmåga att stå emot vid en potentiell kris- eller krigssituation. Det var också ett av skälen för att Centerpartiet i riksdagen under våren 2022 drev igenom ett omfattande krisstöd till svenskt jordbruk som totalt kom att uppgå till över tre miljarder kronor. Det har inneburit en tillfällig ekonomisk lättnad för svenska primärproducenter. Prognoserna för 2023 pekar emellertid på sjunkande lönsamhet samtidigt som riskerna bedöms vara fortsatt höga. Svenskt jordbruk styrs i hög utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Sverige bör vara en aktiv röst i de samtal och förhandlingar som förs om jordbruks ­ politiken på europeisk nivå. På nationell nivå behöver genomförandet säkerställa tillräckliga resurser för jordbrukarstöd och investeringar i jordbrukets konkurrenskraft samt för att underlätta för unga motiverade lantbrukare att etablera sig. Jordbrukets miljö- och klimatanpassning Det svenska odlingslandskapet är inte bara oumbärligt för att trygga vår livsmedels ­ försörjning och producera djurfoder, det är också hemvist för en rik biologisk mångfald och ett stort antal arter, varav många på senare år återfunnits på rödlistan över hotade arter. I hög utsträckning är det människan som över århundraden har format de land ­ skapselement som nu utgör den kritiskt viktiga hemvisten och det innebär att den biologiska mångfalden där är beroende av att vi förvaltar och vårdar landskapet på ett gynnsamt sätt. Det ska vara möjligt att bedriva en lönsam och hållbar livsmedels ­ produktion samtidigt som vi bevarar och stärker den artrikedom som finns i och kring odlingslandskapet. Klimatförändringarna innebär stora risker för Sverige. Torka och översvämningar betyder stora produktionsbortfall för jordbruket. Det visade sig inte minst vid torkan 2018. Därför vill Centerpartiet se mer av klimatinvesteringar i jordbruket och kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen. En grön omställning av svenskt jordbruk förutsätter långsiktigt hållbara och stabila villkor för biodrivmedel, som kan bidra till att nå både klimatmålen och målen i livs ­ medelsstrategin. Därför är det ett misstag av regeringen att sänka reduktionsplikten. En stor anledning till att många klimatsatsningar uteblir är att de hållbara alterna ­ tiven kostar för mycket i förhållande till sin fossila motsvarighet. Med rätt politik kan vi stimulera den inhemska produktionen av biodrivmedel. Det bidrar till arbetstillfällen på landsbygden och i de gröna näringarna. Ett minskat beroende av importerade fossila drivmedel ökar robustheten i livsmedelsförsörjningen och stärker Sveriges samlade motståndskraft. Viltskador Centerpartiet vill se över nuvarande jaktlagstiftning och utveckla svensk klövvilts ­ förvaltning. Totalt förstörs varje år tusentals ton spannmål av vilt. Det utgör flera procent av den totala spannmålsskörden. Vildsvinen är det djurslag som orsakar störst skada i alla lantbruksgrödor. Deras skador har fördubblats sedan 2014 och visar att det behöver tas fler steg för att minska klövviltets och i synnerhet vildsvinens skador inom jordbruket. En hållbar jakt- och viltvårdspolitik är grunden för det arbetet. Även inom skogsbruket skapar de höga klövviltspopulationerna varje år betydande och omfattande problem. Enligt Älgbetesinventeringen har varannan svensk ung tall skadats genom bete. Fiskerinäringen Fiskeripolitiken styrs till stor del genom den gemensamma havs- och fiskeripolitiken i EU. Många vatten gränsar till många stater och gränsöverskridande samarbete är därför en förutsättning för att kunna ha en bra fiskeförvaltning. Viktiga reformer har på senare år gjorts på EU-nivå men Sverige måste fortsätta att driva på för att de fiskekvoter som bestäms av EU ska vara långsiktigt hållbara och att EU varken i sina egna vatten eller i andra vatten i världen bidrar till utfiskning och urholkande av ekosystemen. Sverige har med sin långa kust och stora tillgång på vatten goda förutsättningar för att utveckla det hållbara vattenbruket, insjöfisket och det kustnära och regionala fisket. Fisk är ett livs ­ medel som innehåller många näringsämnen som vi människor behöver för att må bra och från ett sysselsättningsperspektiv har fisket en potential att skapa fler arbetstillfällen på den svenska landsbygden, såväl vad gäller odling och produktion som i förädlings ­ leden. Det småskaliga svenska kustnära fisket är idag hotat. En del av problematiken ligger i svårigheter med regler kring arbetsredskap, lönsamhet och krånglig byråkrati. Även sälarnas konsumtion av fisk konkurrerar med fisket. Dessutom sprider sälen parasiten sälmask till torsken och förstör fiskarnas redskap. Ytterligare insatser behöver därför vidtas för att begränsa den stora sälpopulationen. Det behövs även insatser för att minska skadorna från skarv. Ökad skoglig tillväxt för ekonomi och klimat Skogen är en nyckel för att klara jobb, tillväxt, biologisk mångfald och klimatomställ ­ ningen. Centerpartiet vill att Sverige ska ha en växande skogsnäring och ökad hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Nästan hälften av den svenska skogen ägs av enskilda privata ägare. För många är skogen som inkomst och säkerhet avgörande för möjligheten att bo och verka i glesbygd och för att hela Sverige ska leva. För svensk ekonomi och möjligheten till export av produkter som har sitt ursprung i skogen och för den biologiska mångfalden är skogs ­ brukarnas insatser viktiga. Skogsnäringen står i dag för ca 10 procent av Sveriges totala varuexport. Värdet av skogens nyttor som resurs för att ersätta fossila råvaror och stärka den resurseffektiva cirkulära ekonomin, som långsiktig kolsänka samt för ekosystem ­ tjänster kommer att öka eftersom de på olika sätt utgör förutsättningar för att vi ska klara våra klimatmål, inte minst genom substitutionseffekter när fossila råvaror ska ersättas med förnybara. Naturvård med respekt för äganderätt och de som berörs Äganderätten med egendomsskyddet är inskriven i Sveriges grundlag och FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, men dess genomslag i myndigheternas hantering och prövning av enskilda ärenden behöver stärkas. Inte minst är det för svensk del viktigt att säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning som de har rätt till. Viktiga steg togs i och med de två skogspropositioner som beslutades inom ramen för januariavtalet, men mycket återstår. Centerpartiet vill främst skydda skogar med höga naturvärden från avverkning genom ett utvecklat arbetssätt med frivilligt formellt skydd, certifieringar av skogsbruk och produktkedjor som redan finns, i syfte att stärka trovärdigheten för svenska biobaserade produkter. Vi ser det även som prioriterat att de naturskyddsområden som redan har lösts in av staten, såväl på land som till havs, återfår livskraftiga ekosystem och en större artrikedom innan det bildas nya naturskyddsområden som med tiden även de degraderas. En ökad kvalitet av redan skyddad natur ska prioriteras av myndigheterna. Ett livsmedelsförsörjningspaket bör införas Utöver att Centerpartiet föreslår en förlängning av nuvarande dieselnedsättning vill Centerpartiet göra en mer långsiktig satsning för att möta målen i livsmedelsstrategin samt för att stärka den svenska mattryggheten. Ett konkurrenskraftigt svenskt lantbruk är också grunden för en levande landsbygd, öppna landskap och bevarad biologisk mångfald. Centerpartiet föreslår därför ett förstärkt krisstöd till animalieproduktionen om 500 miljoner kronor år 2023. För åren därefter bör 200 miljoner kronor per år investeras i ett återinfört vallstöd, 150 miljoner kronor per år användas för en utökad budget för invester ­ ingsstöd för jordbrukets konkurrenskraft samt stöd till unga jordbrukares etablering och 150 miljoner kronor per år användas för att utöka investeringsstödet för jordbrukets klimatanpassning. Netto innebär detta att Centerpartiet föreslår att en halv miljard kronor per år avsätts för att stärka den svenska matförsörjningen. Centerpartiets överväganden Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 533 764 −1 795 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 88 000 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 171 348 −928 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 116 041 −868 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 ±0 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 740 665 −1 945 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 5 637 032 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 149 000 ±0 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 27 200 ±0 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 109 000 ±0 1:14 Livsmedelsverket 327 670 −1 279 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 204 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 068 306 500 000 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 468 013 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 92 330 ±0 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 125 915 ±0 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 160 339 −6 172 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 738 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter 81 837 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 21 000 ±0 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 53 000 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 115 000 ±0 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 000 000 ±0 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 538 900 ±0 Summa 19 373 352 575 013 Centerpartiet anser att markägare ska kompenseras ekonomiskt för inskränkningar i ägande- och brukanderätten samt att det ska finnas tillräckliga medel för att genomföra inriktningen i skogspropositionen från 2021, som bland annat handlar om att börja tillämpa fler flexibla skyddsformer samt att gå över till formellt skydd på frivillig grund. Av denna anledning föreslås anslag 1:2 öka med 110 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget öka med 100 miljoner kronor per år från och med år 2024. För att finansiera Centerpartiets satsning på stärkt äganderätt i skogen föreslås anslag 1:2 minska med 22 miljoner kronor år 2023. Av samma anledning beräknas anslaget minska med 22 miljoner kronor per år 2024–2025. Centerpartiet vill förstärka krisstödet för animalieproducerande bönder. Av denna anledning föreslås anslag 1:17 öka med 500 miljoner kronor år 2023. Som en del av förslaget om ett livsmedelsförsörjningspaket anser Centerpartiet att ersättningen för odling av vall bör återinföras. Därför beräknas anslag 1:30 öka med 200 miljoner kronor per år 2024–2025. En annan del av det föreslagna paketet rör ett utökat investeringsstöd för jordbrukets konkurrenskraft samt etableringsstöd för unga, som Centerpartiet anser bör förstärkas. Av denna anledning beräknas anslaget öka med 150 miljoner kronor per år 2024–2025. Avslutningsvis anser Centerpartiet, inom ramen för livsmedelsförsörjningspaketet, att investeringsstödet för jordbrukets klimatanpassning bör utökas. Anslaget beräknas därför öka med 150 miljoner kronor per år 2024–2025. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Daniel Bäckström (C) Stina Larsson (C) Rickard Nordin (C)

Motion till riksdagen 2023/24:2730 av Daniel Bäckström m.fl. (C) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering 1.1 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel De gröna och blå näringarna är avgörande för att hela Sverige ska leva och växa. De producerar klimatsmart energi, högklassiga livsmedel och råvaror, öppna landskap samt jobb och tillväxt i såväl den egna som kringliggande branscher. För att näringarna ska nå sin fulla potential behöver deras konkurrenskraft stärkas. De behöver även rustas för att klara ett oroligare säkerhetspolitiskt läge och tilltagande klimatförändringar. Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk Svenskt jordbruk står för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och arbetstillfällen. Det hör till de mest ansvarsfulla i världen när det gäller antibiotika ­ användning. Förekomsten av salmonella är ringa, omsorgen om djuren är god och klimatpåverkan låg. För att klara livsmedelsstrategins övergripande mål om en ökad livsmedelsproduktion behöver konkurrenskraften stärkas inom hela livsmedelssektorn, från primärproduktion till konsument. Företagens kostnader behöver sänkas, krångliga regler undanröjas och handläggningstiderna kortas. Kompetensförsörjningen är precis som för andra näringar en stor utmaning för svenskt jordbruk. I dag avstår många företag från att rekrytera på grund av att de inte hittar rätt arbetskraft och det råder stor brist på individer med praktisk erfarenhet inom djur ­ hållning. Regeringens försämringar av arbetskraftsinvandringen kommer att förvärra problematiken. Även bristen på veterinärer och djursjukskötare har gjort sig alltmer påmind på senare år utan att regeringen agerat. Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 visar på behovet av att bygga upp en motståndskraftig svensk livsmedelsproduktion medan möjligheterna finns. I dag har Sverige en alltför låg självförsörjningsförmåga av livsmedel och vi måste sluta blunda inför det faktum att vi för flera av våra vanligaste baslivsmedel och kritiska insatsvaror är beroende av import från andra sidan jorden. Detta förhållande måste förändras om vi vill känna oss trygga med att klara en kris i framtiden. Svenskt jordbruk regleras i hög utsträckning av EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Sverige bör vara en aktiv och konstruktiv part i de samtal och förhandlingar som förs om jordbrukspolitiken på europeisk nivå. På nationell nivå behöver genomförandet säkerställa att de resurser som står till förfogande används så effektivt som möjligt. Ett ökat fokus bör läggas på jordbrukets miljö- och klimatanpassning, innovationsförmåga och konkurrenskraft. Det behövs även särskilda insatser för att underlätta ägarskiften och för unga lantbrukare att etablera sig. Jordbrukets miljö- och klimatanpassning Den torra inledningen av sommaren 2023, samt de kraftiga regnen i början av augusti, är ännu en påminnelse om att klimatförändringarna är här för att stanna och att det svenska jordbruket måste intensifiera sina anpassningsåtgärder för att klara en extremare väderlek i framtiden. Med en aktiv politik för klimatanpassning kan vi förhindra stora produktionsbortfall. Det kräver inte minst kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen. Det svenska odlingslandskapet är oumbärligt för att trygga vår livsmedelsförsörjning och producera djurfoder. Det är också hemvist för en rik biologisk mångfald och ett stort antal arter, varav många på senare år återfunnits på rödlistan över hotade arter. I hög utsträckning är det människan som över århundraden har format de landskaps ­ element som nu utgör den kritiskt viktiga hemvisten och det innebär att den biologiska mångfalden där är beroende av att vi förvaltar och vårdar landskapet på ett gynnsamt sätt. Det ska vara möjligt att bedriva en lönsam och hållbar livsmedelsproduktion samtidigt som vi bevarar och stärker den artrikedom som finns i och kring odlings ­ landskapet. Viltskador För att möjliggöra en balanserad tillgång på vilt av hög kvalitet och med friska djur behöver jaktlagstiftningen ses över. Regeringen behöver också leverera på riksdagens mål om antalet vargar samt inrätta den jakt- och viltvårdsmyndighet som utlovats, och som Centerpartiet länge efterfrågat. Viltskadorna har ökat kraftigt på senare år och nu krävs handlingskraft för att minska klövviltets och de stora fåglarnas skador inom jordbruket. Även inom skogsbruket orsakar viltet betydande ekonomiska förluster varje år. En hållbar jakt- och viltvårdspolitik behövs för att stävja utvecklingen, men också för att utveckla viltet som resurs. Ett hållbart fiske Fiskeripolitiken styrs till stor del genom den gemensamma havs- och fiskeripolitiken i EU. Många vatten gränsar till många stater och gränsöverskridande samarbete är därför en förutsättning för att kunna ha en bra fiskeförvaltning. Viktiga reformer har på senare år gjorts på EU-nivå, men Sverige måste fortsätta att driva på för att de fiskekvoter som bestäms av EU ska vara långsiktigt hållbara och att EU varken i sina egna vatten eller i andra länders vatten bidrar till utfiskning och urholkande av ekosystemen. Sverige har med sin långa kust och stora tillgång på vatten goda förutsättningar att utveckla det hållbara vattenbruket, insjöfisket och det kustnära och regionala fisket. Fisk är ett livsmedel som många människor mår bra att äta mer av och från ett sysselsättnings ­ perspektiv har fisket och vattenbruket potential att utvecklas såväl vad gäller odling och produktion som i förädlingsleden. Det småskaliga kustnära fisket är i dag hotat. Miljöförstöring, minskade fiskbestånd, bristande lönsamhet och krånglig byråkrati är några hämmande faktorer. Även före ­ komsten av säl och skarv försvårar för det svenska yrkesfisket. Allt detta behöver åtgärdas om vi vill ha ett levande småskaligt kustnära fiske i framtiden. Ökad skoglig tillväxt för ekonomi och klimat Skogen är en nyckel för att klara jobb, tillväxt, biologisk mångfald och klimatomställning. Centerpartiet vill att Sverige ska ha en växande skogsnäring och hållbar skoglig tillväxt med god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen. Nästan hälften av den svenska skogen ägs av enskilda privata ägare. För många är skogen som inkomst och säkerhet avgörande för möjligheten att bo och verka i glesbygd. För att hela Sverige ska leva, för svensk ekonomi och möjligheten till export av produkter med ursprung i skogen, liksom för den biologiska mångfalden är skogsbrukarnas insatser oerhört viktiga. Skogsnäringen står för cirka 10 procent av Sveriges totala varuexport. Värdet av skogens nyttor som resurs för att ersätta fossila råvaror och stärka den resurseffektiva cirkulära ekonomin, som långsiktig kolsänka samt för ekosystemtjänster kommer att öka eftersom de på olika sätt utgör förutsättningar för att vi ska klara våra klimatmål, inte minst genom substitutionseffekter när fossila råvaror ska ersättas med förnybara. Naturvård med respekt för äganderätt och de som berörs Äganderätten, med sitt egendomsskydd, är inskriven i Sveriges grundlag och i FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter, men dess genomslag i myndigheternas hantering och prövning av enskilda ärenden behöver stärkas. Inte minst är det för svensk del viktigt att säkerställa att markägare får ekonomisk kompensation för inskränkningar i ägande- och brukanderätten i den utsträckning de har rätt till. Viktiga steg för att stärka äganderätten togs i de två skogspropositioner som beslutades inom ramen för januari ­ avtalet. Fortfarande återstår att förverkliga flera av de regeringsuppdrag och utredningar som beslutades därefter. Regeringsunderlagets budgetneddragningar på skogsområdet har varit ett hinder i det arbetet. Bland annat har den nya inriktningen med frivilligt formellt skydd som sker på markägarens initiativ försvårats. Därtill har regeringen varit oförmögen att ändra artskyddsreglerna i en riktning som värnar det svenska familje ­ skogsbruket. Centerpartiets överväganden Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 545 123 −2 500 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 ±0 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 191 847 −900 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 124 496 ±0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 20 000 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 744 465 −3 200 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 9 640 894 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 159 000 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 800 000 50 000 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 913 900 ±0 1:14 Livsmedelsverket 388 770 −2 100 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 166 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 553 187 110 000 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 108 862 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 29 830 15 000 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 135 915 ±0 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 240 063 −11 000 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 738 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Slakterikontroll 179 837 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 58 000 ±0 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 164 000 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 196 000 ±0 Summa 23 973 181 175 300 Den akuta situationen med svinpest riskerar att innebära omfattande kostnader och hantering. Det är ännu för tidigt att med någon säkerhet säga hur situationen kommer att utveckla sig, men Centerpartiet anser att det är viktigt att i budgeten ta höjd för att särskilda insatser kan behövas. Centerpartiet föreslår därför att 20 miljoner kronor tillskjuts 1:6 bekämpning av smittsamma djursjukdomar 2024, samt 20 miljoner 2025 och 2026. Jord- och lantbruket har ett behov att anpassas till ett föränderligt klimat, där extremare väder kan medföra produktivitetsnedsättningar, och därför föreslås till det ändamålet 50 miljoner kronor till anslag 1:12 2024, samt 50 miljoner kronor 2025 och 2026. Jordbruket behöver inte bara anpassas efter klimatförändringar, det behöver också anpassas till ett Sverige med netto-noll klimatutsläpp. Därför föreslås 2024 200 miljoner kronor till grön omställning i jordbruk under anslag 1:17, samt 150 miljoner kronor 2025 och 2026. Vidare föreslås under 1:19 15 miljoner årligen 2024–2026 för ersättning för fånggrödor. Under 1:27 föreslås 50 miljoner 2025 och 2026 till stärkt förmåga i det civila försvaret, vad gäller livsmedel och dricksvatten. Centerpartiet föreslår att avvisa regeringens stöd för avveckling av minkuppfödning. Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna. Daniel Bäckström (C) Stina Larsson (C) Rickard Nordin (C) Anders Karlsson (C)