Motion till riksdagen 2023/24:2845 av Birger Lahti m.fl. (V) med anledning av prop. 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Vänsterpartiet avslår propositionen 4.1 Planeringsmål 4.2 Leveranssäkerhetsmål 4.3 Energieffektiviseringsmål 4.4 Svensk elproduktion 4.5 Förnybar energi 4.6 Vikten av ett robust elnät 4.7 Sverigepriser 4.8 Kärnkraft 2 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning. 3 Inledning Regeringens proposition 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning stakar ut den långsiktiga inriktningen för svensk energipolitik. Regeringen föreslår bl.a. ett planeringsmål om att planeringen av det svenska elsystemet ska ge förutsättningar att leverera den el som behövs för en ökad elektrifiering och för att möjliggöra den gröna omställningen. Regeringen föreslår också ett leveranssäkerhetsmål om att det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efterfrågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. ”Omotiverade hinder” i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser. Regeringen bedömer vidare att det finns behov av att se över det nuvarande energieffektiviseringsmålet. Propositionen tar även ett brett grepp om energisystemet. De två förslag till beslut som finns i propositionen är kopplade till planeringsmålet och leveranssäkerhetsmålet. 4 Vänsterpartiet avslår propositionen För att åstadkomma en snabb och omfattande klimatomställning behöver vi elektrifiera delar av samhället. När fordonsflottan ska ställas om från fossilberoende till i huvudsak el, samtidigt som tåginfrastrukturen byggs ut och industrins tillverkningsprocesser skiftar till fossilfritt, kommer tillgången till el att behöva öka betydligt; i vissa scenarion förut ­ spås användningen öka mångdubbelt gentemot i dag. Sannolikt innebär denna process den största utbyggnaden av produktion och distribution av el i modern tid i Sverige. Svensk elproduktion behöver ta höjd för att det ska finnas el till elektrifieringen av både industrin och transportsektorn. Det är centralt för att pressa ned utsläppen. Vänsterpartiet är starkt kritiskt till att regeringen inte har bjudit in till en blocköver ­ skridande, brett förankrad överenskommelse. Det är otvetydigt så att det behövs både ett planeringsmål och ett leveranssäkerhetsmål samt ett helhetsgrepp om energisystemet; i det arbetet hade oppositionen behövts, för att förhandla fram hur delmålen ska se ut och var fokus ska ligga vad gäller kraftproduktion. Vänsterpartiet saknar vitala delar i propositionen, såsom tydliga delmål vart femte år (vilket Vänsterpartiet och övriga oppositionen efterlyst sedan start), svar på hur elproduk ­ tionen ska öka i närtid och hur leveransmålet ska konkretiseras – det räcker inte med for ­ muleringar som ”elsystemet måste kunna leverera el till samhället” – det behövs kon ­ kretion. Utöver det ligger fokus fel vad gäller produktion av fossilfri energi. Regeringen satsar , som väntat, sina kort på snabbt utbyggd kärnkraft, detta utan att ha ett resonemang eller en analys av hur dyr kärnkraftselen kommer att bli. Sol- och vindkraft lämnas utan tillfredsställande svar på hur man ska bygga ut dessa förnybara kraftkällor snabbt i närtid. Regeringen skriver att ”fler åtgärder bör vidtas för att förbättra förutsättningarna för en effektiv utbyggnad av vindkraft”. Det är för vagt och lämnar öppet för tolkningar. Vi noterar också att regeringen inte kommer med åtgärder eller lösningar i fråga om det kommunala vetot kopplat till vindkraften eller Försvarsmaktens höga andel avslag på densamma. Vänsterpartiet ser ingen anledning att slopa de elområden, så som det föreslås i propo ­ sitionen, tvärtom behöver den geografiska produktionen av el korrelera med priset. Riksdagen bör avslå proposition 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning . Detta bör riksdagen besluta. 4.1 Planeringsmål Regeringen bedömer att det behövs 300 TWh till år 2045. Däremellan ska det finnas regio ­ nala kontrollstationer, som regeringen benämner det. Dessa kontrollstationer ska med femårsintervall – 2030, 2035, 2040, 2045 – ”tydliggöra behovet av el i olika geografiska områden”. Vänsterpartiet anser, som nämnts ovan, att det saknas tydliga, siffersatta delmål vart femte år, som följs upp. Minst 70 TWh till år 2030 är Vänsterpartiets ingång. Sverige behöver mer el till rimliga priser i närtid och förutsägbar tillgång till TWh. Annars riskerar vi att industrin – både inhemsk och utländsk – drar sig för att investera i den gröna omställningen. Att enbart ha siktet inställt på 2045 riskerar att medföra att viktiga inve ­ steringar och elnätsinsatser som måste göras nu skjuts på framtiden. För att industrin ska våga satsa på omställningen behöver företagen veta att det finns tillgång till fossilfri el redan 2030. Annars är risken överhängande att företagen inte vågar investera i Sverige. Remissinstanser som Energiföretagen, Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen, SKR, Svensk Solenergi och Svenskt Näringsliv efterlyser också tydliga planeringsmål till 2030 och 2035. 4.2 Leveranssäkerhetsmål Regeringen betonar vikten av leveranssäker el och vill införa ett leveranssäkerhetsmål samt ge Svenska kraftnät ett övergripande ansvar för att regelbundet följa upp det från år 2030. Man skriver: ”Det svenska elsystemet ska ha förmågan att leverera el där efter ­ frågan finns, i rätt tid och i tillräcklig mängd, i den utsträckning det är samhällsekonomiskt effektivt. Omotiverade hinder i elsystemet ska undanröjas för att skapa förutsättningar för en effektiv marknad som främjar konkurrenskraftiga priser.” Vidare att ”Svenska kraftnät bör få ett övergripande ansvar för en regelbunden uppföljning av leveranssäker ­ hetsmålet och för att vidta eller föreslå nödvändiga åtgärder för att leveranssäkerhets ­ målet uppnås. En fördjupad uppföljning bör ske vid regelbundna kontrollstationer med start 2030.” Vänsterpartiet anser att regeringen är alltför otydlig vad gäller utformningen och for ­ muleringarna kring leveranssäkerhetsmålet. Vad är samhällsekonomiskt effektivt, och för vem? Vad är det för ”omotiverade hinder” som ska undanröjas? När regeringen skriver om ”effektiv marknad” lämnar det stort utrymme för tolkningar. De delar av Sverige där effektbrist är ett faktum kommer, i likhet med Vänsterpartiet, att vilja se ett förtydligande i närtid av vad regeringen menar med ”Elsystemet måste kunna leverera el till samhället.” 4.3 Energieffektiviseringsmål Regeringen vill att Sveriges mål för energieffektivisering ses över i syfte att tydligare främja en ”samhällsekonomiskt effektiv användning av energi och ett effektivt nyttjande av energisystemet som bidrar till den gröna omställningen”. Riksdagen beslutade 2018 att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energi ­ användning än år 2005. Vänsterpartiet vill inte riva upp befintliga mål om det inte finns ett nytt att ta ställning till. Vår ingång till energieffektivisering är att detta alltid ska vara en del när ny, tillgänglig elenergi skapas. Behovet av el och en hållbar energiproduktion kommer alltid att finnas. Däremot är det både möjligt och nödvändigt att ställa om till en mer effektiv energianvändning. Genom ny teknik och energibesparing kan Sverige göra betydande energieffektiviseringar. Hur omfattande utbyggnaden av förnybara energikällor behöver vara är avhängigt hur stora energibesparingar och energieffektiviseringar som kan ske i samhället. Omställningen av fossila bränslen till förnybar energi och övergången till att i möjligaste mån elektrifiera industrin och transportsektorn kommer att öka elbehovet. Även om vi i dag har ett elöverskott i Sverige är det viktigt att energieffektiviseringen sker i en så pass hög takt att vi klarar ett ökat behov av el i nya sektorer. 4.4 Svensk elproduktion Ett robust och motståndskraftigt samhälle kräver att det offentliga har kontroll över samhällsviktig verksamhet. Ett lands elförsörjning ska inte lämnas fritt till marknadens aktörer där vinstmaximering utgör själva grundbulten. Det behövs i stället ett samhälleligt ansvar som både tar sig an det klimatnödläge vi befinner oss i och ger svensk industri de förutsättningar den behöver för att kunna fortsätta med sin gröna omställning. Elproduktionen behöver ses som en del av samhällets infrastruktur, som vi gemen ­ samt bygger upp utifrån samhälleliga mål. Den tekniska energiomställningen av energi ­ systemet, med exempelvis småskalig energiproduktion, förändrar ägande- och produk ­ tionsstrukturerna så att framtidens energikonsumenter samtidigt är framtidens energiprodu ­ center . Därför behöver nätet som länkar dem samman ägas av det offentliga och inte begränsas av privata ägarintressen. Den avreglering som gjordes har inte lett till vare sig lägre priser eller större trygghet för konsumenterna, tvärtom. Det är tydligt att elmarknaden behöver göras om i grunden. Sverige behöver en stabil och förutsägbar elmarknad, energiproduktion och eldistribu ­ tion för att klara klimatomställningen och elektrifieringen av industrin och transport ­ sektorn. Just därför vill Vänsterpartiet införa Sverigepriser – en modell för att separera den inhemska marknaden från exportmarknaden – och förstatliga elnätet samt sätta tak på elnätsavgifterna. 4.5 Förnybar energi Vänsterpartiets mål står fast, att Sverige ska uppbära ett hundra procent förnybart energi ­ system i framtiden där vindkraft, vattenkraft och solkraft tillsammans med bioenergi förser Sverige med energi. Vänsterpartiet vill göra massiva investeringar i förnybar elproduktion. Vi föreslår därför ett investeringsstöd på 50 miljarder kronor under 10 år till lokal förnybar elproduk ­ tion . Investeringarna riktas till förnybar lokal elproduktion till konkurrenskraftigt elpris, med kravet att det ska vara till gagn för svensk industri och svenska hushåll. Det omfattar investeringar i såväl lokal förnybar elproduktion som överföringskapacitetsutbyggnad till lokal- och regionalnät samt anslutning till transmissionsnät. Till skillnad från många andra länder är Sverige inte särskilt beroende av fossila energislag för att producera el. Sol-, vind- och vattenkraft hjälper oss att fasa ut kärn ­ kraften i närtid. Det är angeläget att Sverige fortsätter att värna sitt fossiloberoende och bygger ut den förnybara produktionen för att klara klimatomställningen. Det energislag som har störst möjlighet till snabb utbyggnad och med genomgående goda ekonomiska kalkyler är vindkraften. Såväl havsbaserad som landbaserad vindkraft har god potential att bidra till klimatomställningen. En kraftig utbyggnad av havsbaserad vindkraft tillsammans med en väsentligt mer utvecklad vätgasproduktion och vätgas ­ lagringskapacitet, för att på så sätt jämna ut toppar och dalar i elförsörjningen under året, är en förutsättning för att klara elförsörjningen framöver. Samtidigt som kärnkraften förutsätter allt större investeringar för att kunna fortsätta drivas så sjunker investerings ­ kostnaderna för vindkraft och solkraft. Vänsterpartiet vill öka acceptansen för vindkraft genom att lagstifta om en produk ­ tionsbaserad ekonomisk ersättning som går till de lokalsamhällen där vindkraft byggs. Det behövs bättre incitament för utbyggnad av vindkraft, både land- och havsbaserad, genom att man gynnar den kommun och de boende i närområdet där vindkraften ska byggas. Möjligheten till kommunalt veto mot vindkraft bör avskaffas. Vänsterpartiet vill också avskaffa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft för att få fart på utbyggnaden. 4.6 Vikten av ett robust elnät Under lång tid har investeringar i elnätet varit eftersatta. Det är uppenbart att marknaden inte har lyckats lösa det efter avregleringen på 1990-talet. Vi vill bygga elnätet robust igen med kraftiga investeringar i såväl överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige som utbyggnad av elnätet för klimatomställningen. Elnätet behöver ses som en del av samhällets infrastruktur, som vi gemensamt bygger upp utifrån samhälleliga mål, som annan infrastruktur i form av exempelvis vägar och järnvägar. För oss är det väsentligt att elnätet är ägt av samhället genom exempelvis stat, region eller kommun. 4.7 Sverigepriser Sverige har god tillgång till el och har en stadig överproduktion. Vi kan tillgodose det inhemska behovet av el, i de flesta fall med råge. Dagens modell med marginalprissättning på el på en gemensam EU-marknad innebär att det är den dyrast producerade elen som blir prissättande för all el. Systemet är sådant att den el som är billigast att producera förbrukas först. Priset utgår emellertid från vad det kostar att producera den sista kilo ­ wattimmen som krävs för att möta efterfrågan, alltså den dyraste kilowattimmen. Produktionskostnaden varierar kraftigt mellan de olika energislagen. Vind- och vatten ­ kraft har en klart billigare rörlig produktionskostnad än vad kärnkraft har, och dyrast är kol och olja. De höga elpriserna riskerar att bromsa klimatomställningen eftersom viktiga elektrifieringsprocesser fördyras. Investeringsviljan kan på sikt hotas av de höga priserna och i takt med att energiprisernas förutsägbarhet försvåras hotas även planerbarheten för den energitunga industrin. För Sverige innebär sålunda den nuvarande elmarknaden ett sårbart system som försvårar klimatomställningen och drabbar de enskilda hushållen hårt. För att en skyndsam klimatomställning ska lyckas måste den enligt Vänsterpartiet med nödvändighet ha ett rättviseperspektiv. Vänsterpartiet har föreslagit en prisskyddsmodell som innebär att Sveriges fyra elprisområden kvarstår men separeras från den el som går på export. Den exporterade elen blir i praktiken ett femte elprisområde – ”elprisområde utland” – och inbegriper den el som är tillgänglig för export. Rent praktiskt skulle den nya modellen fungera så att ett pris fastställs för respektive inhemskt elprisområde (så som sker i dag) och ytter ­ ligare ett för det utländska elprisområdet. Den stora fördelen är att priset för de inhemska områdena då motsvarar de faktiska behoven: de volymer som är tänkta att användas inom respektive område. Detta innebär betydligt lägre priser för svenska konsumenter samtidigt som exportvolymerna och exportpriserna förblir desamma som i dag. 4.8 Kärnkraft För Vänsterpartiet är kärnkraft inte svaret på ett hållbart och säkert energisystem. Det är inte bara en osäker energikälla, den är också dyr och försvårar omställningen till en för ­ nybar energiproduktion. Det finns inte heller någon säker metod för slutförvaring av det radioaktiva avfallet. Vänsterpartiet vill avveckla kärnkraften och satsa på förnybar energi ­ produktion. I både Tidöavtal och regeringsförklaring slår regeringen och Sverigedemo ­ kraterna fast att energipolitiken ska vara teknikneutral, men kärnkraften får samtidigt 400 miljarder kronor i riktade kreditgarantier och ett snabbspår vid tillstånd, och det statliga företaget Vattenfall får direktiv att bygga nya reaktorer. Det ensidiga fokuset på kärn ­ kraft hotar den stora investeringsvilja som finns i såväl land- som havsbaserad vindkraft. Utbyggnad av kärnkraft skapar en inlåsning i ett icke förnybart energislag för många decennier framöver. Vänsterpartiet anser att regeringens energipolitik är fylld av symbol ­ frågor men innehåller mycket lite som faktiskt stärker Sveriges energiberedskap och möjlighet att möta det ökande behovet av elektrifiering. Birger Lahti (V) Lorena Delgado Varas (V) Ida Gabrielsson (V) Malcolm Momodou Jallow (V) Ilona Szatmári Waldau (V) Ciczie Weidby (V)

Motion till riksdagen 2024/25:54 av Birger Lahti m.fl. (V) Omställning till förnybar energiförsörjning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Vår tids ödesfråga 4 Inför Sverigepriser på el 5 Gynna svensk förnybar energiproduktion 5.1 Planeringsmål 5.2 Utländska investerares inteckningar i svensk elproduktion 5.3 Svensk biogas- och biodrivmedelsproduktion 6 Vindkraft 6.1 Vindkraftens närområdesersättning 6.2 Avskaffa det kommunala vetot mot vindkraft 6.3 Anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft 6.4 Underlätta byggandet av havsbaserad vindkraft 6.5 En ny kabel till Gotland 7 Förnybar vätgas 7.1 Investeringar i förnybar vätgasproduktion 7.2 Energilagring i vätgas 7.3 Kritiska mineraler 8 Vattenkraft 8.1 Ersättning till berörda kommuner 9 Solenergi 9.1 Skapa nationella planeringsmål 9.2 Energigemenskaper 10 Kraftnät 10.1 Gemensamt ägande för gemensam nytta 10.2 Öka överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige 11 Energieffektivisering 2 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag på implementering av modellen för Sverigepriser på el och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör deklarera till EU att den avser att införa Sverigepriser på el och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör initiera en samrådsprocess med övriga EU-länder i syfte att implementera Sverigepriser på el och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om siffersatta delmål med dithörande uppföljning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en elkriskommission i syfte att utreda osäkerheten i elförsörjningen med anledning av hur utländska investerares inteckningar i elproduktionen påverkar det svenska elsystemet och framtida planer på omställningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ytterligare styrmedel för att öka den inhemska produktionen av biogas och biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagförslag om en lagstadgad, obligatorisk produktionsbaserad ekonomisk ersättning för vindkraft där en andel går till den kommun där vindkraft byggs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjligheten till kommunalt veto mot vindkraft bör avskaffas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en redogörelse för hur man går till väga för att avskaffa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten att återkomma med ett underlag för hur övningsverksamheten kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggandet av havsbaserad vindkraft på lång sikt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att skyndsamt bygga den s.k. Gotlandskabeln och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur vätgasproduktion, energilagring i vätgas och distribution av vätgas kan organiseras för bästa möjliga samhälls- och klimatnytta i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på långsiktig finansiering av forskning och innovation om vätgas och dess användning i olika samhällssektorer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på hur staten kan ge stöd till eller finansiera vätgasinvesteringar i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör verka för att vätgasproduktionen inom EU ska vara förnybar och att EU-stöd endast ska gå till förnybar produktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Vattenfall i uppdrag att utveckla energilagring i vätgas i samband med investeringar i förnybar energi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ett förslag på hur en större del av vattenkraftens vinster ska komma de berörda kommunerna till del och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör inrätta nationella planeringsmål för solel och solvärme och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör uppdra åt Svenska kraftnät att prioritera de planerade förstärkningarna av stamnätet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en nationell plan för energibesparing och energieffektivisering och tillkännager detta för regeringen. 3 Vår tids ödesfråga Klimatkrisen är akut och det behövs ett systemskifte för att snabbt ställa om Sverige och minska utsläppen. För att åstadkomma en snabb och omfattande klimatomställning behöver vi elektrifiera delar av samhället. Både industrins och transportsektorns klimat ­ omställning, två av de tre största växthusgasutsläppande samhällssektorerna, sker till en stor del genom elektrifiering. Det kräver en snabb utbyggnad av vår elproduktion. Elmarknaden har de senaste åren präglats av höga priser. Det är av hög prioritet att skydda svensk industri, svenska hushåll, civilsamhället och mindre företag från effekterna av detta. För klimatomställningens skull och för att vi fortsatt ska vara skyddade från rusande energipriser, har Vänsterpartiet som mål ett samhälle med 100 procent förnybar energiförsörjning senast 2040. Genom att satsa på energieffektivisering och förnybar energi som vind-, sol-, bio- och geoenergi skapar vi ett ekologiskt hållbart samhälle. När klimatomställningen inom industrin och transportsektorn sker genom elektrifie ­ ring, väntas elbehovet öka kraftigt de närmaste decennierna. Om vi inte satsar på förnybar energi nu kommer vi att få betala i framtiden i form av elbrist och stigande elpriser. Genom att satsa på förnybar el kan vi hålla nere kostnaderna för klimat ­ omställningen. På så sätt tar vi ansvar för kommande generationer. Sedan 2022 har Vänsterpartiet presenterat historiskt stora satsningar på området förnybar energiproduktion och elnätsutbyggnad för att klara Sveriges klimatmål utan att hushåll och företag ska tvingas betala notan. Det innebär bl.a. massiva investeringar i förnybar elproduktion samtidigt som stora investeringar görs i transmissionsnäten, med andra ord i överföringen av el från norra till södra Sverige. Det är i högsta grad i samhällets intresse att infrastrukturen för el är väl utbyggd och tillförlitlig. Vänster ­ partiet satsar på stamnäten och förnybar elproduktion för att undvika att hushåll och företag får bära kostnaden för klimatomställningen via höjda avgifter. Den högerkonservativa regeringen, som styr med Sverigedemokraternas stöd, har ändrat det energipolitiska målet från 100 procent förnybart till 100 procent ”fossilfritt” och därmed ändrat inriktningen för hela energipolitiken. Regeringens väg för att uppnå Sveriges klimatmål är elektrifiering som ska möjliggöras genom kärnkraft. Vänsterpartiet vet däremot att Sverige behöver en stabil och förutsägbar elmarknad, energiproduktion och eldistribution för att klara klimatomställningen och elektrifie ­ ringen av industrin och transportsektorn. I den här motionen beskriver vi hur vi vill åstadkomma det. 4 Inför Sverigepriser på el En kris för energisystemet pågår i Europa. Den ryska invasionen av Ukraina med efterföljande energikrigföring från ryskt håll bidrar till att normala leveranskedjor för gas har störts, vilket påverkar hela energimarknaden i Europa. Där är fossilberoendet fortsatt stort. Den strategi många länder inom EU valt är i hög utsträckning att växla från kol till rysk fossilbaserad gas, den energiform som nu orsakar en kostnadschock för europeiska hushåll och företag när Ryssland strypt tillgången. Skenande elpriser i Europa är alltså resultatet av EU-ländernas misslyckande att ställa om till fossilfria alternativ. I Sverige ser situationen emellertid helt annorlunda ut. Som Europas största exportör av el är det svenska energisystemet att betrakta som robust. Produktionsnivåerna från svensk vattenkraft, kärnkraft och vindkraft är intakta och produktionskostnaderna har inte ökat nämnvärt de senaste åren. Ändå drabbas svenska familjer och industrier mycket hårt av den pågående situationen på kontinenten. Vänsterpartiet har under lång tid påtalat riskerna med den prissättningsmodell som låter kontinentala priser på el smitta den svenska marknaden. Nu bevittnar vi konsekvenserna av precis det. Anledningen är att den svenska exporten av el är prissättande även för den inhemska marknaden, eftersom exportpriset avgör elpriset även för svenska hushåll och industrier. Denna anomali är ett systemfel som bidrar till prishöjningar brett över hela energi ­ marknaden. Det är också detta förhållande som behöver ändras. Genom införandet av Sverigepriser, en modell för att separera den inhemska marknaden från export ­ marknaden, kan vi normalisera priserna i Sverige samtidigt som vi solidariskt tillgängliggör normala volymer el för export till våra grannländer. Det skulle betyda att vi först prissätter den el vi konsumerar inhemskt och sedan exporterar överskottet till gällande europeiska priser. Modellen innebär att Sveriges fyra elprisområden kvarstår, för att inte äventyra industrins tillit till den billigare elen i norra Sverige, men separeras från den el som går på export. Den exporterade elen blir i praktiken ett femte elpris ­ område, ”elprisområde utland”, och inbegriper den el som är tillgänglig för export. Det skulle stabilisera det svenska elpriset kring ungefär 40 öre per kilowattimme. Det drabbar inte övriga Europa, som kan fortsätta importera el till samma pris som annars skulle gällt. Prisuppgångarna i framför allt södra Sverige utgör ett hot mot hushållens privat ­ ekonomi och industrins möjlighet att upprätthålla produktionen. Småföretagare och lantbrukare har varnat för konsekvenserna av passivitet i den rådande situationen. Vänsterpartiet vill skydda de svenska elkonsumenterna från höga elpriser genom att åtgärda grundproblemet, nämligen den dysfunktionella prissättningsmodellen. Till skillnad från förslag om kompensation till konsumenterna innebär förslaget om Sverigepriser på el att prisbilden stabiliseras permanent. Det skulle skänka efterlängtad planerbarhet för såväl hushållen som industrin. Den förra regeringens passivitet i energifrågan har hittills fått ödesdigra konsekven ­ ser. Redan i dag har företag behövt varsla personal, lägga om produktionen till nattetid, tillfälligt stoppa produktionen och se över nyinvesteringar. Konsekvenserna av fortsatt passivitet på energiområdet är ökad arbetslöshet och ekonomisk utsatthet, och efter ­ verkningarna för hela det finansiella systemet är svåröverblickbara. Regeringen bör skyndsamt återkomma med förslag på implementering av modellen för Sverigepriser på el. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Nu behöver regeringen agera på två sätt inom EU för att säkerställa en tryggad elmarknad i Sverige. Regeringen behöver dels deklarera att Sverige har för avsikt att skyndsamt implementera Sverigepriser på den svenska elmarknaden, dels initiera en samrådsprocess med övriga EU-länder i allmänhet och våra grannländer i synnerhet för att klargöra tekniska aspekter, en utbyggd elproduktion, tidsplan och andra delar av den skyndsamma implementeringen. Regeringen bör skyndsamt deklarera till EU att den avser att införa Sverigepriser på el. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Regeringen bör initiera en samrådsprocess, i enlighet med det som anförs ovan, med övriga EU-länder i syfte att implementera Sverigepriser på el. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 5 Gynna svensk förnybar energiproduktion 2017 antog en bred majoritet i Sveriges riksdag ett klimatpolitiskt ramverk, utformat för att klara politiska förändringar. Ramverket består av en klimatlag, klimatmål och ett klimatpolitiskt råd. Syftet med ramverket är att skapa en tydlig och sammanhängande klimatpolitik för att säkerställa långsiktiga förutsättningar för näringsliv och samhälle att genomföra den omställning som krävs för att Sverige ska nå sina klimatmål. Det är en nyckelkomponent för att leva upp till Parisavtalets mål, att den globala temperatur ­ ökningen ska hållas betydligt under 2 grader med sikte på att den ska stanna vid 1,5 grader. Det långsiktiga nationella klimatpolitiska målet innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2045, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Vänsterpartiet vill att målet ska nås redan 2035. För vidare läsning och förslag, se t.ex. vår motion 2023/24:2815 med anledning av skr. 2023/24:59 Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll . För att åstadkomma en snabb och omfattande klimatomställning behöver vi elektrifiera delar av samhället. När fordonsflottan ska ställas om från fossilberoende till i huvudsak el, samtidigt som tåginfrastrukturen byggs ut och industrins tillverknings ­ processer skiftar till fossilfritt, kommer tillgången på el behöva öka betydligt; i vissa scenarion förutspås användningen öka mångdubbelt gentemot i dag. Sannolikt innebär denna process den största utbyggnaden av produktion och distribution av el i modern tid i Sverige. Till skillnad från många andra länder är Sverige inte särskilt beroende av fossila energislag för att producera el. Tack vare vår vattenkraft och kärnkraft, men även i växande utsträckning vindkraft, kan vi producera fossilfri el till hushåll och företag. Sverige måste värna fossiloberoendet och bygga ut den förnyelsebara produktionen för att klara klimatomställningen. Det energislag som har störst möjlighet till snabb utbyggnad och med genomgående goda ekonomiska kalkyler är vindkraften. Såväl havsbaserad som landbaserad vindkraft har god potential att bidra till klimatomställningen. En kraftig utbyggnad av havs ­ baserad vindkraft tillsammans med en väsentligt mer utvecklad vätgasproduktion och vätgaslagringskapacitet, för att på så sätt jämna ut toppar och dalar i elförsörjningen under året, är en förutsättning för att klara elförsörjningen framöver. Samtidigt som kärnkraften förutsätter allt större investeringar för att kunna fortsätta drivas så sjunker investeringskostnaderna för vindkraft och solkraft. Vänsterpartiet vidhåller att en varsam avveckling av kärnkraften behöver mötas av en gedigen utbyggnad av förnybara energislag. Tyvärr ser utvecklingen ut att gå åt motsatt håll. Regeringen satsar på att bygga ut kärnkraften i stället för att avveckla den. Trots att alla utredningar och kalkyler visar att det är dyrt, komplicerat och riskfyllt. Dessutom med en tidsrymd som inte löser de akuta energibehoven här och nu. Det är uppenbart att det har gått prestige i frågan. Regeringen ska få fram ny kärnkraft oavsett kostnad eller nytta. Det är enorma investeringar som aviseras – 300 miljarder kronor – där skattebetalare och elanvändare får stå för slutnotan. Pengar som hade kunnat satsas på utbyggnad av förnybar energi och energieffektivisering. I motsats till regeringen har Vänsterpartiet presenterat historiska satsningar på såväl förnybar energiproduktion som investeringar i elnätet och energieffektivisering. Satsningarna på förnybar energiproduktion omfattar 50 miljarder kronor till invester ­ ingar i lokal förnybar elproduktion på 10 år, till ett konkurrenskraftigt elpris, med kravet att det ska vara till gagn för svenska hushåll och svensk industri. Det omfattar invester ­ ingar till såväl lokal förnybar elproduktion som överföringskapacitetsutbyggnad till lokal- och regionalnät samt anslutningsnoder till transmissionsnät. Vänsterpartiet vill också göra omfattande investeringar i överföringskapaciteten, främst mellan norra och södra Sverige. De 50 miljarder kronor som fördelas över en 10-årsperiod innefattar också satsningar på stamnäten för att undvika att hushåll och företag får bära kostnaden via höjda avgifter och elpriser. Den bristande elnätskapaciteten gör att det råder effektbrist på flera håll i landet. Därför behöver överföringskapaciteten snabbt byggas ut. Det görs bäst i offentlig regi. Vi är kritiska till den marknadsstyrda prissättningen av elen som gör att priset är väldigt oförutsägbart. Sedan avregleringen av elmarknaden och elnätet på 1990-talet har priserna stigit kraftigt och skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. Våra budgetsatsningar på dessa områden presenteras närmare i detalj här samt samlat i vår motion Utgiftsområde 21 Energi samt för satsningar för energieffektivisering av bostäder i vår motion Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. 5.1 Planeringsmål I regeringens proposition 2023/24:105 Energipolitikens långsiktiga inriktning gör regeringen bedömningen att Sverige behöver 300 TWh till år 2045. Däremellan ska det finnas regionala kontrollstationer, som de benämner det. Dessa kontrollstationer ska med femårsintervall – 2030, 2035, 2040, 2045 – tydliggöra behovet av el i olika geografiska områden. Vänsterpartiet anser, till skillnad från regeringen, att det behövs tydliga, siffersatta delmål: 12 TWh per år och med täta uppföljningar, gärna oftare än vart femte år och minst 70 TWh till 2030 är Vänsterpartiets ingång. Sverige behöver mer el till rimliga priser i närtid och förutsägbar tillgång till TWh. Annars riskerar vi att industrin – både inhemsk och utländsk – drar sig för att investera i den gröna omställningen. Att enbart ha siktet inställt på 2045 riskerar att medföra att viktiga investeringar och elnätsinsatser som måste göras nu skjuts på framtiden. För att industrin ska våga satsa på omställ ­ ningen behöver företagen veta att det finns tillgång till fossilfri el redan 2030. Vad som ovan anförs om siffersatta delmål med dithörande uppföljningar bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 5.2 Utländska investerares inteckningar i svensk elproduktion Samtidigt som oron stiger för en brist på förnyelsebar el säljs kraften från stora vindkraftsparker i norr till utländska företag på långtidskontrakt. Flera exempel på detta fenomen finns: Vindkraftsparken i Maevaara i Tornedalen ägs av ett tyskt försäkringsbolag och har ett avtal om att leverera el i 10 år till Google i Finland. Norsk Hydro köper el från Markbygden Ett till 2039. Elen från Önusberget har tecknats av e ‑ handelsjätten Amazon och norska Agder Energi. Företagen tecknar långsiktiga leveransavtal med företag i andra länder och är en del av hur energimarknaden fungerar. På ett mer generellt plan finns det en målkonflikt mellan energimarknad och säkerhetspolitik. Just ägarskap av samhällsviktig verksamhet är en fråga som diskuterats ganska mycket i olika nationella processer samt inom EU under senare år. Vänsterpartiet menar att just inteckningen av framtida elproduktion till företag i andra länder är en fråga som bör genomlysas både med anledning av det säkerhetspolitiska läget och utifrån det inhemska framtida behovet av el till omställningen. Regeringen bör tillsätta en elkriskommission i syfte att utreda osäkerheten i elförsörjningen med anledning av hur utländska investerares inteckningar i elproduk ­ tionen påverkar det svenska elsystemet och framtida planer på omställningen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 5.3 Svensk biogas- och biodrivmedelsproduktion Utsläppen behöver minska betydligt snabbare än vad som sker för närvarande i Sverige. De statliga investeringsstöden behöver öka för att åstadkomma de systemskiften som krävs för att nå klimatmålen. För ny teknik behöver marknaden statliga insatser i form av riskdelning och finansiering för att investera i de fossilfria lösningarna. Inte minst inom transportsektorn finns ett stort investeringsbehov i fossilfria lösningar där effekter för att nå transportsektorns klimatmål till 2030 är möjliga. Vänsterpartiet föreslår därför ett ökat riktat stöd till klimatinvesteringar jämfört med regeringens föreslagna nivåer, och utöver nuvarande Klimatklivet, för att stödja medfinansiering med denna inriktning. Genom investeringsstöd för utbyggnad av biogas och andra hållbara drivmedel stärker vi våra inhemska möjligheter att bidra till produktionen av biodrivmedel i Sverige och därmed uppnå högre grad av nationell självförsörjning av fossilfria drivmedel. Produktionen av drivmedel ska ske på ett sätt som inte minskar naturliga kolsänkor eller äventyrar den biologiska mångfalden. Våra budgetsatsningar på detta område presenteras närmare i vår motion Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård. Regeringen bör återkomma med ytterligare styrmedel för att öka den inhemska produktionen av biogas och biodrivmedel. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 6 Vindkraft Sverige har goda förutsättningar för vindkraft, inte minst eftersom vi har en lång kust där vindarna är starka. Vindkraften har vuxit kraftigt de senaste åren och producerade 34 TWh el 2024, vilket motsvarar ca 21 procent av Sveriges totala elproduktion . Vindkraften byggs ut snabbt över hela världen. I våra närliggande grannländer Tyskland och Danmark producerar vindkraften mer i procent än Sverige, vilket visar på tillväxt ­ potentialen och att det är fullt realistiskt även för Sverige att bygga ut vindkraften i en mycket högre takt än i dag. Vindkraften behöver byggas ut för omställning av industri och transportsektor. Elen spelar en avgörande roll i klimatomställningen och givet det framtida ökande behovet av förnybar elproduktion till ett rimligt pris är vindkraften det bästa sättet att bygga ut säker, snabb och förnybar energiproduktion. Vi behöver dessa satsningar på förnybar energiproduktion nu för att genomföra klimatomställningen i tid. 6.1 Vindkraftens närområdesersättning En kraftig utbyggnad av både land- och havsbaserad vindkraft i hela landet är det snabbaste sättet att bygga ut Sveriges elproduktion. Behovet av nyetablering av vindkraft är mycket stort samtidigt som det ofta möter ett lokalt motstånd. Vindkraften väcker många känslor för och emot samtidigt som den är vår stora möjlighet att producera stora mängder ren energi. På vattenkraftssidan finns en närområdesersättning, även kallad bygdepeng, som utgår till vattenkraftskommuner och som används till upprustning av lokaler m.m. Denna ersättning regleras i en förordning. På vindkraftssidan har en närområdesersättning uppstått som ett krav från olika kommuner, men den är inte obligatorisk, summan är förhandlingsbar och många bolag som gått med på att betala fullföljer inte uppdraget över tid, vilket gör att den lämnar mer att önska. I dag är det Sveriges lands- och glesbygd som håller uppe Sveriges vindkraft. Dessa borde få en skälig ersättning för detta. Vänsterpartiet menar att den s.k. bygdepengen, eller närområdesersättningen, måste utvecklas. Närområdesersättningens problem i dag är att den är frivillig och förhandlingsbar och endast går till närområdet genom organisationer (ofta byalag) och inte till hela kommunen. Vänsterpartiet vill öka acceptansen för vindkraft genom att lagstifta om en produktionsbaserad ekonomisk ersättning som går till de lokalsamhällen där vindkraft byggs. Det behövs bättre incitament för utbyggnad av vindkraft, både land- och havsbaserad, genom att gynna den kommun och de boende i närområdet där vindkraften ska byggas. Vänsterpartiet menar därför att det i närtid behövs snabba åtgärder för att skapa bättre incitament för kommuner som säger ja till etablering av vindkraft. För att möjliggöra en snabb utbyggnad av vindkraft där de som berörs även får ekonomisk kompensation behöver ett förslag skyndsamt läggas till riksdagen. Ett sätt är att lagstifta om en vindkraftspeng där en del av varje producerad kWh vid vindkraftsetablering går till den kommun där vindkraften byggs. Vänsterpartiet föreslår därför att regeringen skyndsamt bör utforma ett förslag om en lagstadgad vindkrafts ­ peng där en andel av varje producerad kWh av vindkraften gynnar både kommunen och de boende i närområdet där vindkraften etableras. Regeringen bör skyndsamt återkomma med lagförslag om en lagstadgad, obligatorisk produktionsbaserad ekonomisk ersättning för vindkraft där en andel går till den kommun där vindkraft byggs. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 6.2 Avskaffa det kommunala vetot mot vindkraft Kommunerna har i dag i praktiken vetorätt mot vindkraft. Detta genom att en kommun som är negativt inställd till vindkraft helt enkelt kan låta bli att ta upp sådana ärenden och därmed helt bromsa utbyggnaden. Formerna för kommunernas inflytande på vindkraftssidan måste därför förändras, och kravet på tillstyrkande bör tas bort. Kommunerna bör dock på ett tidigt stadium involveras och vara med i processen. Det är även viktigt att upprätthålla höga krav på en rättssäker prövning med hänsyn till människors hälsa och miljön. Kommunernas åsikt ska väga tungt, men i ett läge där Sverige på energiområdet ska gå från fossil energi och kärnkraftsenergi till förnybar energi är ett kommunalt veto orimligt. Möjligheten till kommunalt veto mot vindkraft bör avskaffas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 6.3 Anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft Trots att det finns en stor potential för havsbaserad vindkraft i Sverige håller byggandet först nu på att ta fart. Den havsbaserade vindkraften finns främst i dag i södra Sverige. Förutom de uppenbara klimatvinsterna ger havsbaserad vindkraft dessutom fler jobb i Sverige, eftersom mycket arbete måste utföras på plats. En utbyggd havsbaserad vindkraft i södra Sverige skulle också minska belastningen på överföringskapaciteten från de norra till de södra delarna av landet. Även om både bygg- och driftskostnaderna är höga för havsbaserad vindkraft är årsproduktionen betydligt högre. En stor del av kostnaden kan härledas till nät ­ anslutningen. Energikommissionen liksom den energipolitiska överenskommelsen menar att anslutningsavgifterna till stamnätet för havsbaserad vindkraft bör slopas. Vänsterpartiet är positivt till detta, även om det krävs ytterligare åtgärder för att främja verksamheten. Anslutningsavgiften är kostnaden för att dra elen från vindkraftverkens kraftstation och sammankoppla den med det gemensamma elnätet. I dag står elproducenterna för den kostnaden, men ett annat alternativ är att Svenska kraftnät står för kostnaden. Detta skulle öka möjligheterna till investeringar och vara en tydlig satsning mot mer havsbaserad vindkraft. Den högerkonservativa regeringen har dessvärre i det s.k. Tidöavtalet preciserat att den inte avser att avskaffa anslutningsavgiften för den havsbaserade vindkraften, vilket kommer att förhindra snabb utbyggnad av fossilfri elproduktion. Därmed försvåras och fördröjs elektrifieringen av såväl transport- som industrisektorn genom minskad elproduktion och de klimatpolitiska målen blir svårare att nå. Regeringen bör återkomma med en redogörelse för hur man går till väga för att avskaffa anslutningsavgiften för havsbaserad vindkraft. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 6.4 Underlätta byggandet av havsbaserad vindkraft I dag kan Försvarsmakten sätta stopp för planerade byggen av såväl havs- som landbaserad vindkraft om man upplever att de inkräktar på vad man använder som militärt övningsområde. Genom en s.k. hinderremiss ger Försvarsmakten redan tidigt i processen för nya vindkraftsprojekt ett preliminärt yttrande. Det tidiga ställnings ­ tagandet genom hinderremisser är oerhört betydelsefullt för om vindkraftsaktörer ska våga ta risken att gå vidare med formella tillståndsansökningar och är en av de första aktiviteterna inför en tillståndsansökan inför utbyggnad av snabbyggd förnybar energi, som industrin ropar efter. Ett exempel är vindkraftsparken Blekinge Offshore i Hanöbukten. Vänsterpartiet menar att det måste vara fullt möjligt att både bygga ut den havsbaserade vindkraften där förutsättningarna är som bäst och ge Försvarsmakten rimliga förutsättningar för övningsverksamhet. När sådana här knutar uppstår där en myndighet helt kan sätta stopp för en viktig utbyggnad av förnybar energi måste regeringen ta ansvar för att hitta en framåtsyftande lösning. Regeringen bör uppdra åt Försvarsmakten att återkomma med ett underlag för hur övningsverksamheten kan organiseras utan att utgöra ett hinder för byggandet av havsbaserad vindkraft på lång sikt. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 6.5 En ny kabel till Gotland För att klara övergången till en helt förnybar energiproduktion måste produktionen i södra Sverige öka. Det finns i dag en underproduktion i södra Sverige och en överföringsproblematik från norra Sverige som sätter stopp för omläggning av energisystem. En viktig del i att avhjälpa detta är att använda de resurser som finns vid och runt Gotland. I dag är det inte möjligt att bygga ut vindkraften där då kablarna som ligger till stamnätet inte klarar en större produktion. Cementa, en av Sveriges i dag största utsläppare, har sitt säte på Gotland. Byggandet av Gotlandskabeln möjliggör för Cementa att ställa om till eldrift. Detta skulle vara ett viktigt steg i att minska utsläppen från svensk industri. Cementa menar att för att lyckas med en ekonomiskt genomförbar omställning till en elektrifierad cementtillverkning integrerat i ett starkt fossilfritt kraftnät kommer stora ansträngningar av företag, myndigheter och samhälle att krävas. Gotlandskabeln är en del i det arbetet. Redan 2009 beslutades det om att en tredje kabel skulle byggas, men det stoppades senare av Svenska kraftnät då man ansåg att det blev för dyrt. Detta arbete måste upptas och slutföras. Regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att skyndsamt bygga den s.k. Gotlandskabeln. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 7 Förnybar vätgas Vårt samhälle står inför en gigantisk omställning när energisystemet ställs om till förnybar elproduktion. Elbehovet väntas öka kraftigt när olika samhällssektorer, t.ex. industrier och transporter, elektrifieras. Eftersom produktionen av förnybar energi är väderberoende kommer det i framtiden att finnas stora behov av energilagring för att uppnå en bra effektbalans. Energilagring är fortfarande en utmaning, och där kommer vätgas att spela en viktig roll i framtiden. Med andra ord: att skapa förutsättningar för ökad användning av vätgas och elektrobränslen är att skapa förutsättningar för omställningen till ett fossilfritt samhälle. Vätgas har en rad olika användningsområden. Den används i dag storskaligt bl.a. inom kemiindustrin. Den kan också användas t.ex. i tillverkning av förnybara elektrobränslen och fossilfri mineralgödsel. Det mest omtalade användningsområdet i dag är tillverkningen av fossilfritt stål som blir en viktig exportvara i framtiden. Vätgas är i sig inte lika med förnybar energi. Vätgas kan framställas med både fossil och fossilfri energi, och i dagsläget är den globala vätgasproduktionen mest fossil. Den förnybara vätgasen kan framställas antingen från reformering av biomassa eller biogas eller genom elektrolys som separerar väte ur vatten med hjälp av förnybar el. Det är det senare som är det intressanta för ett förnybart energisystem. Vätgas kan t.ex. produceras när det blåser mycket, elproduktionen är större än behovet och elpriset lågt. Energin kan sedan lagras i vätgas och användas i bränsleceller som förvandlar den till el när det blåser mindre, elproduktionen är lägre än behovet och elpriset högt. Bränsleceller kan t.ex. användas i elfordon i stället för batterier. Där är potentialen störst inom tunga transporter. Nackdelen med vätgasfordon är de stora energiförluster som omvandlingen av el till vätgas och tillbaka till el innebär. Både vätgasens framställning och användning förutsätter att det finns relevant infrastruktur. För framställning är det viktigt att planera in vätgasframställning i samband med investeringar i förnybar energiproduktion, och lagringskapacitet är viktig att säkerställa när vätgasframställning planeras. För att använda bränslecellsdrivna fordon krävs ett nätverk av vätgasstationer. Systemperspektivet är viktigt vid utveckling av vätgasbaserade lösningar. Till exempel vid vätgasframställning med elektrolys frigörs värmeenergi som med rätt system kan användas i uppvärmning av närliggande fastigheter eller i kommunalt fjärrvärmenät. Smart planering där olika aktörer samverkar behövs för att kunna utnyttja de synergieffekter som ett förnybart energisystem med vätgas kan erbjuda. 7.1 Investeringar i förnybar vätgasproduktion Det pågår ett intensivt strategi- och utvecklingsarbete kring vätgas. Fossilfritt Sverige har tagit fram en vätgasstrategi utifrån de berörda branschernas utgångspunkter. Därtill har Energimyndigheten tagit fram en nationell vätgasstrategi som rapporterades i november 2021. Vänsterpartiet välkomnar detta viktiga arbete. Vänsterpartiet vill att utbyggnaden av vätgasproduktion sker på ett sätt som är bra för hela samhället och att det offentliga tar ansvar för systemperspektivet. Vätgasinvester ­ ingarna bör stimuleras där de behövs mest och inte endast där marknaden ser största möjligheter till vinstmaximering. Ansvarsfördelningen kring vätgas mellan olika myndigheter bör förtydligas och det är välkommet med forskning på området som tydliggör vad som ger samhälls- och klimatnytta. Vätgassatsningarna bör gynna hela landet. Regeringen bör återkomma med förslag på hur vätgasproduktion, energilagring i vätgas och distribution av vätgas kan organiseras för bästa möjliga samhälls- och klimatnytta i hela landet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Regeringen bör återkomma med ett förslag på långsiktig finansiering av forskning och innovation om vätgas och dess användning i olika samhällssektorer. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Troligtvis kommer vissa vätgassatsningar att behöva olika former av statligt stöd eller statliga investeringar, t.ex. via kreditgarantier . Regeringen bör återkomma med förslag på hur staten kan ge stöd till eller finansiera vätgasinvesteringar i hela landet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Eftersom vätgas kan framställas med hjälp av både fossil och förnybar energi är det viktigt att rikta statliga stöd och EU-stöd på vätgas som framställs med förnybar energi. Detta är särskilt viktigt vid EU-stöd då många EU-länder fortfarande har en stor andel el av fossilt ursprung i sin energimix. Regeringen bör verka för att vätgasproduktionen inom EU ska vara förnybar och att EU-stöd endast ska gå till förnybar produktion. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 7.2 Energilagring i vätgas Energilagring är av avgörande betydelse för hur förnybar energi ska kunna användas till fullo. I dag kan vattenkraften justeras mot efterfrågan för energi, men sol- och vindkraft är mer beroende av naturen och samlar energi när naturresurserna ger. Detta innebär att behovet av att kunna lagra energin från t.ex. vindkraft till de dagar då mindre energi produceras men efterfrågan är högre kommer att vara avgörande. Det råder inte brist på förnybar energi, utan det handlar snarare om att kunna reglera energins utflöde. Ledningarna måste klara av att leverera när det behövs och möjligheten att lagra energi måste öka. Energilagring kan göras på olika sätt. En väg är batterier, en annan är att göra t.ex. vätgas av elöverskottet för att utvinna energi ur vid ett senare tillfälle. Sverige ligger tämligen bra till ur energilagringssynpunkt då vattenkraften är en så betydande del av elproduktionen. Problemet är de flaskhalsar mellan norra och södra Sverige som tidigare redogjorts för. Än har inget av dessa system för energilagring visat sig helt effektivt och mer forskning behövs på området. Då vätgas är en väg som visat sig effektiv för energilagring vill Vänsterpartiet att Vattenfall får i uppdrag att utveckla energilagring i vätgas i samband med sina investeringar i förnybar energi, i synnerhet vid utbyggnad av vindkraft. Regeringen bör ge Vattenfall i uppdrag att utveckla energilagring i vätgas i samband med investeringar i förnybar energi. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 7.3 Kritiska mineraler Både energilagringen och byggandet av förnybar energiproduktion såsom solceller och vindkraft är beroende av olika mineraler. I och med detta ser man hur behovet av vissa metaller och mineraler ökar avsevärt. För att kunna tillverka s.k. permanenta magneter, som används framför allt till vindkraftverk och elektriska fordon, behövs neodym (Nd) och praseodym (Pr). Båda är exempel på sällsynta jordartsmetaller. Man ser också hur behovet av kobolt och litium ökar snabbt. Målet är att dessa mineraler i framtiden i hög utsträckning ska kunna komma ur ett cirkulärt system där de framför allt återvinns. Dock är vi inte där och därför behöver det ses över hur brytningen av dessa kan ske på ett hållbart sätt och med bra villkor för de som arbetar med brytningen. Sveriges geologiska undersökning (SGU) har diskuterat hur en ökad brytning i Europa skulle kunna komma till stånd, men det behöver också ses över vilka av dessa kritiska mineraler som kan brytas i Sverige och hur. För vidare läsning se motionen V371 Industri- och landsbygdspolitik. 8 Vattenkraft Vattenkraften är vår största förnybara energikälla och mycket viktig för svensk elproduktion. Den kan fungera som reservkraft för andra mindre reglerbara elproduktionsslag som sol och vind. Dock kan den också ha stor påverkan på ekologiska system och behöver därför också bli bättre. Ett normalt år produceras nästan 70 TWh i svenska vattenkraftverk, vilket motsvarar ca 45 procent av den totala elproduktionen. Det finns ca 2 000 vattenkraftverk i Sverige, men de flesta är små med effekter på bara några tiotal eller hundratal kW. Drygt 200 verk är större och av dem har ungefär 50 stycken en effekt på över 100 MW. Den största delen av energin produceras i norra Sverige eftersom det där finns större vattendrag och älvar med högre fallhöjder och bättre förutsättningar. Vi behöver vattenkraften om vi ska kunna begränsa koldioxidutsläppen inom svensk energiproduktion. Vattenkraften står för en stor del av den förnybara elproduktionen, och den utgör även en resurs för att reglera variationerna över dygn och år i produktionen av sol- och vindenergi. El kan i dagsläget inte lagras i någon större utsträckning. Det kan däremot vatten, vilket ger Sverige goda förutsättningar för en jämn elproduktion året om. Genom att lagra vatten i stora magasin som fylls på av snösmältning och regn under året kan man under vintern, när efterfrågan på energi är som störst, successivt släppa iväg den mängd vatten som efterfrågas. Vattenkraften spelar därmed en stor roll för effektbalansen. I takt med att sol- och vindenergins andel av elproduktionen ökar blir också behovet av att använda vattenkraften som reglerkraft större. Att klimatet förändras och att artrikedomen minskar är två olika miljöproblem. Vattenkraften är en del av lösningen på det ena problemet, men samtidigt en bidragande orsak till det andra. Vänsterpartiet är positivt till att vattenverksamheten prövas enligt miljöbalken. Vi har länge föreslagit åtgärder för att fler vandringsvägar ska byggas och för att utarmningen av biologisk mångfald ska bromsas. Vi välkomnar därför förslag för en mer ekologiskt hållbar vattenkraft. Vi är kritiska till att regeringen har pausat prövningen av vattenkraftens miljövillkor. 8.1 Ersättning till berörda kommuner Vattenkraften genererar enorma summor. Trots det kommer en mycket liten del kommunerna till del. Norge har valt en annan modell där kommunerna får en betydligt högre summa för den exploatering vattenkraften innebär. Regeringen har i och med den energipolitiska överenskommelsen i stället valt att sänka fastighetsskatten på vattenkraft till 0,5 procent, och man har ingen annan lösning på att återföra pengar till kommunerna mer än genom närområdesersättningen, även kallad bygdepengen. Vänsterpartiet förstår behoven av investeringar i ny teknik och åtgärder för att öka effekten. Vi menar dock att det finns bättre sätt än genom den föreslagna skattesänkningen. Vi vill att en större del av kraftbolagens vinster ska återföras till de kommuner där vattenkraften finns. Det krävs omedelbara utredningsinsatser för att få ett sådant system på plats. Att se till att mer av naturresursernas värden stannar kvar där de utvinns är mycket värdefullt för de som bor i bygden. Regeringen bör återkomma med ett förslag på hur en större del av vattenkraftens vinster ska komma de berörda kommunerna till del. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 9 Solenergi Solenergi står för en aldrig sinande energikälla och dess effektivitet har under kort tid ökat markant. Sverige har tämligen bra förutsättningar för solenergi då solcellerna mår bra av ett lite kyligare klimat och soltimmarna är jämförbara med Tyskland. I dag står solel för bara en knapp procent av Sveriges elproduktion (drygt 1 TWh), men dess potential är betydligt större i takt med sjunkande priser. I Danmark står solelen för 3 procent och i Tyskland för 10 procent. Naturskyddsföreningen menar att det inte är omöjligt att solenergi kan stå för ca 10 procent av Sveriges totala energiförbrukning till 2030, och det blir därför också en viktig del på vägen mot ett förnybart energisystem. Vänsterpartiet ser stora möjligheter till en kraftfull utbyggnad av solel i Sverige. Vi vill dock poängtera att det krävs en politisk vilja och handlingskraft för att öka produk ­ tionen av solenergi. Det är ingenting som kan lämnas åt marknaden att sköta. Vi tror att den största potentialen finns i att bygga på redan befintliga byggnader, exempelvis tak till offentliga byggnader, industrilokaler, lager och förstås privatbostäder. En ökad byggnadsintegrering av solceller kan också bidra till att minska materialåtgången, vilket är positivt både ur ett kostnadsperspektiv och av klimatskäl. Det är naturligtvis varken möjligt eller kanske ens önskvärt att täcka all byggnadsyta med solceller, men förut ­ sättningarna för att öka mängden svensk solel är betydligt större än vad som i dag nyttjas. Solenergi har den fördelen att det kan gå fort att skapa en större produktion. Det finns ett investeringsstöd för privatpersoner som vill montera solceller och solpaneler och därav bli mikroproducenter av solenergi. Vänsterpartiet var med och drev igenom investeringsstödets höjning i samarbete med regeringen under förra mandatperioden och vi menar att stödet har haft mycket bra utfall. Vi menar därför att det är viktigt att stödet fortsätter att finnas så länge det är effektivt. Vänsterpartiets satsningar på förnybar energiproduktion omfattar 50 miljarder kronor till investeringar i lokal förnybar elproduktion på 10 år, till ett konkurrenskraftigt elpris, med kravet att det ska vara till gagn för svenska hushåll och svensk industri. Det omfattar investeringar till såväl lokal förnybar elproduktion som överföringskapacitets ­ utbyggnad till lokal- och regionalnät samt anslutningsnoder till transmissionsnät. Våra budgetsatsningar på dessa områden presenteras närmare i detalj här samt samlat i vår motion Utgiftsområde 21 Energi. 9.1 Skapa nationella planeringsmål I Sverige finns inte något klart planeringsmål för solceller och Energimyndigheten har heller inte fått något särskilt uppdrag att ta fram ett sådant i sin strategi. Om det inte finns något uppsatt mål försvåras ambitionshöjningar. Vänsterpartiet vill se en kraftfull utbyggnad av solenergin även i Sverige. Vi vill ha mer ren energi och nya gröna jobb. För detta krävs i det korta perspektivet öronmärkta stöd och på längre sikt långsiktiga styrmedel. Med planeringsmål får branschen och hushållen en tydlig signal om att solenergi är värt att satsa på. Regeringen bör inrätta nationella planeringsmål för solel och solvärme. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 9.2 Energigemenskaper En energigemenskap innebär att man kopplar samman närliggande byggnader i ett mindre system där man kan producera, dela, återvinna och lagra energi. Man delar el med varandra, kort uttryckt. Energigemenskaper ger stora möjligheter till energi ­ effektivisering och kan minska användandet av fossila energislag och dessutom minska elräkningen för de inblandade. De vinster som energigemenskaper kan skapa över ­ skrider med råge kostnaden som staten får i form av minskade elskatter. I februari 2024 gav regeringen Energimyndigheten i uppdrag att utreda förutsättningarna för att bilda och bedriva verksamhet ”i gemenskaper för förnybar energi och medborgarenergigemenskaper”. Detta som ett led och en del av Sveriges övergång till ett hållbart och robust energisystem. Vänsterpartiet välkomnar detta initiativ och ser fram emot att ta del av Energi ­ myndighetens slutsatser. 10 Kraftnät Det svenska elnätet är uppbyggt av tre olika nivåer: lokala elnät, regionala elnät och stamnät. De flesta elanvändare är anslutna till ett lokalt elnät, som i sin tur är anslutet till ett regionalt elnät. De regionala elnäten är i sin tur anslutna till stamnätet. Stamnätet ägs av staten och förvaltas av Svenska kraftnät. Regionnäten och lokalnäten förvaltas i stället via s.k. koncession, dvs. att staten gett en aktör möjlighet att driva, underhålla och förvalta nätet. Regionnäten ägs till största delen av tre bolag: Eon, Vattenfall och Ellevio. Det finns ungefär 160 lokala elnäts ­ företag i Sverige, men hur stora områden de hanterar varierar stort. En del mindre företag förvaltar bara några kilometer ledning, medan andra äger tusentals mil. 10.1 Gemensamt ägande för gemensam nytta Elproduktionen behöver ses som en del av samhällets infrastruktur, som vi gemensamt bygger upp utifrån samhälleliga mål. För Vänsterpartiet är det väsentligt att elnätet är ägt av samhället genom exempelvis stat eller kommun. Den tekniska energi ­ omställningen av energisystemet, med exempelvis småskalig energiproduktion, förändrar ägande- och produktionsstrukturerna så att framtidens energikonsumenter samtidigt är framtidens energiproducenter. Därför behöver nätet som länkar dem samman ägas av det offentliga och inte begränsas av privata ägarintressen. Den avreglering som gjordes har inte lett till vare sig lägre priser eller större trygghet för konsumenterna, tvärtom. Det är tydligt att elmarknaden behöver göras om i grunden. Regeringen bör utreda möjligheten att göra det svenska elnätet samhällsägt. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. 10.2 Öka överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige Utbyggnaden av stamnätet för el i Sverige är kraftigt eftersatt och stora delar av det existerande nätet behöver förnyas. I dag finns ett stort problem med flaskhalsar i överföringen av elen till konsumenterna genom elnäten. En bristande överförings ­ kapacitet mellan prisområde 2 och 3 innebär att vi varken fullt ut kan nyttja energin från våra älvar eller den lagringskapacitet som vattenkraften bär på. Det innebär att överskottet från de norra delarna av landet inte kan komma de södra delarna till nytta i tillräcklig omfattning. Detta leder till att prisskillnaderna i landet, som redan är höga p.g.a. den privatiserade elnätsmarknaden, blir ännu större. I dag kan en villaägare åtnjuta 10 000 kronor lägre kostnader i jämförelse med de som har de högsta avgifterna. I takt med att nya vindkraftverk ansluts till nätet förvärras dagens problem. Särskilt bekymmersamt är att dagens elnät inte räcker till för att utbyggnaden av vindkraftsel i norra Sverige ska komma hela landet till del. Ofta är det lättare att få tillstånd för utbyggnad av vindkraftverk i de norra delarna av landet. För att öka elproduktionen i södra Sverige är både slopandet av det kommunala vetot och utbyggnaden av havs ­ baserad vindkraft med vätgaslagring i nära anslutning, väsentliga. Det är dock av största vikt att nätkapaciteten byggs ut så att elen kan överföras till södra Sverige, där elproduktionen är lägre än elförbrukningen. Vänsterpartiet vill genomföra historiska satsningar på investeringar i överföring ­ skapacitet, främst mellan norra och södra Sverige. Vänsterpartiet föreslår en satsning på 50 miljarder kronor under en tioårsperiod på stamnäten för att undvika att hushåll och företag får bära kostnaden via höjda avgifter. Den bristande elnätskapaciteten gör att det råder effektbrist på flera håll i landet. Därför behöver överföringskapaciteten snabbt byggas ut. Det görs bäst i offentlig regi. Vi är kritiska till den marknadsstyrda pris ­ sättningen av elen som gör att priset är väldigt oförutsägbart. Sedan avregleringen av elmarknaden och elnätet på 1990-talet har priserna stigit kraftigt och skillnaderna är stora mellan olika delar av landet. Våra budgetsatsningar på dessa områden presenteras närmare i detalj här samt samlat i vår motion Utgiftsområde 21 Energi. Regeringen bör uppdra åt Svenska kraftnät att prioritera de planerade förstärk ­ ningarna av stamnätet. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Vidare måste tillståndsprocessen för stamnätskoncessioner snabbas på. I dag tar tillståndsprocessen för stamnätet orimligt lång tid. Flaskhalsarna i elnätet och den långsamma tillståndsgivningen är två av de stora problemen med svenska elnät i dag. Det behövs gemensamma riktlinjer för länsstyrelserna för deras insatser i tillstånds ­ processen för stamnät och det behövs ett tydligt uttalat mål om att tillståndsprocesserna måste gå snabbare. 11 Energieffektivisering Den renaste energin är den som inte används. Behovet av el och en hållbar energi ­ produktion kommer alltid att finnas. Däremot är det både möjligt och nödvändigt att ställa om till en mer effektiv energianvändning. Genom ny teknik och energibesparing kan Sverige göra betydande energieffektiviseringar. Hur omfattande utbyggnaden av förnybara energikällor behöver vara är avhängigt hur stora energibesparingar och energieffektiviseringar som kan ske i samhället. Omställningen av fossila bränslen till förnybar energi och övergången till att i möjligaste mån elektrifiera industrin och transportsektorn kommer att öka elbehovet. Även om vi i dag har ett elöverskott i Sverige är det viktigt att energieffektiviseringen sker i en så pass hög takt att vi klarar ett ökat behov av el i nya sektorer. Den gjorda energiöverenskommelsen innebär i förlängningen en målsättning om att Sverige 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Vänsterpartiet välkomnar ett sådant mål men understryker att det måste till verkningsfulla åtgärder för att det inte ska bli bara tomma ord. Det har ännu inte presenterats en sammanhållen planering angående denna målsättning. Vänsterpartiet menar att det nu behövs handling i frågan. Våra budget ­ satsningar för energieffektivisering av bostäder finns närmare beskrivna i motionen Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Regeringen bör återkomma med en nationell plan för energibesparing och energi ­ effektivisering. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. Birger Lahti (V) Lorena Delgado Varas (V) Ida Gabrielsson (V) Malcolm Momodou Jallow (V) Ilona Szatmári Waldau (V) Ciczie Weidby (V)