Motion till riksdagen 2023/24:2893 av Daniel Helldén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2023/24:100 2024 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Det ekonomiska läget 2.1 Sverige befinner sig i en lågkonjunktur Kostnadsökningar har slagit hårt mot svenska hushåll Lägre reallöner och högre vinstandel Ojämlikheten i Sverige har ökat Fossil kostnadschock satte fart på inflationen Högre arbetslöshet och lägre aktivitet i ekonomin Kraftigt fall i bostadsbyggandet Utvecklingen i omvärlden ett orosmoln 2.2 Inflationen sjunker som väntat Inflationen sjunker under målnivån under 2024 Inflationen sjunker inte bara i Sverige Räntesänkningar att vänta Klimatkris och extremväder leder till prischocker 2.3 Ökande utsläpp av växthusgaser och ohållbart nyttjande av naturresurser Utsläppen av växthusgaser i Sverige ökar Ohållbart nyttjande av naturresurser globalt Sverige når inte målet om en god hushållning med naturresurser Kris för biologisk mångfald 2.4 Mått på välstånd 2.5 Offentliga finanser Den offentliga skulden är mycket låg Stora investeringsbehov i en rättvis omställning Statens andel av den offentliga skulden har minskat och kommunsektorns ökat Besparingar inom vård och skola 3 Inriktningen för den ekonomiska politiken 3.1 Politik för en rättvis grön omställning 3.2 De finans- och klimatpolitiska ramverken Det klimatpolitiska ramverket och klimatmålen Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket måste klimatsäkras En offentlig investeringsbudget för en rättvis omställning 3.3 En cirkulär ekonomi inom planetens gränser Inför ett mål för cirkulär ekonomi Utveckla arbetet med välståndsmått 3.4 Stopp för automatiska nedskärningar i välfärd och familjepolitik Statsbidragen till kommuner och regioner bör värdesäkras Värdesäkra barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag 4 Förslag för innevarande år 4.1 En rättvis omställning 4.1.1 Minska utsläppen och körkostnaden för landsbygdsbilister 4.1.2 Satsa på svenska bönder 4.1.3 Låt inte byggkrisen stoppa industrins omställning 4.1.4 Investera i järnväg i stället för flyg 4.1.5 Helt fel att skära ned på arbetsmarknadspolitiken 4.2 Rädda våra hav och skogar 4.2.1 Sveriges natur måste värnas 4.2.2 Fisk och hav 4.3 Trygghet, stärkta barnfamiljer och välfärd 4.3.1 Vården behöver mer resurser 4.3.2 Återställare av barnbidraget 4.3.3 Stärk skolan och det förebyggandet arbetet 4.3.4 Mäns våld mot kvinnor 4.3.5 Nej till nedskärning på Brottsförebyggande rådet 4.4 Stärk civilsamhället och demokratin 4.4.1 Demokratipaket 4.4.2 En värdefull fritid för barn och unga 4.5 Finansiering och övriga förslag 4.5.1 Skatt på bankers övervinster 4.5.2 Dubblerad flygskatt 4.5.3 Satsning på djurfri forskning – återställ medel till 3R-centret 4.5.4 Satsning på distriktsveterinärer 4.5.5 Nej till neddragning på psykiatri 4.5.6 Nej till mer pengar till Regeringskansliet för försvagad kronkurs Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 1 Inledning I höstas lade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna fram en framtidsfientlig budget för Sverige. De lade en nedskärningsbudget för välfärden och satsade mer på klimatförstörande åtgärder än på åtgärder som främjar omställningen. Man gjorde det i ett läge där stora satsningar behövs i klimatomställningen och välfärden och till familjer som går på knäna i det nya Dyrsverige. I den vårbudget de nu lagt på riksdagens bord fortsätter Tidöpartierna på den inslagna vägen. Vi befinner oss i en tid med stora samhällsutmaningar. Klimatkrisen och förlusten av biologisk mångfald skakar grundförutsättningarna för trygghet, frihet och ekonomisk utveckling. Sverige befinner sig i ett svårt läge i en orolig omvärld. Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina kastade Europa och Sverige in i en kostnadskris som drabbade hushållen, företagen och välfärden. Kostnadsökningar som fortfarande innebär att det mesta nu är betydligt dyrare än för något år sedan. Samtidigt fortsätter EU och Sveriges kraftigt ökade fossila subventioner, som svar på höga drivmedelspriser, att generera inkomster till den ryska krigskassan. Vi behöver en kraftfull ekonomisk politik och ett tydligt klimatpolitiskt ledarskap. I stället för att lägga fram en budget för rättvis omställning och välfärd driver regeringen och SD en politik som ökar utsläppen och skapar växande vårdköer. Sverige har allt att tjäna på att vara ledande i den gröna omställningen och investera i den infrastruktur och den teknik som kommer att ligga till grund för Sveriges framtida välstånd. Vi måste våga satsa på en rättvis omställning, med mer investeringar i den gröna omställningen, hållbara transporter och infrastruktur, en stark välfärd och en fungerande skola som ger varje barn det de behöver för att lära, utvecklas och slippa hamna i gängens klor. EU och Sveriges beroende av fossila bränslen betalar för Putins anfallskrig mot Ukraina. Att bryta det fossilberoendet så fort som möjligt är avgörande för att strypa Rysslands krigskassa, men också för att skydda hushållen, välfärden och företagen från framtida kostnadschocker till följd av skenande bränslepriser. För att Sverige ska ta till vara den möjlighet som den gröna omställningen erbjuder måste den vara rättvis och bygga ett samhälle som håller ihop. Ett samhälle som är till för alla – inte bara för några få. Det samhällsbygget kommer inte att ske av sig självt – och tyvärr kommer det inte heller att ske med hjälp av den nuvarande regeringens politik – snarare tvärtom. I en tid när vårt gemensamma behövs mer än någonsin är det välfärden och jämlikheten som får stryka på foten när regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna gör sina budgetprioriteringar. Tyvärr bryter inte regeringen den trenden nu heller. Regeringen har med den här vårbudgeten försuttit ytterligare ett tillfälle att bygga Sverige starkare. Försuttit ett tillfälle att sänka utsläppen, rädda den biologiska mång ­ falden samt stärka välfärden och ekonomin för Sveriges barnfamiljer. Vi i Miljöpartiet lade i höstas fram en budgetmotion som skulle tackla våra gemensamma utmaningar. Hade den blivit verklighet så hade Sverige befunnit sig i ett bättre, starkare läge. I denna vårmotion presenterar vi förslag som vi menar behövs för att bygga ett starkare och mer rättvist Sverige under innevarande år. 2 Det ekonomiska läget 2.1 Sverige befinner sig i en lågkonjunktur Kostnadsökningar har slagit hårt mot svenska hushåll Snabbt ökande priser och räntor har slagit hårt mot svenska hushåll under de senaste åren. Många hushåll möter en mycket tuff ekonomisk situation där priset på nödvändig ­ heter har ökat kraftigt. Flera känner nu av effekterna av högre kostnader på nödvändig ­ heter som boende och mat. Ekonomiska stöd som barnbidrag, bostadsbidrag och underhållsstöd är viktiga för att många barnfamiljer ska få ihop sin ekonomi. Barn ­ bidraget har inte höjts sedan 2018 och dess värde har sedan dess urholkats kraftigt. Omräknat till den prisnivå som gällde 2018 har barnbidragets värde minskat med över 270 kronor i månaden. Det innebär för en tvåbarnsfamilj att barnbidragets värde urholkats med mer än 6 550 kronor om året. Källa: KPI via SCB. [1] Enligt beräkningar från Länsförsäkringar har kostnaderna för en familj med två vuxna och två barn ökat med 110 000 kronor mellan 2021 och 2023. [2] Flera civilsamhälles ­ organisationer har larmat om att många barnhushåll haft och har en mycket tuff ekonomisk situation. En undersökning utförd på uppdrag av Röda Korset, Majblomman och Hyresgästföreningen visar att fyra av tio ensamstående föräldrar har behövt låna pengar för att betala grundläggande utgifter de senaste sex månaderna. [3] Den förhöjda prisnivån kommer att kvarstå även framöver när inflationen är klart lägre. En lägre inflation innebär inte att prisnivån sjunker och att hushållen automatiskt får det bättre. Det kommer fortsatt att finnas behov av att stötta de hushåll som har det tufft ekonomiskt. Lägre reallöner och högre vinstandel Reallönerna har sjunkit kraftigt under de senaste åren. Tills nyligen ökade priserna snabbare än lönerna. Svenska löntagare har tappat tio års löneutveckling efter den fossila kostnadschocken. Källa: Medlingsinstitutet. Att reallönerna sjunker efter en fossil kostnadschock är i sig ingen överraskning då prisökningar under en period överstiger löneökningarna. Något som däremot är anmärkningsvärt är hur kostnaderna har fördelats. Samtidigt som reallönerna har sjunkit kraftigt ligger näringslivets vinstandel på historiskt höga nivåer. Bankerna har gjort rekordvinster i takt med att skillnaden mellan bolåneräntor och sparräntor har ökat. En viktig anledning till att bankerna kunnat göra dessa vinster är att konkurrensen på bolånemarknaden är bristfällig. Den svenska bolånemarknaden är koncentrerad och de fem största aktörernas marknadsandel uppgår till 80 procent. [4] En större konkurrens på bolånemarknaden skulle gynna konsumenterna. Det skulle exempelvis kunna åstad ­ kommas genom att ge den statliga banken SBAB i uppdrag att främja konkurrensen på bolånemarknaden. Källa: SCB och Konjunkturinstitutet. [5] Livsmedelsmarknaden är ytterligare en marknad som kännetecknas av hög koncentra ­ tion. Matpriserna har varit en starkt bidragande orsak till att inflationen varit så hög. Konjunkturinstitutet publicerade i december förra året en studie som bl.a. undersökte hur svenska livsmedelspriser utvecklats. [6] Konjunkturinstitutet konstaterar att vinst ­ andelen i handeln har stigit till historiskt höga nivåer. Sedan 2019 har livsmedels ­ priserna ökat med 6 procentenheter mer än vad som kan förklaras av högre produk ­ tionskostnader. Att priserna har kunnat öka på detta sätt inom livsmedelshandeln tyder på bristande konkurrens. Det går ut över konsumenterna i form av högre priser. Ojämlikheten i Sverige har ökat Sverige har blivit ett alltmer ojämlikt land de senaste decennierna. Det är framför allt de med de högsta inkomsterna som dragit ifrån resten. Den ekonomiska standarden har ökat i mer än dubbelt så hög takt för de med de högsta inkomsterna än för de med de lägsta inkomsterna. Detta förklaras av att kapitalinkomsterna har ökat mer än övriga inkomster och att dessa är väldigt koncentrerade till toppen av inkomstfördelningen. [7] Denna utveckling skulle ytterligare förstärkas av SD:s och regeringens förslag om att skattebefria kapitalunderlag på ISK upp till 300 000 kronor per person. I en rapport från Finanspolitiska rådet dras dessutom slutsatsen att den officiella statistik som finns antagligen underskattar ökningen i ekonomisk ojämlikhet. [8] Stor ojämlikhet har flera negativa effekter på samhället, framför allt om det också påverkar tillgången till och kvaliteten på sådant som vård och skola. Ojämlikhet kan också leda till minskad social tillit och segregation. Fossil kostnadschock satte fart på inflationen Energipriserna runt om i Europa ökade snabbt under 2021 då Putin använde sin kontroll över fossil energi som ett vapen. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina ledde till skenande priser på fossil energi, vilket i sin tur fick elpriserna på den europeiska el ­ marknaden att skjuta i höjden. De höga energipriserna bidrog till den höga inflationen i Sverige både direkt och indirekt. Energi är en betydande insatsvara i de flesta sektorer, varför höga priser på energi sprider sig genom resten av ekonomin. De kraftiga prisökningarna på fossil energi fick inflationen att ta fart i Sverige som därefter, via energipriserna, spred sig genom resten av ekonomin. Källa: SCB och Konjunkturinstitutet. [9] Ett Europa som är mindre beroende av fossil energi skulle även vara mindre utsatt för den här typen av kostnadschocker som slagit hårt mot hushåll och företag. Högre arbetslöshet och lägre aktivitet i ekonomin Utvecklingen i Sverige sticker ut i jämförelse med andra EU-länder. Under 2024 räknar EU-kommissionen med att Sverige har den svagaste ekonomiska utvecklingen bland samtliga medlemsstater. [10] Den svaga ekonomiska utvecklingen syns även i arbetslöshetssiffrorna. Sedan mitten av 2022 har arbetslösheten ökat från 7,1 procent till över 8 procent. Arbetslösheten väntas fortsätta öka framöver och ligga över 8 procent ända fram till mitten av 2026. Konjunkturinstitutet räknar med att motsvarande 35 000 fler personer är arbetslösa i år jämfört med förra året. Källa: SCB och Konjunkturinstitutet. [11] Det är framför allt bland unga och utrikes födda som arbetslösheten ökar. [12] Nedgången i sysselsättning var extra stor bland utrikes födda kvinnor. Det är oroväckande och bryter en trend där sysselsättningen bland utrikes födda kvinnor har ökat kraftigt. Syssel ­ sättningen bland utrikes födda har generellt utvecklats starkt fram till nyligen. Konjunkturinstitutet konstaterade i en specialstudie från slutet av 2023 att syssel ­ sättningsgraden för utrikes födda ökade med över 4 procentenheter enbart under 2022. [13] Man konstaterar även att det funnits en långsiktigt positiv trend från innan pandemin. Denna utveckling visar att det i allra högsta grad är möjligt att öka sysselsättnings ­ graden bland utrikes födda utan åtgärder som bidragstak och försvagade trygghets ­ system. Kraftigt fall i bostadsbyggandet Byggandet av bostäder har fallit mycket snabbt i Sverige. Moderaterna, Kristdemo ­ kraterna och Sverigedemokraterna tog i slutet av 2021 bort investeringsstödet för hyres ­ rätter och studentbostäder. Mellan 2017 och 2021 har över 50 000 hyreslägenheter byggts med hjälp av stödet. [14] Boverket räknar med att det under 2024 kommer att påbörjas 19 500 bostäder. [15] Samtidigt uppskattas behovet av nya bostäder till 67 300 bostäder per år mellan 2023 och 2030. [16] Under den period som Miljöpartiet innehade bostadsministerposten påbörjades det som mest 71 750 bostäder per år. Källa: Boverket och SCB. [17] Anm.: Miljöpartiet innehade bostadsministerposten från oktober 2014 till november 2021. Socialdemokraterna innehade därefter bostadsministerposten fram till regeringsskiftet 2022. Att byggkonjunkturen nu är mycket svag syns också i att arbetslösheten ökar bland byggarbetare. Denna kraftiga nedgång kan få långsiktiga negativa effekter. Om många byggarbetare väljer att lämna branschen kan det leda till svårigheter att få igång byggandet igen när byggkonjunkturen väl vänder. Dessutom leder det minskade bostadsbyggandet till bostadsbrist och svårigheter för företag att kunna rekrytera personal, vilket märks inte minst i kommuner som i dag står inför en kraftig expansion på grund av den gröna omställningen. Utvecklingen i omvärlden ett orosmoln Likt i Sverige höjdes styrräntorna kraftigt i många länder runt om i världen som ett svar på inflationsimpulsen från höga energipriser. Det har lett till en svag utveckling i om ­ världen. Tyskland, en viktig handelspartner för Sverige, brottas med en svag ekonomisk utveckling som i hög utsträckning kan kopplas till att tyska industrier upplevde stora kostnadsökningar efter den fossila kostnadschocken på grund av sitt beroende av rysk fossil gas. Utvecklingen har försämrats ytterligare av Tysklands alltför strama budget ­ ­ regler som förhindrat investeringar i den gröna omställningen och av att Tyskland som exportberoende land påverkas i hög utsträckning av den svaga efterfrågan i omvärlden. Risken för en större konflikt i Mellanöstern, liksom utvecklingen i Ukraina, kommer att påverka den ekonomiska utvecklingen framåt. En större konflikt i Mellanöstern skulle troligen leda till betydligt högre oljepriser och skulle kunna leda till ytterligare en fossil kostnadschock. Ett noterbart undantag från den svagare ekonomiska aktiviteten är utvecklingen i USA där arbetsmarknaden fortsatt att gå starkt understödd av en mycket expansiv finanspolitik och stora investeringar i grön industri, understödda av Bidenadministra ­ tionens ambitiösa klimatinvesteringspaket, the Inflation Reduction Act. Samtidigt är underskotten i den federala budgeten stora. En stor del av förklaringen till USA:s underskott är de ofinansierade skattesänkningar som genomfördes under Donald Trumps presidentskap. 2.2 Inflationen sjunker som väntat Inflationen sjunker under målnivån under 2024 Flera bedömare prognostiserade redan under hösten 2023 att inflationen under 2024 var på väg ned mot inflationsmålet. Utvecklingen sedan dess har legat väl i linje med en utveckling där Sverige mycket snart har en inflationsutveckling i linje med inflations ­ målet eller t.o.m. något under inflationsmålet. Swedbanks prognos från mitten av april är att inflationen sjunker under tvåprocentsmålet till sommaren. [18] Givet denna utveck ­ ling har regeringens passiva ekonomiska politik, som motiverats med inflationen, varit onödigt stram. Det största orosmolnet när det gäller inflationsutveckling är kopplat till det osäkra omvärldsläget. En större konflikt i Mellanöstern skulle kunna leda till snabbt stigande oljepriser och ytterligare en fossil kostnadschock för hushåll och företag. Inflationen sjunker inte bara i Sverige Inflationen är på väg ned i större delen av världen. Inflationsutvecklingen i Sverige och eurozonen har varit snarlik, men den ekonomiska utvecklingen i Sverige har varit betydligt svagare än i jämförbara länder. Att inflationsutvecklingen i Sverige på det stora hela liknar den i eurozonen är inte särskilt förvånande då den fossila kostnads ­ chock som satte fart på inflationen är densamma. Det går alltså inte att säga att det är regeringens inflationsbekämpning som varit särskilt lyckosam. Att inflationen nu sjunker undan på bred front tyder på att det är gemensamma faktorer som ligger bakom inflationsutvecklingen. Källa: Eurostat. Räntesänkningar att vänta De flesta bedömare är eniga om att Riksbanken kommer att inleda en serie ränte ­ sänkningar under året. Konjunkturinstitutet tror i sin senaste prognos på fyra ränte ­ sänkningar under 2024 och en styrränta på 3,0 procent vid årets slut. Regeringen räknar med att räntan sänks först under andra halvåret. Även storbankerna räknar med en rad räntesänkningar under året som svar på den sjunkande inflationen. Även den europeiska centralbanken väntas sänka räntan under året. Detsamma gäller för den amerikanska centralbanken, även om en sänkning där kan komma något senare. Klimatkris och extremväder leder till prischocker Extremväder till följd av klimatförändringarna kan i sig leda till prischocker. Jordbruk är en sektor som är extra utsatt då torka och skyfall kan förstöra skördar. Det kan i sin tur leda till snabba prisökningar på livsmedel. Störningar av jordbruksproduktion kan leda till stora kostnader. Extremväder som slår mot värdekedjor och ökar transportkostnader leder också till kostnadsökningar. Panamakanalen är en viktig nod för världshandeln. På grund av den värsta torkan i kanalens historia har färre fartyg kunnat passera genom kanalen. I Tyskland har det skapats fraktproblem när vattennivåerna i Rhen sjunkit till kritiska nivåer. Regeringen anger i vårpropositionen att extraordinära väderhändelser ökat kostnaderna för vägunderhåll. Även energiproduktionen påverkas av extremväder. I Frankrike har man vid flera tillfällen tvingats dra ned på produktionen från kärnkraftverk när flodvattnet som använts för nedkylning blivit för varmt. Det har bidragit till högre elpriser i Europa. 2.3 Ökande utsläpp av växthusgaser och ohållbart nyttjande av naturresurser Miljöpartiet anser att det är viktigt med en helhetssyn på den ekonomiska utvecklingen. Därför är det avgörande att beakta sådant som utsläpp och nyttjande av naturresurser när det ekonomiska läget utvärderas. Utsläppen av växthusgaser i Sverige ökar Utsläppen av växthusgaser i Sverige ökar under 2024. Sverige är på väg att missa alla klimatmål som man åtagit sig att uppnå [19] – såväl kortsiktiga som långsiktiga, nationella som EU-gemensamma. Att utsläppen ökar beror framför allt på att utsläppen ökar inom transportsektorn. SD och regeringen har sedan man tillträdde bedrivit en politik där man ökat utsläppen från transporter, bl.a. genom att öka andelen fossilt bränsle i bensin och diesel samt genom skattesänkningar på fossila bränslen. Regeringens politik beräknas öka utsläppen med ca 50 miljoner ton t.o.m. 2030 jämfört med tidigare beslutad politik. Enligt Klimatpolitiska rådets analys av budgetpropositionen för 2024 satsade reger ­ ingen mer på åtgärder som motverkar klimatomställningen än på åtgärder som främjar omställningen. Källa: Klimatpolitiska rådets rapport 2024. Även i vårbudgeten satsar regeringen betydligt mer på åtgärder som motarbetar klimat ­ omställningen än på åtgärder som främjar omställningen. Man tillför 100 miljoner kronor till Klimatklivet samtidigt som man satsar över 1 miljard på att subventionera flygbranschen. Ohållbart nyttjande av naturresurser globalt En rapport [20] från International Resource Panel i samarbete med FN:s miljöprogram, United Nations Environment Programme, visar hur världens ohållbara utnyttjande av naturresurser har accelererat de senaste åren. Utnyttjandet av naturresurser har tre ­ dubblats under de senaste 50 åren. Höginkomstländer konsumerar i snitt sex gånger mer resurser per capita än låginkomstländer. Om åtgärder inte vidtas kan utnyttjandet av naturresurser öka med 60 procent till 2060, jämfört med 2020 års nivå. Rapporten visar också att en annan utveckling är möjlig om nödvändiga policyåtgärder vidtas skynd ­ samt. I ett scenario som bygger på en hållbar omställning stabiliseras resursutnyttjandet efter 2030 och börjar sjunka efter 2050. Redan i dag är överutnyttjandet av naturresurser en drivande faktor bakom de tre planetära kriserna: klimatkrisen, krisen för den biologiska mångfalden och förorenings ­ krisen. De två förstnämnda är globala fenomen medan den sistnämnda är lokal till sin natur. Genom att förändra sättet vi producerar och konsumerar på kan vi göra stora framsteg i arbetet med att tackla de tre planetära kriserna. Sverige når inte målet om en god hushållning med naturresurser Generationsmålet är det övergripande målet för miljöpolitiken. Det innebär att vi till nästa generation ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Målet ska uppnås utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. En del av målet är att miljöpolitiken ska vara inriktad på att uppnå en god hushållning med naturresurser. Enligt Naturvårdsverkets utvärdering av generationsmålet kommer målet om god hushållning med naturresurser inte att uppfyllas till 2030. [21] Naturvårdsverket konstaterar också att uttag och användning av naturresurser har en stark koppling till utsläpp av växthusgaser, hälsa, föroreningar och förluster av biologisk mångfald. Kris för biologisk mångfald Omkring en halv till 1 miljon av planetens drygt 8 miljoner arter riskerar att utrotas inom några årtionden om inte kraftfulla åtgärder vidtas för att hejda den katastrofala utvecklingen. Forskare talar om att vi är inne i den sjätte massutrotningen. Krisen för den biologiska mångfalden är liksom klimatkrisen existentiell, den hotar de livsuppe ­ hållande system som människan är beroende av. Utvecklingen är global men är tydlig också i Sverige. Omkring 1 000 skogslevande arter är hotade, och i jordbrukslandskapet är omkring 1 600 arter rödlistade. Orsakerna är exploatering av arter genom överfiske, intensiva och storskaliga jord- och skogs ­ bruksmetoder, klimatförändringar, invasiva arter och miljöföroreningar. Ett omfattande problem är bristen på större sammanhängande områden med höga naturvärden som är ett krav för många arter. Östersjöns ekosystem står inför en akut kris, och läget i Västerhavet är mycket allvarligt. 2.4 Mått på välstånd Vårpropositionen innehåller sedan 2017 ett avsnitt med flera olika välståndsmått för att ge en bredare och mer rättvisande bild av den ekonomiska utvecklingen. Miljöpartiet var drivande i att få in dessa välståndsmått i vårpropositionen. Det traditionella fokuset på bruttonationalprodukt som ett sätt att utvärdera den ekonomiska utvecklingen missar många delar som är viktiga att mäta och utvärdera för att bedöma den ekonomiska utvecklingen i ett bredare perspektiv. Det är exempelvis viktigt att den ekonomiska politiken även tar klimat, miljö, hälsa och vilka som får ta del av resurser i beaktande. Arbetet med mått på välstånd behöver utvecklas för att ge en mer heltäckande bild av den ekonomiska utvecklingen. Flera av indikatorerna på välstånd i vårpropositionen bygger på gamla data, varför de inte ger en rättvisande bild av vilka problem som den ekonomiska politiken bör förhålla sig till. För att på ett bättre sätt kunna följa den ekonomiska utvecklingen bör regeringen prioritera att ta fram uppdaterade indikatorer på välstånd. 2.5 Offentliga finanser Den offentliga skulden är mycket låg Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, den s.k. Maastrichtskulden, är ett mått på offentlig skuldsättning som brukar användas för att jämföra offentliga finanser länder emellan. Den offentliga skuldkvoten gick upp högst marginellt under pandemin och har därefter börjat sjunka igen. Regeringen beräknar att Maastrichtskulden under 2024 är 31,8 procent. Källa: SCB och Konjunkturinstitutet. [22] Sveriges offentliga skuld är mycket låg i ett internationellt perspektiv. EU:s regelverk anger att medlemsstaterna ska ha en offentlig skuldkvot som inte överstiger 60 procent av BNP. Sverige ligger långt under denna nivå och har en skuldkvot som är långt mycket lägre än exempelvis Tysklands – ett land som anses ha mycket starka statsfinanser. Källa: Eurostat [23] . Flera bedömare har under senare tid resonerat kring vad som är en långsiktigt hållbar nivå på Maastrichtskulden. Lars Calmfors har i en bilaga till Långtidsutredningen anfört att en skuldkvot på mellan 40 och 50 procent av BNP skulle innebära att Sverige fortsatt har betryggande säkerhetsmarginaler för de offentliga finanserna. [24] Det finanspolitiska rådet, en finanspolitisk expertmyndighet, menar i en skrivelse till den parlamentariska kommitté som ser över överskottsmålet att en skuldnivå på upp mot 50 procent av BNP innebär att det fortfarande finns tillräckliga säkerhetsmarginaler. [25] Sverige har alltså råd att genomföra kraftfulla investeringar framöver utan att riskera de offentliga finanserna. Stora investeringsbehov i en rättvis omställning Sverige har efter en lång tid av återhållen finanspolitik byggt upp en stor investerings ­ skuld. Trafikverket menar att det krävs en höjning av anslagen för den nationella infra ­ strukturplanen med minst 15 procent för att genomföra de investeringar som ligger i planen och åtgärda eftersatt underhåll. Bara att åtgärda det eftersatta underhållet av järnvägen beräknas av Trafikverket kosta ytterligare 97 miljarder fram till 2037. Att järnvägen fungerar är avgörande för att folk ska kunna resa hållbart och ha ett alternativ till flyget. Arena Idé har publicerat en rapport om investeringsbehoven i Sverige. [26] Baserat på branschrapporter och offentlig statistik har man tagit fram ett spann för investeringsbehoven. Slutsatsen är att investeringsbehoven ligger mellan 49 miljarder och 171 miljarder kronor per år, vilket motsvarar mellan 0,8 och 2,7 procent av BNP. I en studie medfinansierad av den gröna gruppen i EU-parlamentet kommer den franska tankesmedjan Institut Rousseau fram till att Sveriges offentliga investeringar behöver öka med 2 procent av BNP för att nå EU:s nettonollmål. [27] Stora investeringar är nödvändiga för en rättvis grön omställning där vi säkrar framtidens jobb och bygger de hållbara alternativen till dagens fossila ekonomi. Ökar inte de offentliga investeringarna finns risken att svenska löntagare går miste om arbetstillfällen och att kostnaderna för omställningen vältras över på vanligt folk. Statens andel av den offentliga skulden har minskat och kommunsektorns ökat En tydlig trend sedan 90-talet är att statens andel av den offentliga skulden har sjunkit medan kommunsektorns andel har ökat. Staten har lägre lånekostnader än regioner och kommuner. När kommunsektorn står för en allt större andel av de totala investeringarna ökar också offentlig sektors lånekostnader jämfört med om staten hade tagit ett större ansvar. Sveriges kommuner står inför stora investeringar framöver, bl.a. när det gäller vatten, avlopp och andra investeringar i klimatanpassning. I flera kommuner, framför allt i Norrland, ser vi dessutom stora investeringsbehov kopplade till den gröna omställningen. Det är helt avgörande för Sverige att dessa kommuner ges förutsättningar att genomföra de investeringar som krävs för att säkra framtidens jobb och välstånd. Dessa investeringar kan initialt vara kostsamma när samhällen växer snabbt. En rättvis omställning kräver att det byggs ut hållbara och välfungerande lokalsamhällen i dessa expansionskommuner. Annars finns det en risk att kommunerna blir s.k. fly in – fly out-samhällen där många arbetstagare flyger in och ut ur kommunen för arbetspendling. Det kan få negativa effekter för sammanhållningen på orten och underminera lokalsamhället. Om en stor andel av arbetstagarna är skrivna på en annan ort än den de arbetar i går kommunen miste om skatteintäkter. Källa: SCB och Konjunkturinstitutet. [28] Besparingar inom vård och skola Läget inom välfärden är mycket ansträngt. Situationen är allra värst inom sjukvården. Larmrapporterna från sjukhus runt om i landet väller in. 19 av 21 regioner planerade i början av 2024 att göra besparingar i vården. I princip alla regioner drar ned på personal och även vårdpersonal varslas om uppsägning. Sverige befinner sig i en vårdkris. Den främsta orsaken till att regionerna befinner sig i ett så pressat läge är kraftiga kostnadsökningar kopplade till inflationen. Intäkterna har inte ökat i samma takt. Bidragen från staten till kommuner och regioner har ökat långsammare än kostnaderna och det reala skatteunderlaget urholkas av inflationen. Många kommuner står också inför en svår situation. Enligt facket Sveriges Lärare krävs det ytterligare 1,5 miljarder i tillskott, utöver regeringens tillskott, för att stoppa besparingarna på skolan. 3 Inriktningen för den ekonomiska politiken 3.1 Politik för en rättvis grön omställning En rättvis grön omställning kan bidra till ett samhälle som är mer jämlikt, ökar livskvaliteten samt säkrar framtidens jobb och vårt välstånd. Att inte ställa om nu är förknippat med stora klimatkostnader framöver. Det ställer krav på den ekonomiska politiken. En rättvis klimatomställning innebär att vi med gemensamma krafter fasar ut vårt beroende av fossila bränslen och stöttar de grupper som behöver stöd längs vägen. De som har de högsta inkomsterna och största förmögenheterna ska bidra mer till det offentliga för att bygga ett mer rättvist och jämlikt samhälle. Att subventionera fossila bränslen är varken rättvist eller en lösning på klimatkrisen. Den gröna omställningen kräver att det kostar att släppa ut koldioxid. En rättvis omställning kräver att vi stöttar de grupper som tillfälligt ställs inför ökande kostnader när vi fasar ut det fossila. Det innebär exempelvis att personer som bor i lands- och glesbygd där bilen behövs ska ges stöd för att ställa om eller för att hantera de kostnader som omställningen tillfälligt innebär. De personer som behöver bilen drabbas också hårt vid fossila kostnadschocker. Genom att stötta omställningen till elbilar kan vi kraftigt minska risken för att händelser i omvärlden ska urholka bilisters köpkraft. Den ekonomiska politiken skapar förutsättningar för en rättvis grön omställning genom att sätta ett pris på fossila utsläpp och upprätthålla principen om att förorenaren betalar. Politiken ska också främja klimatsmarta alternativ för de som möter högre kostnader. Klimatutsläppen ska upphöra helt, men fram till att de har gjort det är en viktig del av den gröna omställningen att de som tillfälligt möter högre kostnader för fossila bränslen ska kompenseras. Kostnader och vinster ska fördelas rättvist. Omställningen är en stor chans för Sverige. Med en låg offentlig skuldsättning och ett näringsliv som vill vara en del av omställningen finns alla förutsättningar att rivstarta en rättvis omställning med ett stort grönt investeringsprogram där vi bygger den infra ­ struktur som krävs i en koldioxidfri ekonomi. Det skulle bidra till ökad sysselsättning på både kort och lång sikt och en starkare ställning för svenska arbetstagare. Den ekonomiska politiken spelar en nyckelroll i att bygga ett jämlikt samhälle med hög livskvalitet där individer kan känna sig trygga. Ojämlikheten i Sverige har ökat de senaste decennierna. Att vända den utvecklingen är en bärande del av en rättvis omställning. En mer progressiv beskattning av kapitalinkomster är ett viktigt verktyg för att öka jämlikheten och finansiera vår gemensamma välfärd. 3.2 De finans- och klimatpolitiska ramverken Det klimatpolitiska ramverket och klimatmålen Det klimatpolitiska ramverket antogs av riksdagen 2017. Miljöpartiet var drivande i att få ramverket på plats för att skapa ordning och reda i klimatpolitiken. Ramverket antogs med bred parlamentarisk uppslutning. Ramverket består av klimatlagen, klimatmålen och ett klimatpolitiskt råd. Varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit och att redovisa arbetet med att nå målen. Det oberoende Klimatpolitiska rådets uppgift är att granska klimatpolitiken. Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Utsläppen från inrikes transporter, utom inrikes flyg, ska minska med minst 70 procent år 2030 jämfört med 2010. Via EU-samarbetet har Sverige åtagit sig att minska utsläppen inom den s.k. ESR-sektorn med 50 procent till 2030 jämfört med år 2005. Sverige har även åtagit sig att binda in mer koldioxid i skog och mark – den s.k. LULUCF-sektorn. Når Sverige inte sina åtaganden som medlemsstat av EU väntar stora bötesbelopp. Miljöpartiet anser att regeringen tydligt ska redovisa vilka bötesbelopp som Sverige kan vänta sig med den förda klimat ­ politiken. Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket är tänkt att bidra till långsiktiga spelregler i den ekonomiska politiken och består av flera mål och principer, bl.a. ett överskottsmål, skuldankare och utgiftstak. Flera bedömare har kritiserat det finanspolitiska ramverket för att vara omotiverat stramt. Skuldankaret ligger på 35 procent av BNP och är ett riktmärke för den offentliga sektorns bruttoskuld som andel av BNP på medellång sikt. Överskottsmålet anger att den offentliga sektorns sparande ska uppgå till 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel, vilket leder till en åtstramande finanspolitik och en trendmässigt sjunkande offentlig skuld. Redan i dag ligger offentlig sektors skuldkvot under skuldankaret. Det finanspolitiska ramverket måste klimatsäkras Under 2024 ska en parlamentarisk kommitté genomföra en översyn av det finanspolitiska ramverket. Både Klimatpolitiska rådet och Finanspolitiska rådet har i sina rapporter berört frågan om huruvida det finanspolitiska ramverket behöver anpassas för att möjliggöra investeringar som krävs för att vi ska nå klimatmålen inom det klimatpolitiska ramverket. Finanspolitiska rådet noterar i sin rapport från 2022 att behovet av offentliga investeringar inte beaktades vid den förra översynen av det finanspolitiska ramverket. Miljöpartiet anser att det är av stor vikt att den pågående översynen landar i ett regelverk som skapar ett utrymme åt investeringar i en rättvis klimatomställning. Klimatpolitiska rådet rekommenderade i sin rapport till regeringen år 2021 att i översynen av det finanspolitiska ramverket inkludera klimatperspektivet i riskanalysen av de offentliga finansernas hållbarhet. Rådet skriver även att en alltför låg nivå på skuldankaret inom det finanspolitiska ramverket kan medföra att Sverige inte investerar tillräckligt mycket i sådant som gynnar framtida generationer och att denna risk kan visa sig vara minst lika stor eller större än risken för ett otillräckligt sparande. I sin rapport för 2023 resonerade Finanspolitiska rådet om att den gröna omställ ­ ningen kan innebära en s.k. investeringspuckel som kan motivera en finanspolitik som tillfälligt är mer expansiv för att ta sig över investeringspuckeln. Rådets ordförande Lars Heikensten pekade i samband med att rådets rapport för 2023 offentliggjordes på att det finns ett behov av att snabbt komma igång med en översyn av överskottsmålet i ljuset av den gröna omställningen. Heikensten har även nämnt att om man kommer fram till att det krävs omfattande investeringar till följd av den gröna omställningen kan det motivera ett underskottsmål med en särskild ordning för klimatinvesteringar. En offentlig investeringsbudget för en rättvis omställning Miljöpartiet anser att det finanspolitiska ramverket ska reformeras för att skapa utrymme för nödvändiga investeringar i en rättvis grön omställning. Vi vill se en investeringsbudget med ett utrymme på 100 miljarder om året under en tioårsperiod för en trygg och snabb omställning. För den övriga budgeten bör det överdrivet strama överskottsmålet ersättas med ett balansmål för att möjliggöra nödvändiga satsningar på välfärden. I Miljöpartiets budgetmotion för 2024 föreslog vi en klimatinvesteringsbudget på 100 miljarder om året under tio år. Enligt beräkningar från riksdagens utredningstjänst skulle detta innebära att skuldkvoten år 2033 ligger strax över 45 procent – en bra bit under den nivå på 50 procent som Finanspolitiska rådet pekat ut som en nivå med tillräckliga säkerhetsmarginaler. Som Klimatpolitiska rådet påpekade i sin rapport för 2021 är det behäftat med risker att inte viga tillräckligt stort finansiellt utrymme åt investeringar i den gröna omställ ­ ningen. Sverige har ett ansvar att leva upp till det vi åtog oss när vi skrev på Parisavtalet och att nå de klimatmål vi satt upp inom det klimatpolitiska ramverket. Att gå före i den gröna omställningen och investera i den nödvändiga infrastrukturen för att möjliggöra att Sverige blir ett fossilfritt välfärdsland kommer dessutom att innebära en mängd konkurrensfördelar för svenska arbetstagare och företag. Detta illustreras inte minst av den industriboom som pågår i norra och västra Sverige där näringslivet också efterfrågar investeringar i infrastruktur. Miljöpartiet vill därför tillfälligt öka de offentliga investeringarna i klimat ­ omställningen och finansiera dessa via emissioner av gröna statliga obligationer. Dessa investeringar skulle dessutom minska vårt beroende av fossila bränslen från auktoritära stater – något som är förknippat med såväl inflations- som säkerhetsrisker. Att inte tillvarata de möjligheter som den gröna omställningen erbjuder Sverige på grund av ett alltför stramt finanspolitiskt ramverk vore en mycket olycklig samhällsekonomisk prioritering. Att skapa ett separat utrymme för investeringar i den gröna omställningen har fördelen att det ger den ekonomiska politiken ökade möjligheter att agera långsiktigt då satsningar på ökad konsumtion eller skattesänkningar inte automatiskt ställs mot långsiktiga satsningar som bygger grunden för en klimatneutral ekonomi. Det är principiellt stor skillnad på att skapa ett tillfälligt utrymme där den offentliga sektorn tillåts ta på sig ett större ansvar för att möta vår tids ödesfråga och att föreslå permanent ökade utgifter eller minskade intäkter för den löpande budgeten. 3.3 En cirkulär ekonomi inom planetens gränser Naturresurserna är begränsade och vi är alla beroende av robusta ekosystem för vår ekonomiska utveckling och välfärd. Därför behövs en övergång till en cirkulär ekonomi och ett resurseffektivt samhälle. Vi måste bort från en ekonomisk modell som ständigt kräver mer naturresurser och i stället i betydligt högre utsträckning återanvända de material och varor som redan finns. Även för att vi ska kunna minska utsläppen i den omfattning som Parisavtalet kräver måste vår linjära ekonomi ställas om till en cirkulär ekonomi. För att uppnå ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle, behöver det ekonomiska systemet bidra till att de planetära gränserna inte överskrids och till att människors rättigheter och grundläggande behov upprätthålls. Den ekonomiska politiken ska utformas inom ramen för vår klimat- och miljöpolitik. Den cirkulära ekonomin behöver främjas genom exempelvis höjd skatt på naturresurser och jungfruliga råvaror samtidigt som återbruk och återvinning gynnas. Det innebär också att det behövs större satsningar som gynnar den cirkulära ekonomin. Den linjära ekonomin måste krympa i takt med att den cirkulära ekonomin växer. Inför ett mål för cirkulär ekonomi Finland har ett strategiskt program för främjandet av cirkulär ekonomi. Det finska miljöministeriet har som mål att den cirkulära ekonomin ska utgöra den nya grunden för ekonomin. [29] Miljöpartiet anser att även Sverige ska anta som mål att den cirkulära ekonomin ska utgöra grunden för den nya ekonomin. Att bryta med slit-och-släng-samhället är helt avgörande för att vi ska kunna leva goda liv inom planetens gränser. Utveckla arbetet med välståndsmått Miljöpartiet vill se en ekonomi som sätter mänskliga behov och de planetära gränserna i första rummet. Det ekonomiska systemet ska bidra till en önskvärd samhällsutveckling – inte underminera människors hälsa och det ekologiska system som vi är beroende av. Bruttonationalprodukten (BNP) ger inte en fullständig bild över samhällsutvecklingen. Därför behöver vi utveckla arbetet med alternativa välståndsmått. Miljöpartiet var drivande i att inkludera mått på välstånd i den statliga budget ­ processen. Inom måtten på välstånd ingår indikatorer för klimatutsläpp, miljöförstöring och biologisk mångfald samt människors välbefinnande och privatekonomiska trygghet. Arbetet med dessa mått behöver utvecklas för att ge en bättre bild av hur den förda politiken påverkar samhällets välstånd, sett ur ett brett perspektiv. För att måtten på välstånd i högre utsträckning ska få en styrande effekt bör regeringen ange hur den förda ekonomiska politiken väntas påverka utvecklingen av de olika indikatorerna. Detta bör anges i budgetpropositionen. Dessutom behöver kvaliteten på de data som ligger till grund för indikatorerna öka och data behöver uppdateras oftare. 3.4 Stopp för automatiska nedskärningar i välfärd och familjepolitik Statsbidragen till kommuner och regioner bör värdesäkras Den fossila kostnadschocken har blixtbelyst bristerna i hur vi finansierar vår gemen ­ samma välfärd. I dagens system finns det ingen koppling mellan kostnadsutvecklingen och statens bidrag till kommuner och regioner. Det innebär att om inga aktiva beslut fattas så blir resultatet i reala termer ett minskat stöd till välfärden från staten, vilket tvingar fram besparingar i regioner och kommuner. SD:s och regeringens hantering av statsbidragen till regioner och kommuner har tydligt illustrerat bristerna i det nuvarande systemet. Det är förvirrande och missvisande för medborgarna att finansministern kan beskriva tillskott till kommuner och regioner som satsningar när det i själva verket är en nedskärning när man beaktar kostnadsutvecklingen. Dessutom ges kommun- och regionpolitiker dåliga förutsättningar att planera sina verksamheter när man först i samband med att budgetsatsningar presenteras får veta nivån på de generella stats ­ bidragen. Ett mer följsamt system skulle skapa bättre förutsägbarhet och en mer effektiv välfärd. Miljöpartiet anser att systemet med automatiska nedskärningar i välfärden måste förändras. Vi vill att de generella statsbidragen till kommuner och regioner ska kopplas till kostnadsutvecklingen. Värdesäkra barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag Barnbidraget, bostadsbidraget och underhållsstödet är inte kopplade till kostnads ­ utvecklingen i samhället. Det innebär att om inga aktiva beslut fattas så urholkas deras värde av inflationen. Den fossila kostnadschocken har kraftigt urholkat värdet på barnbidraget. Barnbidraget och de andra familjeersättningarna ska inte automatiskt urholkas när de behövs som allra mest. Den ekonomiska familjepolitiken är oerhört viktig för att minska barnfattigdomen och skapa trygga barnfamiljer. Därför bör barnbidraget, bostads ­ bidraget och underhållsstödet indexeras så att de ökar i takt med inflationen. 4 Förslag för innevarande år Elbilsstöd riktat mot landsbygdsbilister 750 Stöd för konvertering av fossilbilar 50 Bondepaket 220 Byggstöd till expansionskommuner 2 500 Nej till flygsubvention –1 035 Omfördelning från flygsubvention till järnväg 1 035 Skydd av våra sista urskogar 700 Satsning på biologisk mångfald och tillgängliggörande av natur 500 Havspaket 145 Tillskott till vården 7 000 Tillskott till skolan 1 500 Satsning på socialtjänsternas förebyggande arbete 100 Ökade medel till kvinnojourer 50 Demokratipaket 450 Höjt barnbidrag 3 100 Nej till regeringens nedskärning på arbetsmarknadspolitik 200 Återställ regeringens nedskärningar på universiteten 150 Tillfällig bankskatt –5 000 Dubblerad flygskatt –1 050 Delvis nej till ökade medel till Regeringskansliet –106 Övrigt 82 Totalt 11 341 Anm.: Miljoner kronor, i förhållande till regeringen. 4.1 En rättvis omställning 4.1.1 Minska utsläppen och körkostnaden för landsbygdsbilister Den fossila kostnadschocken har slagit hårt mot personer i lands- och glesbygd som är beroende av bilen. Att bryta beroendet av fossila bränslen är extra viktigt för de som behöver bilen för att få ihop livet. Sedan regeringen och SD avskaffade elbilsbonusen backar försäljningen av elbilar för första gången. Som en del av en rättvis grön om ­ ställning anser Miljöpartiet att det krävs åtgärder för att få fart på elbilsförsäljningen och samtidigt minska körkostnaderna för personer som bor i lands- eller glesbygd. I Frankrike har man infört ett elbilsstöd som riktar sig till personer med lägre in ­ komster som har långt till jobbet. Intresset för stödet har varit stort. Miljöpartiet anser att ett stöd likt det franska ska införas. Både begagnade och nya elbilar som kostar under 500 000 ska vara berättigade till stöd. Med detta stöd kan en landsbygdsbilist som byter till elbil i stället för att köra bensinbil spara 2 000 kronor i månaden. Samtidigt bidrar stödet till elektrifieringen av fordonsflottan. Stödet riktas främst till personer på landsbygden som har en inkomst under medianinkomsten, 34 000 kronor i månaden. Krav ska också ställas på klimatpåverkan under produktionen av bilen. Förslaget beräknas kosta 750 miljoner kronor. För att minska utsläppen från den befintliga fordonsflottan och samtidigt minska behovet av inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel vill Miljöpartiet också införa ett marknadsintroduktionsstöd för konvertering av fossilbilar till eldrift. Ett sådant stöd finns i Frankrike och uppgår till 6 000 euro. Miljöpartiet vill att ett stöd för konvertering av elbilar som uppgår till 60 000 kronor ska införas i Sverige. Stödet får maximalt uppgå till 80 procent av konverteringskostnaden. Vi föreslår även ett stöd för konvertering av fossilbilar till biodrivmedel. Stödet får maximalt uppgå till halva konverteringskostnaden. Förslaget beräknas kosta 50 miljoner kronor under 2024. 4.1.2 Satsa på svenska bönder Svenska bönder är en nyckel både för en rättvis omställning och för att stärka Sveriges beredskap. Miljöpartiet vill satsa på svenska bönder och få stopp på nedläggningen av jordbruk. Lantbrukare ska kompenseras för den miljönytta de skapar och Sveriges självförsörjning av livsmedel måste öka. Jordbrukspolitiken har under alltför lång tid varit inriktad på stora gårdar. För att kunna ha ett levande lantbruk i hela landet som bidrar till landsbygdsutveckling ur ett bredare perspektiv, ökad självförsörjningsgrad och mindre sårbarhet måste stödet också riktas till små och mellanstora jordbruk. EU:s gemensamma jordbrukspolitik gynnar i alldeles för hög utsträckning stora jordbruk. Därför är det extra viktigt att vi från svenskt håll stöttar små och medelstora gårdar. 4.1.2.1 Öka stöden till små och medelstora gårdar Klimatkrisen och det osäkra världsläget ökar behovet av ett levande jordbruk i hela landet. Sedan lång tid pågår en omfattande nedläggning av lantbruk i Sverige och en utveckling mot allt större enheter. Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU gynnar i alltför hög utsträckning de största jordbruken. De små och medelstora gårdarna kämpar ofta med bristande lönsamhet men är mycket viktiga för den svenska livs ­ medelsproduktionen och behövs för att upprätthålla och öka försörjningsförmågan i hela landet. De är viktiga för livsmedelssystemets motståndskraft, för krisberedskapen, och de utgör en viktig pusselbit för en livskraftig landsbygd. Vi måste skapa bättre förut ­ sättningar för små och medelstora gårdar att verka, och lönsamheten måste öka. Lant ­ brukarna behöver få bättre betalt för de ekosystemtjänster de producerar. Miljöpartiet vill öka stödnivåerna för små och medelstora gårdar i hela landet med 150 miljoner under 2024. 4.1.2.2 Framtidssäkra jordbruket genom kompetensutveckling och satsning på unga Det svenska lantbruket måste framtidssäkras. Motståndskraften och beredskapen mot kriser i omvärlden och behovet av klimatanpassning måste öka på gårdsnivå, samtidigt som vi måste säkra att en ny generation lantbrukare kliver in och utvecklar den svenska livsmedelsproduktionen. Åtgärder för ökad krisberedskap kan många gånger gå hand i hand med ökad klimatnytta, förbättrad lönsamhet och minskad belastning på eko ­ systemen. Utökad rådgivning och utbildningsprogram behövs för att fler lantbrukare ska få de kunskaper som krävs om hur beredskapen kan stärkas. Det behövs också riktade åtgärder till unga, både för att underlätta ägarskifte och uppstart och för att fler ung ­ domar ska välja ett yrke inom lantbruket. Miljöpartiet vill genomföra en satsning på kompetensutveckling, rådgivning samt åtgärder riktade till unga med 50 miljoner under 2024. 4.1.2.3 Riktad satsning på biologisk mångfald i jordbrukslandskapet 1 600 arter är rödlistade i det svenska jordbrukslandskapet. Om vi ska rädda och bevara en stor mängd dagfjärilar, fåglar och växter som är beroende av olika livsmiljöer i jord ­ brukslandskapet krävs konkreta åtgärder och garanterad finansiering. Det behövs en omfattande satsning på att restaurera slåtterängar och betesmarker. Finansiering krävs både för genomförande av konkreta åtgärder och för åtgärdssamordnare som kan hjälpa markägare med hela processen från planering till utförande. Kostnaden beräknas till 20 miljoner under 2024. 4.1.3 Låt inte byggkrisen stoppa industrins omställning Regeringen och SD har helt abdikerat när det gäller bostadsbyggande och har ingen politik för att få fram de bostäder som krävs. Byggandet har tvärnitat och konkurserna inom byggbranschen har nått rekordnivåer. Enligt en analys från Stockholms Handels ­ kammare har motsvarande sju byggföretag per dag gått i konkurs under 2024. Trots detta agerar inte regeringen och SD. Flera kommuner i Sverige, i synnerhet i norr, växer snabbt som en följd av stora gröna industrisatsningar och rapporterar hög bostadsbrist. Näringslivet larmar om att bostadsbristen kan bli ett stort problem när det gäller att skala upp produktionen i gröna framtidsindustrier. Att den gröna omställningen blir lyckad i dessa snabbväxande kommuner är avgörande för Sveriges framtida välstånd och konkurrenskraft. Många bostäder behövs på kort tid samtidigt som de behöver tillkomma på ett hållbart och klimatsmart sätt. Byggs det inte tillräckligt med bostäder riskerar dessa orter att bli s.k. fly in – fly out-samhällen där arbetstagare flyger in från andra orter i stället för att bo i lokal ­ samhället. Det kan leda till att orterna går miste om skatteintäkter och urholka samhällsservicen på orterna. En rättvis omställning kräver ett robust och hållbart samhälle kring Sveriges framtidsindustrier. I processen behöver även sociala och kulturella värden förvaltas och skapas. Samhället kan bidra till bibehållna kulturmiljöer och minskat klimatavtryck genom förvaltning av de boendemöjligheter som redan finns på plats, samtidigt som det byggs nya bostäder. Miljöpartiet vill satsa totalt 2,5 miljarder kronor för att stötta bygg ­ konjunkturen och den gröna industriomställningen i dessa snabbväxande kommuner. Staten måste ta ett betydligt större ansvar för att se till att det byggs tillräckligt med bostäder i gröna industrikommuner. Byggkrisen får inte hindra en rättvis omställning. 2 miljarder avsätts därför för ett investeringsstöd för byggandet av nya bostäder och tillhörande infrastruktur i dessa kommuner. Miljöpartiet föreslår även ett sökbart stöd riktat till etablerings- och expansions ­ kommunerna för att kunna kartlägga och använda den stora potentialen för ökat boende i befintliga fastigheter såsom tomställda byggnader och ödehus. Stödet ska utformas för inventeringar, identifiering av ägare, samordning och boendematchning, med utgångs ­ punkt i tomställda byggnader och ödehus inom kommunerna. Vi föreslår samtidigt ett stöd för åtgärder för upprustning till god boendestandard, exempelvis tak- och fasadåtgärder. I dag kan banker i många fall inte garantera lån när värdet på fastigheten är för lågt för att en renovering ska kunna löna sig. 500 miljoner kronor totalt avsätts för dessa ändamål. Utöver finansiellt stöd ska det finnas möjlighet till statliga kreditgarantier, både för nybyggnation och för upprustning av befintliga fastigheter. Permanentboende ska vara en förutsättning för att kunna ta del av såväl stöd som lån. I takt med att den gröna omställningen kommer med nya utmaningar behöver nya lösningar komma på plats. Många hus med stora värden för kulturmiljön står tomma i onödan i Sverige i dag, trots bostadsbrist. Genom att utöver nybyggnation tillse att be ­ fintliga fastigheter får nya boenden kan fler bostäder skapas på kortare tid och kultur ­ miljön bevaras samtidigt som miljö- och klimatpåverkan minskar. 4.1.4 Investera i järnväg i stället för flyg I regeringens vårändringsbudget presenterades en satsning på över 1 miljard kronor för att stötta flygbolagen. Miljöpartiet anser att det är helt orimligt med subventioner till flygbranschen under rådande klimatkris. Samtidigt är järnvägen i uselt skick. Järnvägen är i skriande behov av underhåll. Punktligheten i januari 2024 var på rekordlåga nivåer. Kapaciteten är på bristningsgränsen på många håll och vi ser ett stort behov av nya stambanor för att bygga ut persontrafiken samtidigt som vi säkrar ett kontinuerligt flöde av godstrafik, i synnerhet i norr. Miljöpartiet anser därför att de 1 035 miljoner som regeringen vill lägga på flygsubventioner i stället ska gå till underhåll av järnvägen. 4.1.5 Helt fel att skära ned på arbetsmarknadspolitiken Regeringen och SD har föreslagit ett antal satsningar på arbetsmarknadsområdet. Det är välkommet, men för att delvis finansiera dessa satsningar skär man ned på arbets ­ marknadspolitiken med 200 miljoner kronor, vilket regeringen själv bedömer minskar utrymmet för arbetsmarknadspolitiska insatser. Det är en väldigt olycklig prioritering i ett läge där arbetslösheten ökar och behovet av arbetsmarknadspolitiska åtgärder ökar. 4.2 Rädda våra hav och skogar 4.2.1 Sveriges natur måste värnas Regeringens radikala nedskärningar på budgeten för natur, miljö och klimat märks i hela landet. De märks på alla länsstyrelser, hos alla myndigheter med uppdrag inom natur och miljö och de märks framför allt i naturen. År efter år av nedskärningar bygger upp en enorm åtgärdsskuld. Regeringen har genom FN:s globala avtal för naturen förbundit sig att bryta den negativa trenden för den biologiska mångfalden i alla ekosystem till 2030, men i stället jobbar man i helt motsatt riktning. Ovärderliga naturvärden går förlorade i allt högre takt, och hotade arter riskerar att dö ut. Därför är akuta insatser nödvändiga. 4.2.1.1 Skydda våra sista urskogar Myndigheterna larmar att Sveriges sista riktigt värdefulla och gamla skogar nu avverkas i hög takt. Om inte medel tillsätts för att skydda dessa miljöer är risken mycket stor att de går förlorade för alltid. I den senaste utvärderingen av miljötillståndet i skogen, sänder Skogsstyrelsen upp en nödsignal: ”Förlust av naturvärden som inte går att återskapa under överskådlig tid har i analysen identifierats som ett problem av särskilt brådskande karaktär. Att säkerställa att kvarvarande skogar med mycket höga natur ­ värden bevaras är avgörande och behöver hanteras skyndsamt.” Regeringen har under två års tid skurit ned dessa medel radikalt. Miljöpartiet vill därför lägga 700 miljoner för skydd av värdefull natur. 4.2.1.2 Stoppa förlusten av biologisk mångfald i hela landet Efter att regeringen skurit ned på anslaget för åtgärder för värdefull natur under 2023 och 2024 finns en omfattande åtgärdsskuld som måste åtgärdas. Länsstyrelser runt om i landet har tvingats avsluta och minska mångåriga åtgärdsprogram för hotade arter, som medel till fjällräven och blomsterrika hagmarker. Pengarna ska gå till arbete med stärkt biologisk mångfald, åtgärdsprogram för hotade arter, skötsel och andra åtgärder för värdefull natur som omfattas av anslaget. Även vandringsleder och åtgärder för värde ­ full natur kan ta del av stödet. Miljöpartiet föreslår att anslaget för värdefull natur stärks med 500 miljoner för att skydda den biologiska mångfalden och tillgängliggöra den svenska naturen för fler. 4.2.2 Fisk och hav Östersjön är på stadig kurs mot kollaps och läget för Västerhavet är akut. Överfisket tömmer haven på liv och bryter sönder ekosystemen. Samtidigt ser uppvärmningen av haven ut att fullständigt spränga alla prognoser. Klimatförändringarna, överfisket, föroreningar och övergödning gör att pressen på haven är enorm. Det ställer oss inför ett ultimatum – agera eller förlora havens liv för alltid. Det krävs enorma satsningar på att skapa friska, fiskrika hav som klarar pressen från klimatförändringarna bättre. Reger ­ ingens neddragningar av miljöbudgeten och totala avsaknad av offensiva satsningar och någon som helst ambitionsnivå förvärrar läget för haven varje dag. 4.2.2.1 Regeringen fällde restaureringslagen men de marina ekosystemen kan inte vänta Kustzonerna fyller en enormt viktig roll som nav för biologisk mångfald och motor i det marina ekosystemet, men också för kolinlagring. En optimal förvaltning av världens kustzoner har potential att öka kolinlagringen globalt med 1,4 miljarder ton koldioxid ­ ekvivalenter. Med vår långa kust och goda ekonomiska förutsättningar bör Sverige gå i frontlinjen för ekosystemrestaurering i kustzonen. Regeringen fällde naturrestaurerings ­ lagen i EU, men myndigheterna måste ta arbetet med en nationell plan för restaurering och stärkta miljöåtgärder vidare på egen hand. Åtgärder kan handla om att återställa barnkammare för olika arter, återställa kolrika ekosystem och minska näringsläckage från land. Miljöpartiet vill satsa 50 miljoner under 2024. 4.2.2.2 Återställ regeringens slakt av den marina miljöövervakningen I förra årets budget minskade regeringen medlen till den marina miljöövervakningen med nära 40 procent, i ett läge när ekosystemen befinner sig under enorm press och övervakningen behöver stärkas. För att hämta igen neddragningen och genomföra nödvändiga förstärkningar behöver budgetmedlen utökas. Kostnaden beräknas till 40 miljoner under 2024. 4.2.2.3 Ökade medel till fiskerikontrollen Ett stort antal granskningar och rapporter visar omfattande felrapporteringar och tecken på systematiskt fusk inom fisket. Kontrollen av fisket måste matcha kravet på artskydd. Havs- och vattenmyndighetens förslag om kameraövervakning på fiskefartyg behöver genomföras. Kontrollen måste säkra att fångsten artsorteras och överensstämmer med beslutad kvot. Den befintliga fiskekontrollen behöver utökas. Kostnaden beräknas till 15 miljoner under 2024. 4.2.2.4 Stöd för omställning och utveckling av fisket Forskare har kallat politikens hantering av strömmingen för ett ”utrotningsexperiment” och småskaliga fiskare längs hela kusten larmar om att fisken är slut. Miljöpartiet vill se ett omedelbart stopp för allt industriellt fiske på svenska vatten och flytta ut den s.k. trålgränsen från dagens 3–4 nautiska mil (M), till 12 M, längs hela kusten för att freda och skydda lek- och uppväxtområden. För att mildra konsekvenserna för de fiskare som berörs av ett trålstopp på både ost- och västkusten, vill vi därför införa ett omställnings ­ stöd, som kan användas för ersättning för förlorade inkomster, redskapsutveckling och redskapsbyten. Kostnaden beräknas till 40 miljoner kronor för 2024. 4.3 Trygghet, stärkta barnfamiljer och välfärd 4.3.1 Vården behöver mer resurser SD och regeringen har lagt fram budget efter budget som underfinansierar vården. Nu befinner sig Sverige i en vårdkris. Statsministern lovade i direktsändning att vår ­ budgeten skulle innebära att ingen behöver sägas upp i vården. Men regeringens och SD:s tillskott till vården är helt otillräckligt. Varslen på vårdpersonal ligger kvar. Nästan alla regioner planerar att dra ned på personal framöver. Regeringens politik för vården har varit mycket kortsiktig. Miljöpartiet varnade redan i höstas för att regeringens och SD:s budget för 2024 skulle leda till nedskär ­ ningar. Det var förutsägbart att den förda politiken skulle försätta vården i en mycket svår situation. Vi anser att vården under 2024 bör tillföras 7 miljarder för att lindra vårdkrisen. Utöver detta tillskott är det avgörande med långsiktiga reformer för hur vi finansierar vården i Sverige. I dag räknas inte statsbidragen upp med kostnads ­ utvecklingen. Om inga tillskott görs innebär det i normalfallet en automatisk ned ­ skärning – en problematik som blir ännu större när inflationen är hög. Regeringens och SD:s sätt att skjuta till otillräckliga resurser i sista stund omöjliggör en långsiktig planering för regionerna och gör välfärden mindre effektiv. Vi anser därför att statens bidrag till regioner och kommuner ska knytas till kostnadsutvecklingen för att undvika att liknande situationer uppstår i framtiden. 4.3.2 Återställare av barnbidraget Många barnfamiljer i Sverige har det mycket tufft. En undersökning utförd på uppdrag av Röda Korset, Majblomman och Hyresgästföreningen visar att fyra av tio ensam ­ stående föräldrar har behövt låna pengar för att betala grundläggande utgifter de senaste sex månaderna. Regeringen och SD gör inte tillräckligt för att stötta Sveriges barn ­ familjer som sett värdet på barnbidraget urholkas av inflationen. Den förhöjda prisnivån kommer att kvarstå även framöver när inflationen är klart lägre. En lägre inflation innebär dock inte att prisnivån sjunker. Barnbidraget har urholkats kraftigt av den fossila kostnadschocken. Miljöpartiet vill återställa det reala värdet på barnbidraget till den nivå det låg på innan kostnadschocken 2022. Vi föreslår därför att barnbidraget höjs med 220 kronor. Även studiebidraget till gymnasieelever höjs med samma summa. Den offentligfinansiella kostnaden för förslaget beräknas till 3,1 miljarder kronor under 2024. 4.3.3 Stärk skolan och det förebyggandet arbetet 4.3.3.1 Stoppa nedskärningarna i skolan De senaste årens ansträngda ekonomi har satt svensk skola i en svår situation. I många kommuner har skolan fått agera krockkudde i kommunbudgeten. År 2024 genomförs nedskärningar i 60 procent av landets förskolor och grundskolor, enligt en undersökning av Sveriges Lärare. Bland Sveriges Lärares medlemmar i grundskolans klass 4–6 är nedskärningarna 70 procent. Mer än nio av tio lärare och förskollärare är mycket eller ganska oroliga över nedskärningarnas konsekvenser. Situationen i svensk skola är oerhört allvarlig. Svensk skola behöver lärare med rätt förutsättningar att göra sitt jobb: fler kollegor, bra löner, mindre klasser, stark elevhälsa, skickliga skolledare och kontinuerlig kompetensutveckling. I syfte att förhindra ytterligare nedskärningar samtidigt som vi stärker kunskapsnivån och likvärdigheten i svensk skola, tillför Miljöpartiet 1,5 miljarder kronor utöver regeringen. Det är vad som krävs för att häva besparingar enligt Sveriges Lärare. Regeringen skar i höstbudgeten ned på universiteten. Nu ställer lärosäten in undervisning av ekonomiska skäl. Sverige har redan lägst undervisningstid i hela EU. Vi föreslår därför att 150 miljoner kronor återförs till universiteten. 4.3.3.2 Stärk socialtjänsternas förebyggande arbete Socialtjänsterna spelar en nyckelroll i det brottsförebyggande arbetet och för att förhindra att ungdomar hamnar snett. Miljöpartiet vill satsa 100 miljoner kronor på att stärka socialtjänsternas förebyggande arbete och för arbetet med den nya socialtjänst ­ lagen som tydligare betonar det förebyggande arbetet. 4.3.4 Mäns våld mot kvinnor I vår höstbudget presenterade vi flera satsningar för att stärka Sveriges kvinnojourer. K vinnojourerna bedriver ett ovärderligt arbete i kampen mot mäns våld mot kvinnor. Deras personal har mött och stöttat hundratusentals våldsutsatta kvinnor och barn, och bidragit till att kunskapen om våldets dynamik och orsaker har fördjupats. Från april 2024 gäller ny lagstiftning för skyddade boenden. Syftet med lag ­ stiftningen är att kvalitetssäkra verksamheter genom tillståndskrav, och på så vis rensa ut olämpliga aktörer från marknaden. Flera kvinnojourer har dock larmat om att kraven riskerar att slå ut fullt fungerande ideella verksamheter. I skrivande stund har minst tio jourer behövt stänga sina boenden på grund av lagstiftningen – en utveckling i helt fel riktning. Vi vill avsätta 50 miljoner kronor till en fond som kvinnojourer kan ansöka om medel ur för att klara de nya kvalitetskraven. Tanken med kraven var aldrig att slå ut ideella verksamheter eller göra uppdraget att driva skyddat boende omöjligt för civilsamhällesorganisationer. Vi måste därför möta upp det behov som jourerna larmat om. 4.3.5 Nej till nedskärning på Brottsförebyggande rådet Regeringen och SD föreslår att Brottsförebyggande rådets anslag ska minskas med 8 miljoner. Miljöpartiet anser att Brottsförebyggande rådet spelar en mycket viktig roll i att sprida kunskap om effektivt brottsförebyggande arbete till andra nyckelaktörer i kampen mot gängkriminalitet. Vi avvisar därför regeringens nedskärning. 4.4 Stärk civilsamhället och demokratin 4.4.1 Demokratipaket Den svenska demokratin är stark och livskraftig, men vi får aldrig ta den för given. Tidöregeringen har försämrat för civilsamhället genom bl.a. stora nedskärningar på folkbildningen. Kulturlivet är under stor ekonomisk press. Det nya mediestödet är underfinansierat och vi riskerar att få en sämre mediemångfald om inget görs. Politik och retorik från Tidöpartierna riskerar att fördjupa klyftorna mellan människor och grupper, vilket i förlängningen skadar tilliten och det demokratiska deltagandet. Sverige befinner sig i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge som kräver att vi höjer vår beredskap. Försvarsberedningen konstaterar i sitt betänkande Kraftsamling att försvars ­ viljan hos allmänheten bygger på samhörighet och delaktighet i samhället. Förut ­ sättningarna för försvarsviljan och det psykologiska försvaret går hand i hand, och bygger på att vi som samhälle har fria, oberoende medier, en välinformerad och välutbildad befolkning samt tillit mellan människor, till offentliga institutioner och till vår demokratiska rättsstat (s. 240). Då krävs satsningar på demokratistärkande insatser, bl.a. högre medie- och informationskunnighet (MIK) i befolkningen, fri, granskande journalistik, ett tillgängligt kultur- och folkbildningsväsen i hela landet där fri åsikts ­ bildning kan formas samt antirasistiska satsningar. Medie- och kommunikationslandskapet har förändrats kraftigt. I en tid där de flesta människor, inte minst unga, tillbringar mycket tid i den digitala miljön och exponeras för en flod av olika budskap är förmågan att kritiskt analysera information och olika källor viktigare än någonsin tidigare. Deepfakes och AI-utveckling ställer också krav på högre kunskap om faktagranskning hos allmänheten. Medierna har fått anpassa sig till ett nytt landskap där stora internationella plattformsföretag har haft stor inverkan på såväl reklammarknaden som publiken, och behöver anpassa sig till långtgående digitalisering och förändrade medievanor hos befolkningen. Vidare ser vi hur misstänk ­ liggörandet mot individer och grupper ökar i vårt samhälle och olika typer av rasism blommar upp, bl.a. till följd av kriget mellan Israel och Palestina. Judar, muslimer och transpersoner är några av de grupper som fått utstå ökat hat och hot under året. Hot och hat är också ett stort hinder för journalister, föreningslivet och enskilda opinionsbildare. Detta demokratipaket omfattar 450 miljoner kronor och syftar till att höja bered ­ skapen genom ökad tillit, stärkta oberoende medier och ökade möjligheter till höjd kunskap och fördjupade perspektiv hos befolkningen. Vi föreslog satsningar på dessa områden även i vårt förslag till höstbudget, men SD:s och regeringens politik har lett till skriande behov här och nu som föranleder att det finns stora behov även nu i vår ­ budgeten. Vi avsätter ytterligare 50 miljoner kronor till stödjandet av allmänna val och demokrati, bl.a. för en uppdatering av handlingsplanen för det fria ordets försvar och upprättandet av en nationell demokratifunktion som ger särskilt stöd till socio ­ ekonomiskt svagare områden där valdeltagandet är lågt. Mediestödet utökas med 50 miljoner kronor för att stärka fri och granskande journalistik i hela landet. Medie ­ myndigheten tilldelas också 25 miljoner kronor för att möta dessa utmaningar och uppdatera handlingsplanen för MIK. För att öka tilliten i samhället och på så vis stärka beredskapen vill vi bl.a. avsätta 25 miljoner kronor till Forum för levande historia för att de ska kunna bidra till att öka MIK och motverka ökad rasism och hatbrott. Regeringen har kraftigt dragit ned på medlen till folkhögskolor och studieförbund under denna period. Verksamheterna larmar om ett skriande behov av extra tillskott för att undvika uppsägningar av lokaler och personal. Vi vill därför skjuta till 245 miljoner kronor till folkbildningen. Vi avsätter också 50 miljoner kronor extra till kultursamverkans ­ modellen för att främja en levande kultur i hela landet – en viktig del av vår demokratiska infrastruktur. Vi skjuter också till ytterligare 5 miljoner kronor till Sametinget för att stärka arbetet med konsultationsordningen och främjandet av de samiska språken och kulturen. 4.4.2 En värdefull fritid för barn och unga Både stillasittande och psykisk ohälsa är växande problem bland barn och unga i dag. Diagnoser för psykisk ohälsa bland unga ökar, och flera år har psykisk ohälsa varit den vanligaste frågan barn hör av sig till Bris om. Fysisk aktivitet som behandlingsåtgärd kan minska depressiva symtom hos barn och unga. Trots det är det endast två av tio barn som rör sig rekommenderade 60 minuter per dag, enligt Pep-rapporten. Vidare kan fem av tio barn vars vårdnadshavare har en låg inkomst inte gå på en aktivitet på fritiden, medan åtta av tio barn till vårdnadshavare med hög inkomst gör detsamma. Deltagande i idrott, kultur och föreningsliv stärker folkhälsan, främjar demokrati och ger människor ett socialt sammanhang. Det är särskilt viktigt att barn och unga har rättvisa möjligheter att utöva idrott och fritidsaktiviteter, oavsett inkomst eller bostads ­ ort. Att ge barn tillgång till idrotts- och kulturaktiviteter är även en brottsförebyggande åtgärd, genom att erbjuda ett sammanhang, positiva förebilder och en meningsfull fritid. Vidare är en långsiktig satsning på folkhälsa med fokus på människors livsvillkor lika viktig som sjukvården för att främja god hälsa. En satsning på verksamheter som är viktiga för barn och unga innebär stora mänskliga och långsiktiga ekonomiska vinster för samhället. 4.4.2.1 Regeringen har misslyckats med att införa fritidskortet Regeringen avsatte i höstbudgeten 720 miljoner till ett fritidskort som man inte lyckats implementera under innevarande år. Det är olyckligt då pengarna hade gjort stor nytta nu när många barnfamiljer befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge. Nu har man i stället aviserat att 264 miljoner ska omfördelas, bl.a. till kapacitetsstärkande insatser inom idrottsrörelsen, friluftsrörelsen och kulturskolan. Det är i sig inget vi motsätter oss, men det är inte tillräckligt för att stärka upp tillgången till idrott och fritid för barn och unga i den utsträckning som behövs i rådande ekonomiskt läge. Pengarna måste ut till verk ­ samheterna och barnen nu, något annat vore oansvarigt. Enligt en rapport från Rädda Barnen som släpptes i mars hindrar ekonomiska svårigheter barn från att delta i aktiviteter på fritiden såväl som i skolan. Regeringen har ännu inte aviserat hur resterande dryga 400 miljoner kronor ska användas. Vårt förslag är att även dessa genast ska investeras i barn och ungas fritid, utöver regeringens aviserade omfördelning. Vi avsätter 100 miljoner kronor utöver regeringens satsning direkt till föreningarna inom idrotten, fördelade via Riksidrottsförbundet. Föreningarna behöver stärkas upp med fler ledare och anläggningar för att fler ska kunna delta. Detsamma gäller frilufts ­ organisationerna och kulturskolan, som får tillskott på 90 miljoner kronor respektive 78 miljoner kronor utöver regeringens satsning. Idrotts- och friluftsrörelserna når många i dag, men inte alla. Enligt statistiken finns en stor utmaning för idrottsrörelsen att nå barn och unga i områden med socioekonomiska utmaningar. Vi riktar därför särskilt vår satsning mot utsatta områden i storstäder och glesbygd, där möjligheterna till en värde ­ full fritid i dag är mindre än i stadsområden. Vi skjuter till 94 miljoner kronor till vårt civilsamhälleslyft. Syftet med denna satsning är att underlätta långsiktig planering för verksamheterna trots lågkonjunkturen. Vi vill möjliggöra för idrottsrörelsen, civilsamhället och fritidsverksamheten att knyta närmare band och bilda en gemensam infrastruktur där barn kan hitta utlopp för sin energi och kreativitet. Vi vill också underlätta för landets alla eldsjälar att nå ut med kulturarrangemang och föreningsverksamhet i hela landet samt möjliggöra insatser som främjar integration och hälsa. En viktig arena för meningsfull fritid och rekreation för barn som regeringen missar är den öppna fritidsverksamheten. Vi avsätter 94 miljoner kronor för att utöka den öppna fritidsverksamheten i form av fritidsgårdar, ungdomens hus och aktivitetshus, och göra verksamheten mer tillgänglig och jämlik i hela landet. 4.5 Finansiering och övriga förslag 4.5.1 Skatt på bankers övervinster Bankerna har gjort rekordvinster på skillnaden mellan hushållens bolåneräntor och bankernas inlåningsränta. De fyra storbankernas utdelning under 2024 uppgår till 120 miljarder. Att bankerna kunnat göra så pass stora vinster beror bl.a. på bristande konkurrens. Vi anser att det bör införas en tillfällig skatt på bankernas övervinster för att finansiera angelägna satsningar. Skatten väntas öka skatteintäkterna med 5 miljarder under året. 4.5.2 Dubblerad flygskatt Trots att flygande innebär stora klimatutsläpp är flyget i dag befriat från såväl koldioxidskatt som energiskatt. Att flyget inte betalar för sina klimatkostnader innebär dessutom att flyg gynnas framför mer hållbara transportslag, exempelvis tåg. Vi vill därför dubblera den nuvarande flygskatten. Detta beräknas öka skatteintäkterna med 1,05 miljarder kronor. 4.5.3 Satsning på djurfri forskning – återställ medel till 3R-centret Jordbruksverkets kompetenscentrum för att ersätta, minska och förfina djurförsök har bedrivit arbete under många år. Sverige kan bli världsledande inom alternativa metoder, vilket kan bidra till såväl nya jobb som nya företag. Trots det drog regeringen in finansieringen i årets budget. Med alternativa metoder kan såväl kostnaderna som tiderna för forskningen reduceras. Efterfrågan på snabbare, billigare och säkrare test ­ metoder är stor. Det är därför angeläget att 3R-centret får fortsatt finansiering med 15 miljoner kronor för årets verksamhet, och därefter bör finansieringen säkras och stärkas långsiktigt. För att stimulera forskning om och utveckling av nya djurfria metoder avsätter Miljöpartiet ytterligare 15 miljoner kronor till Vetenskapsrådet. 4.5.4 Satsning på distriktsveterinärer Sverige har i dag ett skriande behov av veterinärer. Utan tillräckligt många veterinärer är det i praktiken omöjligt att upprätthålla ett starkt djurskydd. Miljöpartiet vill satsa 15 miljoner på bidrag för veterinär fältverksamhet. 4.5.5 Nej till neddragning på psykiatri Vi avvisar regeringens neddragning på psykiatri med 29 miljoner. Det finns stora behov inom psykiatrin, och regeringen bör vidta åtgärder för att se till att de pengar som avsatts för psykiatrin kommer till nytta i kampen mot psykisk ohälsa. 4.5.6 Nej till mer pengar till Regeringskansliet för försvagad kronkurs Regeringen och SD föreslår att Regeringskansliets anslag ska stärkas med 286,1 miljoner kronor under 2024, varav 180 miljoner ska gå till att stärka säkerheten i utrikesförvaltningen och i Regeringskansliet. Men man föreslår också att Regerings ­ kansliets anslag ska stärkas med över 106 miljoner kronor för att kompensera för den svaga kronkursen. Samtidigt som de politiska staberna växer i omfång tvingar reger ­ ingen och SD fram stora nedskärningar i regioner och på landets myndigheter. Vi avvisar därför det tillskott på 106,1 miljoner som ska kompensera för den svaga kron ­ kursen, men accepterar att anslaget stärks med 180 miljoner för säkerhetsåtgärder. Daniel Helldén (MP) Amanda Lind (MP) Janine Alm Ericson (MP) Leila Ali Elmi (MP) Emma Berginger (MP) Mats Berglund (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Rasmus Ling (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Amanda Palmstierna (MP) Jan Riise (MP) Jacob Risberg (MP) Elin Söderberg (MP) Ulrika Westerlund (MP) [1] KPI för januari. [2] https://via.tt.se/pressmeddelande/3401723/forlorat-ar-for-barnfamiljer-i-hela-landet-2024?publisherId=3236537&lang=sv, hämtad den 12 april. [3] https://www.hyresgastforeningen.se/aktuellt/extern-nyhet/ny-matning-tuffare-ekonomiskt-lage-for-barnfamiljer!tt-3429973/, hämtad den 12 april. [4] Konsumenternas ställning på bankmarknaden, Finansinspektionen. [5] Diagramunderlag Konjunkturläget mars 2024. [6] Prissättning hos svenska företag 2023, Konjunkturinstitutet. [7] Fördelningspolitisk redogörelse, bilaga till vårpropositionen 2024. [8] 2024/1 Särskilda studier från Finanspolitiska rådet. [9] Diagramunderlag Konjunkturläget mars 2024. [10] European Economic Forecast Winter 2024, EU-kommissionen. [11] Diagramunderlag Konjunkturläget mars 2024. [12] Konjunkturläget Mars 2024. [13] Utrikes föddas uppåtgående sysselsättning – Hur mycket förklaras av demografi? [14] Investeringsstödets effekter på byggandet av hyresbostäder, Tyréns och Hyresgästföreningen. [15] Byggprognos revidering oktober 2023, Boverket. [16] Behov av bostadsbyggande 2023–2030, Boverket. [17] Boverkets reviderade prognos från oktober 2023 för siffrorna för 2022–2024. Siffror för 2015–2021 hämtade via budgetpropositionen för 2024. [18] Swedbank Economic Outlook april 2024. [19] Naturvårdsverkets underlag till regeringens klimatredovisning 2024. [20] Global Resources Outlook 2024, UNEP och IRP. [21] https://www.naturvardsverket.se/om-miljoarbetet/sveriges-miljomal/fordjupad-utvardering-av-sveriges-miljomal-2023/nar-vi-generationsmalet/, hämtad den 10 april 2024. [22] Diagramunderlag Konjunkturläget mars 2024. [23] Data för tredje kvartalet 2023. [24] Nytt ramverk för finanspolitiken. [25] Skrivelse till den parlamentariska kommittén som ser över målet för den offentliga sektorns sparande, Finanspolitiska rådet. [26] Skuggöversyn finanspolitiska ramverket – Investeringsbehoven, Arena Idé. [27] Road to net zero, Institut Rousseau. [28] Diagramunderlag Konjunkturläget mars 2024. [29] https://ym.fi/sv/cirkular-ekonomi, hämtad den 21 april.

Motion till riksdagen 2024/25:3417 av Daniel Helldén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:100 2025 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Det ekonomiska läget 2.1 Fortsatt svårt läge för många hushåll 2.2 Instabilt omvärldsläge påverkar Sverige negativt 2.3 Hög arbetslöshet och lågkonjunktur 2.4 Bristande konkurrens och extremväder bidrar till högre matpriser 2.5 Växthusgasintensiteten i ekonomin har ökat 3 Det finanspolitiska ramverket 3.1 Överenskommelsen om det finanspolitiska ramverket 2027–2034 3.2 Det säkerhetspolitiska läget ställer nya krav på finanspolitiken 3.3 Det behövs en ny överenskommelse om det finanspolitiska ramverket 4 Det klimatpolitiska ramverket 4.1 Tidöpartierna spräcker Sveriges utsläppsbudget 4.2 Den förda politiken ökar utsläppen och bromsar Sveriges klimatomställning 4.3 Kolinbindningen i skog och mark behöver öka 4.4 Utsläppen från transportsektorn behöver minska 5 Inriktning för den ekonomiska politiken 5.1 En rättvis grön omställning 5.2 Klyftorna i samhället ska minska 5.3 Investeringarna behöver öka 5.4 Bekämpa arbetslöshet och utanförskap 6 Satsningar under 2025 6.1 Ett effektivt och rättvist konjunkturpaket 6.1.1 En extra utbetalning av barn- och studiebidrag 6.1.2 Höj tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer 6.1.3 Sänkta arbetsgivaravgifter för livsmedelsföretag 6.1.4 Åtgärder för unga som varken arbetar eller studerar 6.1.5 Energieffektivisera för att skapa jobb och frigöra effekt 6.2 Satsningar för en rättvis klimatomställning 6.2.1 Nationell elbilsoffensiv – gör det möjligt för fler att byta till elbil 6.2.2 Strategiska investeringar i industrins gröna omställning 6.2.3 Bättre förutsättningar för godstransporter med tåg 6.2.4 Behåll flygskatten och höj den för privatflygplan 6.2.5 Tillfällig stärkning av stödet för installation av solceller 6.3 Välfärden behöver stärkas 6.3.1 Satsning på psykiatri 6.3.2 Stärk arbetet med en god och nära vård 6.4 Stimulanspaket för kulturen 6.4.1 Stärk studieförbunden 6.4.2 Stärk de professionella konstnärerna 6.4.3 Stärk den regionala kulturen 6.5 Finansiering och övrigt 6.5.1 Nej till större subvention inom rotavdraget 6.5.2 Satsning på att städa stränder och bekämpa invasiva arter 6.5.3 Forskning gällande barn i samhällets vård 6.5.4 Stoppa nedläggningarna av statliga servicekontor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. 1 Inledning Tidöpartiernas vårbudget svarar inte upp mot det svåra ekonomiska läge som Sverige befinner sig i. Det som krävs i det här läget är en ekonomisk politik som bidrar till att skapa framtidstro och trygghet när omvärlden är osäker. Sveriges hushåll och företag har länge fått höra att den ekonomiska vändningen ligger runt hörnet, men gång på gång har den skjutits på framtiden. I stället för att se till så att hushåll med små marginaler har fast mark under fötterna har regeringen och Sverigedemokraterna gång på gång prioriterat satsningar riktade mot höginkomsttagare. Det ökar klyftorna i samhället, sinkar den ekonomiska återhämtningen och innebär att svenska hushåll i dag är mer sårbara än de hade behövt vara. Tidöpartiernas ekonomiska politik har inte lyckats vända den negativa utvecklingen. Hushållen ser på framtiden med oro och pessimism. Arbetslösheten är, borträknat pandemin, på den högsta nivån sedan finanskrisens efterdyningar. Många hushåll, framför allt barnfamiljer, är hårt prövade av boendeutgifter och matpriser som ökat snabbare än i våra grannländer. Vid årsskiftet genomfördes Tidöpartiernas riktade skattesänkning för höginkomst ­ tagare – och samtidigt sänktes bostadsbidraget för barnfamiljer med små ekonomiska marginaler. Vid halvårsskiftet vill Tidöpartierna sänka bostadsbidraget igen och försämra högkostnadsskyddet för mediciner. Samtidigt föreslår man en ökning av subventionen i rotavdraget, en reform som framför allt kommer att gynna höginkomst ­ tagare. Regeringens och Sverigedemokraternas politik ökar klyftorna och skadar den ekonomiska utvecklingen. En ekonomisk politik som prioriterade välfärden, en rättvis grön omställning och hushåll med små ekonomiska marginaler skulle leda till mer framtidstro och en bättre ekonomisk utveckling. Parallellt med sin misslyckade ekonomiska politik har Tidöpartierna kraftigt ökat utsläppen av växthusgaser. Den gröna omställningen hackar, och det är uppenbart att delar av regeringsunderlaget är helt ointresserade av att stötta de gröna framtids ­ industrier som kommer att ligga till grund för vårt framtida välstånd. I stället för att ta initiativ till att vända utvecklingen sår man tvivel om klimatomställningen och verkar för sänkta klimatambitioner. I en orolig omvärld behöver politiken skapa framtidstro. Samtidigt som vi stärker totalförsvaret behöver vi fortsätta att bygga grunden för det som bygger ett starkt och rättvist samhälle. Investeringsbehoven kopplade till den gröna omställningen och vår föråldrade infrastruktur är enorma. Att investera i en hållbar och rättvis ekonomi är helt avgörande för att vi ska ha råd att långsiktigt stärka vår resiliens och beredskap. 2 Det ekonomiska läget Sverige befinner sig i en utdragen lågkonjunktur som förväntas fortsätta under 2025 och 2026. [1] Osäkerhet om framtiden och hushållens pessimism håller tillbaka den ekono ­ miska återhämtningen. Arbetslösheten har nått nivåer vi inte sett sedan finanskrisens efterdyningar. Den oro som präglar världsekonomin påverkar Sverige i hög utsträckning. Hoten om tullar i kombination med de tullar som redan införts av Trumpadministrationen kommer att hålla tillbaka den ekonomiska utvecklingen. 2.1 Fortsatt svårt läge för många hushåll Svenska hushåll har prövats hårt de senaste åren. Rysslands fullskaliga invasionskrig och problem med flaskhalsar efter pandemin ledde till skenande priser på bl.a. energi, fossila bränslen och livsmedel. Regeringen bedömde i höstas att det ekonomiska läget skulle ljusna, men efter en period där pessimismen i fråga om den ekonomiska framtiden minskat har den nu återigen ökat. Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. Denna vändning skedde redan innan Trumpadministrationen aviserade införandet av höga tullar och börserna föll runt om i världen. Det är inte orimligt att anta att hus ­ hållens syn på sin ekonomi har försämrats sedan dess, vilket ytterligare skulle hålla tillbaka återhämtningen. Under kostnadskrisen blev löntagarna i Sverige av med nästan ett decenniums real ­ löneökningar. Nu väntas reallönerna stiga igen, men det kommer att ta lång tid att återta de stora reallönesänkningar som inträffade 2022 och 2023. Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Konjunkturinstitutet. Regeringen har i flera sammanhang poängterat att man stärker hushållens ekonomi genom de inkomstskattesänkningar på mer än 18 miljarder som föreslogs i Budget ­ propositionen för 2025, varav 4,1 miljarder var en skattesänkning specifikt riktad mot personer med månadsinkomster över 66 000 kronor. För en person som tjänar 25 000 kronor i månaden innebär regeringens och Sverigedemokraternas skattesänkningar 150 kronor extra i månaden, medan en person som tjänar 150 000 i månaden får en skatte ­ sänkning på omkring 3 000 kronor i månaden. Många hushåll som äger sitt boende har sett sina räntekostnader komma ned från tidigare nivåer. Hyrorna fortsätter däremot att höjas under 2025. Efter att ha höjts i snitt med 5,2 procent under 2024 kommer de under 2025 att höjas med 4,8 procent. [2] Höga kostnader för mat och boende har lett till stora svårigheter för hushåll med små ekonomiska marginaler. Antalet personer som lever i materiell och social fattigdom har ökat de senaste åren. År 2024 uppskattades nästan 700 000 personer leva i materiell och social fattigdom. Källa: SCB. En undersökning framtagen på uppdrag av Röda Korset, Hyresgästföreningen, Maj ­ blomman och Rädda Barnen visar att många barnfamiljer fortsatt har det svårt. Särskilt tufft är läget för ensamstående föräldrar. Hälften av de ensamstående föräldrarna med en inkomst under 30 000 kronor i månaden uppger att de haft svårt att köpa närings ­ riktig mat. [3] Denna bild bekräftas av en rapport från Swedbank. Nästan hälften av de ensamstående föräldrarna har behövt ta av sitt sparande för att täcka löpande utgifter, och 18 procent har lånat för att ha råd med det mest nödvändiga. [4] Vid halvårsskiftet tas tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer bort. Det kommer att bidra till att ytterligare försvåra den ekonomiska situationen för många ensamstående föräldrar med svag ekonomi. 2.2 Instabilt omvärldsläge påverkar Sverige negativt Sverige påverkas i hög utsträckning av utvecklingen i omvärlden. Svensk ekonomi är i hög utsträckning inriktad mot export, och vi kan därmed påverkas negativt av ökade handelshinder. Det försämrade säkerhetspolitiska läget och effekterna av tullar samt den osäkerhet de för med sig kommer att ha negativa effekter på ekonomin. Den amerikanska administrationens agerande pekar på att det amerikanska engagemanget för Europas säkerhet kan komma att minska framöver. Detta har lett till att flera länder aviserat stora satsningar på försvaret, vilket för vissa länder medför statsfinansiella utmaningar. Internationella valutafonden skrev nyligen ned sina scenarion för världsekonomin jämfört med den prognos som presenterades i början av året. Den stora osäkerheten kring handelspolitiken förutspås få relativt stora negativa konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen. [5] Tyskland, Sveriges största handelspartner, förväntas stagnera under 2025. En svag ekonomisk utveckling i omvärlden, och framför allt bland Sveriges handelspartner, har en negativ påverkan på svensk exportindustri. En betydande risk är att företag och hushåll på grund av den ökade osäkerheten skjuter upp investeringar. En sådan utveckling skulle ytterligare försena den ekonomiska återhämtningen och gå ut över svensk konkurrenskraft. 2.3 Hög arbetslöshet och lågkonjunktur Sverige har befunnit sig i en lågkonjunktur sedan 2023, och både regeringen [6] och Konjunkturinstitutet [7] bedömer att den kommer att hålla i sig t.o.m. 2026. Regeringens prognos för den ekonomiska tillväxten under 2025 är 2,1 procent. Denna bedömning gjordes innan Trumpadministrationen aviserade höga tullar mot omvärlden, och det verkar därmed troligt att den kan behöva justeras. Inflationen väntas fortsatt ligga i närheten av Riksbankens inflationsmål. Det instabila omvärldsläget innebär dock att även inflationsprognoserna är förknippade med stor osäkerhet. Byggindustrin är en av de sektorer som påverkats mest av lågkonjunkturen och är en av de sektorer där sysselsättningen har minskat mest. [8] Byggandet av bostäder har minskat kraftigt från toppnivån år 2021 då fler än 70 000 nya bostäder påbörjades. De senaste åren har den siffran mer än halverats till omkring 30 000 bostäder om året samtidigt som regeringen har tagit bort investeringsstödet. Enligt Boverkets prognos över behovet av bostadsbyggande så behöver det mellan 2024 och 2033 byggas drygt 52 000 bostäder om året. [9] Källor: SCB och Boverket. Siffrorna för 2024 och 2025 baseras på Boverkets prognos. Anm.: Miljöpartiet innehade bostadsministerposten från oktober 2014 till november 2021. Socialdemokraterna innehade därefter bostadsministerposten fram till regeringsskiftet 2022. Under 2025 har arbetslösheten fortsatt öka. Bortsett från pandemin har arbetslösheten inte varit så här hög sedan finanskrisens efterdyningar. Enligt SCB:s arbetskrafts ­ undersökning för februari är fler än 500 000 svenskar arbetslösa, varav 181 000 är ungdomar mellan 15 och 24 år. [10] Först 2028 kommer arbetslösheten ned mot 7 procent i Konjunkturinstitutets scenario. [11] Källor: SCB och Konjunkturinstitutet. 2.4 Bristande konkurrens och extremväder bidrar till högre matpriser Matpriserna har ökat kraftigt under de senaste åren. Livsmedelspriserna har ökat med mer än 30 procent sedan 2021. I början av 2025 tog prisökningarna fart igen. Källa: SCB. De höga matpriserna var en bidragande orsak till att inflationen blev så pass hög. Livsmedelsmarknaden kännetecknas av hög koncentration med ett fåtal aktörer som kontrollerar en stor andel av marknaden. Konjunkturinstitutet har konstaterat att priserna på livsmedel ökade mer än vad som kan förklaras av ökande kostnader. [12] Efter att ha genomfört en genomlysning av livsmedelsbranschen kom Konkurrensverket fram till att konkurrensen brister i flera avseenden, vilket medför att konsumenter betalar mer för flera livsmedel än vad de hade behövt göra. [13] Företag är ofta snabba med att föra över kostnadsökningar på konsumenten, men man är mindre benägen att justera ned priser när kostnadstrycket avtar, ett fenomen som brukar benämnas som ”rockets and feathers” inom den nationalekonomiska forskningen. Vid bristande konkurrens kan det bli lättare för företag att påföra kostnadsökningar på konsumenter. Även extremväder har haft stor påverkan på priset på flera livsmedel under de senaste åren. Efter en lång period av torka i Spanien steg priset på olivolja kraftigt. Svår torka i Brasilien har under den senaste tiden lett till stora prisökningar på kaffe. Källa: SCB. I takt med att klimatet värms upp kommer extremväder att bli allt vanligare. Det kommer att orsaka kostnadsökningar får både konsumenter och företag. Kostnads ­ ökningar orsakade av extremväder kan dessutom samverka med bristande konkurrens och medföra ytterligare kostnadsökningar för konsumenter när företag på oligopol ­ marknader använder sig av sin prissättningsmakt. 2.5 Växthusgasintensiteten i ekonomin har ökat Samtidigt som Sverige haft en svag ekonomisk utveckling har utsläppen av växthus ­ gaser ökat kraftigt. Detta är ett resultat av att Tidöpartierna har ökat mängden fossilt i bensin och diesel. Enligt de senaste siffrorna från SCB för utsläppen av växthusgaser från svensk ekonomi ökade utsläppen under det tredje kvartalet 2024 med 6,4 procent. Växthusgasintensiteten som mäter mängden växthusgaser per producerad krona i ekonomin ökade under samma kvartal med 5,2 procent. [14] Sverige tillhör de länder inom EU där utsläppen ökade mest under 2024. I EU som helhet minskade utsläppen under det tredje kvartalet 2024. 3 Det finanspolitiska ramverket Det finanspolitiska ramverket ska bidra till långsiktiga spelregler i den ekonomiska politiken och består av flera mål och principer, bl.a. ett saldomål för offentlig sektor, ett skuldankare och utgiftstak. Skuldankaret är ett riktmärke för offentlig sektors brutto ­ skuld på medellång sikt. 3.1 Överenskommelsen om det finanspolitiska ramverket 2027–2034 Under 2024 presenterades en överenskommelse om hur det finanspolitiska ramverket ska se ut mellan 2027 och 2034. Tidöpartierna, Socialdemokraterna och Centerpartiet kom då överens om att överskottsmålet för den offentliga sektorns finanser skulle ersättas med ett balansmål. Man kom också överens om att låta skuldankaret ligga kvar på 35 procent av BNP. Miljöpartiet ställde sig inte bakom överenskommelsen om det finanspolitiska ramverket eftersom man inte har beaktat behovet av offentliga investeringar i den gröna omställningen. Att inte genomföra dessa investeringar drabbar framtida generationer genom att samhällsnyttiga investeringar inte genomförs och genom att utsläppen av växthusgaser inte minskar tillräckligt snabbt. Att inte investera tillräckligt i det som bygger Sverige starkt för framtiden drabbar vår konkurrenskraft och sänker vårt framtida välstånd. Miljöpartiet anser att det är viktigt med ett finanspolitiskt ramverk som skapar ordning och transparens gällande offentlig sektors finanser. Rätt utformat kan ett sådant ramverk också dra nytta av Sveriges starka statsfinanser och skapa förutsättningar för nödvändiga investeringar i vår infrastruktur. 3.2 Det säkerhetspolitiska läget ställer nya krav på finanspolitiken Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina utgör en säkerhetspolitisk ödesfråga för Europa. Det finns en påtaglig risk att det amerikanska engagemanget för Europas säkerhet kommer att minska framöver. Sverige står inför ett förändrat och försämrat säkerhetspolitiskt läge. Det finns en bred enighet i riksdagen för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Miljöpartiet instämmer i den bedömningen, både när det gäller de militära och de civila delarna av totalförsvaret. Bland annat behöver beredskapsvården stärkas. Att riksdagspartierna kunnat enas om ambitionshöjningar för totalförsvaret är en styrka för Sverige, och Miljöpartiet kommer att ha en konstruktiv ingång i kommande diskussioner om hur Sveriges försvarsförmåga ska stärkas. Att mer pengar kommer att behöva läggas på totalförsvaret ställer krav på finans ­ politiken. Vi har tidigare framfört förslag om en beredskapsskatt som träffar personer med höga inkomster. Syftet med en sådan skatt är att upprustningen av försvaret inte ska gå ut över välfärden. Löpande försvarsutgifter ska som huvudregel finansieras, men givet att försvarsförmågan behöver höjas snabbt kan det ta en viss tid innan finansieringen fasas in. 3.3 Det behövs en ny överenskommelse om det finanspolitiska ramverket Uppgörelsen om det finanspolitiska ramverkets framtida utformning är i praktiken redan överspelad. Såväl Tidöpartierna som Socialdemokraterna har föreslagit att satsningar för att höja Sveriges försvarsförmåga ska lånefinansieras, vilket inte är förenligt med balansmålet i den träffade överenskommelsen. Regeringen gör i vårpropositionen bedömningen att överskottsmålet bör ersättas med ett balansmål. Regeringen föreslår i vårpropositionen även att man bör avvika från det föreslagna balansmålet på grund av behovet av att öka försvarsanslagen. Regeringen och Sverigedemokraterna har även kommunicerat att budgeten ska vara i balans till år 2035. Det skulle i så fall innebära att det föreslagna balansmålet inte kommer att nås under något år under nästa ramperiod. Miljöpartiet delar bedömningen att Sverige behöver satsa mer på totalförsvaret för att möta det försämrade säkerhetsläget. Ett viktigt syfte med det finanspolitiska ramverket är att skapa transparens och förutsägbarhet. För att värna det höga förtroendet för Sveriges offentliga finanser behövs det en ny överenskommelse om det finanspolitiska ramverket. Miljöpartiet kommer att vara en konstruktiv part i kommande diskussioner om hur förstärkningen av totalförsvaret ska hanteras i relation till det finanspolitiska ramverket. För att stärka totalförsvaret och värna vår framtida konkurrenskraft behöver vi ta ett brett grepp om vilka investeringsbehov som finns och dra nytta av våra starka offentliga finanser. Det handlar bl.a. om att rusta upp och bygga ut vår järnväg, bygga ut elförsörjningen och investera i framtidens teknologier. 4 Det klimatpolitiska ramverket Sverige har utöver ett finanspolitiskt ramverk även ett klimatpolitiskt ramverk. Att föra en ekonomisk politik som är förenlig med och bidrar till att Sverige uppnår sina klimatåtaganden är därför en huvuduppgift för den ekonomiska politiken. Miljöpartiet verkar för en rättvis grön omställning där den ekonomiska politiken bidrar till att klimatomställningens fördelar kommer alla till del och utmaningarna hanteras solidariskt. Det klimatpolitiska ramverket antogs av riksdagen 2017. Miljöpartiet var drivande i att få ramverket på plats för att skapa ordning och reda i klimatpolitiken. Ramverket antogs med bred parlamentarisk uppslutning. Ramverket består av klimatlagen, klimatmålen och ett klimatpolitiskt råd. Varje regering har en skyldighet att föra en klimatpolitik som utgår från de klimatmål som riksdagen har antagit. Klimatpolitiska rådet är ett oberoende tvärvetenskapligt expertorgan, vars uppgift är att utvärdera den förda klimatpolitiken. Det långsiktiga målet för klimatpolitiken är att Sverige 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Det finns även etappmål för bl.a. utsläppen från inrikes transporter och utsläppen i den s.k. icke-handlande sektorn som inte omfattas av EU:s utsläppshandels ­ system ETS. Via EU-samarbetet har Sverige åtagit sig att minska utsläppen inom den icke-handlande sektorn med 50 procent till 2030 jämfört med år 2005. Sveriges åtagande gentemot EU är uppbyggt som en utsläppsbudget – släpper man ut för mycket måste man ta igen det kommande år. Sverige har även åtagit sig att binda in mer koldioxid i skog och mark inom den s.k. LULUCF-sektorn. Når Sverige inte sina åtaganden som medlemsstat av EU väntar stora bötesbelopp. 4.1 Tidöpartierna spräcker Sveriges utsläppsbudget Enligt Naturvårdsverkets underlagsrapport till regeringens klimatredovisning är Sverige med nuvarande politik på väg att missa samtliga klimatmål (för 2030, 2040 och 2045). Det gäller för såväl nationella mål som målen gentemot EU. De svenska nettoutsläppen, dvs. de totala territoriella utsläppen minus den totala kolinlagringen i skog och mark, var under 2023 de högsta på 30 år. Sveriges två klimatåtaganden gentemot EU för ESR- respektive LULUCF-sektorn är båda utformade som utsläppsbudgetar. De anger hur mycket Sverige totalt får släppa ut fram till 2030. Att regeringen och Sverige ­ demokra ­ terna fört en politik som ökar utsläppen under mandatperioden har avsevärt försvårat Sveriges chanser att nå dessa klimatmål gentemot EU. 4.2 Den förda politiken ökar utsläppen och bromsar Sveriges klimatomställning Regeringen och Sverigedemokraterna har de senaste åren genomfört en genomgripande omläggning av Sveriges klimatpolitik. Resultatet av denna omläggning är att utsläppen ökat kraftigt och att klimatomställningen i allmänhet och elektrifieringen av transport ­ sektorn i synnerhet har bromsat in. Under de tre första kvartalen av 2024 ökade de totala utsläppen från svensk ekonomi med ca 6,2 procent jämfört med motsvarande period 2023. Enligt Eurostats preliminära statistik är Sverige ett av de länder i EU som ökade utsläppen mest under 2024. Flera oberoende expertorgan har de senaste åren granskat och kritiserat Tidö ­ regeringens politik med avseende på klimatomställningen. Finanspolitiska rådet har konstaterat att regeringen saknar en sammanhållen och begriplig klimatstrategi och att avsaknaden av en plan leder till att klimatomställningen blir dyrare än nödvändigt. Klimatpolitiska rådet konstaterar att regeringen och Sverigedemokraterna två år i rad har satsat betydligt mer på åtgärder som bromsar klimatomställningen än på åtgärder som främjar klimatomställningen i sina budgetar. I den internationella rankningen Climate Change Performance Index har Sverige rasat från näst högsta placering (2021) till plats 37 (2024) i kategorin klimatpolitik. När OECD granskade Sveriges klimat ­ politik hösten 2024 konstaterade organisationen att Sverige historiskt har varit en ledare inom klimatområdet, men att nuvarande regerings klimatpolitik skapat en osäkerhet kring Sveriges möjligheter att nå målet om nettonollutsläpp till år 2045. Av Naturvårdsverkets årliga underlag till regeringens klimatredovisning framgår också att gapet till det långsiktiga målet om nettonollutsläpp till 2045 har slutat att minska. Det marginella närmande till målet som skedde under 2023 och 2024 beror enligt Klimatpolitiska rådet inte på några beslut som regeringen fattade under samma period. Källa: Naturvårdsverkets underlag för klimatredovisning enligt klimatlagen, 2019–2025. 4.3 Kolinbindningen i skog och mark behöver öka Det är en långsiktig, negativ trend att nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark minskar. År 2023 var nettoupptaget hela 24 miljoner ton lägre jämfört med genomsnittet för perioden 1990–2023, vilket motsvarar mer än halva Sveriges årliga territoriella utsläpp. Det minskade nettoupptaget bror på sämre skoglig tillväxt till följd av torka i kombination med rekordhöga avverkningsnivåer. Samtidigt visar ny forskning alltmer entydigt hur skogen och skogsbrukets klimatnytta bäst kan ökas. Det handlar framför allt om att skydda naturskog, ställa om till mer hyggesfritt naturnära skogsbruk samt förlänga omloppstiderna och använda en större del av biomassan till långlivade produkter. Regeringens beslutade och aviserade politik på området går i motsatt riktning. 4.4 Utsläppen från transportsektorn behöver minska Preliminär statistik visar att trafikutsläppen ökade med hela 18 procent 2024. Utsläppen från ESR-sektorn, där transporter står för den absolut största andelen, kommer att vara högre vid slutet av mandatperioden än 2022 när regeringen tillträdde. Regeringens avskaffande av elbilsbonusen och beslut om att sänka skatten på fossila drivmedel med nästan 18 miljarder om året har motverkat elektrifieringen, och för första gången någonsin sjönk elbilsförsäljningen i Sverige under 2024. Samtidigt exporterades rekord ­ många begagnade elbilar till våra grannländer i stället för att bli tillgängliga på den svenska andrahandsmarknaden. Det har blivit mindre lönsamt att köra elbil efter att regeringen gjort fossila bränslen betydligt billigare i Sverige. År 2024 exporterades 18 000 begagnade elbilar från Sverige. 5 Inriktning för den ekonomiska politiken I den budgetmotion Miljöpartiet de gröna lade i höstas visade vi vägen till ett annat samhälle. Den motionen visar vilken ekonomisk politik vi hade velat bedriva under 2025. Vi vill se en politik som genomför den gröna omställningen, stärker konkurrens ­ kraften och skapar nya jobb och samhällsutveckling i hela landet. Vi vill se stora investeringar i energieffektivisering och ren, förnybar energi. Vi vill satsa på tåg, kollektivtrafik och fler elbilar. Vi vill bevara och stärka den biologiska mångfalden, på land och i vatten. Vi vill genomföra den gröna omställning som krävs för att klara klimatmålen och bevara naturens mångfald. Större offentliga investeringar och offentlig konsumtion är effektiva medel för att tackla en konjunkturnedgång. En politik som minskar de ekonomiska klyftorna, säkrar välfärdens finansiering och stimulerar klimat ­ investeringar bidrar både till en rättvis omställning och till att ta Sverige ur lågkonjunkturen. 5.1 En rättvis grön omställning Vi vill se en rättvis omställning, bort från det fossilberoende samhället, där ingen lämnas utanför. När vi gör oss av med vårt fossila beroende bygger vi också ett mer robust samhälle med plats för människor att leva goda liv. En rättvis omställning ska gå hand i hand med en politik som utjämnar livschanser och gör samhället mer jämlikt. Parallellt med stora investeringar måste utsläppen från transporterna minska – och det i närtid. När bränslet blir dyrare vill Miljöpartiet att pengarna ska gå tillbaka till de hushåll som saknar alternativ till bilen – men vi vill också se ordentliga stöd till att ställa om. Omställningen måste vara rättvis. 5.2 Klyftorna i samhället ska minska I ett samhälle där skillnaderna mellan människor växer sig allt större riskerar vi att förlora tilliten. Ekonomiska och sociala klyftor påverkar inte bara dem som befinner sig längst ned i hierarkin – de underminerar hela samhällets stabilitet, demokratiska processer och sammanhållning. Framför allt skapar ekonomisk utsatthet stora svårigheter att delta i samhällslivet, både för föräldrar och för barn. Det är helt ovärdigt att vi i ett land som Sverige haft en ökande barnfattigdom. Många ensamstående föräldrar som arbetar har så ont om pengar att de inte kan sätta näringsriktig mat på bordet. Så kan vi inte ha det. Det är dessutom väl belagt att en ekonomisk politik som stöttar hushåll med lägre inkomster är effektiv för att möta en lågkonjunktur. 5.3 Investeringarna behöver öka Klimatpolitiken behöver vila på två ben: fossila utsläpp ska prissättas och de gröna alternativen behöver byggas ut. För att bygga ut de gröna alternativen behövs det stora investeringar i framtidens koldioxidneutrala ekonomi. I Sverige har vi alltför länge investerat för lite i vår infrastruktur. Bara att åtgärda det eftersatta underhållet av järnvägen beräknas av Trafikverket kosta ytterligare 97 miljarder fram till 2037. Utöver detta behöver Sverige nya stambanor för höghastighetståg. Att järnvägen fungerar är avgörande för att folk ska kunna resa hållbart och för effektiva transporter av varor och gods i hela Sverige. Det finns även stora investeringsbehov kopplade till de nya gröna industrier som växer fram på många orter, framför allt i norra Sverige. 5.4 Bekämpa arbetslöshet och utanförskap Arbetslösheten är i dag på historiskt höga nivåer. Så kan vi inte ha det. Det undergräver samhällsekonomin och sätter individer i ett svårt ekonomiskt läge. Speciellt efter regeringens reformering av a-kassan. Vi behöver skapa fler jobb i Sverige. Näringslivet måste känna hopp och anställa, och satsningar på välfärden ger utrymme att anställa fler pedagoger och mer vårdpersonal. Då minskar också barngrupperna i skolan och förskolan, och köerna till vården blir kortare. Genom att stärka studieförbunden möjliggör vi verksamheter som bidrar till inkludering och insatser för personer utanför arbetsmarknaden. 6 Satsningar under 2025 Kostnad 2025 (miljoner kronor utöver regeringens förslag) Ett rättvist konjunkturpaket Extra utbetalning av barn- och studiebidrag 2 600 Höjt tillägg i bostadsbidraget för barnfamiljer 500 Halverade arbetsgivaravgifter för jordbruks- och livsmedelsföretag 2 200 Åtgärder riktade mot unga som varken studerar eller arbetar 50 Energieffektivisering av lokaler och bostäder 200 Reformer för en rättvis klimatomställning Nationell elbilsoffensiv – gör det möjligt för fler att byta till elbil 450 Strategiska investeringar i industrins gröna omställning 1 000 Satsning för att gynna godstransporter med tåg 134 Bibehållen flygskatt och skatt på privatjet –970 Tillfälligt höjt stöd för installation av solceller i gröna avdraget 200 Stärkt välfärd Öka resurserna till psykiatrin 760 Stärk primärvården 500 Stimulanspaket för kulturen Satsa på studieförbunden 100 Stärk de professionella kulturutövarna 75 Mer resurser till regional kultur 75 Andra satsningar för att stärka Sverige Satsning på att minska nedskräpningen och bekämpa invasiva arter 100 Stoppa nedskärningarna på statliga servicekontor 50 Ökad kunskap om placering av barn i samhällets vård 26 Finansiering Nej till en tillfälligt större subvention i rotavdraget –4 350 Totalt 3 500 6.1 Ett effektivt och rättvist konjunkturpaket Vi vill i det här läget se en konjunkturpolitik som vilar på tre ben: stärkt ekonomi för hushåll med små ekonomiska marginaler, jobbskapande åtgärder och en satsning på folk som står utanför arbetsmarknaden. Den ekonomiska forskningen är tydlig med att satsningar som gynnar folk med låga inkomster är mer effektiv konjunkturpolitik än åtgärder som gynnar personer som redan har en god ekonomi. Vi föreslår därför träffsäkra åtgärder som stärker ekonomin för hushåll med små marginaler. Att vända konjunkturen är viktigt för att få ned den höga arbetslösheten, men det behövs även åtgärder som skapar jobb här och nu. Det råder ingen brist på uppgifter att ta sig an, och vi föreslår därför satsningar på gröna jobb. På så sätt kan vi stärka vår motståndskraft och självförsörjning samtidigt som vi skapar jobb. När arbetslösheten är hög blir konkurrensen om jobben hårdare. Det försvårar situationen för personer som redan innan stod långt ifrån arbetsmarknaden. Därför satsar vi också på åtgärder för att få in personer i studier eller arbete. 6.1.1 En extra utbetalning av barn- och studiebidrag Kostnadskrisen och den utdragna lågkonjunkturen har slagit hårt mot många barn ­ familjer. Barnbidragets värde har urholkats kraftigt av stigande priser och är nu på den lägsta nivån på 50 år. I dag täcker barnbidraget endast 25 procent av kostnaderna för en 10-åring. [15] Att stärka Sveriges barnfamiljer är viktigt i sig – men det har också positiva effekter på resten av ekonomin. Hushållens pessimism håller tillbaka den ekonomiska åter ­ hämtningen, och barnfamiljer tillhör de som har det tuffast. Därför föreslår Miljöpartiet en extra utbetalning av barnbidraget och studiebidraget för gymnasiestuderande ungdomar. För en familj med två barn skulle det innebära en extra utbetalning på 2 500 kronor. Förslaget beräknas kosta 2,6 miljarder kronor. 6.1.2 Höj tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer Under pandemin och de efterföljande åren med snabbt stigande levnadskostnader infördes ett tillägg till bostadsbidraget för barnfamiljer. Syftet var att lindra effekterna av hög inflation, ökade boendekostnader och den pressade privatekonomi som många hushåll med barn drabbades av. Detta har varit ett betydande stöd till barnfamiljer i en tuff ekonomisk situation. I början av året sänktes tillägget i bostadsbidraget med upp till 775 kronor i månaden. I början av juli tas tillägget bort helt, vilket innebär en sänkning med upp till 1 325 kronor i månaden. Det innebär att på sex månader sänks bostadsbidraget för barn ­ familjer med upp till 2 100 kronor i månaden. Regeringen och Sverigedemokraterna har motiverat borttagandet av tillägget i bostadsbidraget med att inflationen har kommit ned från tidigare höga nivåer – men det betyder inte att hushållens kostnader gått ned utan att de ökar långsammare än tidigare. Prisnivån nu är högre än när inflationen var som högst. Barnfamiljer betalar mer för mat och hyra än tidigare. Vi anser därför att tillägget i bostadstillägget bör höjas till 40 procent av det ordinarie bostadsbidraget. Det motsvarar den nivå som gällde innan tillägget sänktes i början av året. Förslaget beräknas kosta 500 miljoner kronor. 6.1.3 Sänkta arbetsgivaravgifter för livsmedelsföretag I en orolig omvärld behöver Sverige stärka sin beredskap och resiliens. Miljöpartiet föreslår därför att arbetsgivar- och egenavgifter ska halveras för företag verksamma inom produktion och förädling av livsmedel. Att sänka kostnaderna för matproduktion i Sverige stärker förutsättningarna för svenskt jordbruk och svensk matproduktion. Det gör det också lättare för jordbrukare att anställa fler personer i sin verksamhet. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna sänker kostnaden med ungefär 50 000 kronor per anställd. [16] I dag är endast 50 procent av maten som konsumeras i Sverige producerad inom landets gränser. Jordbruket har under flera år mött stora kostnadsökningar, och genom att sänka kostnaderna för svensk matproduktion kan vi öka den svenska matproduk ­ tionen och höja vår självförsörjningsgrad. En större matproduktion bidrar också till lägre matpriser för svenska hushåll. Förslaget beräknas kosta 2,2 miljarder kronor under 2025. 6.1.4 Åtgärder för unga som varken arbetar eller studerar Det är ca 130 000 unga i Sverige som varken studerar eller arbetar. [17] Många av dem har inte studerat eller arbetat på flera år. När arbetslösheten är hög ökar också behovet av stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden. Gruppen unga vuxna som varken arbetar eller studerar består av personer med behov av olika typer av insatser. Det finns ofta ett behov av stöd från flera olika delar av samhället, vilket innebär ett behov av samverkan och samarbete. Vi föreslår därför att kommuner och samordningsförbund ska ges 50 miljoner kronor för att genomföra olika satsningar som ska hjälpa unga vuxna att komma in i samhället och på arbetsmarknaden. 6.1.5 Energieffektivisera för att skapa jobb och frigöra effekt Regeringen och Sverigedemokraterna har trots ett stort behov av energieffektivisering valt att ta bort stödet för energieffektivisering av flerbostadshus. För att fler energi ­ effektiviseringsåtgärder ska genomföras föreslår vi att det återinförs ett energi ­ effek ­ tiviseringsstöd för både bostäder och lokaler under 2025. Genom att fler bostäder energieffektiviseras skapas det också jobb inom byggsektorn. Förslaget beräknas kosta 200 miljoner kronor under 2025. 6.2 Satsningar för en rättvis klimatomställning 6.2.1 Nationell elbilsoffensiv – gör det möjligt för fler att byta till elbil Att öka takten i elektrifieringen av transportsektorn är helt avgörande för att minska klimatutsläppen och Sveriges beroende av fossila bränslen. För att omställningen ska vara rättvis behöver fler få möjlighet att byta till elbil. Det minskar både utsläppen och körkostnaderna. Därför föreslår Miljöpartiet en nationell elbilsoffensiv bestående av ett differentierat leasingstöd för låg- och medelinkomsttagare som bor på landsbygden eller som har begränsad tillgång till kollektivtrafik. Stödnivån är högre för dem med lägre inkomst. Hushåll med en lägre ekonomisk standard ska ha möjlighet att leasa en bil till en månadskostnad om 1 500 kronor. De som bor på landsbygden och som har en inkomst upp till motsvarande gränsen för statlig inkomstskatt ska ha möjlighet att leasa en bil för en månadskostnad om 2 100 kronor. Stödet utformas så att staten ingår avtal med biltillverkare och leasingföretag. Avtalet anger den statliga stödsumma per bil som omfattas av programmet samt vissa pristak för företagens erbjudanden till de olika grupperna. Avtalet ska även ange vissa kriterier för att en bilmodell ska vara stödberättigad. Det handlar exempelvis om krav på maxvikt och klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv samt ett pristak. Både nya och begagnade bilar ska omfattas av stödet. Utöver att se till att fler kan sänka sina körkostnader och minska utsläppen kommer det här stödet också att leda till en bättre marknad för begagnade elbilar i Sverige. Det skulle innebära att fler elbilar stannar i Sverige i stället för att exporteras. Förslaget beräknas under 2025 kosta 450 miljoner kronor. 6.2.2 Strategiska investeringar i industrins gröna omställning Den gröna omställningen i Sverige har börjat hacka. Den förda klimatpolitiken skapar tvivel kring om investeringar i grön teknik kommer att löna sig. Det största partiet i regeringsunderlaget motarbetar den gröna omställningen, vilket sänker investerings ­ viljan i industrins gröna omställning. Tidigare förlorade Sverige många industriinvesteringar till USA. Det finns nu en chans att locka investeringar till Sverige. Europa behöver stärka sin position inom strategiskt viktiga sektorer som batteritillverkning och grön stålproduktion för att minska beroendet av Kina. Fram till slutet av 2025 har EU-kommissionen möjliggjort större stöd till investeringar som är viktiga för omställningen till en nettonollekonomi. Sverige bör därför passa på att erbjuda större stöd under innevarande år. Det skulle attrahera privata investeringar i den gröna omställningen och stärka Sveriges framtida konkurrenskraft. Miljöpartiet föreslår därför att 1 miljard kronor ska tillföras i stöd för strategiskt viktiga investeringar i exempelvis batteriproduktion och grönt stål. Regeringen har i vårändringsbudgeten för 2025 föreslagit att 2,2 miljarder ska flyttas från Klimatklivet till Industriklivet. Även dessa medel bör användas för att attrahera strategiska investeringar i industrins gröna omställning. Detta skulle innebära att 3,2 miljarder kronor tillgängliggörs för att öka investeringarna i den gröna omställningen. 6.2.3 Bättre förutsättningar för godstransporter med tåg Att transportera mer gods med tåg är bra både för klimatet och för samhället i övrigt. Tågtransporter har betydligt lägre utsläpp av växthusgaser jämfört med lastbils ­ transporter. Genom att flytta över godstransporter från väg till järnväg minskar klimat ­ påverkan, slitaget på vägarna och trängseln i trafiken. Under året har Trafikverket höjt banavgifterna. Enligt Trafikverkets prognoser kommer detta att leda till att godstransporterna med tåg minskar eftersom högre banavgifter missgynnar järnvägstransporter jämfört med vägtransporter. Vi föreslår därför att 134 miljoner kronor avsätts för att öka miljökompensationen för godstrafik på järnväg. 6.2.4 Behåll flygskatten och höj den för privatflygplan Regeringen och Sverigedemokraterna har föreslagit att flygskatten ska avskaffas fr.o.m. den 1 juli. Det är ett förslag som kommer att öka utsläppen och som gynnar flyget på bekostnad av tåget. Vi föreslår att flygskatten ska behållas samt att en särskild skatt på privatflyg ska införas. Resande med privatflygplan är tillgängligt endast för ett fåtal mycket rika personer och leder till mycket höga utsläpp. En liknande skatt finns i Frankrike. Skatten på privatflyg ska uppgå till 20 000 kronor per flygning. Att behålla flyg ­ skatten på nuvarande nivå och införa en skatt på privatflyg beräknas öka skatte ­ intäkterna med 970 miljoner kronor under 2025. 6.2.5 Tillfällig stärkning av stödet för installation av solceller Regeringen och Sverigedemokraterna har föreslagit en försämring av stödet för installation av solceller fr.o.m. den 1 juli. Solcellsbranschen går igenom en tuff period. Installationen av solceller har minskat. För att öka takten i utbyggnaden av solel och för att möjliggöra för solcellsbranschen att behålla och anställa personal föreslår vi en tillfällig förstärkning av stödet för installation av solceller under 2025. Förslaget innebär att subventionsgraden i det gröna avdraget i stället för att sänkas till 15 procent höjs till 25 procent. Det skulle skapa incitament att passa på att investera i solceller under andra halvåret 2025. Förslaget beräknas kosta 200 miljoner kronor. 6.3 Välfärden behöver stärkas 6.3.1 Satsning på psykiatri Regionerna och vården har genomgått ett stålbad efter flera års underfinansiering av regeringen och Sverigedemokraterna. Allt fler unga i Sverige mår dåligt samtidigt som stödet till psykiatrin är otillräckligt. Läget inom den psykiatriska vården är väldigt ansträngd. Enligt en granskning utförd av SVT genomförde över hälften av regionerna nedskärningar inom psykiatrin under 2023 och/eller 2024. [18] Det behövs stora satsningar i hela vårdkedjan för att inga människor ska falla mellan stolarna. Miljöpartiet föreslår därför en satsning på psykiatrin under 2025, framför allt riktad mot unga vuxna, bl.a. för att förbättra övergången mellan BUP och vuxen ­ psykiatrin. En del av medlen ska användas för att utveckla en metod för ett snabbspår till psykiatrisk utredning och vård för barn och unga i riskzonen. Regeringen och Sverigedemokraterna har hävdat att de ökar stödet till psykiatrin med en halv miljard, men samtidigt som de ökar tillskotten till psykiatrin i ena änden så skär de ned anslaget till psykiatrin i andra änden. Totalt sett ökar anslaget till psykiatrin endast med 240 miljoner kronor. Vi tillför 760 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att stärka psykiatrin. 6.3.2 Stärk arbetet med en god och nära vård En nyutkommen rapport från Myndigheten för vårdanalys visar att målet om en stärkt primärvård inte uppnås. [19] Primärvårdens andel av hälso- och sjukvårdens resurser har bara ökat marginellt, vilket inte har räckt för att primärvården ska kunna utgöra en stark bas för att möta de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. I rapporten konstateras också att kompetensförsörjningen i primärvården inte har förbättrats. Sveriges regioner har gått igenom ett stålbad på grund av kostnadskrisen och Tidöpartiernas underfinansiering av vården. Det har försvårat omställningen till en god och nära vård. I vårt budgetförslag för 2025 prioriterade vi att tillföra resurser för att stärka vården, däribland ett sektorsbidrag till vården på 4 miljarder utöver det som regeringen presenterade. Miljöpartiet anser att en stark primärvård är nödvändig för att långsiktigt utveckla vården. Samtidigt behöver akutvården värnas – primärvården ska inte stärkas på bekostnad av akutsjukvården. En vård som är mer robust i fredstid har också lättare att ställa om vid en kris. För att regionerna ska ha möjlighet att fortsätta arbetet med att stärka primärvården utan att åsidosätta akutvården föreslår vi att 500 miljoner tillförs regionerna under året för att stärka primärvården. 6.4 Stimulanspaket för kulturen 6.4.1 Stärk studieförbunden Studieförbunden utgör kulturens infrastruktur och är en viktig hörnsten för demokratin. På en del platser i vårt land är studieförbundens lokaler den enda samlingsplats som finns. Regeringen och Sverigedemokraterna sänker det statliga stödet till studie ­ förbunden med nära en tredjedel under mandatperioden. Nedskärningarna slår hårt mot kulturen – i synnerhet på mindre orter och på landsbygder. Enligt Studieförbunden i samverkan kommer 20 000 svenskar att förlora sin replokal på grund av den förda politiken. Var femte anställd har sagts upp och vart femte kulturprogram försvunnit. Det är också glesbygden som drabbas värst. I kommuner med 10 000 invånare eller färre är neddragningarna av verksamheten mer än 50 procent större än i de största kommunerna. Det svenska musikundret hade omöjligt kunnat uppstå utan de över 260 musikhus, 4 000 replokaler och fem miljoner studietimmar som årligen ägnas åt repetitioner, spelningar och inspelningar av populärmusik inom ramen för studieförbunden. För att vända utvecklingen föreslår Miljöpartiet att 100 miljoner kronor satsas på studieförbunden under 2025. 6.4.2 Stärk de professionella konstnärerna Kulturen har drabbats av ett trefaldigt slag de senaste åren med pandemi, inflation och Tidöregeringens nedskärningar av kulturbudgeten. Sysselsättningsgraden bland kulturutövare fick ett uppsving åren efter pandemin, men nu går det kraftigt nedåt igen. Antalet inskrivna arbetslösa på Arbetsförmedlingen inom kultur och media ökade med 67 procent från januari 2023 till december 2024. [20] De professionella konstnärerna är själva grunden för ett levande kulturliv. Den konstnärliga utvecklingen är beroende av att professionella konstnärer och kulturskapare har möjlighet att arbeta under rimliga villkor i hela landet. För att säkra de professionella kulturutövarnas framtid stärker vi scenkonstallianserna med 25 miljoner och skjuter till ytterligare 25 miljoner till ersättningar och bidrag till konstnärer. Vi stärker också de fria kulturutövarna med 25 miljoner via Kulturrådet. Den fria och regionala kulturen bidrar med arbetstillfällen och är en betydande del av att säkerställa den kulturella infrastrukturen i hela landet. 6.4.3 Stärk den regionala kulturen Den regionala kulturen har fått mindre medel 2025. Det är första gången vi ser en minskning i stället för en förstärkning, och den kommer vid helt fel tid. Regionernas kulturbudgetar är redan hårt pressade. Förra året räknade 19 av 20 regioner inte upp budgeten i takt med inflationen. Kulturrådets egen uppföljning av kultursamverkans ­ modellen visar att de statliga bidragen i reala termer inte har ökat på tio år, trots att fler verksamheter har tillkommit och de befintliga har utvecklats. [21] Miljöpartiet skjuter därför till 75 miljoner till regional kultur via kultursamverkansmodellen under 2025. 6.5 Finansiering och övrigt 6.5.1 Nej till större subvention inom rotavdraget Regeringen och Sverigedemokraterna föreslår återigen att rotavdraget ska göras mer generöst. Förslaget innebär att subventionen i rotavdraget höjs från 30 till 50 procent. Rotavdraget används framför allt av höginkomsttagare, vilket regeringens egen analys av förslaget visar. Källa: Figur från proposition 2024/25:156 Extra ändringsbudget för 2025 – Tillfälligt höjd subventionsgrad för rotavdraget. Riksrevisionen publicerade i december 2023 en granskningsrapport om rotavdraget. Mer än hälften av det totala avdragsbeloppet används av de 20 procent av hushållen som har de högsta inkomsterna. Förslaget motiveras nu som en konjunkturåtgärd. Miljöpartiet menar att det finns mer effektiva sätt att stötta konjunkturen, och regeringen själv medger att effekten på sysselsättningen är osäker. Miljöpartiet avvisar därför förslaget om att öka subventionen i rotavdraget. Detta ökar skatteintäkterna under 2025 med 4,35 miljarder kronor. 6.5.2 Satsning på att städa stränder och bekämpa invasiva arter Nedskärningar på anslag för naturvård har lett till att nedskräpningen ökat i den känsliga strandzonen längs Västkusten, vilken nu utgör ett hot mot den biologiska mångfalden i vatten och på land. Regeringen och Sverigedemokraterna har dessutom tagit bort stödet till Håll Sverige Rent. Den svenska västkusten är tillsammans med delar av Norges sydkust de mest utsatta kusterna i hela Europa, på grund av den havsvirvel väster om Bohuslän som samlar skräp från samtliga närliggande havsområden. Det handlar exempelvis om mindre partiklar av plast som misstas för föda av marina djur och om betesdjur som påverkas när strandängarna fylls av skräp. [22] Myndigheterna larmar också om att årets neddragningar på arbetet med invasiva arter är mer omfattande än den uppmärksammade och kritiserade neddragningen 2023. Årets medel till invasiva arter i vattenmiljöer är 80 procent lägre än föregående år, vilket är ett dråpslag mot verksamheten. Mest allvarligt är att pågående bekämpning pausas och att gjorda framgångar därmed går förlorade i takt med förnyad spridning. Det gäller t.ex. sjögullsbekämpning i Mälaren men även begränsningsfiske av signalkräfta. Ekosystem som redan från början är hårt pressade riskerar att allvarligt rubbas när nya arter utan en tidigare plats i ekosystemet växer sig starka. Vi föreslår därför att 100 miljoner kronor tillförs för att hålla stränder rena, stärka Håll Sverige Rents arbete och skydda den biologiska mångfalden genom att bekämpa invasiva arter. 6.5.3 Forskning gällande barn i samhällets vård Effekterna av interventioner i Sis och HVB är oklara, och det saknas vetenskapligt utvärderade metoder för att utreda och bedöma lämpligheten hos blivande familjehem. Studier har visat på de negativa effekterna av placering. Placerade barn och unga har t.ex. sämre förutsättningar att klara skolan och löper större risk att avlida i suicid. Betänkandet SOU 2023:66 visade att det ”saknas evidensbaserade metoder som kan sägas ha positiva effekter på resultatet av placeringen” – oavsett placeringsform. Vi tillför därför 26 miljoner i forskningsmedel för att ta fram evidens för politiken att utgå ifrån. 6.5.4 Stoppa nedläggningarna av statliga servicekontor På Statens servicekontor kan invånare få stöd och vägledning i fråga om tjänster från bl.a. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Statens servicekontor spelar en viktig roll i att tillhandahålla service på landsbygder och i glesbygder samt i socialt utsatta områden. Regeringen och Sverigedemokraterna har valt att genomföra stora nedskärningar på Statens servicekontor. I en analys av vad dessa nedskärningar kommer att innebära konstaterar Statens servicecenter att ca 35 servicekontor behöver läggas ned. Antalet servicekontor kommer bl.a. att minska i områden med stort utanförskap samt i gles- och landsbygdsområden. [23] Denna utveckling är extra allvarligt i ett läge med hög arbetslöshet. Miljöpartiet anser att den statliga närvaron är viktig, särskilt i områden med stort utanförskap samt i gles- och landsbygdsområden. Vi anser därför att 50 miljoner kronor bör tillföras Statens servicecenter för att säkra tillgången till statliga servicekontor. Daniel Helldén (MP) Amanda Lind (MP) Janine Alm Ericson (MP) Leila Ali Elmi (MP) Emma Berginger (MP) Mats Berglund (MP) Camilla Hansén (MP) Annika Hirvonen (MP) Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Jan Riise (MP) Jacob Risberg (MP) Nils Seye Larsen (MP) Märta Stenevi (MP) Malte Tängmark Roos (MP) Ulrika Westerlund (MP) [1] Konjunkturläget mars 2025, Konjunkturinstitutet. [2] https://www.hyresgastforeningen.se/om-oss/vad-vi-gor/hyresforhandling/hyresforhandling_2025/. [3] Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2025. [4] Index för finansiell hälsa 2025, Swedbank. [5] World Economic Outlook, April 2025, Internationella valutafonden. [6] 2025 års ekonomiska vårproposition, regeringen. [7] Konjunkturläget mars 2025, Konjunkturinstitutet. [8] Konjunkturläget mars 2025, Konjunkturinstitutet. [9] Behov av bostadsbyggande 2024–2033, Boverket. [10] https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/utbud-av-arbetskraft/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-februari-2025/. [11] Konjunkturläget mars 2025, Konjunkturinstitutet. [12] Prissättning hos svenska företag 2023, Konjunkturinstitutet. [13] Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen 2023–2024, Konkurrensverket. [14] https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/miljo/miljoekonomi-och-hallbar-utveckling/miljorakenskaper/pong/statistiknyhet/utslapp-till-luft-tredje-kvartalet-2024/. [15] https://news.cision.com/se/swedbank/r/barnbidraget-halkar-efter---lagsta-nivan-pa-50-ar,c4137419. [16] https://via.tt.se/pressmeddelande/3850683/grona-arbetsgivare-positiva-till-miljopartiets-forslag-om-sankt-arbetsgivaravgift-for-lantbrukare?publisherId=2754661&lang=sv. [17] https://www.mucf.se/uppdrag/unga-som-varken-arbetar-eller-studerar. [18] https://www.svt.se/nyheter/inrikes/patienterna-gar-hungriga-over-halften-av-regionerna-sparar-i-psykiatrin. [19] Omtag för omställning, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys. [20] https://magasink.se/2025/01/arbetslosheten-i-kultursektorn-okar-2/. [21] https://magasink.se/2025/01/regional-kultur-far-minskat-stod/. [22] Pm Strandstädning på västkusten, Västkuststiftelsen, 2025-03-21. [23] Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet, Statens servicecenter.