Motion till riksdagen 2024/25:2376 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M) Valfrihet och rätten att välja vård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska se över förutsättningar och möjligheter att utveckla lagstiftningen, så att lokala majoriteter i regionerna inte kan begränsa det fria vårdvalet och inskränka medborgarnas valfrihet baserat på ideologisk grund, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vårdval Stockholm är ett system inom Region Stockholm som ger invånarna möjlighet att själva välja vårdgivare för en rad olika vårdtjänster. Systemet bygger på principen att patienterna ska ha frihet att välja vilken vårdgivare de vill gå till, oavsett om vård ­ givaren är privat eller offentlig. Region Stockholm har infört sitt vårdvalssystem inom ramen för HSL och LOV, och har formulerat egna riktlinjer och regler för hur vårdvalet ska fungera på regional nivå. Regionen ställer krav på alla vårdgivare som vill vara en del av vårdvalet och ansvarar för att godkänna och följa upp dessa aktörer. Vårdval Stockholm vilar på ett starkt lagstöd genom hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och lag om valfrihetssystem (LOV), som tillsammans säkerställer patienternas rätt till vårdval och regionernas skyldighet att tillhandahålla ett system för detta. Det fria vårdvalet har varit en självklar förutsättning i Sverige sedan det infördes 2010 och Stockholmsregionen har under denna tid varit en föregångare. På ett helt unikt sätt har Stockholmsregionen stegvis infört och utökat vårdvalen och valfriheten för medborgarna och på så vis också kortat vårdköer, förbättrat kvalitet och ökat effektiviteten. Valfriheten har möjliggjort för patienter att välja vårdgivare inom primärvården, oavsett om dessa är offentliga eller privata aktörer. Vårdvalet i Stockholm har förutom primärvård omfattat specialistvård inkluderande ett flertal specialistmottagningar, exempelvis inom hudsjukvård, gynekologi, ögonsjukvård, barn-och ungdomstandvård samt ortopedi. Patienternas möjlighet att välja eller välja bort ökar konkurrensen mellan vårdgivare. Detta tvingar vårdgivare att fortsätta utveckla sina verksamheter och öka kvaliteten, effektiviteten och tillgängligheten. I Stockholm har detta lett till att tillgängligheten har ökat, vårdköer minskat och att patienter haft en stor valfrihet och självbestämmande ­ grad. Sedan valet 2022 styrs Stockholmsregionen av en koalition mellan Social ­ demokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, vilka gemensamt tagit beslut om en helt ny inriktning. Trots de tydligt positiva effekterna av det fria vårdvalet har beslut tagits om en omställningsplan där vårdvalen kraftigt ska minskas och betydligt större del av vården ska bedrivas i egen regi. Vidare analys av beslutsgrund eller konsekvensanalys för denna totalomläggning finns inte att ta del av. Den enda motivering som kommunicerats är att tillgängligheten i sjukvården idag är hög vilket har lett till överkonsumtion och kostnadsökningar. Man anser att vården behöver bli mer ”behovsstyrd”. Kvinnosjukvård har alltid historiskt varit underprioriterad. Trots detta har styret i Stockholm inlett en nedmontering med omfattande neddragningar just inom kvinno ­ sjukvården inom både gynekologiska verksamheter och ätstörningsvården. Att kvinnor och unga flickor skulle söka hjälp hos gynekolog eller ätstörningsvård utan goda skäl finns det dock inga belägg för utan ter sig närmast kvinnofientligt. Det är en kvinno ­ fientlig politik som nu förs fram, som inte bara riskerar stora försämringar i till ­ gänglighet och vård för kvinnor utan också kommer att försämra jämställdheten i vården. Detta går helt emot målet om en jämlik vård för alla i Sverige vilket också strider mot hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Att begränsa det fria vårdvalet i regionerna riskerar att ha flera negativa konsekvenser såsom försämrad valfrihet och tillgänglighet för patienterna. Minskad konkurrens riskerar på sikt också att försämra vårdens kvalitet. För att säkerställa att alla medborgare, oavsett var man bor i Sverige, ska ha samma möjlighet att välja vårdgivare, bör riksdagen ge regeringen tillkänna att den bör lägga fram förslag som förhindrar lokala majoriteter i regionerna från att begränsa det fria vårdvalet. Merit Frost Lindberg (M) Kristina Axén Olin (M) Margareta Cederfelt (M) Arin Karapet (M) Carl Nordblom (M) Adam Reuterskiöld (M) Maria Stockhaus (M) Kjell Jansson (M) Alexandra Anstrell (M) Fredrik Saweståhl (M) Joanna Lewerentz (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2427 av Merit Frost Lindberg m.fl. (M) Kvinnors valfrihet och rätt till vård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behovet av en översyn av lagstiftningen så att lokala majoriteter i regionerna inte kan begränsa det fria vårdvalet och inskränka kvinnors och medborgares valfrihet och rätt till vård baserat på ideologisk grund och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vårdval Stockholm är ett system inom Region Stockholm som ger invånarna möjlighet att själva välja vårdgivare för en rad olika offentligt finansierade vårdtjänster. Systemet bygger på principen att patienterna ska ha frihet att välja vilken vårdgivare de vill gå till, oavsett om vårdgivaren är privat eller offentlig. Region Stockholm har infört sitt vårdvalssystem inom ramen för hälso- och sjuk ­ vård ­ slagen (HSL) och lagen om valfrihetssystem (LOV), och har formulerat egna riktlinjer och regler för hur vårdvalet ska fungera på regional nivå. Regionen ställer krav på alla vårdgivare som vill vara en del av vårdvalet och ansvarar för att godkänna och följa upp dessa aktörer. Vårdval Stockholm vilar på ett starkt lagstöd genom HSL och LOV, som tillsammans säkerställer patienternas rätt till vårdval och regionernas skyldighet att tillhandahålla ett system för detta. Det fria vårdvalet har varit en självklar förutsättning i Sverige sedan det infördes 2010 och Stockholmsregionen har under denna tid varit en föregångare. På ett helt unikt sätt har Stockholmsregionen stegvis infört och utökat vårdvalen och valfriheten för patienterna som har kunnat välja den vård som passat dem bäst, inte minst utifrån kvalitet och geografisk närhet. På så vis har vårdvalet kortat vårdköer, förbättrat kvalitet och ökat effektiviteten. Valfriheten har möjliggjort för patienter att välja vårdgivare inom primärvården, oavsett om dessa är offentliga eller privata aktörer. Vårdvalet i Stockholm har förutom primärvård omfattat specialistvård inkluderande ett flertal specialistmottagningar, exempelvis inom hudsjukvård, gynekologi, ögonsjukvård, barn- och ungdomstandvård samt ortopedi. Patienternas möjlighet att välja eller välja bort ökar konkurrensen mellan vårdgivare. Detta tvingar vårdgivare att fortsätta utveckla sina verksamheter och öka kvaliteten, effektiviteten och tillgängligheten. I Stockholm har detta lett till att tillgängligheten har ökat, vårdköer minskat och att patienter haft en stor valfrihet och självbestämmandegrad. Sedan valet 2022 styrs Stockholmsregionen av en koalition mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, vilka gemensamt tagit beslut om och genomför en helt ny inriktning. Trots de tydligt positiva effekterna av det fria vårdvalet implementeras en omställningsplan där vårdvalen kraftigt minskas ned och betydligt större del av vården bedrivs i egen regi. Vidare analys av beslutsgrund eller konsekvensanalys för denna totalomläggning finns inte att ta del av. Den enda motivering som kommunicerats är att tillgängligheten i sjukvården idag är hög, vilket har lett till överkonsumtion och kostnadsökningar. Man anser att vården behöver bli mer ”behovsstyrd”. Kvinnosjukvård har alltid historiskt varit underprioriterad. Trots detta har styret i Stockholm inlett en nedmontering med omfattande neddragningar just inom kvinno ­ sjukvården inom både gynekologiska verksamheter och ätstörningsvården. Att kvinnor och unga flickor skulle söka hjälp hos gynekolog eller ätstörningsvård utan goda skäl finns det dock inga belägg för utan ter sig närmast kvinnofientligt. Det är en kvinno ­ fientlig politik som nu förs fram, som inte bara har lett till stora försämringar i tillgäng ­ lighet och vård för kvinnor utan också kommer att försämra jämställdheten i vården. Detta går helt emot målet om en jämlik vård för alla i Sverige, vilket också strider mot hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Att begränsa det fria vårdvalet i regionerna riskerar att ha flera negativa konsekvenser såsom försämrad valfrihet och tillgänglighet för patienterna. Minskad konkurrens riskerar på sikt också att försämra vårdens kvalitet. För att säkerställa att alla medborgare, oavsett var man bor i Sverige, ska ha samma möjlighet att välja vårdgivare, bör riksdagen ge regeringen till känna att den bör över ­ väga att lägga fram förslag som förhindrar lokala majoriteter i regionerna från att begränsa det fria vårdvalet. Merit Frost Lindberg (M) Maria Stockhaus (M) Kristina Axén Olin (M)