Motion till riksdagen 2022/23:2074 av Magdalena Andersson m.fl. (S) Vårt Sverige kan bättre Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Det ekonomiska läget 2.1 Sverige 2.2 Världen 2.3 Lågkonjunkturen 2.4 Offentliga finanser 2.4.1 Offentliga finanser 2.4.2 Kommunsektorn 2.4.3 Det finanspolitiska ramverket 3 Vårt Sverige kan bättre 3.1 Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans 3.2 Vårt Sverige sätter välfärden främst 3.3 Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen 3.4 Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans 3.5 Vårt Sverige är säkert i en orolig tid 4 Finansiering 4.1 Skattepolitiken Bilaga 1 Reformtabell Bilaga 2 Förslag till utgiftsramar för 2023 Bilaga 3 Förslag till utgiftsramar för 2024 och 2025 Bilaga 4 Beräkningar av statens inkomster 2023 Bilaga 5 Beräkningar av statens inkomster 2024 och 2025 Bilaga 6 Offentliga finanser Bilaga 7 Utgiftsramar per utgiftsområde för 2023–2025 Utgiftsområde 2 Utgiftsområde 3 Utgiftsområde 4 Utgiftsområde 5 Utgiftsområde 6 Utgiftsområde 7 Utgiftsområde 8 Utgiftsområde 9 Utgiftsområde 10 Utgiftsområde 11 Utgiftsområde 12 Utgiftsområde 13 Utgiftsområde 14 Utgiftsområde 15 Utgiftsområde 16 Utgiftsområde 17 Utgiftsområde 18 Utgiftsområde 19 Utgiftsområde 20 Utgiftsområde 21 Utgiftsområde 22 Utgiftsområde 23 Utgiftsområde 24 Utgiftsområde 25 Utgiftsområde 26 Utgiftsområde 27 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023–2025 enligt förslaget i tabell F i motionen. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i tabell D i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell E i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2023 enligt förslaget i tabell B i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell C som riktlinje för regeringens budgetarbete. 1 Inledning Vi lever i en orolig tid. I Sveriges närområde rasar ett brutalt krig, inflationen är hög och ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur. Hushållen pressas av höga elpriser, stigande boräntor och dyra drivmedel. Reallönerna urholkas när det blir allt dyrare att leva, bo och äta. Samtidigt har vi avgörande samhällsproblem att hantera. De som jobbar i skolan, sjukvården och äldreomsorgen behöver fler kollegor och bättre förutsättningar. Klimatkrisen behöver mötas med en politik som både bygger ett starkt, hållbart sam ­ hälle och samtidigt skapar gröna jobb i hela landet. Det hänsynslösa våld som plågar vårt land måste bekämpas genom att vi bryter nyrekryteringen till den grova organiserade brottsligheten. Efter valet befinner sig vårt land i ett nytt politiskt läge med en historiskt höger ­ konservativ regering som sviker sina löften till vanligt folk. Sverigedemokraterna är det största högerpartiet och Ulf Kristersson sitter på nåder som statsminister i Jimmie Åkessons regering. Slottsavtalet saknar politiska förslag för att möta de stora samhälls ­ problem som vårt land har att hantera, samtidigt som det kommer att öka splittringen och klyftorna i vårt land. Rika kommer att bli rikare och vanligt folk kommer att behöva stå tillbaka. Det är osvenskt. Det kan bli förödande för vanliga hushålls plånböcker, för våra offentliga finanser och för vår välfärd. I oroliga tider ska samhället finnas där för människor. Vi behöver lösa problemen gemensamt. När Sverige är som bäst hjälps vi åt – i fotbollslaget, i grannskapet och när vi tillsammans tar ansvar för vårt land. Vi socialdemokrater är att lita på. Vi sätter Sveriges bästa främst. Vi vill ta vara på alla människors kraft och vilja att bidra. Vi är en aktiv och konstruktiv opposition. Vi kommer att granska Sverigedemokraterna och högerregeringen. Och vi kommer att lägga fram stark socialdemokratisk politik för att skapa trygghet och rättvisa för vanligt folk. Den starka socialdemokratiska politiken innebär att vi gör det vi lovade före valet. Vi sätter välfärd och vanligt folk främst. Vi föreslår en fördubbling av satsningarna på välfärden så att vi kan säkra kvaliteten i skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Vi skyddar vanligt folks ekonomi med ett nytt och kraftfullt stöd för de höga bränslepriserna. Vår politik innebär att vi säkrar utbildningsplatser, en aktiv arbetsmarknadspolitik och en trygg a-kassa när vårt land möter lågkonjunkturen. Den innebär att vi ökar takten i klimatomställningen så att utsläppen pressas ned och framtidens investeringar och jobb hamnar här i Sverige, när högerregeringen slaktar klimatpolitiken och riskerar att jobben flyttas utomlands. Den socialdemokratiska politiken innebär investeringar i fler poliser och social ­ sekreterare, starkare idrottsföreningar och en mer rättvis skola – för att skydda våra unga från de kriminella gängens klor. Vi vet att vårt Sverige kan bättre. 2 Det ekonomiska läget 2.1 Sverige Vi går mot tuffare ekonomiska tider. Från ett ekonomiskt turbulent 2022 går nu Sverige och stora delar av världen in i en lågkonjunktur med stigande arbetslöshet under nästa år. Osäkerheten och hushållens pessimism är stor. Början av 2022 präglades av en stark ekonomisk återhämtning och optimism både i Sverige och i stora delar av världen. Men i och med Rysslands invasion av Ukraina i februari vände allt. Den starka återhämtningen har under året alltmer övergått i sken ­ ande priser och dämpade tillväxtutsikter. Hög inflation, mycket höga energipriser samt ökade räntekostnader pressar nu svenska hushåll och företag. Utsikterna för Sveriges ekonomi ser allt sämre ut, även om vi har ett gynnsamt utgångsläge. Ekonomin går under 2023 in i en lågkonjunktur, med ett negativt BNP ‑ gap. Samtidigt avstannar återhämtningen på arbetsmarknaden. Figur 1 BNP-gap och arbetsmarknadsgap Sverige Källa data: Konjunkturinstitutet [1] . Det viktigaste för enskilda hushålls motståndskraft är att ha ett arbete att gå till. Det är därför avgörande att Sverige går in i lågkonjunkturen med rekordhög sysselsättning, en stark arbetsmarknad och en långsiktigt hållbar arbetsmarknadsmodell. Sedan 2014 har etableringstiden för nyanlända halverats och långtidsarbetslösheten sjunker för första gången på länge. Arbetskraftsdeltagandet är det högsta i EU. Genom åtgärder som korttidspermitteringar och kraftfulla stöd till kommunsektorn gavs inte minst arbets ­ marknaden goda förutsättningar för en snabb återhämtning efter pandemin. Den snabba återhämtningen på arbetsmarknaden ser nu ut att stanna av och vi får istället en ökande arbetslöshet under de kommande åren. Arbetslösheten har redan börjat plana ut sam ­ tidigt som antalet varsel ökar. Figur 2 Arbetsmarknadsläget Källa data: Konjunkturinstitutet [2] . Tack vare en ansvarsfull socialdemokratisk finanspolitik har Sverige dessutom den lägsta statsskulden sedan 1970-talet trots att vi har gått igenom en pandemi med stora ekonomiska konsekvenser. Det är ett styrkebesked för svensk ekonomi och en trygghet för hushåll och företag. Som en liten öppen ekonomi är Sveriges ekonomiska utveckling beroende av en god konkurrenskraft. En ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik, som varken riskerar integriteten i de offentliga finanserna eller driver på inflationen, är den bästa garanten för att Sverige ska ha ett bättre utgångsläge när konjunkturen vänder. När lågkonjunkturen slår mot världsekonomin och Sverige är det avgörande att slå vakt om välfärden. Kriser slår ofta hårt mot kommuner och regioner, vars intäkter och kostnader är konjunkturkänsliga samtidigt som de är ålagda att följa strama budget ­ regler. Nedskärningar i välfärden slår direkt mot människors vardag – genom försämrad service, sämre villkor och uppsägningar inom vården, skolan och omsorgen. För oss socialdemokrater är det självklart att en ansvarsfull politik för att möta lågkonjunkturen behöver omfatta ett försvar av vår gemensamma välfärd. 2.2 Världen Utvecklingen av Rysslands krig i Ukraina utgör i sig en stor osäkerhet ur ett humanitärt, säkerhetspolitiskt och ekonomiskt perspektiv. Det ryska agerandet på världens energi ­ marknader kan beskrivas som ett energikrig mot Europa – i syfte att skapa splittring mellan länder och inom samhällen. Genom att spela med gasflödena till Europa har Ryssland drivit upp elpriserna till nivåer som aldrig tidigare skådats. Priserna på insats ­ varor har också ökat kraftigt till följd av kriget, vilket har pressat upp livsmedels ­ priserna globalt. Det slår hårt mot hela Europa och mot svenska familjer, men det slår hårdast mot de allra mest nödställda och fattiga i världen. Prisstegringarna började redan under 2021, och sedan dess har prisökningarna spridit sig till en bred inflationsuppgång. Figur 3 Terminspriser på naturgas i Europa Euro per MWh, dagsvärden Källa data: Konjunkturinstitutet [3] . Även om världsekonomin fortsatt karaktäriseras av en hög inflation och försämrade konjunkturutsikter, skiljer sig de bakomliggande drivkrafterna åt mellan olika delar av världen. I Europa bidrar det ryska energikriget till den höga inflationen och till avmattningen i ekonomin. I USA är däremot effekterna av Rysslands energikrig mer begränsade. Där är den höga inflationen i högre grad efterfrågedriven, samtidigt som en mer flexibel lönesättning innebär en överhängande risk för pris-lönespiraler. Kina driver fortsatt en nolltoleranspolitik mot covid-19, vilket orsakar både utbudsstörningar och dämpad efterfrågan, något som får stor effekt på den ekonomiska utvecklingen i regionen. Prognoser indikerar att Kinas tillväxt i år blir den lägsta sedan 1970-talet, med undantag för pandemiåret 2020, för att sedan återhämta sig under 2023. Under 2022 har centralbankerna i många avancerade ekonomier bedrivit en åtstramande penningpolitik, för att dämpa efterfrågan och på sikt få ner inflationen. I början av 2023 väntas räntorna öka ytterligare för att sedan plana ut och sjunka tillbaka något under återstoden av 2023 och 2024. I det här svåra ekonomiska läget med höga elpriser som både driver på den redan höga och breda inflationen och samtidigt orsakar en inbromsning i den reala ekonomin finns en risk för målkonflikter mellan finans- och penningpolitiken i Europa. Flera länder har redan aviserat omfattande stödpaket till hushåll och företag, vilket på kort sikt riskerar att leda till en ännu stramare penningpolitik. 2.3 Lågkonjunkturen Sverige går mot en lågkonjunktur med rekordstarka statsfinanser och en robust arbetsmarknad. Nu är det helt avgörande att vårt lands ekonomiska styrkeposition inte försakas till förmån för ofinansierade skattesänkningar som riskerar att öka inflationen, driva upp räntorna och utmana styrkan i statsfinanserna. Prisökningarna på el, drivmedel och mat äter sig in i människors plånböcker. Inflationen väntas sjunka tillbaka något under 2023 men fortsatt vara på nivåer över inflationsmålet på 2 procent. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik med respekt för hushållens ekonomi. I en tid med stigande priser behöver vi en politik som stöttar de som har det tuffast och drabbas allra hårdast. Finanspolitiken ska inte utformas på ett sådant sätt att den motarbetar penningpolitiken. Det skulle bara leda till att Riksbanken tvingas att föra en ännu mer åtstramande penningpolitik där räntorna ökar ytterligare. Vi måste göra det som krävs för att ta oss igenom den här krisen, något som kommer att innebära hårda prioriteringar. Vi behöver bekämpa de höga elpriserna, både här och nu genom att stötta hushåll och företag, men också genom att kraftigt bygga ut vår elproduktion. Vi måste också hålla i arbetet mot samhällsproblemen. Det handlar om att knäcka kriminaliteten och bryta segregationen, att ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och att skapa jobb här och nu genom att leda klimat ­ omställningen. 2.4 Offentliga finanser 2.4.1 Offentliga finanser De svenska offentliga finanserna är starka, inte minst tack vare att regeringen de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik som resulterat i en snabb ekonomisk återhämtning efter coronapandemin och en låg statsskuld. Även om utgångsläget i svensk ekonomi är starkt, går vi med all tydlighet mot en lågkonjunktur 2023. Det svåra ekonomiska läget innebär dock att det råder stor osäkerhet kring hur ekonomin utvecklas framåt. Det finns en överhängande risk att lågkonjunkturen blir djupare och arbetslösheten högre än vad regeringens nuvarande prognoser visar. Vi ser därför med oro på de knappa marginalerna i statens finanser för de kommande åren. En bana där konjunkturnedgången blir djupare än regeringens huvudscenario skulle innebära ett underskott i de offentliga finanserna. Regeringens egna beräkningar visar att en sådan utveckling skulle vara inom ramen för ett normalt osäkerhetsintervall för prognosen. En av de största osäkerhetsfaktorerna är utvecklingen på energi ­ marknaderna i Europa. En förvärrad situation skulle leda till både en sämre real ­ ekonomisk utveckling och ökad inflation. I ett sådant scenario är det särskilt angeläget att finanspolitiken inte går med underskott eller riskerar att bli alltför stimulerande. 2.4.2 Kommunsektorn Figur 4 Skatteunderlag för kommunsektorn Källa: SKR [4] Kommunsektorn står inför en kostnadskris och en fortsatt demografisk utmaning. Trots att skatteintäkterna väntas utvecklas positivt under de kommande åren gröper infla ­ tionen ur kommunernas och regionernas kassor och enligt SKR:s prognoser kommer det reala skatteunderlaget att utvecklas negativt 2023 för att sedan återhämta sig långsamt. Kommunsektorns förutsättningar för att klara kommande år varierar kraftigt. Betydande tillskott i form av statsbidrag de senaste åren har inneburit att ett flertal har kunnat avsätta medel i resultatutjämningsreserven som kommer att kunna användas för att täcka delar av underskotten. Samtidigt är det många kommuner och regioner som helt saknar buffert och därmed står inför nedskärningar eller skattehöjningar. 2.4.3 Det finanspolitiska ramverket Starka statsfinanser är en förutsättning för ett Sverige som håller ihop och möter tuffa tider tillsammans. Det är en förutsättning för att ekonomiska kriser inte ska leda till nedskärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, brukarna i äldreomsorgen och patienterna i vården. Och också för att vi i svåra tider ska ha förutsättningar att fortsätta arbetet mot samhällsproblemen och skapa en tryggare vardag i hela landet. Men starka statsfinanser är ingen naturlag. Det finanspolitiska ramverket är grundläggande för att säkerställa ordning och reda. Sedan 90-talskrisen har Sverige successivt betalat av på statsskulden och idag har vi den lägsta statsskulden sedan 1970 ‑ talet och en låg statsskuld relativt jämförbara länder. Vid den senaste översynen av det finanspolitiska ramverket infördes skuldankaret, som fastställer att bruttoskulden på medellång sikt ska uppgå till 35 procent av BNP. Regeringens beräkningar i budgetpropositionen för 2023 visar att bruttoskulden minskar till 31,8 procent av BNP 2022 och fortsätter att minska år 2023. Starka statsfinanser är en förutsättning för en trygg välfärd i hela landet, men det finns inget egenvärde i att fortsätta att betala av på en redan låg statsskuld. Vi vill därför tidigarelägga den ordinarie översynen av det finanspolitiska ramverket och övergå till ett balansmål under mandatperioden för att frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar. En helt central del av det finanspolitiska ramverket är den ordnade och samman ­ hållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns. Det är lätt att hitta en majoritet för enskilda utgifter men betydligt svårare att gemensamt ta ansvar för att både inkomster och utgifter går ihop. Socialdemokraterna ser med oro på utvecklingen i Sveriges riksdag där det under föregående mandatperiod togs ett flertal initiativ till utgiftsdrivande och ofinansierade reformer utanför den ordinarie budgetprocessen. Utskottsinitiativ och extraändrings ­ budgetar bör användas varsamt, särskilt om de i tid läggs i nära anslutning till en ordinarie budget. Ett högt förtroende för Sveriges statsfinanser är särskilt angeläget i det rådande ekonomiska läget med hög inflation, ökande räntor och en stundande lågkonjunktur. En oansvarig ekonomisk politik som innebär att marknaden förlorar förtroendet för svenska statsfinanser skulle öka räntorna i ett redan pressat läge. Det visar lärdomar från Storbritannien, där regeringens förslag om ofinansierade skattesänkningar fick stor effekt på de finansiella marknaderna och där redan pressade hushåll och företag fick betala priset genom ännu högre räntor. 3 Vårt Sverige kan bättre 3.1 Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans Tabell 1 Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans Miljarder kronor 2023 2024 2025 Ny tankrabatt med fokus på glesbygd 4,86 Tillfälligt höjt barnbidrag och studiebidrag i gymnasiet 1,45 – – Vuxenutbildning (yrkesvux och yrkeshögskola) för att bättre möta behoven 1,11 1,09 1,09 Ytterligare fler utbildningsplatser 0,08 0,08 0,08 Avvisad besparing på folkbildningen 0,20 0,20 0,20 Avvisad besparing på arbetsmarknadspolitiken 1,50 – – Fler extratjänster och en förbättrad arbetsförmedling 1,10 1,10 1,10 Återstart av kulturen 0,09 – – Fler servicekontor i hela landet för tillgänglighet i vikande konjunktur 0,05 0,05 0,05 Fortsatt höjda nivåer i a-kassan 5,82 6,35 6,64 Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (äldre som jobbar, ESS, bostadsbidrag, reseavdrag, yrkesvux år 1, jordbruksdiesel) 4,29 3,15 3,11 Sverige och världen går mot en lågkonjunktur. Vi befinner oss i en mycket osäker ekonomisk tid. Nu måste den ekonomiska politiken inriktas mot en ansvarsfull finanspolitik för att skydda de hushåll som har det tufft och de offentliga finanserna, istället för att sänka skatten för höginkomsttagare. Sverige möter, tack vare en ansvarsfull socialdemokratisk ekonomisk politik, lågkonjunkturen utifrån en styrkeposition på arbetsmarknaden. 450 000 fler arbetar idag jämfört med 2014. Andelen som arbetar har ökat och etableringstiden för nyanlända har halverats. Långtidsarbetslösheten minskar för första gången på länge och aldrig förr har så många svenskar gått till jobbet. Den styrkepositionen får inte försakas. Nu måste politiken se till att Sverige, och alla som arbetar, går starkare ur krisen. Då har vi inte råd med Sverigedemokraternas och högerregeringens kraftiga och oansvariga neddrag ­ ningar på arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen. När arbetslösheten ökar måste omställningen till de nya arbetstillfällen som växer fram vara kraftfull och effektiv. Då behöver vi en aktiv arbetsmarknadspolitik, robusta utbildningssystem och investeringar i nya industrier. Den socialdemokratiska regeringen införde under coronapandemin en nödvändig förstärkning av a-kassan. Det var viktigt för att säkra löntagarnas trygghet i en historiskt osäker tid. Socialdemokraterna gick till val på att permanenta den förstärkta a-kassan, och vi accepterar därför regeringens förlängning av vår satsning. Extratjänsterna har varit betydelsefulla för att fler långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden. I samband med budgetbeslutet för 2022 beslutade de höger ­ konservativa att ta bort möjligheten att anvisa långtidsarbetslösa till extratjänster. Detta drabbade utrikes födda kvinnor särskilt hårt. Extratjänsterna bör därför återinföras, och arbetsmarknadsutbildningarna behöver bli fler och erbjudas tidigare vid arbetslöshet. Det krävs också bättre fungerande insatser för personer med en svag ställning på arbetsmarknaden – inte minst för personer med funktionsnedsättningar. Hushållen är oroliga över både sin egen och Sveriges ekonomi. Det kastar djupa skuggor in över nästa år. Att Sverigedemokraterna och högerregeringen sviker sina centrala vallöften om bränsle och el är i det läget väldigt anmärkningsvärt. De utlovade 6,50 kronor på bensinen blev bara 14 öre i Ulf Kristersson och Jimmie Åkessons budget. De fyra partierna i regeringsunderlaget lovade dyrt och heligt att högkostnadsskyddet skulle vara på plats den 1 november – men fortfarande väntar svenska folket på sina pengar. Att ställa ut löften man inte tänker hålla är respektlöst mot vanligt folk när priserna ökar. Brutna vallöften undergräver också förtroendet för hela det politiska systemet. Vi socialdemokrater lovar ärlighet mot väljarna – vi kommer att göra det som krävs, men vi kommer alltid att vara uppriktiga. Nu krävs det bättre åtgärder för hushållens ekonomi än den dyra och ineffektiva miljardskattesänkning som bara ger vanligt folk 14 öre vid pumparna. Socialdemokraterna vill därför att ett nytt stöd till hushållen ska införas: en tankrabatt som är riktad till de som är beroende av bilen och som inte har de allra högsta inkomsterna. Stödet ska viktas så att det är störst utanför storstäderna, där man oftast är mest beroende av bilen. För att stärka hushållens motståndskraft och stötta de som har det tuffast vill Socialdemokraterna höja barnbidraget tillfälligt under vintermånaderna 2023. Många sliter med att få pengarna att räcka till när priserna ökar, särskilt Sveriges barnfamiljer. För att klara lågkonjunkturen, och för att kunna öka takten i den gröna industriella revolutionen, behöver staten vara närvarande i hela landet. Socialdemokraterna vill därför att det öppnas ytterligare sex servicekontor på de platser där staten historiskt har dragit sig tillbaka. När konjunkturen viker är det viktigt att upprätthålla takten i byggandet. Reger ­ ingens huvudlösa hantering av investeringsstödet för hyresbostäder – som under den socialdemokratiskt ledda regeringen har lett till tusentals fler lägenheter med rimlig hyra – riskerar därför att slå undan benen för en konjunkturkänslig sektor. Socialdemo ­ kraterna vill hålla hjulen i svensk ekonomi snurrande, så att lågkonjunkturen motverkas. Därför vill vi utöka bemyndiganderamen för investeringsstödet, så att fler inkomna ansökningar kan betas av och så att spadarna kan sättas i marken runt om i Sverige. Samtidigt som det finns många som kan arbeta har välfärden och näringslivet svårt att hitta den kompetens som krävs. Bristen på rätt kompetens hindrar svenska företag från att växa och ställa om. Kompetensbristen innebär att det är svårt att bibehålla och öka kvalitén i välfärden. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har gjort historiska investeringar för att stärka kompetensförsörjningen. I regeringsställning drev vi också igenom att arbetsmarknadens behov nu ska ha betydelse vid planering och dimen ­ sionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och komvux. På samma sätt är det nu angeläget att utbildning vid högskolor och universitet i högre grad riktas mot sektorer där det finns brist på kompetens. Samtidigt är nivån på antalet utbildnings ­ platser i sig avgörande för att kompetensbristen ska kunna mötas. Stärkta möjligheter till utbildning och omställning är helt avgörande för att möta behovet av den kompetens som krävs för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. En aktiv arbetsmarknadspolitik För att möta lågkonjunkturen behöver Sverige en aktiv arbetsmarknadspolitik i hela landet. De som blir av med jobbet behöver snabbt få stöd och insatser för att kunna ställa om. Socialdemokraterna avvisar därför högerregeringen och Sverigedemo ­ kraternas kraftiga och oansvariga neddragningar på arbetsmarknadspolitiken och skjuter till 1,5 miljarder kronor 2023. Miljardsatsning på extratjänster Fler långtidsarbetslösa ska etablera sig på arbetsmarknaden. För att förhindra att långtidsarbetslösheten biter sig fast, särskilt under lågkonjunkturen, ska en miljard satsas på att återinföra extratjänsterna. Stöd för de höga drivmedelspriserna De som pressas av de höga bränslepriserna förtjänar mer än Sverigedemokraternas 14 öre vid pumparna. Socialdemokraterna vill införa ett nytt stöd för höga drivmedels ­ priser med ett inkomsttak och en särskild glesbygdsprofil för att säkerställa att de som verkligen behöver bilen och har långa avstånd får stöd. På det lägger vi 4,86 miljarder kronor under 2023. [5] Höjt barnbidrag under vintern Många barnfamiljer i Sverige sliter med att få vardagsekonomin att gå ihop. För att underlätta för vanligt folk när priserna ökar vill Socialdemokraterna höja barnbidraget med 200 kronor per månad under januari, februari och mars 2023, till en kostnad av 1,5 miljarder kronor. [6] Investeringsstöd för bostäder Sverige behöver fler bostäder med rimliga hyror. De senaste åren har byggtakten varit hög, och tack vare investeringsstödet har fler hyresrätter med rimliga hyror färdigställts. Socialdemokraterna vill höja bemyndiganderamen för investeringsstödet med åtta miljarder kronor för 2023 för att möjliggöra för Boverket att fortsätta att hantera och bevilja stöd för de ansökningar som inkommit. Fler servicekontor i hela landet Staten ska vara närvarande i hela landet. Fler servicekontor behöver öppnas i glesbygd och i särskilt utsatta områden. Socialdemokraterna vill satsa 50 miljoner kronor på Statens servicecenter för att öppna sex nya servicekontor på platser runt om i hela Sverige. Återstart för kulturen Pandemin har drabbat många branscher mycket hårt. Kultursektorn drabbades särskilt hårt av vikande biljettintäkter och tomma salonger. Lågkonjunkturen och de höga energipriserna riskerar att rasera återstartsarbetet i kultursektorn. Därför satsar Socialdemokraterna 100 miljoner kronor på ett särskilt återstartsstöd. Vuxenutbildning och högre utbildning När lågkonjunkturen slår mot Sverige och mot svensk ekonomi är utbildningssystemet och det livslånga lärandet avgörande. Socialdemokraterna vill därför öka anslagen till vuxenutbildningen med 1 miljard kronor samt tillföra medel till universitet och högskolor. 3.2 Vårt Sverige sätter välfärden främst Tabell 2 Vårt Sverige sätter välfärden främst Miljarder kronor 2023 2024 2025 Fördubblade generella statsbidrag jämfört med regeringen 12,00 12,00 12,00 Permanentad och förstärkt personalsatsning i vården 0,85 2,95 2,95 VFU-platser sjuksköterskor 0,25 0,25 0,25 Förlossningsvård och kvinnors hälsa 0,20 1,50 1,50 Förlängning äldreomsorgslyftet – 1,70 1,70 Läromedelsutredningen, kvalitetsdialoger, nej till nedskärning grundsärskolan 0,12 0,14 0,14 Förstärkt likvärdighetsbidrag 1,00 1,90 1,90 Förbättrad sjukförsäkring genom en rättvisare sjukersättning 0,23 0,90 0,90 Avskaffad funkisskatt 0,29 0,29 0,29 Satsning på kulturskolan 0,10 0,10 0,10 Fortsatt fri entré statliga muséer samt satsning Skansen 0,12 0,12 0,12 Idrottssatsning 0,10 0,10 0,10 Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (inkl undantag sjukpenningen, lärarsatsningar, vård på landsbygd) 2,11 2,20 2,30 I socialdemokratins inneboende prioriteringar ligger vården, skolan och omsorgen. Nu ser vi hur den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna upprepar tidigare borgerliga regeringars misslyckande – de väljer skattesänkningar för dem med högst inkomster framför välfärden. Under finanskrisen kompenserade den moderatledda regeringen bara för en tredjedel av skattebortfallet. Lärarna, undersköterskorna och vårdbiträdena fick ta smällen när krisen slog till. Vi socialdemokrater har gjort annorlunda. Under pandemin har välfärden kompenserats tre gånger om. Nu står Sverige återigen inför en mycket svår ekonomisk situation. Den höga inflationen gröper ur kommunsektorns kassor och de kommande åren kommer att bli mycket tuffa. Vårt besked är tydligt: Vi kommer att fortsätta att prioritera välfärden. Fler medarbetare kommer att behöva anställas inom vården, äldreomsorgen och skolan. Sverigedemokraternas och högerregeringens föreslagna resurser till välfärden kommer inte att räcka. Kommuner och regioner larmar om att kostnadsökningarna till följd av inflationen äter upp allt mer utrymme – utan ytterligare förstärkningar kommer verksamheterna att behöva skära ned. Välfärden kan stå inför ett stålbad. Därför vill vi socialdemokrater att ökningen av de generella statsbidragen fördubblas jämfört med regeringens tillskott nästa år. Vid sidan av resursbristen är bristen på utbildad personal utbredd i välfärden. Det leder till brist på vårdplatser och stora utmaningar i verksamheterna. En politik som sätter välfärden främst måste ta itu med personalförsörjningen för att ha någon som helst trovärdighet. Därför är det mycket olyckligt att regeringen avskaffar personal ­ satsningen inom hälso- och sjukvården samt Äldreomsorgslyftet 2024. Det riskerar att undergräva effekten av tillskotten av generella statsbidrag. Socialdemokraterna vill därför permanenta personalsatsningen på 2,1 miljarder kronor från 2024 och förstärka den med ytterligare 850 miljoner kronor redan 2023 för att stärka kompetensförsörj ­ ningen till kommunerna och regionerna. För att få fler utbildade sjuksköterskor i vården och äldreomsorgen behöver antalet VFU-platser utökas. Äldreomsorgslyftet ska förlängas från 2024. En jämlik kunskapsskola är avgörande för att ge alla barn i Sverige likvärdiga livschanser. Samhället behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan. Vårt skolsystem – en gång i tiden ett av världens bästa och mest jämlika – har idag blivit världens mest marknadsstyrda. Friskolor, valmöjligheter och skolval ska vara ett självklart inslag, men fokus måste vara på kunskap, arbetsro och bildning. Inte vinstjakt. För att fler barn ska kunna lära sig mer behöver likvärdigheten i skolan förstärkas. Trots att kunskapsresultaten i svensk skola är på väg uppåt och fler elever lär sig mer finns det skolor i Sverige som år efter år dras med låga skolresultat och oerhört tuffa förutsättningar. Så kan vi inte ha det. En bra skolgång är dessutom ett effektivt verktyg för att stoppa nyrekryteringen till gängen. Socialdemokraterna vill därför förstärka likvärdighetsbidraget med en miljard kronor per år. Över tid har likvärdighetsbidraget bidragit till att mer resurser har flyttats till där behoven är som störst – och det har möjliggjort satsningar på mer och bättre utbildad personal i skolorna. Vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen och tränga tillbaka våldet och kriminaliteten. De senaste åren har vi lagt stort fokus på det brottsbekämpande arbetet genom att skärpa straff och bygga ut Polismyndigheten. Nu behöver vi också investera motsvarande i det förebyggande arbetet. Ska socialtjänsten kunna punktmarkera och stoppa unga som är på väg in i kriminalitet behöver de ökade resurser. Det krävs fler vuxna som kan ta tag i unga på glid. Det handlar om alltifrån fler socialsekreterare och fältassistenter till mer personal i skolorna i utsatta områden. Socialdemokraterna vill att vi för varje ytterligare krona vi lägger på polisen ska lägga lika mycket på det brottsförebyggande arbetet. Invester ­ ingarna i socialtjänsten behöver därför förstärkas kraftfullt. Socialdemokraterna vill också ta bort den orättvisa funkisskatt som Sverige ­ demokraterna och högerpartierna införde 2022. Det är orimligt och omoraliskt att de som är sjuka eller inte kan jobba betalar mer för välfärden än de som har bärkraft. En rejäl investering i välfärden – generella statsbidrag Om välfärden inte får tillräckliga resurser står skolan, vården och omsorgen inför ett stålbad. Vi socialdemokrater prioriterar välfärden först. Den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas politik kommer inte att räcka för att kommuner och regioner ska klara av att upprätthålla kvaliteten i välfärden. Vi vill därför att tillskotten till kommunsektorn ska uppgå till 12 miljarder i enbart generella statsbidrag, inklusive aviserade medel i budgetpropositionen för 2023. Miljardförstärkningar för en likvärdig kunskapsskola Likvärdigheten i skolan behöver stärkas. Fler barn ska få chans att lära sig mer – oavsett förutsättningar. Socialdemokraterna vill förstärka likvärdighetsbidraget med en miljard kronor per år från och med 2023. Mer personal och bättre villkor i vården och omsorgen Både bristen på vårdplatser och utmaningarna i äldreomsorgen handlar i grund och botten om brist på personal. För att stärka svensk vård och omsorg förstärker och permanentar vi personalsatsningen genom att tillföra över 2,1 miljarder från 2024. Därtill förstärker vi personalsatsningen med 850 miljoner kronor redan från 2023 för att möjliggöra för regionerna och kommunerna att säkra kompetensförsörjningen inom vården och äldreomsorgen. Vi vill genomföra en särskild satsning på 250 miljoner kronor per år för att öka antalet VFU-platser på sjuksköterskeutbildningen för att säkra kompetensförsörjningen. Äldreomsorgslyftet ska förlängas från 2024. Starkare socialtjänst för att stoppa nyrekryteringen Att stärka arbetet för att stoppa nyrekryteringen är en ny och viktig princip inför kommande budgetar. Högerregeringen tillför 10 miljoner kronor för att stärka socialtjänstens arbete mot ungas brottslighet. Med så lågt ställda ambitioner är det uppenbart att regeringen och Sverigedemokraterna inte förstår utvecklingens allvar och utbredning. Om vi på riktigt ska bryta nyrekryteringen behöver kommunerna alla verktyg de kan få. Vi vill därför att en halv miljard per år tillförs socialtjänsten från och med 2023. Slopad funkisskatt När de högerkonservativa regeringspartierna och Sverigedemokraterna justerade den socialdemokratiskt ledda regeringens budget för 2022 återinförde de en ny funkisskatt. Vi vill att skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster tas bort i samtliga inkomstintervall. Rättvis sjukersättning Rätten till sjukersättning ska prövas mot samma arbetsmarknadsbegrepp som gäller för sjukpenningen. Människor som har en arbetsförmåga men som av olika anledningar inte ses som attraktiva på arbetsmarknaden behöver ha en trygg ekonomisk situation. För detta skjuter vi till 230 miljoner för 2023 och 900 miljoner kronor för 2024 och 2025. Tabell 3 Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Kommunernas inkomster 8 075 13 230 11 630 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 ±0 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 6 000 6 000 6 000 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 2 075 7 230 5 630 Utgifter ±0 ±0 ±0 Finansiellt sparande i kommunsektorn 8 075 13 230 11 630 Sammantaget innebär vårt förslag till budget ett nödvändigt tillskott till välfärden. Förutom att fördubbla de generella statsbidragen vill vi lägga drygt 2 miljarder kronor mer än regeringen på riktade statsbidrag till landets kommuner och regioner. Reger ­ ingen beräknar att deras förslag till statsbudget för 2023 innehåller satsningar om 6 miljarder kronor i form av riktade statsbidrag och 6 miljarder kronor i generella statsbidrag, alltså totalt 12 miljarder kronor. Socialdemokraterna vill lägga ytterligare drygt 8 miljarder kronor, vilket skulle innebära en förstärkning av kommunsektorns finanser med drygt 20 miljarder kronor 2023. 3.3 Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen Tabell 4 Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen Miljarder kronor 2023 2024 2025 Energieffektivisering genom omprioritering i rotavdraget – – – Fortsatt sänkt moms för reparationer 0,06 0,08 0,08 Gratis kollektivtrafik för unga 0,50 0,50 0,50 Satsning på tillståndsprocesser (särskilt havsbaserad vindkraft) 0,03 0,03 0,06 Kompensation till skogsägare, gröna jobb och skydd av värdefull natur 0,68 0,68 0,97 Energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus 0,37 0,73 1,10 Klimatpremie för omställning av fordonsflotta 0,40 0,40 0,40 Förstärkning av Klimatklivet – – 0,90 Förstärkning av Industriklivet 0,60 0,60 0,60 Utbyggd laddinfrastruktur 0,54 1,61 1,12 Övriga accepterade förändringar från regeringens budget (avfallsförbränningsskatt m.m.) 1,10 1,25 1,27 Klimatomställningen är vår tids ödesfråga. Vi ser mer av extremväder, skogsbränder och översvämningar i Sverige och i världen. Förutsättningarna för att bo och leva på många platser riskerar att förstöras. Samtidigt är klimatomställningen vår tids stora möjlighet. När vi ställer om kan vi attrahera stora investeringar för framtidens teknik och skapa nya gröna jobb i hela landet. Alla länder måste, oavsett vad högerregeringen och Sverigedemokraterna säger, ställa om. Därför pågår en global klimatkapplöpning – om Sverige ligger längst fram i klimatomställningen kommer vår konkurrenskraft att öka. Socialdemokraterna genomförde i regeringsställning stora satsningar för att ställa om industrin. Som ett direkt resultat tillverkas det nu fossilfritt stål i Sverige, och vi bygger elbilar och nedlagda industrier blir till batterifabriker. Det skapar tusentals jobb här och nu, försörjning för vanligt folk och ny framtidstro på platser som länge kämpat mot hög arbetslöshet och brister i välfärden. Den svenska industrin spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer att göra det också för att vi ska klara klimatomställ ­ ningen. Vi vill öka tempot för att utsläppen ska minska snabbare och för att framtidens jobb inte ska försvinna i väg till andra länder. Det är vår förpliktelse för alla som lever i Sverige nu och för kommande generationer. Nu riskerar Sverige att hamna på efterkälken – med katastrofala konsekvenser för vårt klimat och vår konkurrenskraft som följd. Högerregeringen låter Sverigedemo ­ kraterna diktera klimatpolitiken med Sveriges tillväxt och svenska jobb som insats. I rasande takt har Miljödepartementet lagts ner, anslagen till klimatpolitiken kapats kraftigt och reformtakten lagts i full back. Det är en svag och bakåtsträvande politisk inriktning. Vi socialdemokrater vill istället öka ambitionerna för en omställning för vanligt folk. Därför skjuter vi till ytterligare resurser för att kunna genomföra insatser för värdefull natur. Skogen är vårt gröna guld och en nyckel för att klara klimatutmaningen. Då kan inte de politiska ambitionerna för skogsbruket minska. För att fler unga ska kunna ta sig till och från jobbet eller fritidsaktiviteterna på sommaren vill Socialdemokraterna genomföra ett första steg mot att införa avgiftsfri kollektivtrafik för gymnasielever och studenter på sommaren. Det minskar segrega ­ tionen, ger fler en väg in till arbetsmarknaden och ökar friheten för unga. Sverige behöver kraftigt bygga ut elproduktionen – både för att pressa ned priserna för vanligt folk och för att klara industrins elektrifiering. Alla energislag kommer att behövas, vindkraft, solenergi, vattenkraft och kärnkraft. För att skapa långsiktiga förutsättningar vill vi se en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken. Sverige behöver en generalplan för energiproduktionen som är offensiv och heltäckande. Ledtiderna för investeringar och tillstånd både för industrins omställning och för energiproduktionen måste kortas, och särskilt angeläget är det att korta tillståndsprocesserna för havsbaserad vindkraft. Socialdemokraterna vill skjuta till 15 miljoner för snabbare tillståndsprocesser. Vid sidan av detta behöver hushållen få mer stöd för att kunna genomföra nödvändiga energieffektiviseringar. Det är ett bra sätt att på både kort och lång sikt minska sin elräkning och sin energiförbrukning. Social ­ demokraterna vill därför börja återinföra det stöd för energieffektivisering av fler ­ bostadshus som SD, M, KD och L tog bort i budgetbeslutet för 2022. För att öka takten i energieffektiviseringen vill vi därutöver höja subventionsgraden inom ramen för rotavdraget för tjänster som bidrar till energieffektivisering. Det kan till exempel handla om installation av bergvärme, vattenburen värme, installation av solceller, installation av dörrar och fönster eller tilläggsisolering. Energieffektiviserande tjänster föreslås få en höjd subventionsgrad till 50 procent, samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten och för installation av solceller i gröna avdraget. Företag i allmänhet, och industrin i synnerhet, behöver ha bättre förutsättningar för att investera i elfordon och för att klara omställningen till fossilfri produktion. Höger ­ regeringens kraftiga minskningar av anslaget för klimatpremier riskerar att slå undan benen för industrins omställning. Socialdemokraterna vill därför förstärka anslaget för klimatpremier med 400 miljoner kronor. Resurser till skydd av värdefull natur, skogsbruket och omställningen Skogen och skogsbruket är avgörande i klimatomställningen. Skogsråvaran kan ersätta fossila produkter, och den svenska skogen bidrar i sig med ett stort koldioxidupptag. Ett aktivt brukande av skogen förutsätter att staten tar sitt ansvar för skydd och vård av våra skogar. Socialdemokraterna vill därför skjuta till sammanlagt 540 miljoner kronor för skydd av värdefull natur och åtgärder för värdefull natur. Skogsstyrelsens anslag förstärks med 50 miljoner kronor och anslaget för insatser för skogsbruket förstärks med lika mycket. Miljöövervakningen förstärks med 40 miljoner kronor. Stimulansbidrag för kollektivtrafik på sommaren Fler unga ska kunna resa kollektivt på sommarlovet. Plånboken ska inte stå i vägen för att fler ska kunna ta ett sommarjobb eller delta i en fritidsaktivitet. Regioner som är intresserade ska därför ha möjlighet att få en statlig stimulans för att göra kollektiv ­ trafiken avgiftsfri på sommaren för gymnasielever och studenter. Socialdemokraterna vill därför skjuta till 500 miljoner kronor till Transportstyrelsen i ett första steg. Rotavdrag för energieffektivisering Fler ska kunna bidra till energieffektiviseringen av Sverige. Det ger både lägre elräkning och ett mer robust elsystem. Socialdemokraterna vill därför höja subventions ­ graden inom ramen för rotavdraget för installation av bergvärme, markvärme, värme ­ pump, värmeåtervinning och dylikt, installation av solceller och energilagring, installa ­ tion av vattenburen värme, installation av dörrar och fönster samt tilläggsisolering. Subventionsgraden för övriga rottjänster samt installation av solceller i det gröna avdraget föreslås minska. Åtgärden är därmed kostnadsneutral. Energieffektiviseringsstöd i flerbostadshus Socialdemokraterna vill återinföra den satsning på energieffektivisering av fler ­ bostadshus som ströks av de högerkonservativa partierna i budgetbeslutet för 2022. Alla insatser för att samhället ska energieffektivisera kommer att vara viktiga för att både klara energikrisen och säkra energiförsörjningen på lång sikt. Socialdemokraterna skjuter till 367 miljoner kronor 2023. Klimatpremier För att upprätthålla takten i den gröna industriella revolutionen och för att fortsätta att möjliggöra för företag att ställa om behöver klimatpremierna stärkas. Socialdemokra ­ terna satsar 400 miljoner kronor på utökade klimatpremier nästa år. Snabbare tillståndsprocesser Den gröna industriella revolutionen ska fortsätta i hela landet. Tillståndsprocesserna behöver gå fortare än idag, för att fler projekt ska kunna komma igång. Ledtiderna för att få igång exempelvis havsbaserad vindkraft, som just nu efterfrågas av industrin för att klara omställningen och för att få ner hushållens elräkningar, ska bli kortare. Vi vill därför förstärka länsstyrelsernas anslag med 15 miljoner kronor för att arbeta särskilt med detta. Mer el och fler jobb – mindre krångel. 3.4 Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans Tabell 5 Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans Miljarder kronor 2023 2024 2025 Utbyggnad av Polismyndigheten 0,90 1,21 1,17 Förstärkt rättsväsende 0,31 0,46 0,66 Övriga accepterade satsningar inkl. Säpo och Kriminalvården 1,13 1,71 3,70 Bekämpa arbetslivskriminalitet och förbättrade arbetsmiljökontroller 0,10 0,10 0,10 Förstärkt socialtjänst med fler socialsekreterare 0,50 0,50 0,50 Ökad ordning och reda i folkbokföringen 0,08 0,17 0,17 Kriminaliteten hotar vår samhällsgemenskap. Brottslighet och våld skadar och dödar, splittrar familjer och skapar oro och rädsla. Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen utmanar vårt samhälle och utnyttjar dess varje svaghet. När kriminella gäng sätter skräck i bostadsområden och städer hotar det tryggheten för oss alla. Tilliten mellan människor undergrävs och vi dras isär när vi istället behöver komma samman för att bygga samhället starkt. När den socialdemokratiska regeringen tillträdde 2014 lade vi om kriminalpolitiken. Det var helt nödvändigt. Sverige har i dag fler poliser än någonsin, över 80 straff har skärpts och fler döms till längre straff. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftfullt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta. För att vi ska kunna pressa tillbaka den grova organiserade brottsligheten behöver vi fortsätta att förstärka anslagen kraftfullt. Socialdemokraterna vill se 50 000 fler polisanställda till 2032. Över 34 000 ska vara poliser. Trots stora satsningar på fler poliser och skärpta straff fortsätter våldet och dödandet. Det är tydligt att mer måste göras. Kampen mot kriminaliteten ska vara kompromisslös. Samhällets fulla kraft ska mobiliseras för att trycka tillbaka de kriminella, kapa åter ­ växten in i kriminaliteten och öka tryggheten. För att komma till rätta med kriminaliteten behöver vi agera med kraft för att stoppa nyrekryteringen till gängen. För varje gängmedlem som kan tas fast genom den kompromisslösa kampen mot brottsligheten står nya unga killar redo att ta deras plats. Det kan samhället aldrig acceptera. Unga människor på glid behöver fångas upp snabbt. Skolan behöver vara rustad för att ge alla en chans att klara sin skolgång. Vägarna till jobb måste kortas, och segregationen behöver brytas. Därför vill vi socialdemokrater införa en ny princip i kampen mot gängen: för varje krona som satsas på rättsväsendet ska minst lika mycket satsas på att stoppa nyrekryteringen och på det brotts ­ förebyggande arbetet. Segregationen är ett gift i det svenska samhället. Det ökar avståndet mellan människor och mellan landsändar. När avståndet mellan oss ökar, minskar den sammanhållning och gemenskap som alltid har utmärkt vårt land. I vårt Sverige håller vi ihop. Oavsett var vi kommer ifrån eller vilka vi är. Segregationen eldas på av en bostadssegregation och en marknadsskola som driver stök och ojämlikhet. För att kunna stoppa nyrekryteringen till gängen och bygga en ännu starkare samhällsgemenskap i Sverige behöver segregationen brytas med kraftfulla åtgärder. I vår budgetmotion vill vi förstärka anslaget till socialtjänsten så att samhället kan gripa in när unga hamnar på glid. Likvärdighetsbidraget till skolan ska förstärkas med ytterligare en miljard så att förutsättningarna för att alla barn och unga ska klara skolan blir mer jämlika. Vi vill därutöver satsa resurser på en av Sveriges starkaste motorer för att öka integrationen och bryta segregationen: idrottsrörelsen. Vi föreslår att idrottsrörelsen förstärks med 100 miljoner kronor så att fler unga killar och tjejer kan idrotta och bli en del av en gemenskap. Den växande arbetslivskriminaliteten göder den organiserade brottsligheten. Det handlar om brottslighet och regelöverträdelser som leder till att människor utnyttjas och far illa på arbetsmarknaden, samtidigt som seriösa företagare konkurreras ut av fuskare och kriminella. Arbetsmiljöverket behöver mer resurser för att kunna intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet. Kraftfulla satsningar på rättsväsendet Resurserna till polisen och övriga rättskedjan har förstärkts kraftfull de senaste åren och ska fortsätta att öka kommande år för att nå målet om 50 000 polisanställda till 2032. I budgetpropositionen för 2023 fortsätter regeringen den socialdemokratiska regeringens arbete med att utöka resurserna. Socialdemokraterna välkomnar därför att 1,4 miljarder kronor satsas på rättskedjan nästa år. Offensiv mot arbetslivskriminaliteten Arbetslivskriminaliteten är ett otyg som måste bekämpas med full kraft av hela samhället. Arbetsmiljöverkets anslag ska förstärkas med 100 miljoner kronor för att arbetet mot fusk och arbetslivskriminalitet ska kunna intensifieras. Ökat stöd till idrottsrörelsen Alla unga i Sverige har rätt till en meningsfull fritid. Idrottsrörelsen för människor samman. Därför vill Socialdemokraterna förstärka stödet till hela idrottsrörelsen med 100 miljoner kronor. För varje ytterligare krona som läggs på fler poliser ska minst en krona läggas på det förebyggande arbetet För att kunna pressa tillbaka gängen och knäcka kriminaliteten behöver man både se hela problemet och ha hela lösningen. Socialdemokraterna vill därför att minst en krona satsas på det förebyggande arbetet för varje krona som satsas på polisen. I Social ­ demokraternas budgetmotion för 2023 föreslår vi därför satsningar på en starkare socialtjänst och en mer jämlik skola samt ett utökat stöd till idrottsföreningarna. Tabell 6. Tillskott till polisen och satsningar för att bryta nyrekryteringen Miljoner kronor 2023 2024 2025 UO4 1:1 Polismyndigheten 938 1 406 1 366 Bryta nyrekryteringen 1 600 2 500 2 500 UO9 4:7 Socialtjänsten 500 500 500 UO16 1:15 Likvärdighetsbidrag till skolor 1 000 1 900 1 900 UO17 13:1 Stöd till idrotten 100 100 100 3.5 Vårt Sverige är säkert i en orolig tid Tabell 7 Vårt Sverige är säkert i en orolig tid Miljarder kronor 2023 2024 2025 Bistånd 2,50 2,80 3,15 Fortsatt mottagande av kvotflyktingar 0,44 1,08 1,42 Utbyggt försvar 4,26 8,77 9,09 Kustbevakningen 0,03 0,27 0,25 Civilt försvar 0,91 1,28 1,39 Situationen i vår omvärld är allvarligare än på mycket länge. Rysslands folkrättsvidriga krig mot Ukraina har stöpt om det säkerhetspolitiska läget i Europa. Sverige står sida vid sida med alla länder i Europa i vårt förbehållslösa stöd för Ukraina och för alla ukrainares kamp för frihet och självbestämmande. Sedan kriget bröt ut har Sverige under den socialdemokratiska regeringen bistått med flera militära stödpaket och ett utbildningspaket i syfte att genomföra militär grundutbildning för ukrainska medborgare. Det är sannolikt att kriget i Ukraina kommer att pågå under en längre tid. Därför är det viktigt att Sverige fortsätter att stödja Ukraina. Detta måste ske kontinuerligt och samordnas med andra länder, och stödet ska vara efterfrågat av Ukraina. Samtidigt måste detta också vägas mot våra nationella behov för att upprätthålla försvarsförmågan i Sverige. Under den socialdemokratiska regeringen lades den svenska försvarspolitiken om. Sveriges försvar har idag som huvuduppgift att försvara landet mot ett väpnat angrepp och vi har genomfört den största upprustningen av det militära försvaret sedan 1950 ‑ talet. Mot bakgrund av det försämrade säkerhetspolitiska läget behöver försvars ­ förmågan öka ytterligare och i snabbare takt. I brett politiskt samförstånd ansökte Sverige under den socialdemokratiska regeringen om medlemskap i Nato. Vi ser fram emot att Sverige blir en fullvärdig medlem och kan bidra till hela alliansens säkerhet. Medlemskapet i Nato höjer tröskeln i förhållande till en kris eller konflikt i vårt omedelbara närområde, men det ställer också krav på att vi måste fortsätta att stärka vår nationella försvarsförmåga. Anslaget till det militära försvaret ska öka till två procent av BNP. Sverige ska ha ett folkförsvar – ett totalförsvar av och för det svenska folket. I detta arbete är värnplikten helt central för att stärka den folkliga förankringen och säkerställa att Försvarsmakten har tillgång till utbildad och övad personal. Den militära närvaron behöver öka i hela landet. Det civila försvaret omfattar hela samhällets motståndskraft. Tillsammans med det militära försvaret utgör kommuners, myndigheters, regioners, enskildas, företags och civilsamhällets beredskapsplanering och förmågehöjande åtgärder en väsentlig del av det svenska totalförsvaret. Vi socialdemokrater vill fortsatt se över såväl den generella försörjningsberedskapen som hälso- och sjukvårdens beredskap för att säkra tillgången till nödvändiga råvaror, livsmedel och mediciner. I den digitaliserade världen har risken för cyberangrepp på samhälle, företag och enskilda ökat markant. Det svenska cyberförsvaret och beredskapen för cyberangrepp måste stärkas. Syftet med det psykologiska försvaret är att värna det öppna och demokratiska samhället, den fria åsiktsbildningen samt Sveriges frihet och oberoende. Arbetet för att stärka allmänheten mot desinformation och propaganda måste fortsätta. Sverige är en stark röst i världen och i alla multilaterala sammanhang där vi verkar, en stark röst för mänskliga rättigheter, rättvisa och frihet. Den internationella solidari ­ teten är grunden för den socialdemokratiska utrikespolitiken. Den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna har lagt om delar av den svenska utrikespolitiken till en mer inåtblickande och oengagerad politisk hållning. Det kommer inte att främja svenska intressen i världen – oavsett om det handlar om de värderingar vi kompromiss ­ löst står upp för eller möjligheten för svenska företag och industrier att växa på nya marknader. Den aviserade nedskärning av biståndet som Sverigedemokraterna och höger ­ regeringen har föreslagit är djupt oansvarig. Behoven och fattigdomen i världen är större än på mycket länge. Pandemins effekter har gjort att många framsteg gällande fattigdomsbekämpning har kastats årtionden tillbaka. Rysslands krig mot Ukraina och dess följdeffekter har därefter skapat ännu större behov. Sammantaget så ökar antalet människor som lever i fattigdom och hungersnöd. Vi socialdemokrater vill förstärka biståndet de kommande åren, jämfört med regeringens aviserade nivå, för att på sikt återgå till enprocentsmålet. Försvarsanslagen ska nå två procent av BNP och det civila försvaret ska förstärkas Sverige är värt att försvara och vi socialdemokrater vill förstärka landets försvar. Anslagen till försvaret ska nå två procent av BNP till 2028. Socialdemokraterna kommer i denna budget, och i kommande budgetmotioner, att göra nödvändiga tillskott för att det ska uppfyllas. Vi ska fortsätta att bygga ut det civila försvaret. Biståndet och våra internationella åtaganden Anslaget för internationellt utvecklingsarbete ska förstärkas med 2,5 miljarder kronor 2023. Neddragningen på de anslag som härrör till kvotflyktingar avvisas. 4 Finansiering 4.1 Skattepolitiken I vårt Sverige finansierar vi välfärd och trygghet tillsammans. De senaste åren har inneburit stora prövningar för våra gemensamma åtaganden. Pandemin, kriget i Europa och den grova brottsligheten är kriser som vi behöver ta oss an tillsammans. Kriserna vittnar om att vårt Sverige kan bättre. Behoven i Sverige växer samtidigt som infla ­ tionen leder till kostnadsökningar i välfärden. För att den gröna industriella revolutionen ska fortsätta krävs en fortsatt kraftsamling från samhället. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget gör att vi behöver fortsätta den kraftfulla upprustningen av vårt försvar. Det är ett mycket stort åtagande som är nödvändigt för att Sverige ska vara tryggt och säkert. När försvaret behöver resurser är det inte välfärden som ska stå för notan. Istället för att låta välfärden ta notan behöver vi stärka välfärden långsiktigt. Alltför många får vänta på vård för länge, för många unga mår dåligt, det är för mycket stök i skolan och för många skjutningar är ouppklarade. Välfärdens frontlinje sliter för att räcka till. Det är uppenbart för oss socialdemokrater att våra poliser, undersköterskor och socialsekreterare behöver fler kollegor. För att bygga vårt Sverige bättre behöver vi en stabil och långsiktig finansiering av våra gemensamma åtaganden och förstärkningen av försvaret behöver bäras rättvist. När vi dessutom befinner oss i en inflationsekonomi, där de ökade kostnaderna redan syns på en allt skralare matsedel i skolan och på äldreboendet, blir finansiering ännu mer nödvändig. Flera av Sverigedemokraternas och regeringens skattesänkningar går inte att prioritera över behovet av finansiering och avvisas därför. Inflationsekonomin kräver också en ansvarsfull ekonomisk politik, där vi tryggar den långsiktiga finansieringen av välfärden. Det är nu viktigt med en väl avvägd politik för att möta prishöjningarna, där vi inte driver på den inflation som urholkar lönerna. De högerkonservativa har valt väg i inflationsekonomin. De väljer återigen stora skatte ­ sänkningar för de allra rikaste på bekostnad av vår gemensamma trygghet och vår välfärd. Istället för att vi bär bördorna av inflationen jämnt, låter den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna inflationssäkra de högsta inkomsterna samtidigt som löntagare förväntas vara återhållsamma. Det riskerar att urholka förtroendet för hur vi finansierar välfärden och tryggheten. Steg för steg vill vi istället öka legitimiteten för skattesystemet genom att säkerställa att välfärden och tryggheten finansieras efter bärkraft, samtidigt som vi försvårar för skattefusk och skatteundandragande. Pausad uppräkning av skiktgränsen för höginkomsttagare Skiktgränsen höjs kraftigt vid årsskiftet och höginkomsttagare får därmed en skatte ­ sänkning på mer än 10 000 kr per år med den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas budget. Även om regeringen och Sverigedemokraterna har justerat för andra indexeringar i skattesystemet låter de indexeringen av skiktgränsen för höginkomsttagare slå igenom fullt ut. Skiktgränsen för 2022 är 540 700 kronor. Med regeringens och Sverigedemokraternas budget blir skiktgränsen ca 598 500 kronor för 2023. Det är inte rätt prioritering i det här tuffa ekonomiska läget. Internationella bedömare är eniga i sina rekommendationer om att tvärtom stötta de som har minst marginaler. Därför vill Socialdemokraterna pausa uppräkningen av skiktgränsen för 2023. Skiktgränsen för 2023 föreslås därmed uppgå till 540 700 kronor. Den offentligfinansiella effekten av att begränsa uppräkningen är 12,9 miljarder kronor [7] . Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023. Reformerat reseavdrag och justerade avdrag för tjänsteresor och hemresor I maj fanns en majoritet för att reformera reseavdraget för att göra det enklare, färdmedelsneutralt och anpassat för att människor ska kunna bo och jobba i hela landet. Reformeringen av avdragets utformning hade behövt följas av en förstärkning av ersättningarna i budgeten, där vi hade velat höja den övre avståndsgränsen i systemet från 80 till 120 kilometer och höja schablonbeloppet från motsvarande 18,50 till 25 kr per mil. Den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraterna har format en majoritet mot det nya systemet och det kommer därmed inte att vara möjligt att göra de justeringar som vi hade velat. Tillfällig justering av subventionsgraden i det ordinarie rotavdraget till förmån för ett förhöjt särskilt rotavdrag för energieffektivisering Nu behövs krafttag för att öka takten i energieffektiviseringen. Därför föreslår vi att ett tillfälligt förhöjt rotavdrag införs för samtliga energieffektiviserande åtgärder som föreslås i regeringens budget och för installation av solceller. För att inte spä på problemen med brist på kvalificerad arbetskraft i sektorn som riskerar att driva upp priserna sänker vi samtidigt subventionsgraden för övriga rotarbeten och för installation av solceller med grönt avdrag. Det innebär också att förslaget är offentligfinansiellt neutralt. Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. [8] Försvårad skatteplanering för utländska aktieägare För att minska möjligheten för utländska aktieägare att skatteplanera för att undvika svensk källskatt på utdelning föreslår vi att inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter som tilldelas i inlösen- och återköpsförfaranden behandlas som utdelning vid till ­ delningen. De skattemässiga skillnader som har funnits vid kontant utdelning och inlösen- och återköpsförfaranden undanröjs genom förslaget. För att inköpsrätter ska behandlas på samma sätt som inlösenaktier, inlösenrätter och säljrätter föreslår vi att inköpsrätter behandlas som utdelning. Förslaget minskar möjligheten för utländska aktieägare att skatteplanera för att undvika svensk källskatt på utdelning. Förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2023. [9] Stärkta förutsättningar för kontroll i F-skattesystemet Skatteverket bör få bättre rättsliga förutsättningar att på ett mer effektivt sätt kunna följa upp dem som har godkänts för F-skatt. I vissa fall bör ett godkännande för F-skatt därför kunna tidsbegränsas, högre krav på skötsamhet bör kunna ställas och myndig ­ heten bör få utökade möjligheter att återkalla ett godkännande vid brister och missbruk. Förändringarna bedöms inte ha någon signifikant offentligfinansiell effekt och bör träda i kraft den 1 oktober 2023. Utred en beredskapsskatt Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på utformning av en ny beredskapsskatt, där ett första rimligt steg som en del av en sådan lösning vore att titta på regelverket kring 3:12 inför år 2024. Beredskapsskatten ska betalas av dem som har störst bärkraft. Den ska vara enkel att betala och administrera men svår att skatteplanera runt, och den ska bidra med finansiering till försvaret på ca 6–8 miljarder kronor. Förslaget bör i sin helhet träda i kraft den 1 januari 2025. Tabell 8 Skatteförändringar Miljarder kronor 2023 2024 2025 1111 – Statlig inkomstskatt Avvisad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt till förmån för en normal uppräkning 12,9 12,9 12,9 1210 – Arbetsgivaravgifter Avvisad förstärkning av nedsättningen av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling [10] 0,10 0,20 0,20 1330 – Kupongskatt Ändrad beskattning av inlösen- och återköpsförfaranden 0,59 0,59 0,59 1140 – Skattereduktioner Avskaffad skatteklyfta för personer med sjuk- och aktivitetsersättning –0,29 –0,29 –0,29 Energieffektivisering genom omprioritering i rot 0 0 0 1140 – Skattereduktioner Avvisad förstärkt skattereduktion för installation av solceller till förmån för energieffektivisering genom omprioritering i rot 0,28 0,28 0,28 1450 – Övriga skatter på energi och miljö Avvisning av Ingen BNP-indexering av kemikalieskatten 0,04 0,08 0,11 1430 – Energiskatt Avvisad tillfälligt sänkt energiskatt på bensin och diesel samt följdändringar för lågbeskattad olja till förmån för en mer träffsäker tankrabatt 6,73 6,86 6,86 1410 – Mervärdesskatt Avvisad höjning av mervärdesskatten på vissa reparationer –0,06 –0,08 –0,08 Totalt 20,29 20,54 20,57 Bilaga 1 Reformtabell Tabell A Reformtabell Vårt Sverige kan bättre (mdr kr) 2023 2024 2025 Vårt Sverige möter lågkonjunkturen tillsammans Ny tankrabatt med fokus på glesbygd 4,86 Tillfälligt höjt barnbidrag och studiebidrag i gymnasiet 1,45 – – Återställd vuxenutbildning (yrkesvux och yrkeshögskola) för att bättre möta behoven 1,11 1,09 1,09 Ytterligare fler utbildningsplatser 0,08 0,08 0,08 Avvisad besparing på folkbildningen 0,20 0,20 0,20 Avvisad besparing på arbetsmarknadspolitiken 1,50 – – Fler extratjänster och en förbättrad arbetsförmedling 1,10 1,10 1,10 Återstart av kulturen 0,09 – – Fler servicekontor i hela landet för tillgänglighet i vikande konjunktur 0,05 0,05 0,05 Fortsatt höjda nivåer i a-kassan 5,82 6,35 6,64 Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (äldre som jobbar, ESS, bostadsbidrag, reseavdrag, yrkesvux år 1, jordbruksdiesel) 4,29 3,15 3,11 Vårt Sverige sätter välfärden främst Fördubblade generella statsbidrag jämfört med regeringen 12,00 12,00 12,00 Permanentad och förstärkt personalsatsning i vården 0,85 2,95 2,95 VFU-platser för sjuksköterskor 0,25 0,25 0,25 Förlossningsvård och kvinnors hälsa 0,20 1,50 1,50 Förlängning av äldreomsorgslyftet – 1,70 1,70 Läromedelsutredningen, kvalitetsdialoger, nej till nedskärning grundsärskolan 0,12 0,14 0,14 Förstärkt likvärdighetsbidrag 1,00 1,90 1,90 Förbättrad sjukförsäkring genom en rättvisare sjukersättning i 0,23 0,90 0,90 Avskaffad funkisskatt 0,29 0,29 0,29 Satsning på kulturskolan 0,10 0,10 0,10 Fortsatt fri entré till statliga museer samt satsning på Skansen 0,12 0,12 0,12 Idrottssatsning 0,10 0,10 0,10 Övriga accepterade satsningar från regeringens budget (inkl. undantag sjukpenningen, lärarsatsningar, vård på landsbygd) 2,11 2,20 2,30 Vårt Sverige skyndar på klimatomställningen Energieffektivisering genom omprioritering i rotavdraget – – – Fortsatt sänkt moms för reparationer 0,06 0,08 0,08 Gratis kollektivtrafik för unga 0,50 0,50 0,50 Satsning på tillståndsprocesser (särskilt havsbaserad vindkraft) 0,03 0,03 0,06 Kompensation till skogsägare, gröna jobb och skydd av värdefull natur 0,68 0,68 0,97 Energieffektiviseringsstöd för flerbostadshus 0,37 0,73 1,10 Klimatpremie för omställning av fordonsflotta 0,40 0,40 0,40 Förstärkning av Klimatklivet – – 0,90 Förstärkning av Industriklivet 0,60 0,60 0,60 Utbyggd laddinfrastruktur 0,54 1,61 1,12 Övriga accepterade förändringar från regeringens budget (avfallsförbränningsskatt m.m.) 1,10 1,25 1,27 Vårt Sverige bygger trygghet tillsammans Utbyggnad av Polismyndigheten 0,90 1,21 1,17 Förstärkt rättsväsende 0,31 0,46 0,66 Övriga accepterade satsningar inkl. på Säpo och Kriminalvården 1,13 1,71 3,70 Bekämpa arbetslivskriminalitet och förbättrade arbetsmiljökontroller 0,10 0,10 0,10 Förstärkt socialtjänst med fler socialsekreterare 0,50 0,50 0,50 Ökad ordning och reda i folkbokföringen 0,08 0,17 0,17 Vårt Sverige är säkert i en orolig tid Bistånd 2,50 2,80 3,15 Fortsatt mottagande av kvotflyktingar 0,44 1,08 1,42 Utbyggt försvar 4,26 8,77 9,09 Kustbevakningen 0,03 0,27 0,25 Civilt försvar 0,91 1,28 1,39 Övrigt Övrigt (nationellt språkcentrum, distriktsveterinärer, rennäring m.m.) 0,03 0,01 0,04 Övrigt accepterat (infra, vaccin, klimatbonus, rättsliga biträden m.m.) 5,47 - 2,16 - 5,35 Summa reformer 58,85 58,25 59,80 Finansiering Avvisad uppräkning av skiktgräns för höginkomsttagare 12,90 12,90 12,90 Försvårad skatteplanering för utländska aktieägare 0,59 0,59 0,59 Accepterad slopad skattenedsättning för datorhallar 0,14 0,28 0,28 Del av biståndet som inte återförs 4,79 6,71 9,57 Summa finansiering 18,42 20,48 23,34 Utnyttjat reformutrymme 40,43 37,77 36,46 Regeringens utnyttjade reformutrymme 40,43 39,88 38,03 Diff (+ = stramare) 0,00 2,11 1,57 Bilaga 2 Förslag till utgiftsramar för 2023 Tabell B Förslag till utgiftsramar 2023 Tusental kronor Utgiftsområde Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 01 Rikets styrelse 18 270 004 −385 000 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 19 021 399 50 000 03 Skatt, tull och exekution 12 923 291 ±0 04 Rättsväsendet 68 305 854 ±0 05 Internationell samverkan 2 094 669 ±0 06 Försvar och samhällets krisberedskap 93 952 930 ±0 07 Internationellt bistånd 47 206 227 2 500 000 08 Migration 16 019 745 −20 000 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 429 732 300 000 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 106 427 304 230 000 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 55 394 136 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 105 159 584 6 312 000 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 5 565 206 327 000 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 90 103 686 1 730 000 15 Studiestöd 27 912 395 ±0 16 Utbildning och universitetsforskning 94 991 971 1 376 000 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 667 948 600 000 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 099 158 367 000 19 Regional utveckling 4 534 201 ±0 20 Allmän miljö- och naturvård 19 542 691 640 000 21 Energi 4 944 849 −367 000 22 Kommunikationer 78 952 417 500 000 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 19 373 352 130 000 24 Näringsliv 11 407 773 ±0 25 Allmänna bidrag till kommuner 157 545 359 6 000 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 13 155 200 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 45 869 852 ±0 Summa utgiftsområden 1 251 870 933 20 290 000 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR −4 392 792 ±0 Summa utgifter 1 247 478 141 20 290 000 Riksgäldskontorets nettoutlåning −52 379 301 ±0 Kassamässig korrigering 370 837 ±0 Summa 1 195 469 677 20 290 000 Bilaga 3 Förslag till utgiftsramar för 2024 och 2025 Tabell C Förslag till utgiftsramar 2024–2025 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2024 2025 01 Rikets styrelse −785 −740 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 50 50 03 Skatt, tull och exekution ±0 ±0 04 Rättsväsendet ±0 ±0 05 Internationell samverkan ±0 ±0 06 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 ±0 07 Internationellt bistånd 2 831 3 154 08 Migration ±0 ±0 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3 869 2 183 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 900 900 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ±0 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ±0 ±0 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 700 919 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 483 596 15 Studiestöd ±0 ±0 16 Utbildning och universitetsforskning 2 256 2 256 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 500 500 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 734 1 100 19 Regional utveckling ±0 ±0 20 Allmän miljö- och naturvård 640 1 830 21 Energi −358 −358 22 Kommunikationer 500 500 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 110 110 24 Näringsliv ±0 ±0 25 Allmänna bidrag till kommuner 6 000 6 000 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden 18 430 19 000 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter 18 430 19 000 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa 18 430 19 000 Bilaga 4 Beräkningar av statens inkomster 2023 Tabell D Inkomster Tusental kronor Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1100 Direkta skatter på arbete 738 820 481 12 890 000 1111 Statlig inkomstskatt 53 723 921 12 900 000 1115 Kommunal inkomstskatt 881 308 597 ±0 1120 Allmän pensionsavgift 151 593 946 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −347 805 983 −10 000 1200 Indirekta skatter på arbete 711 505 613 120 000 1210 Arbetsgivaravgifter 697 492 373 120 000 1240 Egenavgifter 12 664 870 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −48 492 443 ±0 1270 Särskild löneskatt 57 769 404 ±0 1280 Nedsättningar −8 538 232 ±0 1290 Tjänstegruppliv 609 641 ±0 1300 Skatt på kapital 345 261 868 570 000 1310 Skatt på kapital, hushåll 77 585 859 ±0 1320 Skatt på företagsvinster 178 077 471 −20 000 1330 Kupongskatt 10 146 640 590 000 1340 Avkastningsskatt 19 323 373 ±0 1350 Fastighetsskatt 37 959 490 ±0 1360 Stämpelskatt 14 612 035 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 7 557 000 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 735 754 854 6 710 000 1410 Mervärdesskatt 594 498 829 −60 000 1420 Skatt på alkohol och tobak 30 364 205 ±0 1430 Energiskatt 47 252 516 6 730 000 1440 Koldioxidskatt 22 468 217 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 8 045 910 40 000 1470 Skatt på vägtrafik 25 226 695 ±0 1480 Övriga skatter 7 898 482 ±0 1500 Skatt på import 9 434 324 ±0 1600 Restförda och övriga skatter 13 366 208 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU −9 434 324 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) 2 544 709 024 20 290 000 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 216 502 231 ±0 Statens skatteintäkter (periodiserat) 1 328 206 793 20 290 000 1900 Periodiseringar −15 533 163 ±0 1000 Statens skatteinkomster 1 312 673 630 20 290 000 Övriga inkomster (kassamässigt) −33 200 417 ±0 2000 Inkomster av statens verksamhet 42 613 203 ±0 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 4000 Återbetalning av lån 527 980 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster 19 134 000 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU 32 477 456 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −132 953 056 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 1 279 473 213 20 290 000 Bilaga 5 Beräkningar av statens inkomster 2024 och 2025 Tabell E Inkomster 2024–2025 Miljoner kronor Inkomsttitel Avvikelse från regeringen 2024 2025 1100 Direkta skatter på arbete 12 890 12 890 1111 Statlig inkomstskatt 12 900 12 900 1115 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 1120 Allmän pensionsavgift ±0 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −10 −10 1200 Indirekta skatter på arbete 250 250 1210 Arbetsgivaravgifter 250 250 1240 Egenavgifter ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 1280 Nedsättningar ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 1300 Skatt på kapital 540 540 1310 Skatt på kapital, hushåll ±0 ±0 1320 Skatt på företagsvinster −50 −50 1330 Kupongskatt 590 590 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut ±0 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 6 860 6 890 1410 Mervärdesskatt −80 −80 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 ±0 1430 Energiskatt 6 860 6 860 1440 Koldioxidskatt ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 80 110 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 1480 Övriga skatter ±0 ±0 1500 Skatt på import ±0 ±0 1600 Restförda och övriga skatter ±0 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) 20 540 20 570 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer ±0 ±0 Statens skatteintäkter (periodiserat) 20 540 20 570 1900 Periodiseringar ±0 ±0 1000 Statens skatteinkomster 20 540 20 570 Övriga inkomster (kassamässigt) ±0 ±0 2000 Inkomster av statens verksamhet ±0 ±0 3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) 20 540 20 570 Bilaga 6 Offentliga finanser Tabell F Utgiftstak för staten Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Takbegränsade utgifter 20 290 18 430 19 000 Budgeteringsmarginal −20 290 −18 430 −19 000 Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0 Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Kommunernas inkomster 8 075 13 230 11 630 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 ±0 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 6 000 6 000 6 000 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 2 075 7 230 5 630 Utgifter ±0 ±0 ±0 Finansiellt sparande i kommunsektorn 8 075 13 230 11 630 Den offentliga sektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Offentlig sektors inkomster 20 290 20 540 20 570 Offentlig sektors utgifter 12 215 5 200 7 370 Finansiellt sparande i offentlig sektor 8 075 15 340 13 200 Staten ±0 2 110 1 570 Ålderspensionssystemet ±0 ±0 ±0 Kommunsektorn 8 075 13 230 11 630 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) 0,31 % 0,61 % 1,59 % Statens budgetsaldo och statsskulden Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Inkomster i statens budget 20 290 20 540 20 570 därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget 20 290 18 430 19 000 därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 Statens budgetsaldo ±0 2 110 1 570 Statsskuld vid årets slut ±0 −2 110 −3 680 Inkomster i statens budget Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Direkta skatter på arbete 12 890 12 890 12 890 Indirekta skatter på arbete 120 250 250 Skatt på kapital 570 540 540 Skatt på konsumtion och insatsvaror 6 710 6 860 6 890 Offentliga sektorns skatteintäkter 20 290 20 540 20 570 avgår skatter till andra sektorer ±0 ±0 ±0 Statens skatteintäkter 20 290 20 540 20 570 Periodiseringar ±0 ±0 ±0 Statens skatteinkomster 20 290 20 540 20 570 Övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Inkomster i statens budget 20 290 20 540 20 570 Bilaga 7 Utgiftsramar per utgiftsområde för 2023–2025 Tabell G Utgiftsområde 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 01 Rikets styrelse Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 167 903 ±0 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 004 077 ±0 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 996 390 ±0 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 210 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 127 126 ±0 2:5 Riksrevisionen 359 118 ±0 3:1 Sametinget 59 676 ±0 4:1 Regeringskansliet m.m. 9 584 123 −400 000 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 760 438 15 000 6:1 Allmänna val och demokrati 149 840 ±0 6:2 Justitiekanslern 80 863 ±0 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 172 794 ±0 6:4 Valmyndigheten 60 164 ±0 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 50 518 ±0 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 207 771 ±0 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 20 000 ±0 8:1 Mediestöd 1 010 519 ±0 8:2 Myndigheten för press, radio och tv 48 174 ±0 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 31 310 ±0 Summa 18 270 004 −385 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 01 Rikets styrelse Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 01 Rikets styrelse 4:1 Regeringskansliet m.m. −400 −800 −800 5:1 Länsstyrelserna m.m. 15 15 30 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter ±0 ±0 30 Summa −385 −785 −740 Utgiftsområde 2 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 108 272 ±0 1:2 Kammarkollegiet 118 318 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 23 050 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 693 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 15 206 904 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 035 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 78 255 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 211 395 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 608 582 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 290 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 788 347 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 364 014 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 138 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 116 ±0 1:15 Statens servicecenter 915 068 50 000 1:16 Finansmarknadsforskning 59 953 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 112 259 ±0 Summa 19 021 399 50 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 02 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1:15 Statens servicecenter 50 50 50 Summa 50 50 50 Utgiftsområde 3 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skatteverket 8 199 362 ±0 1:2 Tullverket 2 588 670 ±0 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 135 259 ±0 Summa 12 923 291 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 4 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 04 Rättsväsendet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Polismyndigheten 37 043 384 ±0 1:2 Säkerhetspolisen 2 060 983 ±0 1:3 Åklagarmyndigheten 2 302 661 ±0 1:4 Ekobrottsmyndigheten 952 757 ±0 1:5 Sveriges Domstolar 7 051 168 ±0 1:6 Kriminalvården 13 383 310 ±0 1:7 Brottsförebyggande rådet 231 644 ±0 1:8 Rättsmedicinalverket 587 265 ±0 1:9 Brottsoffermyndigheten 53 390 ±0 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 221 953 ±0 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 961 357 ±0 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 94 987 ±0 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 19 174 ±0 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 100 157 ±0 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 28 231 ±0 1:16 Domarnämnden 11 433 ±0 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 202 000 ±0 Summa 68 305 854 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 04 Rättsväsendet Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 04 Rättsväsendet Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 5 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 05 Internationell samverkan Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 333 554 ±0 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 183 294 ±0 1:3 Nordiskt samarbete 13 595 ±0 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 826 ±0 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 114 404 ±0 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, nedrustning och icke-spridning 79 358 ±0 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 ±0 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 ±0 1:9 Svenska institutet 132 371 ±0 1:10 Information om Sverige i utlandet 15 475 ±0 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 170 215 ±0 Summa 2 094 669 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 05 Internationell samverkan Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 05 Internationell samverkan Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 6 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 51 453 048 ±0 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 501 512 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 27 949 405 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 951 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 11 638 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 351 386 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 268 034 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 1 927 077 ±0 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 262 457 ±0 1:10 Nämnder m.m. 7 286 ±0 1:11 Försvarets materielverk 3 204 537 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 10 984 ±0 1:13 Myndigheten för Totalförsvarsanalys 50 000 ±0 2:1 Kustbevakningen 1 488 971 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 ±0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 1 380 608 ±0 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 426 671 ±0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 480 372 ±0 2:7 Statens haverikommission 49 611 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 124 066 ±0 2:9 Rakel Generation 2 62 694 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 456 238 ±0 Summa 93 952 930 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 06 Försvar och samhällets krisberedskap Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 7 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 07 Internationellt bistånd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 45 297 746 2 360 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 612 297 122 030 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 16 889 670 1:4 Folke Bernadotteakademin 208 199 17 300 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 21 096 ±0 Summa 47 206 227 2 500 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 07 Internationellt bistånd Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 07 Internationellt bistånd 1:1 Biståndsverksamhet 2 360 2 680 3 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 122 128 130 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 1 1 1 1:4 Folke Bernadotteakademin 17 23 23 Summa 2 500 2 831 3 154 Utgiftsområde 8 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 08 Migration Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 4 718 546 ±0 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 9 060 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 143 013 −20 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 779 576 ±0 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 200 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 291 158 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 326 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 500 450 ±0 Summa 16 019 745 −20 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 08 Migration Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 08 Migration 1:3 Migrationspolitiska åtgärder −20 ±0 ±0 Summa −20 ±0 ±0 Utgiftsområde 9 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Socialstyrelsen 815 421 ±0 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 92 070 ±0 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 161 782 ±0 1:4 Tandvårdsförmåner 7 367 141 ±0 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 34 355 000 ±0 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 18 128 486 ±0 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 511 409 ±0 1:8 Bidrag till psykiatri 2 092 643 ±0 1:9 Läkemedelsverket 162 922 ±0 1:10 E-hälsomyndigheten 122 129 ±0 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 3 000 000 ±0 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 799 791 ±0 2:1 Folkhälsomyndigheten 551 054 −5 000 2:2 Insatser för vaccinberedskap 120 500 ±0 2:3 Bidrag till WHO 46 665 ±0 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 125 502 ±0 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 143 304 ±0 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 50 000 −50 000 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 145 000 −145 000 3:1 Myndigheten för delaktighet 65 808 ±0 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 188 742 ±0 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 35 614 ±0 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 778 714 ±0 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 264 395 ±0 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 24 590 527 ±0 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 11 520 490 ±0 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 934 179 ±0 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 257 451 500 000 4:8 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 39 060 ±0 5:1 Barnombudsmannen 27 181 ±0 5:2 Barnets rättigheter 62 261 ±0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 54 988 ±0 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 819 503 ±0 Summa 110 429 732 300 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård ±0 2 525 900 2:1 Folkhälsomyndigheten −5 −25 −25 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga −50 −731 −792 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre −145 −100 −100 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet ±0 1 700 1 700 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 500 500 500 Summa 300 3 869 2 183 Utgiftsområde 10 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 45 645 099 ±0 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 45 422 161 230 000 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 357 000 ±0 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 316 000 ±0 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 35 792 ±0 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 491 700 ±0 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 809 604 ±0 2:1 Försäkringskassan 9 276 970 ±0 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 72 978 ±0 Summa 106 427 304 230 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 230 900 900 Summa 230 900 900 Utgiftsområde 11 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Garantipension till ålderspension 25 629 100 ±0 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 8 580 400 ±0 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 13 448 100 ±0 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 105 400 ±0 1:5 Inkomstpensionstillägg 5 926 000 ±0 2:1 Pensionsmyndigheten 705 136 ±0 Summa 55 394 136 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 12 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 33 389 255 1 452 000 1:2 Föräldraförsäkring 49 662 693 ±0 1:3 Underhållsstöd 2 897 838 ±0 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 081 900 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 4 485 381 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 9 063 100 ±0 1:8 Bostadsbidrag 4 564 633 ±0 99:1 Kompensation för höga drivmedelskostnader ±0 4 860 000 Summa 105 159 584 6 312 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 1:1 Barnbidrag 1 452 ±0 ±0 99:1 Kompensation för höga drivmedelskostnader 4 860 ±0 ±0 Summa 6 312 ±0 ±0 Utgiftsområde 13 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Etableringsåtgärder 112 030 ±0 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 132 083 327 000 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 134 607 ±0 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 100 919 ±0 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 705 039 ±0 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 72 365 ±0 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 ±0 4:1 Åtgärder mot segregation 260 000 ±0 Summa 5 565 206 327 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 327 700 919 Summa 327 700 919 Utgiftsområde 14 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 591 264 100 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 38 432 392 ±0 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 926 037 2 535 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 830 367 ±0 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 131 059 ±0 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 2 414 000 ±0 1:7 Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027 550 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 43 666 ±0 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 81 327 ±0 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet 59 956 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 678 000 ±0 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 8 129 311 −1 100 000 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 119 813 95 000 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 1 000 000 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 819 020 100 000 2:2 Arbetsdomstolen 35 798 ±0 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 57 683 ±0 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 49 968 ±0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 ±0 Summa 90 103 686 1 730 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 100 100 100 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 2 535 1 106 1 138 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar −1 100 −1 100 −1 100 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 95 277 358 2:1 Arbetsmiljöverket 100 100 100 Summa 1 730 483 596 Utgiftsområde 15 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Studiehjälp 4 499 895 ±0 1:2 Studiemedel 19 738 606 ±0 1:3 Omställningsstudiestöd 1 360 000 ±0 1:4 Statens utgifter för studiemedelsräntor 734 890 ±0 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 62 150 ±0 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 ±0 1:7 Studiestartsstöd 400 000 ±0 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 071 379 ±0 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd 18 475 ±0 Summa 27 912 395 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 15 Studiestöd Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 15 Studiestöd Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 16 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens skolverk 1 319 762 86 000 1:2 Statens skolinspektion 546 884 ±0 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 803 307 ±0 1:4 Sameskolstyrelsen 59 667 ±0 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 3 906 193 −899 500 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 259 837 ±0 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 4 999 000 ±0 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 200 720 ±0 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 112 082 ±0 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 151 526 ±0 1:11 Skolforskningsinstitutet 25 714 ±0 1:12 Praktiknära skolforskning 36 043 ±0 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 000 ±0 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 203 418 ±0 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 6 658 000 1 000 000 1:16 Bidrag till vissa studier 17 525 ±0 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 994 422 1 000 500 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 140 761 ±0 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 3 754 236 104 000 2:1 Universitetskanslersämbetet 173 509 ±0 2:2 Universitets- och högskolerådet 243 502 ±0 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 028 199 11 000 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 366 674 ±0 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 350 343 6 000 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 466 462 ±0 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 379 997 7 000 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 767 794 ±0 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 964 583 5 000 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 803 777 ±0 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 592 610 ±0 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 249 048 ±0 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 745 359 4 000 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 081 958 ±0 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 802 164 2 000 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 773 802 ±0 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 327 305 33 000 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 869 222 ±0 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 761 365 3 000 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 439 523 ±0 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 774 514 ±0 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 289 358 ±0 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 204 546 ±0 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 395 801 ±0 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 899 925 ±0 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 326 772 ±0 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 637 737 ±0 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 291 374 ±0 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 078 634 ±0 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 304 322 ±0 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 695 645 ±0 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 286 544 ±0 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 286 053 4 000 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 111 348 ±0 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 218 801 ±0 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 56 410 ±0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 124 960 ±0 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 35 379 ±0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 569 707 2 000 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 107 553 ±0 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 488 276 ±0 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 110 949 ±0 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 528 472 ±0 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 117 807 ±0 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 461 501 ±0 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 104 587 ±0 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 456 061 1 000 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 100 773 ±0 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 353 644 3 000 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 67 509 ±0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 425 654 ±0 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 94 996 ±0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 182 851 ±0 2:54 Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 22 530 ±0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 70 663 ±0 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 13 217 ±0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 147 358 ±0 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå 22 667 ±0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 480 644 ±0 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 127 207 ±0 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 39 680 ±0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 39 611 ±0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 3 848 585 ±0 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 003 999 4 000 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 578 029 ±0 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 815 236 ±0 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 67 780 ±0 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 7 380 846 ±0 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 ±0 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 197 631 ±0 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 297 356 ±0 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 46 759 ±0 3:6 Institutet för rymdfysik 63 310 ±0 3:7 Kungl. biblioteket 435 537 ±0 3:8 Polarforskningssekretariatet 67 414 ±0 3:9 Sunet 49 183 ±0 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning 5 465 ±0 3:11 Etikprövningsmyndigheten 51 758 ±0 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 9 330 ±0 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 87 995 ±0 3:14 Gentekniknämnden 4 850 ±0 4:1 Internationella program 81 589 ±0 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM 32 186 ±0 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 11 096 ±0 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 32 643 ±0 Summa 94 991 971 1 376 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning 1:1 Statens skolverk 86 106 106 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet −899 −919 −919 1:15 Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling 1 000 1 900 1 900 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 1 001 985 985 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 104 104 104 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 11 11 11 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 6 6 6 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 7 7 7 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 5 5 5 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 4 4 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 2 2 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 33 33 33 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3 3 3 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 4 4 4 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 2 2 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 1 1 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3 3 3 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 4 ±0 ±0 Summa 1 376 2 256 2 256 Utgiftsområde 17 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens kulturråd 71 187 ±0 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 532 082 150 000 1:3 Skapande skola 201 464 ±0 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 ±0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 852 ±0 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 700 935 ±0 1:7 Myndigheten för kulturanalys 18 659 ±0 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 131 287 ±0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 251 614 ±0 2:3 Statens musikverk 98 521 ±0 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 205 735 ±0 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 133 363 ±0 3:3 Institutet för språk och folkminnen 74 001 ±0 4:1 Statens konstråd 11 347 ±0 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 947 ±0 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 844 ±0 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 46 069 ±0 5:1 Konstnärsnämnden 23 702 ±0 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 568 530 40 000 6:1 Riksarkivet 455 002 ±0 7:1 Riksantikvarieämbetet 291 835 ±0 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 276 042 ±0 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 ±0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 ±0 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 406 004 100 000 8:2 Centrala museer: Stiftelser 273 714 10 000 8:3 Bidrag till vissa museer 79 718 ±0 8:4 Forum för levande historia 50 757 ±0 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 ±0 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 16 600 ±0 9:2 Stöd till trossamfund 81 919 ±0 10:1 Filmstöd 553 444 ±0 11:1 Sändningar av TV Finland 9 671 ±0 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 488 ±0 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 533 ±0 11:4 Statens medieråd 24 401 ±0 11:5 Stöd till taltidningar 48 456 ±0 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 59 690 ±0 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 ±0 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 22 000 ±0 13:1 Stöd till idrotten 2 091 811 100 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 ±0 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 97 785 ±0 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 ±0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 123 758 ±0 14:1 Bidrag till folkbildningen 4 337 783 200 000 14:2 Bidrag till tolkutbildning 48 831 ±0 14:3 Särskilda insatser inom folkbildningen 30 000 ±0 14:4 Särskilt utbildningsstöd 202 158 ±0 15:1 Spelinspektionen 78 332 ±0 Summa 16 667 948 600 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 150 100 100 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 40 ±0 ±0 8:1 Centrala museer: Myndigheter 100 100 100 8:2 Centrala museer: Stiftelser 10 ±0 ±0 13:1 Stöd till idrotten 100 100 100 14:1 Bidrag till folkbildningen 200 200 200 Summa 600 500 500 Utgiftsområde 18 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Bostadspolitisk utveckling 35 600 ±0 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 12 500 ±0 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 ±0 1:4 Boverket 288 029 ±0 1:5 Statens geotekniska institut 54 369 ±0 1:6 Lantmäteriet 721 241 ±0 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 350 000 367 000 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 4 320 000 ±0 2:1 Konsumentverket 171 338 ±0 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 54 447 ±0 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 31 951 ±0 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 13 559 ±0 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter 3 124 ±0 Summa 6 099 158 367 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 367 734 1 100 Summa 367 734 1 100 Utgiftsområde 19 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 19 Regional utveckling Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 1 993 337 ±0 1:2 Transportbidrag 450 864 ±0 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 1 440 000 ±0 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 650 000 ±0 Summa 4 534 201 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 19 Regional utveckling Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 19 Regional utveckling Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 20 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 620 648 ±0 1:2 Miljöövervakning m.m. 391 714 40 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 130 035 250 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 087 568 −340 000 1:5 Miljöforskning 96 825 ±0 1:6 Kemikalieinspektionen 311 404 ±0 1:7 Avgifter till internationella organisationer 285 631 ±0 1:8 Klimatbonus 5 955 000 ±0 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 283 581 ±0 1:10 Klimatanpassning 140 000 ±0 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 244 565 ±0 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 169 100 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 37 400 ±0 1:14 Skydd av värdefull natur 1 170 500 290 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 317 723 ±0 1:16 Klimatinvesteringar 3 055 000 ±0 1:17 Klimatpremier 462 000 400 000 1:18 Industriklivet 1 354 000 ±0 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftstöd för bio-CCS 25 000 ±0 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen 50 200 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 132 389 ±0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 107 408 ±0 Summa 19 542 691 640 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård 1:2 Miljöövervakning m.m. 40 40 40 1:3 Åtgärder för värdefull natur 250 250 250 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden −340 −340 −340 1:14 Skydd av värdefull natur 290 290 580 1:16 Klimatinvesteringar ±0 ±0 900 1:17 Klimatpremier 400 400 400 Summa 640 640 1 830 Utgiftsområde 21 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 452 970 ±0 1:2 Insatser för energieffektivisering 397 000 −367 000 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion 21 000 ±0 1:4 Energiforskning 1 417 723 ±0 1:5 Energimarknadsinspektionen 209 401 ±0 1:6 Elberedskap 453 000 ±0 1:7 Avgifter till internationella organisationer 25 328 ±0 1:8 Energi- och klimatomställning på lokal och regional nivå m.m. 155 000 ±0 1:9 Elsäkerhetsverket 73 427 ±0 1:10 Laddinfrastruktur 1 090 000 ±0 1:11 Biogasstöd 650 000 ±0 Summa 4 944 849 −367 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 21 Energi Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 21 Energi 1:2 Insatser för energieffektivisering −367 −358 −358 Summa −367 −358 −358 Utgiftsområde 22 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 34 468 391 ±0 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 30 950 890 ±0 1:3 Trafikverket 1 455 481 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 533 308 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 ±0 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 151 013 ±0 1:7 Trafikavtal 1 098 000 ±0 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 83 179 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 550 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 648 987 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 407 440 500 000 1:13 Trafikanalys 70 527 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 920 705 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 600 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 95 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 351 000 ±0 1:18 Lån till körkort 151 466 ±0 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 119 862 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 131 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 90 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 549 014 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 162 410 ±0 2:7 Digital förvaltning 215 744 ±0 Summa 78 952 417 500 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 22 Kommunikationer Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 22 Kommunikationer 1:12 Transportstyrelsen 500 500 500 Summa 500 500 500 Utgiftsområde 23 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 533 764 50 000 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 50 000 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 171 348 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 116 041 15 000 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 ±0 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 740 665 ±0 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 5 637 032 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 149 000 ±0 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 27 200 ±0 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 109 000 ±0 1:14 Livsmedelsverket 327 670 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 204 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 068 306 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 468 013 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 92 330 ±0 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 125 915 10 000 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 160 339 ±0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 738 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter 81 837 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 21 000 5 000 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 53 000 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 115 000 ±0 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 000 000 ±0 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 538 900 ±0 Summa 19 373 352 130 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 1:1 Skogsstyrelsen 50 50 50 1:2 Insatser för skogsbruket 50 50 50 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 15 ±0 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 10 10 10 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 5 ±0 ±0 Summa 130 110 110 Utgiftsområde 24 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 281 929 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 439 755 ±0 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 268 ±0 1:4 Tillväxtverket 490 399 −30 000 1:5 Näringslivsutveckling 357 442 ±0 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 69 351 ±0 1:7 Turismfrämjande 104 613 15 000 1:8 Sveriges geologiska undersökning 304 249 ±0 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 68 140 ±0 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 175 846 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 27 850 ±0 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 363 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 339 080 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 1:23 Brexitjusteringsreserven 750 000 ±0 1:24 Elstöd 2 400 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 26 298 ±0 2:2 Kommerskollegium 94 265 ±0 2:3 Exportfrämjande verksamhet 313 367 15 000 2:4 Investeringsfrämjande 67 772 ±0 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 20 517 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 336 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 Summa 11 407 773 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 24 Näringsliv Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 24 Näringsliv 1:4 Tillväxtverket −30 −30 −30 1:7 Turismfrämjande 15 15 15 2:3 Exportfrämjande verksamhet 15 15 15 Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 25 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 151 878 432 6 000 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 358 777 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 1 000 ±0 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 000 ±0 Summa 157 545 359 6 000 000 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 6 000 6 000 6 000 Summa 6 000 6 000 6 000 Utgiftsområde 26 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Räntor på statsskulden 13 000 000 ±0 1:2 Oförutsedda utgifter 10 000 ±0 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 200 ±0 Summa 13 155 200 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Summa ±0 ±0 ±0 Utgiftsområde 27 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 45 869 852 ±0 Summa 45 869 852 ±0 Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Miljoner kronor Avvikelse från regeringen 2023 2024 2025 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Summa ±0 ±0 ±0 Magdalena Andersson (S) Mikael Damberg (S) Lena Hallengren (S) Johan Löfstrand (S) Teresa Carvalho (S) Peter Hultqvist (S) Jennie Nilsson (S) Ardalan Shekarabi (S) Matilda Ernkrans (S) Fredrik Olovsson (S) Ida Karkiainen (S) Niklas Karlsson (S) Lawen Redar (S) Anders Ygeman (S) Anna-Caren Sätherberg (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Gunilla Svantorp (S) Åsa Westlund (S) Morgan Johansson (S) Heléne Björklund (S) Mattias Jonsson (S) [1] Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022. [2] Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022. [3] Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022. [4] SKR:s skatteunderlagsprognos, Cirkulär 22:37. [5] Riksdagens utredningstjänst och egna beräkningar. [6] Tabell 6.11 i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1) samt egna beräkningar. [7] Riksdagens utredningstjänst. [8] Riksdagens utredningstjänst. [9] Skatteverkets promemoria ”Ändrad beskattning av inlösen- och återköpsförfaranden”. [10] Ger även effekt på 1320 – Skatt på företagsvinster med –20 mnkr 2023 samt –50 mnkr 2024 respektive 2025.

Motion till riksdagen 2023/24:2654 av Magdalena Andersson m.fl. (S) Sammanhållning i en svår tid Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Inledning 1 Sverige blir fattigare 1.1 Sverige och omvärlden 1.1.1 Avmattning i den globala ekonomin 1.1.2 Lågkonjunkturen har nått Sverige 1.2 Kostnadskris för hushållen och välfärden 1.2.1 Sveriges löntagare har förlorat 10 års reallöneökningar 1.2.2 Kris i välfärden 1.3 Bördan av krisen delas inte lika 1.4 Inflationen måste bekämpas 1.5 Sverige har starka offentliga finanser 1.5.1 Finanspolitiska ramverket 1.5.2 Samspelet mellan finanspolitik och penningpolitik 2 Reformer för 2024 2.1 Ekonomisk politik för vanligt folk 2.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk 2.1.2 En extra utbetalning av barnbidraget 2.1.3 Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar 2.1.4 Tankrabatt för att stötta hushållen 2.1.5 Färre ska hamna i skuldfällan under krisen 2.2 Trygghet i livets alla skeden 2.2.1 Generella statsbidrag till kommuner och regioner 2.2.2 Bättre arbetsvillkor i sjukvården 2.2.3 Fler ska kunna ta de lediga jobben – satsning på vuxenutbildningen 2.2.4 Språklyft i förskolan och satsning på skolor och förskolor i utsatta områden 2.2.5 En starkare arbetsmarknad för att möta lågkonjunkturen 2.2.6 Paket för ökad regional rättvisa 2.2.7 Omställningsstudiestödet 2.3 Brottslighet och segregation 2.3.1 Akuta åtgärder för att bekämpa gängvåldet 2.3.2 Åtgärder för att bryta nyrekryteringen till gängen 2.3.3 En rättvis skola för alla barn 2.3.4 Stoppa knark och vapen vid gränsen 2.3.5 Arbetslivskriminaliteten ska knäckas 2.3.6 Nya verktyg till polisen för att stoppa gängvåldet 2.3.7 För varje ytterligare krona som satsas på polisen, ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen 2.4 Bygg Sverige rikare 2.4.1 Rejäl satsning på svensk natur 2.4.2 Järnvägsunderhåll 2.4.3 Färre flaskhalsar för fler jobb 2.4.4 Svensk industri ska vara världsledande 2.4.5 Bygg hela Sverige 2.4.6 Reformerat rotavdrag för lägre elräkningar 2.4.7 CSN-lån till körkort 2.4.8 Rusta Sverige mot extremväder 2.4.9 Bekämpa den afrikanska svinpesten 2.4.10 Energieffektivisering av flerbostadshus 2.5 Fler åtgärder för ett Sverige som håller ihop i en svår tid 2.5.1 Bistånd 2.5.2 Fri entré statliga museum 2.5.3 Mediestöd 2.5.4 Säkerhetshöjande åtgärder civilsamhället 2.5.5 Satsning på Sametinget och de nationella minoriteterna 3 Skatteförslag och finansiering 3.1 Skatteförslag i budgetmotionen för 2024 3.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk 3.1.2 Avskaffad funkisskatt 3.1.3 Tillfällig skatt på banksektorns övervinster under kostnadskrisen 3.1.4 Justerad avtrappning av jobbskatteavdrag för höginkomsttagare 3.1.5 Beredskapsskatt för att stärka försvaret av Sverige 3.1.6 Accepterade skatteförslag i budgetpropositionen för 2024 3.1.7 Avvisade skatteförslag i budgetpropositionen för 2024 3.2 Övrig finansiering 4 Kommunsektorns finanser Bilaga 1 – Reformtabell Bilaga 2 – Förslag till utgiftsramar för 2024 Bilaga 3 – Förslag till utgiftsramar för 2025 och 2026 Bilaga 4 – Beräkningar av statens inkomster 2024 Bilaga 5 – Beräkningar av statens inkomster 2025 och 2026 Bilaga 6 – Offentliga finanser Bilaga 7 – Utgiftsramar per utgiftsområde 2024–2026 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2024–2026 enligt förslaget i tabell E i motionen. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2024 enligt förslaget i tabell C i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell D i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2024 enligt förslaget i tabell A i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2025 och 2026 enligt förslaget i tabell B i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Inledning Sverige befinner sig i en historiskt osäker tid. Säkerhetsläget i vårt land har kraftigt förvärrats. De gängrelaterade skjutningarna blir fler och brutalare. Barn mördar och mördas. Oskyldiga får sätta livet till i gängens krig om pengar och narkotika. Den säkerhetspolitiska situationen i vår omvärld är fortsatt allvarlig. Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina fortsätter. Den nya ekonomiska verkligheten har drabbat svenska hushåll med full kraft. De stigande räntorna och hyrorna har gröpt hål i hushållskassan. Vanliga, hårt arbetande svenskar har fått det tuffare. Särskilt hårt drabbas ensamstående föräldrar och de som redan innan krisen hade knappa marginaler – många uppger att de inte är säkra på att de har råd att sätta näringsriktig mat på bordet till sina barn. Men den ekonomiska krisen slår mot alla löntagargrupper. Svenska löntagare har fått se tio års reallöneökningar gå upp i rök till följd av kostnadskrisen. Svensk ekonomi krymper mest i Europa och svenskarna blir fattigare. Den ekonomiska krisen har kopplat greppet om samhällsekonomin. Sverigedemokraternas regering, med Ulf Kristersson i spetsen, har misslyckats med att ta kontroll över den ekonomiska krisen, säkerhetshotet och otryggheten i vårt land. Det finns ett politiskt alternativ som sätter vanligt folk i första rummet. Det går att ge vanliga löntagare lindring när kostnadskrisen härjar som värst, samtidigt som sjuk ­ vården och skolan får de pengar som behövs för att kunna behålla lärare, sjuksköterskor och undersköterskor. Därför går vi fram med förslag om en rättvis skattesänkning för vanligt folk och en ny princip för hur välfärden ska finansieras. Det gör att vi för nästa år kan föreslå en dubblering av satsningarna på svensk sjukvård. Det är möjligt att prioritera resurser till Sveriges säkerhet – både för att trygga våra gränser, och för att knäcka den grova kriminaliteten, samtidigt som arbetet för att bryta nyrekryteringen kraftigt förstärks. Allt handlar om prioriteringar. Genom att de som har det allra bäst ställt, och de företag som tjänar stora pengar på krisen, bidrar lite mer kan vi bygga vårt land starkare. Socialdemokraternas budgetförslag visar hur politiken kan ta sig an de samhälls ­ problem som kommer att prägla Sverige de närmaste åren. En handlingskraftig politik för att ta Sverige starkare ur lågkonjunkturen, för att stötta vanliga familjer under kostnadskrisen, för att öka investeringarna för fler jobb och högre tillväxt, för att säkra välfärden och för att fortsätta samhällets gemensamma kamp mot brottsligheten. Samtidigt som samhällsproblemen växer har vi en passiv och svag regering, som lägger politiken på hyllan när utvecklingen kräver handling och ledarskap. Sverige blir fattigare och otryggheten växer för varje dag som Jimmie Åkesson och Ulf Kristersson styr Sverige. Deras brist på plan för att vända utvecklingen har lett till att politiken har kantats av konstanta felprioriteringar och misslyckanden. Bränslet är dyrare än vad det var vid regeringsskiftet. Regeringen sjabblade med elstödet i vintras och står helt utan plan inför den kommande vintern. Samtidigt har de allra rikaste kunnat se sina bankkonton växa – SD-regeringens skattesänkning har inneburit tio ­ tusentals kronor i fickorna på miljonärer, medan vanligt folk har fått se sitt ekonomiska utrymme krympa. Samtidigt står sjukvården inför en stor kostnadskris, skapad av SD-regeringens val att prioritera skattesänkningar framför tillskott till vården. Runt om i Sverige ställs just nu frågorna: hur många färre undersköterskor ska vi ha på nattpasset? Hur många lärare ska vi säga upp? Kan vi spara mer på socialtjänsten? SD-regeringen har aktivt valt att prioritera annat framför att ge sjukvården, skolan och äldreomsorgen de resurser som krävs. Välfärdskrisen och nedskärningarna är ingen naturlag. De går att åtgärda. Under coronakrisen visade Sverige att det går att ta sig igenom en stor kris utan att svenska jobb, företag och välfärd äventyras – med handlingskraftigt ledarskap och rätt politik. Det kommande decenniet behöver Sverige en politik för att öka samhällsgemen ­ skapen och respekten i vårt land. När misstron och splittringen i samhället ökar, minskar våra möjligheter att genom gemensamt ansvar ta itu med de problem vi står inför. Alla som bor i Sverige ska känna tillit och trygghet. Alla ska göra sin plikt – och alla ska få förutsättningar att bidra. Men det kräver ett nytt politiskt ledarskap. Socialdemokraternas budgetmotion för 2024 visar att sammanhållning i en svår tid är möjligt. 1 Sverige blir fattigare Svensk ekonomi är i en lågkonjunktur och BNP väntas sjunka år 2023. Sverige sticker ut – med sämst tillväxtutsikter i Europa och högre inflation än många jämförbara länder. Priserna har ökat nästan dubbelt så mycket i Sverige som i vårt grannland Danmark. Sverige blir fattigare och hushållen pressas allt hårdare. Hushållen har förlorat 10 års reallöneökningar och andelen hushåll som kämpar med att få ekonomin att gå ihop varje månad har ökat till 30 procent. Byggbranschen genomgår den svåraste krisen sedan 90-talet. Vi ser att bördan av krisen inte har delats lika. Samtidigt som hushållen går på knäna har många företag kunnat öka sin vinstandel. Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler ökat kraftigt . Sverige har en sjukvårdskris där regionerna tvingas säga upp stora delar av vårdpersonalen, för att SD-regeringen har valt att sänka skatten för höginkomsttagare istället för att skydda välfärden. SD-regeringen har valt att låta kostnadskrisen slå igenom med full kraft. De har ingen plan för att ta Sverige ur krisen, för att få ner inflationen och få fart på tillväxten. 1.1 Sverige och omvärlden 1.1.1 Avmattning i den globala ekonomin Utsikten för världsekonomin under de kommande åren är splittrad. Hög inflation och ökande räntor håller tillbaka tillväxten i den globala ekonomin. Särskilt mörka är utsikterna för Europa och EU:s ekonomiska motor Tyskland. EU-kommissionen prognosisterar att tillväxten i EU-länderna kommer att vända uppåt först under 2024, i takt med att inflationen sjunker och reallönerna gradvis återhämtar sig. På uppsidan har utbudsstörningar på grund av problem i globala värdekedjor lättat och världsmarknadspriser på insatsvaror, livsmedel och energi har fallit tillbaka. Sam ­ tidigt har kärninflationen förblivit hög i många länder. Därtill utgör oljeprisets utveck ­ ling en osäkerhet och ett hot mot utvecklingen av såväl inflation som tillväxt. Oljepriset började åter stiga under sommaren 2023. Priset per fat närmar sig 100 dollars-strecket och befinner sig därmed på historiskt höga nivåer. [1] En förlängning av produktions ­ reduktionen från de oljeproducerande länderna i Opec året ut och en förväntan om minskande lager gör att oljepriset förväntas vara på en hög nivå när vi går in i 2024. [2] Det är avgörande att ett ökat oljepris på världsmarknaden inte orsakar samma inflations ­ impuls som de stigande energipriserna gjorde under 2022. Prognosmakare som EU-kommissionen och IMF har reviderat upp sina prognoser något för inflationen 2024. [3] , [4] En stark efterfrågan och ihållande inflation har pressat världens centralbanker att bedriva en allt stramare penningpolitik, vilket fått konsekvenser för de finansiella marknaderna. Under våren har vi sett finansiell turbulens framförallt i USA och Schweiz. I Europa syns tecken på att den penningpolitiska åtstramningen har fått effekt då utlåningstakten hos de finansiella instituten har minskat. [5] 1.1.2 Lågkonjunkturen har nått Sverige Svensk ekonomi befinner sig nu i en lågkonjunktur och Sverige är ett av de länder som bedöms få den svagaste ekonomiska utvecklingen under 2023. Både regeringen och internationella organisationer prognostiserar att Sveriges BNP minskar under 2023. Sverige blir fattigare. Samtidigt ser vi hur inflationen har varit på en högre nivå i Sverige än jämförbara länder. Konjunkturinstitutet gör bedömningen att lågkonjunkturen kommer att hålla i sig under 2023 och 2024. Det är framförallt en minskning av hushållens konsumtion samt det snabbt fallande bostadsbyggandet som ligger bakom nedgången i svensk ekonomi. I takt med att räntan får effekt runt om i Europa bidrar en avmattning av exportefterfrågan allt mer. [6] Källa: EU-kommissionens prognos, maj 2023. Antalet påbörjade bostäder väntas falla dramatiskt de närmaste åren, enligt Boverkets byggprognos. [7] Enligt Byggföretagen är nedgången i bostadsbyggandet den största sedan 90-talskrisen. [8] Kollapsen för bostadsbyggandet är inte dålig endast för svensk ekonomi här och nu, utan den försämrar också Sveriges tillväxtutsikter för många år framöver. Situationen är särskilt allvarlig i snabbväxande kommuner med stora industrietableringar där bostäder är en avgörande faktor för god kompetensförsörjning och en hållbar samhällsomvandling. I ett redan tufft ekonomiskt läge valde regeringen dessutom att avveckla investeringsstödet för hyresbostäder så att projekt motsvarande 18 000 bostäder inte kommer att bli av alls – eller kommer att byggas till betydligt högre hyror. Bygg ­ branschen är en viktig motor i svensk ekonomi och regeringens passivitet riskerar att fördjupa lågkonjunkturen, bidra till ökande hyror för hushållen och förvärra bostads ­ bristen och trångboddheten. Svensk arbetsmarknad har visat på stor motståndskraft genom kostnadskrisen. Enligt SCB syns nu de första tecknen på avmattning på arbetsmarknaden. Trots en fort ­ sättningsvis hög sysselsättningsgrad har antalet arbetade timmar minskat och befinner sig under sin långsiktiga trend. I augusti minskade antalet tidsbegränsat anställda och arbetslösheten ökade något. [9] , [10] Trots en annalkande lågkonjunktur valde regeringen att genomföra stora ned ­ skärningar i arbetsmarknadspolitiken för 2023. De skar ned på utbildningsplatser och arbetsmarknadsprogram och sjabblade med omställningsstudiestödet så att tusentals människor kan ha gått miste om möjligheten till omställning. Källa: Boverket Byggprognos, juni 2023. 1.2 Kostnadskris för hushållen och välfärden 1.2.1 Sveriges löntagare har förlorat 10 års reallöneökningar Svenska hushåll pressas allt hårdare i takt med att priser, hyror och räntor ökar. Under året har vi sett rusande priser på el, drivmedel och livsmedel. Svenska löntagare har förlorat 10 år av reallöneökningar och det kommer att ta tid innan reallönerna återhämtar sig. Inflationen drabbar alla, men den slår extra hårt mot dem med som lever med små marginaler. De kraftigt stigande priserna på livsmedel är särskilt bekymmersamma. Sedan början av 2022 har matkassen blivit 23,5 procent dyrare. [11] Källa: Konjunkturinstitutet, juni 2023. En undersökning från Swedbank visar att andelen hushåll som uppger att de har svårt att få ihop sin ekonomi eller går minus varje månad har ökat från 25 procent i januari till 32 procent i september. Bland ensamstående med barn uppgav 30 procent att de går minus varje månad och ytterligare 24 procent att ekonomin precis går ihop. 40 % av de ensam ­ stående med barn är beroende av barn- eller studiebidraget varje månad. [12] Samtidigt har antalet ärenden hos Kronofogden ökat och skuldbeloppet för betalningsföreläggande nått historiska nivåer. [13] Även om det finns tecken på ljusning för vissa hushåll, är utvecklingen av hus ­ hållens ekonomi tudelad. Medan vissa grupper har kunnat anpassat sin konsumtion och sett en viss återhämtning av den privata ekonomin med ökade marginaler och ett positivt sparande, blir situationen allt svårare för många hushåll. [14] 1.2.2 Kris i välfärden Kostnadskrisen slår hårt mot välfärden och läget är särskilt allvarligt i sjukvården. Samtliga regioner budgeterar för underskott under 2023 och läget ser ut att förvärras år 2024. På samma sätt som inflationen gröper ur hushållens plånböcker, urholkar den även kommunsektorns kassor. Enligt SKR:s prognoser kommer det reala skatteunder ­ laget att utvecklas negativt 2023 för att sedan återhämta sig långsamt. [15] , [16] I det här läget måste staten ta sitt ansvar för välfärdens finansiering genom att inflationsskydda de generella statsbidragen och därmed ge kommuner och regioner tryggare och bättre planeringsförutsättningar. Regeringen underfinansierade välfärden 2023 och bibehåller knappt den reala nivån på de generella statsbidragen för 2024. Det riskerar att leda till en sjukvårdskris. Regionerna larmar om omfattande besparingsåtgärder såsom nedläggningar av hela sjukhusavdelningar och omfattande uppsägningar av sjukvårdspersonal. Kommunsektorns förutsättningar för att klara underskotten de kommande åren varierar kraftigt. Betydande tillskott av den socialdemokratiskt ledda regeringen under framförallt pandemiåren har inneburit att ett flertal kommuner och regioner har kunnat avsätta medel i resultatutjämningsreserven. Samtidigt saknar många kommuner och regioner helt buffert och står därmed inför enorma nedskärningar eller skattehöjningar. Därtill är medlen i resultatutjämningsreserven ojämnt fördelade, där de kommuner och regioner som har haft sämst förutsättningar att spara under de goda åren också är de med minst ekonomiska marginaler idag. Vi vet från tidigare kriser att när välfärden tvingas till nedskärningar får det konsekvenser för en lång tid framöver, med tuffare arbetsmiljö, växande vårdköer och kompetensbrist. Not: Realutveckling generella statsbidrag, deflaterat med KPI i juni varje år. Källor: Regeringens budgetpropositioner. 1.3 Bördan av krisen delas inte lika Bördan av kostnadskrisen har inte delats lika. Medan vanliga hushåll pressas hårt, finns det några få som knappt har känt av att allt blir dyrare och som till och med ökat sina inkomster. Det hotar samhällsgemenskapen. Vinstandelen i näringslivet har ökat de senaste åren. Under de senaste fyra åren har Sverige och världen genomgått två kriser av historiska mått. Först en pandemi. Bara två veckor efter att de sista pandemirestriktionerna avvecklades i Sverige inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Ett krig som skulle utlösa en inflationskris som inte liknar något vi sett de senaste 50 åren. Och facit hittills är att bördan av de här kriserna inte har delats lika. Diagrammet nedan visar hur mycket företagens vinster har ökat i Sverige jämfört med våra grannländer samt OECD-snittet. I många OECD-länder har företagens vinster ökat betydligt snabbare än arbetskraftskostnaderna, vilket indikerar att bördan av kostnadskrisen inte har delats lika. OECD skriver att ” Company profits have risen more than labour costs in many countries and sectors, suggesting that the cost-of-living crisis has not been shared equally by everyone .” Och faktum är att Sverige sticker ut. Bortsett från Ungern är Sverige det land där skillnaden i utvecklingen av företagens vinster och arbetskraftskostnaderna är störst i hela OECD. Källa: OECD Employment Outlook 2023. En sektor där vinsterna rusat är banksektorn. Bankerna har varit snabba med att höja utlåningsräntor såsom bolåneräntor i takt med att Riksbanken har höjt styrräntan, men har valt att inte höja inlåningsräntorna i samma tak. Det har inneburit att bankernas räntenetto har ökat kraftigt under 2023. Bankerna har kunnat göra övervinster på bekostnad av vanliga hushåll. Enligt våra beräkningar kommer räntenettot från bankverksamhet i Sverige troligtvis att uppgå till cirka 150 miljarder kronor 2023. Svenska löntagare har tagit ett stort ansvar för att Sverige inte ska få en prislöne ­ spiral där inflationen permanentas på en hög nivå. Samtidigt har företagen i genomsnitt kunnat öka sin vinstandel och bankerna gör rekordvinster genom ökade räntenetto ­ marginaler. Källa: SCB för åren 2013–2022. Egna beräkningar prognos 2023. Men istället för att stötta hushållen och driva en rättvis krispolitik har SD-regeringen förvärrat situationen. Regeringen misslyckades med att beskatta elbolagens övervinster förra vintern. Sverige var sist i Europa med att implementera intäktstaket för elprodu ­ center och valde en ineffektiv modell som innebar mycket små skatteintäkter. Nu inför en rad europeiska länder skatt på bankernas övervinster, men regeringen väljer att inte återföra ens en bråkdel av övervinsterna till hushållen. Istället valde SD-regeringen att genomföra en rekordstor uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt 2023. Även om indexeringen pausas för 2024 kommer upp ­ räkningen att vara större än löneökningstakten mellan 2022 och 2024 och höginkomst ­ tagare kommer därmed att ha överkompenserats. SD-regeringen valde därtill att inte sätta ett tak på elstödet, så att en enskild individ kunde få över 700 000 kronor i elstöd. 1.4 Inflationen måste bekämpas Sverige har det senaste året haft den högsta inflationen på 30 år. Trots stabila institu ­ tioner med ett tydligt inflationsmål och en självständig riksbank samt välfungerande och ansvarstagande fackförbund sticker Sverige ut. Inflationen har varit högre och mer ihållande än i jämförbara länder. Sedan början av 2022 har priserna i genomsnitt ökat dubbelt så mycket i Sverige som i vårt grannland Danmark. Det märks i människors plånböcker. Regeringen har misslyckats med att hålla tillbaka inflationen i Sverige. Vi social ­ demokrater gör ingen annan bedömning av vilken storlek på reformutrymmet som är förenlig med inflationsmålet, men menar att det finns fler verktyg och att vi behöver se till att svensk ekonomi står bättre rustad för framtiden. Källa: Trading economics, september 2023. För det första behövs mer kunskap kring vilka aktiva ekonomiskpolitiska åtgärder som bör vidtas vid en utbudschock för att se till att inflationsimpulsen inte sprids i ekonomin. Medan den svenska regeringen har valt att möta krisen med passivitet har många länder i Europa vidtagit mer aktiva åtgärder och klarat inflationskrisen betydligt bättre, med både starkare tillväxtutsikter och lägre inflation. Flera länder har lyckats bättre med att hålla nere prisökningarna på till exempel livsmedel och återfört övervinster från energi- och banksektorn till hushållen på ett mer effektivt sätt. Vi anser att ett expertråd bör tillsättas som utvärderar den politik som bedrivits, studerar vilka åtgärder andra länder vidtagit och kommer med rekommendationer för hur en liknande situation bör hanteras i framtiden. För det andra behöver den svenska ekonomins motståndskraft mot kostnadschocker stärkas. Under pandemin blev det tydligt att ”just-in-time”, med minimal lagerhållning gjorde svensk sjukvård sårbar för störningar i leveranskedjor. Det visade på vikten av nationell beredskap i tider av kris och krig. I spåren av Rysslands invasion av Ukraina fortplantade sig de stigande energipriserna snabbt i svensk ekonomi. Samtidigt har de stigande räntorna fått snabbt genomslag hos hushållen på grund av hög belåning och en hög andel korta räntebindningstider. Sveriges och hushållens ekonomi måste bli mer motståndskraftig vid kostnads ­ chocker. Vi tror att det behövs en bred diskussion om åtgärder för uppnå detta. Vi socialdemokrater har föreslagit en reformering av elmarknaden genom folkhemsel, där staten genom långa kontrakt på el kan garantera en stabil prisnivå på el upp till en viss förbrukning, samtidigt som marknadens prissignaler får utslag vid högre förbrukning. Vi har föreslagit en matpriskommission för att säkerställa rättvisa matpriser för hushållen. Det kan också handla om åtgärder för att stärka konsumenters ställning och rörlighet på bolånemarknaden samt öka de ekonomiska incitamenten för längre räntebindningstider så att svenska hushåll blir mindre räntekänsliga. De här förslagen handlar inte om att sätta prissignaler på marknaden ur spel eller om att staten ska bära hela risken vid prisfluktuationer, utan om att bygga den svenska ekonomin mer robust och mindre sårbar för inflationskriser. 1.5 Sverige har starka offentliga finanser De svenska offentliga finanserna är starka, inte minst tack vare att den socialdemokratiskt ledda regeringen de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik som resulterade i en snabb ekonomisk återhämtning efter corona ­ pandemin och en låg statsskuld. Starka statsfinanser är en förutsättning för att Sverige ska hålla ihop och möta tuffa tider tillsammans. Det är en förutsättning för att ekonomiska kriser inte ska leda till ned ­ skärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, äldre i äldreomsorgen och patienterna i vården. Men starka statsfinanser är ingen naturlag. Det finanspolitiska ramverket är grund ­ läggande för att säkerställa ordning och reda. Sedan 90-talskrisen har Sverige successivt betalat av på statsskulden och idag har vi den lägsta statsskulden sedan 1970-talet och en låg statsskuld relativt jämförbara länder. 1.5.1 Finanspolitiska ramverket Vid den senaste översynen av det finanspolitiska ramverket infördes skuldankaret, som fastställer att bruttoskulden på medellång sikt ska uppgå till 35 procent av BNP. Regeringens beräkningar i budgetpropositionen för 2024 visar att bruttoskulden minskar till 30,3 procent av BNP 2023 och är i princip oförändrad 2024. Starka statsfinanser är en förutsättning för en trygg välfärd i hela landet, men det finns inget egenvärde i att fortsätta betala av på en redan låg statsskuld. Vi har därför länge framfört att den ordinarie översynen av det finanspolitiska ramverket bör tidigareläggas. Vi vill se en övergång till ett balansmål under mandatperioden för att frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar samt hantera den demografiska transitionen i välfärden. En helt central del av det finanspolitiska ramverket är den ordnade och samman ­ hållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns. 1.5.2 Samspelet mellan finanspolitik och penningpolitik Den nya riksbankslagen trädde i kraft den första januari 2023. Riksdagen har sedan den nya riksbankslagen ett tydligare uppdrag och mandat att granska Riksbankens verk ­ samhet och den förda penningpolitiken. Det ekonomiska läget med hög inflation och realekonomisk avmattning har ställt nya krav på finanspolitiken och dess förmåga att prioritera. Samtidigt har situationen belyst vikten av rollfördelningen och samspelet mellan penningpolitiken och finanspolitiken. I den senaste översynen av det finanspolitiska ramverket exkluderades skrivningar om rollfördelningen mellan penning- och finanspolitiken. I nästa översyn av ramverket bör det inkluderas en uppdaterad diskussion. Rollfördelningen är särskilt viktig i synnerligen djupa eller höga konjunkturavvikelser då penningpolitiken och de auto ­ matiska stabilisatorerna inte ensamma räcker som stabiliseringspolitiska instrument samt vid utbudschocker där det finns en risk att penningpolitiken och finanspolitiken motverkar varandra. Vidare bör översynen av det finanspolitiska ramverket ta upp frågan om granskning av samspelet mellan penning- och finanspolitiken samt den sammantagna stabiliserings ­ politiken. Ett sådant uppdrag skulle kunna ges Finanspolitiska rådet. 2 Reformer för 2024 2.1 Ekonomisk politik för vanligt folk Vårt land genomgår den svåraste ekonomiska krisen sedan 1990-talet. Inflationen har nått rekordhöga nivåer, svensk ekonomi krymper och arbetslösheten väntas stiga. Det slår hårt mot hushållen. Vanliga familjer med vanliga inkomster får allt svårare att betala räkningarna. Samtidigt blir köerna i sjukvården längre, de vuxna i skolan färre och äldreomsorgen får svårare att hinna med. Det ställer stora krav på politikens förmåga att leverera. Sverige behöver en tydlig plan för hur vi ska ta oss igenom den ekonomiska krisen: för hushållens ekonomi, för att säkra välfärden och för jobben. I vårt Sverige tar vi oss an tuffa tider tillsammans. Om den förda ekonomiska politiken ökar skillnaderna och splittringen i Sverige, riskerar det att få närmast oöverblickbara konsekvenser för vår samhällsgemenskap. Ekonomiska kriser innebär ofrånkomligen en påfrestning på hela samhället. Det går inte att kompensera för allt, eller att göra så att lågkonjunkturen och kostnadskrisen inte känns. Men det innebär inte att politiken kan sätta sig på läktaren. När vanliga hushåll drabbas hårt av kostnadsökningarna måste politiken agera. Därför presenterar vi en rad förslag som underlättar för vanliga familjer – samtidigt som de som har det allra bäst ställt och de som skott sig på krisen får bidra lite mer. Socialdemokraterna föreslår en rättvis skattesänkning för vanligt folk. De hushåll som just nu sliter med sina kostnader, som har sett tio års reallöneökningar utraderas av kostnadskrisen, behöver stöd under nästa år. Den rättvisa skattesänkningen riktar sig mot låg- och medelinkomsttagare och slutar öka i kronor och ören vid inkomster över ungefär 38 000 kronor i månaden. Den ekonomiska krisen drabbar alla hushåll. Det är därför djupt orättfärdigt att SD-regeringen utökar funkisskatten, och skatteklyftan mot de som är arbetslösa och sjukskrivna. Socialdemokraternas rättvisa skattesänkning omfattar därför även dessa grupper. En lågkonjunktur och en kostnadskris kräver en ekonomisk politik som samlar – inte splittrar. Kostnadskrisen slår särskilt hårt mot barnfamiljerna. 40 procent av ensamstående föräldrar är helt beroende av barnbidraget för att få ekonomin att gå ihop. Social ­ demokraterna föreslår en extra utbetalning av barnbidraget till alla barnfamiljer, och ett tillfälligt förstärkt underhållsstöd med 500 kronor i månaden för ensamstående föräldrar. Sammantaget utgör den rättvisa skattesänkningen, den extra utbetalningen av barnbidraget och det höjda underhållsstödet en träffsäker krispolitik under kostnads ­ krisen och lågkonjunkturen. De som drabbas särskilt hårt av de skenande kostnaderna behöver få ekonomiskt andrum, utan att finanspolitiken sammantaget eldar på inflationen. Priserna på bensin och diesel har nått rekordnivåer under 2023. Priset vid pump är högre i september 2023 än vid regeringsskiftet – de tio kronor som utlovades av Sverigedemokraterna i valrörelsen har inga hushåll sett röken av. Istället öser de ut miljardbelopp som riskerar att hamna i bensinbolagens fickor. Socialdemokraterna har visat att det går att utforma ett stöd som ger de hushåll som verkligen sliter med de höga bränslekostnaderna pengar i fickan – allra mest till de som bor i glesbygd och på landsbygd och som verkligen är beroende av bilen. Därför avvisar vi SD-regeringens bränslebluff och föreslår att en särskild tankrabatt ska införas för 2024. Reformerna för vanligt folk föreslås finansieras genom en tillfällig skatt på bankernas övervinster, och genom att höginkomsttagarna får bidra lite mer till det gemensamma. Det är en sammanhållen och väl avvägd ekonomisk politik som ökar samhällsgemenskapen, stöttar hushållen och håller ihop Sverige. 2.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk Vanliga familjer med vanliga inkomster behöver stöd under kostnadskrisen. När tio års reallöneökningar har utraderats av inflationen är det rimligt att politiken agerar. Social ­ demokraterna föreslår därför en rättvis skattesänkning för vanligt folk. Skattesänkningen omfattar samtliga förvärvsinkomster, och innebär som mest en skattesänkning på 1 900 kronor per år. Skattesänkningen riktas mot låg- och medelinkomsttagare och trappas av vid höga inkomster. Åtgärden innebär en offentligfinansiell kostnad på 7,9 miljarder kronor. 2.1.2 En extra utbetalning av barnbidraget När kostnadskrisen slår mot barnfamiljerna, riskerar vi att skapa en generation av barn som växer upp under mer knappa ekonomiska förhållanden än vad de hade behövt. Samhället har ett ansvar att se till att barnen inte betalar kostnaden för krisen. När fler barnfamiljer söker sig till välgörenhetsorganisationer, eller säger att de inte är säkra på att de har råd att sätta näringsriktig mat på bordet, är situationen allvarlig. Socialdemo ­ kraterna föreslår därför att en extra utbetalning av barnbidraget 2024, till en kostnad av ungefär 3 miljarder kronor. 2.1.3 Höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar Den ekonomiska krisen drabbar alla hushåll – men kanske allra särskilt de ensam ­ stående föräldrarna. Vid sidan av förslaget om ett extra barnbidrag under 2024, föreslår Socialdemokraterna en särskild satsning på att tillfälligt höja underhållsstödet med 500 kronor i månaden under det första halvåret 2024. 2.1.4 Tankrabatt för att stötta hushållen De höga drivmedelspriserna fortsätter gröpa hål i hushållskassan för vanligt folk – allra mest kännbart där man är som mest beroende av bilen. SD-regeringens bränslebluff kostar över fem miljarder kronor – men kommer inte att innebära att vanligt folk får mer än några ören per liter vid pump. Det är djupt felriktad politik. Socialdemokraterna föreslår därför en tankrabatt för att stötta hushållen. En person boende på glesbygden ska kunna få 2 000 kronor per bil. 2.1.5 Färre ska hamna i skuldfällan under krisen Kostnadskrisen och lågkonjunkturen riskerar att driva in fler svenskar i ett skuldträsk. Socialdemokraterna har tidigare föreslagit en skuldakut, där hushållen ska kunna få hjälp och stöd för att inte hamna i skuld. I budgetmotionen för 2024 föreslår Social ­ demokraterna en särskild satsning på konsumentvägledare för att fler svenskar inte ska få mångåriga effekter av den ekonomiska krisen. 2.2 Trygghet i livets alla skeden Kostnadskrisen slår med full kraft mot skolan, äldreomsorgen och sjukvården. De massiva underskotten, som är en följd av SD-regeringens svältkur, kommer att innebära nedskärningar, uppsägningar och nedläggning av verksamheter. Kommunerna tvingas välja mellan att säga upp lärare eller socialsekreterare. Skolan, som redan är hårt ansträngd, kommer att få ännu färre vuxna i klassrummet och på skolgården. Social ­ tjänsten, hårt belastad och i frontlinjen i kampen mot nyrekryteringen till gängen, kommer att få svårare att klara sitt uppdrag. Det är den krassa verkligheten – det är resultatet av Jimmie Åkessons och Ulf Kristerssons politiska prioriteringar. I det här läget krävs en politik som både kompenserar för de ökande kostnaderna och som höjer ambitionsnivån för svensk välfärd. Socialdemokraterna föreslår därför ett systemskifte för svensk välfärd: en helt ny princip för hur skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska finansieras. De generella statsbidragen till välfärden ska räknas upp i takt med kostnadsökningarna varje år, om vi får bestämma. Det måste vara slut med att politiker presenterar satsningar som i själva verket är nedskärningar, för att pengarna inte täcker kostnadsökningarna. Genom att regeringen och Sverigedemokraterna prioriterade en skattesänkning för höginkomsttagare och underfinansierade välfärden redan i år, har välfärdskrisen fördjupats. De resurser som SD-regeringen skjuter till i generella och riktade statsbidrag till välfärden för 2024 räcker inte för att kompensera för kostnadskrisen. Allra hårdast slår högerregeringens politiska vägval mot sjukvården där det oundvikligen kommer att innebära nedskärningar och besparingar i svensk sjukvård. Vid sidan av kostnadskrisen står sjukvården, skolan och omsorgen inför stora behov av att rekrytera nya personal med rätt kompetens. En nyckel för att klara detta är att investera i fler utbildningsplatser – men också att förbättra arbetsvillkoren så att fler både vill och orkar arbeta i svensk välfärd. I det pressade ekonomiska läget måste varje skattekrona i välfärden användas till att höja kvaliteten och behålla personalen. Marknadiseringen av skolan, sjukvården och äldreomsorgen gör Sverige svagare. Skattepengar rinner iväg till stora vinstutdelningar och styrningen blir svårare och mer kostsam. Samhället behöver ta tillbaka den demo ­ kratiska kontrollen över välfärden. Socialdemokraterna fullföljer förslaget om ett systemskifte för finansieringen av välfärden. Kostnadskrisen får inte leda till en förvärrad sjukvårdskris. Vi föreslår därför att de generella statsbidragen höjs med sex miljarder kronor, vid sidan av den för ­ dubbling av resurserna till sjukvården, skolan och omsorgen som vi föreslog redan för innevarande år. Satsningarna på svensk sjukvård föreslås fördubblas jämfört med regeringens för år 2024. Totalt för kommunsektorn skulle Socialdemokraternas budgetmotion innebära en förstärkning med 26 miljarder kronor 2024. Kostnadskrisen riskerar att leda till ökade regionala skillnader i Sverige. Klyftan mellan stad och land vidgas när sjukvårdsregionerna och kommunerna tvingas till stora besparingar och nedskärningar. Sverige har, precis som resten av världen, präglats av en tilltagande urbanisering de senaste decennierna. Som en effekt av detta har allt mer offentlig och kommersiell service försvunnit från delar av vårt land. Staten har dragit sig tillbaka – och avståndet till närmaste mataffär har blivit längre. Vid sidan av de stora resurstillskotten som föreslås i den här budgetmotionen, lägger Socialdemokraterna ett antal förslag för att motverka att de regionala skillnaderna fördjupas i spåren av krisen. Det handlar om särskilda insatser för landsbygdskommunerna, de statliga service ­ kontoren och den kommersiella servicen i landsbygden. Lågkonjunkturen har kopplat sitt grepp om samhällsekonomin. Sverige har en i grunden stark arbetsmarknad – men under nästa år kommer arbetslösheten att öka. SD-regeringens kraftiga nedskärningar på arbetsmarknadspolitiken riskerar därför att skapa en svårare väg tillbaka: både för arbetsmarknaden som helhet och för de som blir av med sitt arbete. Socialdemokraterna föreslår därför en miljardsatsning på en aktiv arbetsmarknadspolitik för att möta lågkonjunkturen. Sveriges system för omställning på arbetsmarknaden är det bästa i världen – tack vare arbetsmarknadens parters överens ­ kommelse. Men staten måste leva upp till sin del av avtalet. Fler löntagare måste få möjlighet att vidareutbilda sig och ställa om. SD-regeringens slarviga hantering av omställningsstudiestödet har redan skapat långa köer och kraftiga förseningar. Social ­ demokraterna föreslår att CSN ska få mer resurser nästa år för att kunna implementera systemet fullt ut. 2.2.1 Generella statsbidrag till kommuner och regioner För att stötta välfärden genom kostnadskrisen föreslår vi ett tillskott på generella statsbidrag på 6 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Läget är särskilt allvarligt inom sjukvården. Vi föreslår därför att tillskottet fördelas så att 5 miljarder kronor går till regionerna och 1 miljard kronor till kommunerna. Inklusive tillskott på personal ­ satsningen i sjukvården på en miljard vill vi satsa totalt 6 miljarder extra på sjukvården – en fördubbling jämfört med regeringens förslag. 2.2.2 Bättre arbetsvillkor i sjukvården Arbetsvillkoren i sjukvården måste förbättras, så att fler både vill och kan orka arbeta i sjukvården. Under föregående mandatperiod infördes en satsning på hälso- och sjuk ­ vårdens personal med syftet att skapa bättre förutsättningar och villkor för att de ska kunna göra sina jobb. Medlen fick bland annat användas för att förbättra förutsätt ­ ningarna på arbetsplatserna, förbättra de anställdas arbetsvillkor, utbilda framtidens medarbetare och utveckla personalens kompetens. Vi är kritiska till att regeringen har valt att avsluta satsningen. Socialdemokraterna föreslår att personalsatsningen i sjukvården permanentas på en nivå på tre miljarder kronor. Satsningen finansieras med två miljarder genom omprioriteringar på hälso- och sjukvårdsområdet. Vi vill därutöver tillföra en miljard. 2.2.3 Fler ska kunna ta de lediga jobben – satsning på vuxenutbildningen För att rusta Sverige starkare behöver platserna på vuxenutbildningen öka. Det livslånga lärandet är en grundbult för en stark arbetsmarknad – särskilt när vi står mitt i en tuff lågkonjunktur där arbetslösheten kommer att öka. Socialdemokraterna föreslår därför en rejäl satsning på 800 miljoner kronor för fler utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år. 2.2.4 Språklyft i förskolan och satsning på skolor och förskolor i utsatta områden I Sverige ska barn ges goda förutsättningar att lyckas i skolan, men ändå ser vi att barn ges ojämlika villkor redan från skolstart. Bristande kunskaper i svenska språket för ­ svårar inlärningen och förståelsen även i andra ämnen och i senare årskurser. För att motverka segregationen och möjliggöra en bra skolstart för alla barn måste förskolans språkutvecklande arbete förstärkas, i synnerhet i förskolor i utsatta områden. Social ­ demokraterna föreslår en särskild satsning på 150 miljoner kronor för språkutveckling och höjd kvalitet till de 200 förskolor i landet som behöver det mest. Vi föreslår också att det införs språkkrav och ett språklyft för förskolepersonal motsvarande 80 miljoner kronor. Därtill föreslår Socialdemokraterna 35 miljoner kronor mer än regeringen till statsbidraget för bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor för lärare i socioekonomiskt utsatta områden som omfattar 150 skolor. 2.2.5 En starkare arbetsmarknad för att möta lågkonjunkturen Arbetsmarknaden går mot en avmattning och arbetslösheten väntas stiga under nästa år. I det läget behöver Sverige och svenska löntagare en aktiv arbetsmarknadspolitik, som ser till att de som förlorar jobbet kan ta sig vidare till ett nytt arbete eller vidare ­ utbildning. Socialdemokraterna förslår en miljardsatsning på en arbetsmarknadspolitik för att möta lågkonjunkturen. 2.2.6 Paket för ökad regional rättvisa Sverige måste hålla ihop under den ekonomiska krisen. De regionala skillnaderna och klyftorna mellan stad och land får inte tillåtas öka. Socialdemokraterna föreslår därför riktade satsningar på att stärka svensk landsbygd. Vi avvisar SD-regeringens oansvariga riktade besparing på de kommuner som historiskt har haft ett högt flyktingmottagande – inte sällan är detta kommuner på svensk landsbygd med stora befintliga utmaningar. Den riktade satsningen på 300 miljoner kronor till flera kommuner på svensk landsbygd som löper ut 2025 behöver förlängas och utvecklas. Därutöver föreslår Socialdemo ­ kraterna en utökad satsning på mer service i glesbygden – satsningen på service har bromsat lanthandelsdöden, men behöver förstärkas över tid. Socialdemokraterna föreslår också att regeringens nedskärning på Statens servicecenter avvisas. Satsningen på att öppna fler servicekontor, inte minst i glesbygden, har varit viktig för att öka statens närvaro i hela landet. SD-regeringens ideologiskt motiverade slakt av anslagen till studieförbunden är ett allvarligt hot mot bildningen och gemenskapen i Sverige. Studieförbunden spelar en mycket viktig roll för det livslånga lärandet, för föreningsdemokratin och för civil ­ samhället. Socialdemokraterna föreslår därför att SD-regeringens nedskärning på 250 miljoner kronor på studieförbunden avvisas. Sammantaget innebär detta ett kraftigt paket för välfärd, utveckling, service och bildning i hela Sverige. Vid sidan av de stora generella satsningarna på sjukvården och skolan, är detta viktiga åtgärder för att minska de regionala skillnaderna i vårt land. 2.2.7 Omställningsstudiestödet Sverige har världens bästa system för omställning på arbetsmarknaden genom det omställningsstudiestöd som arbetsmarknadens parter har kommit överens om. Det ger fler löntagare en möjlighet att vidareutbilda sig under trygga ekonomiska förut ­ sättningar. Omställningsstudiestödet är särskilt viktigt när arbetslösheten väntas öka och lågkonjunkturen fördjupas. Det är därför helt avgörande att staten håller sin del av avtalet. Socialdemokraterna föreslår därför att CSN:s anslag förstärks med 20 miljoner kronor under 2024. 2.3 Brottslighet och segregation Skjutningarna och sprängningarna slår mörka rekord i Sverige. September 2023 har varit den dödligaste månaden hittills, sett till gängvåldet. Barn mördar och mördas. Gängvåldet blir allt brutalare och allt mer frekvent. Det är ett gift för hela vårt samhälle, och det riskerar att rasera den grundläggande tilliten och sammanhållningen i vårt land. Trots omfattande straffskärpningar och resursförstärkningar till rättskedjan krävs enorma ansträngningar för att pressa tillbaka gängen. Samhället måste svara med alla till buds stående medel. Det innebär att fortsätta med kraftfulla satsningar på hela rättskedjan, parat med skärpta straff och nya befogenheter för polisen. Flödet av pengar, vapen och narkotika till gängen måste strypas. Deras materiella och ekonomiska livs ­ nerv ska knäckas. Arbetslivskriminaliteten, som kan ge stora intäkter till de kriminella gängen, måste pressas tillbaka. Fler kontroller behöver göras. Oseriösa företagare ska få kännbara konsekvenser – därför föreslår vi en satsning på Arbetsmiljöverkets arbete med att stoppa arbetslivskriminaliteten och på arbetet med de regionala skyddsom ­ buden. Resurserna till tullen måste öka. Varje gram narkotika som stoppas vid gränsen innebär en förlorad intäkt för gängen. Varje vapen som stoppas vid gränsen kan inne ­ bära en förhindrad skjutning. Steg för steg ska gängen pressas tillbaka, och samhället ta tillbaka kontrollen. Men det akuta läget kräver akuta lösningar. Straffskärpningar och resursförstärk ­ ningar är viktigt. Men situationen kräver lika kraftfulla satsningar för att stoppa nyrekryteringen, och på att skydda våra barn från kriminalitetens klor. Som en åtgärd för att möta den akuta krisen föreslår Socialdemokraterna en miljardsatsning på akuta åtgärder för att bekämpa gängvåldet. Så fort det finns oro eller har skett ett gängrelaterat brott i ett område, ska kommunerna ha resurser att snabbt sätta in lokala kristeam som kan vara synliga och närvarande, erbjuda stöd och insatser direkt på plats och bidra till lugn och ordning. De lokala förutsättningarna måste styra vilka kompetenser som krävs, men det kan exempelvis handla om att socialtjänst, fältassistenter och kommunala ordningsvakter. När en skjutning eller sprängning har skett, eller när oron ökar i ett område, ska samhället vara närvarande och synligt. Socialtjänsten, polisen, skolan och fältassistenterna måste få förutsättningar att långsiktigt kunna punktmarkera varenda ung kille som är på väg in i kriminaliteten. Därför riskerar kostnadskrisen att underminera kampen mot den organiserade brotts ­ ligheten. När kommunerna får realt minskade resurser påverkar det arbetet med att stoppa nyrekryteringen. För varje lärare, socialsekreterare och studievägledare som sägs upp för att kommunerna får mindre resurser, får gängen ytterligare mark att erövra och unga killar att rekrytera. När vi låter samhället glida isär, arbetslösheten slå rot och utanförskapet växa: då ökar den organiserade kriminalitetens makt och inflytande i våra kvarter. Det kan vi inte acceptera. För varje ytterligare krona som satsas på polisen, behöver därför minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen. Den uppgiften måste vi klara av. För att kunna möta segregationen och brottsligheten krävs det att hela samhället mobiliserar. Rättskedjan, socialtjänsten, kommunen, skolan, idrottsföreningar och vuxna. Socialdemokraterna föreslår därför kraftfulla satsningar för att minska skol ­ segregationen. Skolor i utsatta områden behöver få de resurser som krävs för att möta varje elev utifrån sina förutsättningar. Fler unga killar behöver välja skolbänken framför snabba klipp och kriminalitet. Men det kräver fler lärare, fler elevassistenter och andra trygga vuxna i skolan. Likaså behöver fler vuxna kunna ta ett arbete och försörja sig. Alltför många hamnar i dag i arbetslöshet och utanförskap – inte sällan på grund av bristfälliga språkkunskaper. 2.3.1 Akuta åtgärder för att bekämpa gängvåldet Skjutningarna och sprängningarna sprider skräck i hela bostadsområden. September 2023 har varit den dödligaste månaden hittills, sett till gängvåldet. Det kommer att kräva uthållighet och långsiktighet för att pressa tillbaka gängen. Men här och nu krävs akuta åtgärder för att skapa trygghet och för att bekämpa gängvåldet. Socialdemo ­ kraterna föreslår en miljardsatsning på lokala åtgärder för att stoppa gängvåldet. När ett gängrelaterat våldsbrott har skett, eller när oron ökar i ett område, ska kommunerna ha resurser att omgående kunna sätta in lokala kristeam. De kan utgöras av socialtjänsten, fältassistenterna, kommunala ordningsvakter, frivilligorganisationer eller kyrkan. När oroligheterna ökar måste samhället varit synligt och närvarande. Statsbidraget ska gå till hela landet, men vara särskilt viktat mot de kommuner som har utsatta områden. 2.3.2 Åtgärder för att bryta nyrekryteringen till gängen Det behövs särskilda insatser för att bryta nyrekryteringen till gängen i utsatta områden. Därför tillförde vi i regeringsställning resurser till kommuner med utsatta områden, som kunde användas till fler fältassistenter och förbättrad samverkan mellan socialtjänst, skola och polis. Vi är kritiska till att regeringen skär ned i insatserna för att bryta nyrekryteringen, från 250 till 80 miljoner kronor. Socialdemokraterna föreslår istället att satsningen förlängs på nivån 250 miljoner kronor per år. 2.3.3 En rättvis skola för alla barn Grunden till ett gott liv är en god och rättvis skolgång. Alltför många barn får inte en ärlig chans i dag – skolsegregationen och stöket i skolorna gör att många får vikande studieresultat och får leva med konsekvenserna under många år. Mer resurser behöver vikas till de skolor och kommuner som har de tuffaste förutsättningarna. Socialdemo ­ kraterna föreslår därför att 700 miljoner kronor satsas på ett likvärdighetsbidrag, där tyngdpunkten i fördelningen ligger på de skolor som har störst behov. 2.3.4 Stoppa knark och vapen vid gränsen En viktig intäktskälla för de kriminella gängen är narkotika, vapen och andra illegala varor som tas in i Sverige från utlandet. Att stärka bevakningen och kontrollerna vid våra gränser är ett effektivt sätt att strypa gängens pengaflöde – och stoppa de vapen som senare kommer att användas i skjutningar och våldsdåd. Socialdemokraterna föreslår att tillskottet till tullen för brottsbekämpning fördubblas till 200 miljoner kronor. 2.3.5 Arbetslivskriminaliteten ska knäckas Arbetslivskriminaliteten är ett gift i samhället. Arbetstagare utnyttjas under horribla förhållanden, seriösa företagare konkurreras ut av oseriösa och rent kriminella affärsupplägg. Varje intäktskälla till de kriminella gängen måste stoppas. Svensk arbetsmarknad ska präglas av ordning och reda – och sund konkurrens. Arbetsmiljö ­ verkets resurser för att kunna motverka arbetslivskriminaliteten föreslås förstärkas, och en särskild satsning på de regionala skyddsombuden föreslås genomföras. 2.3.6 Nya verktyg till polisen för att stoppa gängvåldet Polisen behöver fler och bättre tekniska verktyg för att kunna förhindra och lösa fler brott. Socialdemokraterna förslår en särskild satsning på 100 miljoner kronor för ett tekniklyft för Polismyndigheten, som bland annat inkluderar möjligheten att övervaka öppna drogscener med drönare och nya tekniska verktyg för att lösa brott. 2.3.7 För varje ytterligare krona som satsas på polisen, ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen För att kunna pressa tillbaka gängen och knäcka kriminaliteten behöver vi både se hela problemet och ha hela lösningen. Socialdemokraterna vill därför att för varje ytterligare krona som satsas på polisen, ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen. I Socialdemokraternas budgetmotion för 2024 ser vi till att det uppfylls genom satsningen på lokala åtgärderför att stoppa gängvåldet här och nu och en förlängd satsning på att bryta nyrekryteringen till gängen i utsatta områden. Vi föreslår även en satsning på likvärdighetsbidrag till skolan. Totalt vill vi socialdemokrater satsa 1,87 miljarder kronor mer än regeringen på att bryta nyrekryteringen. 2.4 Bygg Sverige rikare Lågkonjunkturen har kopplat sitt grepp om samhällsekonomin. Arbetslösheten kommer att öka nästa år. Samtidigt har Sverige förutsättningar – genom våra naturresurser, vår starka industri och vår export – att lägga grunden för en ny guldålder för svensk tillväxt och välstånd. Det pågår just nu en investeringskapplöpning över hela världen. Länder över hela klotet tävlar om vem som blir först med att i stor skala producera morgondagens batterier, grön energi och fossilfritt stål. Den som ligger först kan också vänta sig högre tillväxt, tusentals nya jobb och en tryggare framtid. Sverige har inte råd att halka efter. I mitten av det förra århundradet klarade vi av att skapa en världsledande industri samtidigt som vi byggde det moderna folkhemmet. Det kan vi göra igen. Men det förutsätter en politik som både erkänner vikten av omställningen och som vågar satsa på det som faktiskt skapar välstånd. Vid sidan av att möjliggöra för investeringar i industrin krävs det ett helt samhällsbygge – en grön energipolitik, fler utbildningsplatser och en bostadspolitik som möjliggör fler bostäder där industrierna växer fram. SD-regeringen vrider istället tillbaka klockan. Svältkuren för kommunerna, en havererad bostadspolitik och energipolitik som inte möter våra behov här och nu bygger inget samhälle. Samtidigt vilar Tidöavtalets politik på Sverigedemokraternas industri ­ fientliga agenda. Det gör Sverige fattigare. Vi tappar vår ledartröja. Färre jobb kommer att hamna i vårt land; industrierna kommer att söka sig någon annanstans. Tillväxten och välståndet kommer att lyfta andra länder. Det är dåligt för Sverige och svensk ekonomi. Socialdemokraterna föreslår en annan väg. Istället för att låta jobb och tillväxt ­ chanser glida Sverige ur händerna, ska vi genom träffsäkra åtgärder bygga Sverige rikare. Genom satsningar på svensk skog vårdar vi vårt gröna guld. Med riktade åtgärder för att korta tillståndsprocesserna kan vi snabba på utbyggnaden av mer billig el som pressar elräkningarna för hushållen och industrin, och nya företagsetableringar över hela landet. När vi satsar på järnvägsunderhåll och bostadsbyggande kan fler få jobb – samtidigt som vi minskar tågförseningarna och bostadsbristen. Istället för SD-regeringens bränslebluff föreslår Socialdemokraterna en tankrabatt för vanligt folk. Men för att långsiktigt möta en volatil prisbild på bränslemarknaden, och för att skydda vanligt folk mot höga bränslepriser, kommer Socialdemokraterna inom kort att presentera ett eget alternativ för hur bränslepolitiken, inklusive inblandningen av biobränsle, skulle kunna reformeras och hur samhället på ett smartare sätt skulle kunna använda de resurser som SD-regeringen kommer att använda för att köpa utsläppsrätter. För att skydda hushållen mot höga elräkningar föreslår Socialdemokraterna att rotavdraget ska reformeras. Åtgärder som leder till energibesparingar, och därmed till sparade slantar för hushållen, ska få en högre subventionsgrad samtidigt som andra åtgärder får en något lägre subventionsgrad. Vi säger nej till regeringens förslag om ett ”lyx-ROT”, där de med höga inkomster får skatteavdrag för att byta marmorskiva i köket. En av de största anledningarna till Sveriges dystra tillväxtutsikter är att bostads ­ byggandet har rasat. Byggbranschen talar om att Sverige inte har haft en liknande uppförsbacke för byggsektorn sedan 1990-talet. Sverige har inte råd att låta bostads ­ byggandet kollapsa. Socialdemokraterna föreslår två nya åtgärder för att få fart på bostadsbyggandet. Det handlar om en statlig byggstimulans för ungdoms- och studentbostäder och hyresbostäder i snabbväxande kommuner samt statliga bygg ­ krediter för bostadsbyggande. 2.4.1 Rejäl satsning på svensk natur Svensk skog är en ryggrad för vår ekonomi. I Sverige tar vi hand om vår skog – vi brukar den på ett hållbart sätt och vi vårdar den skog som av olika skäl är skyddad. Om man som markägare skyddar sin skog ska man få ersättning för det. Vi tycker också att det är rimligt att staten tar sitt ansvar och skjuter till nödvändiga medel för att sköta skogen. Utan skogen kommer vi inte att klara klimatomställningen. Därför vill vi skjuta till en halv miljard till skydd av, och åtgärder för, värdefull natur. 2.4.2 Järnvägsunderhåll Sverige är ett avlångt land, och vi är beroende av en fungerande järnväg. För att kunna transportera varor, arbetspendla och resa. Tågen måste gå i tid – och det måste bli långt mycket bättre än vad det är i dag. Att resa med tåg får inte bli synonymt med strul och förseningar. Socialdemokraterna föreslår att ytterligare en halv miljard satsas på att rusta upp svensk järnväg. 2.4.3 Färre flaskhalsar för fler jobb Byråkrati och administration får inte stå i vägen för fler industrietableringar och ny energiproduktion. Vi vill satsa 100 miljoner kronor samlat på länsstyrelserna, Energi ­ marknadsinspektionen och SGU för att snabba på tillståndsprocesserna avsevärt. 2.4.4 Svensk industri ska vara världsledande Sverige behöver fler industrijobb och högre tillväxt. Industriklivet har varit en fram ­ gångsrik satsning för att locka fler industrietableringar till Sverige, och därigenom ge fler människor bra och trygga jobb i svensk industri. Socialdemokraterna föreslår att industriklivet ska förstärkas med ytterligare en halv miljard, så att anslaget nästa år uppgår till ungefär två miljarder kronor. 2.4.5 Bygg hela Sverige Sverige har inte råd att låta bostadsbyggandet kollapsa. Utbildningsplatser måste mötas med fler studentbostäder med rimlig hyresnivå. Vi ser även att stora industrietableringar inom den gröna industrirevolution som pågår i vårt land innebär nya och akuta behov av bostäder i kommuner som fram till nyligen inte haft någon större befolkningsökning. Socialdemokraterna föreslår därför att det införs en statlig byggstimulans i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder. För att få fart på bostadsbyggandet i hela vårt land föreslår Socialdemokraterna statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Byggkrediterna bör ställas ut både för att sänka investeringskostnaden och den finansiella risken för byggherrar för att genomföra den samhällsnyttiga åtgärd som nyproduktion av bostäder innebär. 2.4.6 Reformerat rotavdrag för lägre elräkningar Svenska folket ska få billigare elräkningar. Vi vill se ett reformerat rotavdrag, som går ut på att höja subventionsgraden inom ramen för rotavdraget för tjänster som bidrar till energieffektivisering. Det kan till exempel handla om installation av bergvärme, vatten ­ buren värme, installation av solceller, installation av dörr och fönster eller tilläggs ­ isolering. Energieffektiviserande tjänster föreslås få en höjd subventionsgrad till 50 procent samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten. Åtgärden blir därmed offentligfinansiellt neutral. 2.4.7 CSN-lån till körkort När arbetslösheten ökar tenderar det att slå särskilt hårt mot unga och de som ännu inte etablerat sig på arbetsmarknaden. En förutsättning för många arbeten i dag är ett körkort. Kostnaderna för att ta körkort är förhållandevis höga. Den socialdemokratiska regeringen införde CSN-lån för körkort för att skapa fler vägar till jobb. Den satsningen vill regeringen stryka. Vi är övertygade om att det är viktigt att korta vägarna till jobb – inte minst för unga. Därför föreslår Socialdemokraterna en fortsatt satsning på CSN-lån för körkort. 2.4.8 Rusta Sverige mot extremväder Den senaste sommaren liknar ingenting vi sett på mycket länge. Bränder, torka och översvämningar har drabbat svenska folket. Samtidigt som vi socialdemokrater har en ambitiös politik för att få ned utsläppen, och samtidigt skapa nya jobb, behöver vi rusta vårt samhälle starkare mot konsekvenserna av extremväder. Socialdemokraterna föreslår därför 100 miljoner kronor för klimatanpassning. 2.4.9 Bekämpa den afrikanska svinpesten Sverige har i grunden ett gott djurhälsoläge. Våra djur är friska, vi använder lite antibiotika och vi har starka djurskyddslagar. Trots detta har Sverige och Europa de senaste åren drabbats av flera smittsamma djursjukdomar som innebär stort lidande för djuren och ekonomisk skada för lantbrukare. Utbrottet av afrikansk svinpest i Sverige är särskilt bekymmersamt. Staten behöver skjuta till de resurser som krävs för att bekämpa smittan och minska effekterna för lantbruket och andra näringar som drabbas. I skugg ­ budgeten för 2024 vill Socialdemokraterna därför att ytterligare 100 miljoner kronor satsas på att bekämpa den afrikanska svinpesten. 2.4.10 Energieffektivisering av flerbostadshus Svenska folket ska skyddas mot höga elpriser. Socialdemokraterna vill därför att ytterligare 360 miljoner kronor satsas på energieffektivisering av flerbostadshus. 2.5 Fler åtgärder för ett Sverige som håller ihop i en svår tid 2.5.1 Bistånd Människor i behov av humanitära insatser ökar och miljontals människor är på flykt. Förutom de övergrepp och krigsförbrytelser som det ukrainska folket utsätts för av ryska trupper, drabbas även redan utsatta, fattiga människor i bl.a. Afrika hårt av effekterna av Rysslands invasion av Ukraina. Priserna stiger och fattigdomen ökar. Sverige kan inte, som regeringen gör, dra sig undan i detta omvärldsläge. Att skära ner i biståndet, som regeringen fortsätter att göra, ger inte en tryggare värld eller ett tryggare Sverige. Tvärtom. Vi socialdemokrater vill, i motsats till regeringen, öka biståndet stegvis de kommande åren tills enprocentsmålet uppnås och anser att biståndet bör förstärkas med 1 miljard mer än regeringen 2024. 2.5.2 Fri entré statliga museum Reformen med fri entré på de statliga museerna möjliggjorde för många fler att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Det är viktigt att fler grupper än de museivana besöker våra museer. Fri entré är grunden för ett breddat besöksdeltagande. Därför vill vi satsa 100 miljoner kronor för 2024 på att återinföra fri entré för statliga museer. 2.5.3 Mediestöd Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet. På många håll i landet är de ekonomiska förutsättningarna att bedriva journalistik utmanande, och vi välkomnar därför att det nu finns ett förslag till nytt mediestöd. I delar är förslaget väl avvägt. Samtidigt finns tydliga brister i proposi ­ tionens förslag, bland annat att betoningen på den geografiska täckningen riskerar att minska mångfalden. De nationella fådagarstidningarna som bidrar med andra sam ­ hällspolitiska perspektiv, infallsvinklar och nyhetsvärderingar kan potentiellt bli utan stöd. För att kunna underlätta hanteringen av detta föreslår vi att mediestödet utökas med 10 miljoner kronor för 2024. 2.5.4 Säkerhetshöjande åtgärder civilsamhället Många civilsamhällesorganisationer upplever en ökad hotbild mot verksamheten, mot lokaler och mot företrädare. Inte minst religiösa samfund är utsatta för hot och våld där det finns uppgifter om församlingar som lägger så mycket som 25 procent av sin budget på säkerhetsåtgärder. Vi ser att ett ekonomiskt tillskott är nödvändigt och föreslår ytterligare 10 miljoner kronor 2024 för ändamålet. 2.5.5 Satsning på Sametinget och de nationella minoriteterna De nationella minoritetsspråken och kulturerna måste bevaras, utvecklas och överföras till framtida generationer. Med nuvarande arbetsbelastning och resurstilldelning har Sametinget stora svårigheter att uppfylla sin lagstadgade roll och de uppdrag som åvilar myndigheten. Vi föreslår en ökning av anslaget till Sametinget med 5 miljoner kronor och en förstärkning av anslaget för nationella minoriteter på 10 miljoner kronor för 2024. 3 Skatteförslag och finansiering Vårt samhälle ska byggas starkare och bättre. För att inte undergräva det Sverige som generationer före oss har skapat, behöver vi en stabil och långsiktig finansiering av våra gemensamma åtaganden. När samhällsproblemen och behoven ökar, tar Socialdemo ­ kraterna ansvar för finansieringen. Sjukvårdskrisen, det tilltagande gängvåldet, säkerhetshotet och den ekonomiska krisen är utmaningar som måste hanteras gemensamt. Det ställer stora krav på ledarskap – på förmågan att prioritera, men framförallt på förmågan att presentera en trovärdig finansiering när behoven ökar. SD-regeringen har valt sin skattepolitiska linje. Redan i sin första statsbudget sänkte de skatterna för höginkomsttagare med 13 miljarder kronor. Under året har de remitterat förslag om att kraftigt sänka skatterna för de med allra högst inkomster och i budgeten för 2024 har de presenterat ett förslag om ett ”lyx-ROT” som varken kommer att avhjälpa byggkrisen eller stötta vanligt folk. Samtidigt befinner sig skolan och sjuk ­ vården i en allt djupare kostnadskris. För många brottsutredningar läggs på hög och för många skjutningar är ouppklarade. Det är helt uppenbart att välfärden och trygghets ­ arbetet behöver mer resurser – inte mindre. Vi behöver fler lärare, poliser och sjuksköterskor – inte färre. Det kräver en stabil finansiering. Det är bra att SD-regeringen har erkänt att det var orimligt att låta skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknas upp kraftigt, samtidigt som behoven var stora, och det var möjligt att åtgärda det. Trots att indexeringen av skiktgränsen pausas för 2024 kommer uppräkningen att vara större än löneökningstakten mellan 2022 och 2024 och höginkomsttagare kommer därmed att ha överkompenserats. Det är allvarligt att regeringens felprioritering i budgetpropositionen för 2023 har tvingat fram en nedskärningskris i sjukvården. Samtidigt innebär kostnadskrisen helt nya påfrestningar för svenska hushåll. Vanliga familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till. Räntorna, hyrorna och matpriserna sticker iväg. Därför är det helt nödvändigt att svenska hushåll får stöd under den ekonomiska krisen. Det är i linje med rekommendationerna från flera internationella organ – och i linje med en sund socialdemokratisk ekonomisk politik. Inflationen ska bekämpas, men hushållen ska inte lämnas vind för våg. Därför är det motiverat att vanligt folk får en rättvis skattesänkning under nästa år. Den måste riktas mot låg- och medelinkomsttagare – och den måste omfatta fler än regeringens och Sverigedemokraternas förslag till jobbskatteavdrag. Därför träffar Socialdemokraternas förslag till en rättvis skattesänkning bredare. När SD-regeringen utökar funkisskatten, går vi Socialdemokrater fram med förslag om att helt avskaffa den. Därför kommer den rättvisa skattesänkningen för vanligt folk att finansieras genom att de med allra högst inkomster får bidra lite mer till det gemensamma. Det är också angeläget att, i likhet med hur EU samfällt agerade under energikrisen, omfördela övervinster från de aktörer som utökar sina vinstmarginaler under kostnadskrisen. Socialdemokraterna föreslår därför en tillfällig skatt på banksektorns övervinster – som ska återföras till svenska folket genom en rättvis skattesänkning, starkare välfärd och upprustat försvar. 3.1 Skatteförslag i budgetmotionen för 2024 3.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk För att möta kostnadskrisen, och underlätta för vanligt folk med vanliga inkomster, föreslår Socialdemokraterna en rättvis skattesänkning för vanligt folk under 2024. Skattereduktionen ska omfatta fler förvärvsinkomster än regeringen och Sverigedemo ­ kraternas förslag, för att fler svenskar som drabbas av kostnadskrisen ska få lindring. Det är också orättfärdigt att SD-regeringens förslag utökar de orättvisa skatteklyftorna mellan arbetsinkomster, och de som av olika skäl inte kan arbeta. Det är en politik som splittrar Sverige. Skattereduktionen trappas upp till 1 900 kronor om året, och slutar öka i kronor och ören vid inkomster om 38 600 kronor i månaden. 3.1.2 Avskaffad funkisskatt Samhällsgemenskapen och rättvisan i Sverige behöver öka. SD-regeringens ekonomiska politik kommer att öka splittringen och klyftorna mellan människor i vårt land. Särskilt allvarligt är det att man genom en rad skattepolitiska beslut i budgetpropositionen för 2024 befäster och utökar funkisskatten – skatteklyftan mellan dem som arbetar och dem som inte kan arbeta, bland annat på grund av kroniska sjukdomar. Det är en djupt orättfärdig skattepolitik. Socialdemokraterna har i regeringsställning tagit flera steg för att minska skatteklyftan. Nu föreslår vi att skatteklyftan helt ska slutas inom gällande skatteregler, genom en förstärkt skattereduktion för dem som uppbär sjuk- och aktivitetsersättning. 3.1.3 Tillfällig skatt på banksektorns övervinster under kostnadskrisen Det är rimligt att de sektorer som tjänat stora pengar på den här krisen, och som kan se sina vinstmarginaler öka, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare under krisen. Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler ökat kraftigt. Socialdemokraterna föreslår en tillfällig skatt på bankernas räntenetto, alltså den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna. Vi föreslår en tillfällig beskattning med 23 procent på den del av räntenettot som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt. Endast bankernas svenska verksamhet ska omfattas av skatten. 3.1.4 Justerad avtrappning av jobbskatteavdrag för höginkomsttagare Det är prioriterat att föreslå både breda och träffsäkra åtgärder för att stötta vanligt folk under kostnadskrisen. Lika prioriterat är det att inte undergräva finansieringen av skolan, sjukvården och polisen. För att finansiera en rättvis skattesänkning för vanligt folk föreslår Socialdemokraterna att reglerna för jobbskatteavdraget ska justeras, så att den i dag befintliga avtrappningen av jobbskatteavdrag blir brantare. Jobbskatteavdraget föreslås helt upphöra vid inkomster över 1,2 miljoner kronor om året. Avtrappningen föreslås ha samma startpunkt som i dag. 3.1.5 Beredskapsskatt för att stärka försvaret av Sverige Förstärkningen av försvaret ska bäras solidariskt. Behoven i välfärden, kampen mot brottsligheten och vanliga familjers ekonomi ska inte behöva stå tillbaka för att vi ska klara den nödvändiga och brådskande upprustningen av det svenska militära och civila försvaret. Därför vill vi att det bland annat införs en beredskapsskatt för att finansiera utbyggnaden av försvaret. Skatten ska betalas av dem som har störst bärkraft. Beskattningen av kapital bör ses över – särskilt angeläget är att se över de så kallade 3:12-reglerna, där särskilt lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet. Bredskapsskatten ska vara enkel att betala och administrera, svår att skatteplanera runt och bidra med finansiering till försvaret. 3.1.6 Accepterade skatteförslag i budgetpropositionen för 2024 Åtgärd 2024 [17] Förstärkning av grundavdraget –2,18 Indexering av JSA äldre 0 Höjd åldersgräns JSA 0,07 Pausad uppräkning skiktgräns 12,31 Utvidgad expertskatt 0 Kompensation 1959 0 Höjd jämförelseränta vid ränteförmån 0,13 Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna 15–18-åringar 1 Teknisk översyn av vissa nedsättningar av socialavgifterna –0,1 Förenklad beskattning av vissa fastighetsrelaterade inkomster –0,02 Ändrad beskattning av inlösenaktier [18] Tilläggsskatt för företag i stora koncerner 0,5 Sänkt skatt jordbruksdiesel –0,72 Justerad skatt på naturgrus och avfall 0,01 Befrielse från energiskatt CCS 0 Ändrade avgifter eurovinjett 0 Justerad skatt på nikotin och tobak –0,01 Höjd spelskatt 0,27 Höjd omsättningsgräns moms 0 Nya momsregler för små företag 0 Ändrade momsregler för vissa tjänster och för konstverk 0 3.1.7 Avvisade skatteförslag i budgetpropositionen för 2024 Socialdemokraterna föreslår i budgetmotionen för 2024 en rättvis skattesänkning för vanligt folk, som omfattar fler förvärvsinkomster än regeringens förslag och som utgör en del av Socialdemokraternas åtgärder för att möta den tuffa situationen för svenska hushåll. Till förmån för detta mer rättvisa och träffsäkra förslag avvisar Socialdemokraterna regeringens förslag till skattereduktion för arbetsinkomster. Socialdemokraterna avvisar också regeringens förslag om ett tillfälligt höjt tak för rotavdraget. Det är en felriktad konjunkturpolitik, som inte kommer att påverka raset i byggsektorn. Socialdemokraterna föreslår istället ett reformerat rotavdrag, med höjd subventionsgrad för energieffektiviserande åtgärder. Till förmån för förslaget i den här budgetmotionen avseende en tankrabatt, som ger en direkt ekonomisk förstärkning till de hushåll som behöver bilen, avvisas skatte ­ justeringen på bensin och diesel. Det är en mycket kostsam åtgärd som inte påverkar priset vid pump för vanligt folk. Tankrabatten är ett mer verkningsfullt sätt att ge vanligt folk stöd så att man har råd att tanka bilen, utan att bränslebolagen kan skära mellan. Vidare avvisas förslaget om att avskaffa skatten på plastbärkassar. 3.2 Övrig finansiering Utöver de föreslagna inkomstförstärkningarna föreslår Socialdemokraterna att anslaget för Regeringskansliet ska minska med 500 miljoner kronor för 2024. Utöver detta föreslås ett antal omfördelningar inom utgiftsområdena och mellan anslagen. 4 Kommunsektorns finanser För att trycka tillbaka gängen och vända Kristerssons sjukvårdskris föreslår vi en förstärkning av resurserna till kommunsektorn med 10 miljarder kronor utöver regeringens förslag. Totalt skulle det innebära tillskott till kommunsektorn med 26 miljarder kronor. Vi socialdemokrater visar att det går att prioritera annorlunda. Tillskott till kommunsektorn 2024 Miljoner kronor Regeringens nettotillskott Generella statsbidrag regionerna samt riktade satsningar på hälso- och sjukvården 6 000 Övrigt 10 000 Socialdemokraternas tillskott Regionerna 6 000 Generella statsbidrag regionerna 5 000 - Personalsatsningar hälso- och sjukvården 1 000 Kommunerna 4 090 - Generella statsbidrag kommunerna 1 000 - Likvärdighetsbidrag skola 700 - Övriga satsningar på skola och vuxenutbildning 870 - Kulturskolan 100 - Bryta nyrekrytering utsatta områden 170 - Akuta åtgärder för att stoppa gängvåldet 1 000 - Stöd kommuner högt flyktingmottagande 200 - Kommunal konsumentvägledning 50 Summa 26 090 Bilaga 1 – Reformtabell Reformtabell i avvikelse mot regeringens budgetproposition för år 2024 Reformer totalt 35 960 000 000 Ekonomisk politik för vanligt folk Skattesänkning för vanligt folk 7 900 000 000 Avskaffad funkisskatt 290 000 000 Ett extra barn- och studiemedelsbidrag 3 050 000 000 Tillfälligt höjt underhållsstöd 500 000 000 Energieffektivisering genom omprioritering i rotavdraget – Tankrabatt 4 860 000 000 Satsning på konsumentvägledare för att avhjälpa skuldsättning 50 000 000 Avvisad nedskärning på konsumentorganisationer 6 500 000 Totalt 16 656 500 000 Trygghet i livets alla skeden Förbättrad sjukförsäkring genom en rättvisare sjukersättning 230 000 000 Generella bidrag till sjukvården 5 000 000 000 Permanentad och förstärkt personalsatsning i vården 3 000 000 000 Fler platser på vuxenutbildning och yrkeshögskolan 800 000 000 Tryggare skolmiljöer för elever och lärare och språkkrav för pedagogisk personal i förskolan 325 000 000 Korta handläggningstiderna av omställningsstudiestödet 20 000 000 Rusta Arbetsförmedlingen 300 000 000 Återinför extratjänster m.m. 1 700 000 000 Bättre kommersiell och offentlig service i glesbygd 20 000 000 Avvisad nedskärning på studieförbunden 250 000 000 Avvisad nedskärning: ersättning till kommuner för högt flyktingmottagande 400 000 000 Ökat stöd till Kulturskolan 100 000 000 Ökat stöd till idrotten i socioekonomiskt utsatta områden 100 000 000 Avvisad nedskärning på statens servicecenter 10 000 000 Bekämpa oseriösa aktörer i vården 40 000 000 Totalt 12 295 000 000 Brottslighet och segregation Intensifiera arbetet mot arbetslivskriminalitet 50 000 000 Stärkt stöd för regionala skyddsombud 20 000 000 Förlängd satsning på kommuner med utsatta områden 170 000 000 Stärk Tullverket för att stoppa vapen och narkotika vid gränsen 100 000 000 Tekniksatsning till polisen i kampen mot gängvåldet 100 000 000 Satsning på skolor med tuffast förutsättningar 700 000 000 Resurser till lokala kristeam för att bekämpa gängvåldet 1 000 000 000 Stärkt stöd till kommuner för brottsförebyggande arbete m.m. 1 000 000 000 Totalt 3 140 000 000 Reformer totalt 35 960 000 000 Teknisk utveckling, välstånd och klimat Satsningar på svensk natur 530 000 000 Klimatanpassning och extremväder 100 000 000 Ökat järnvägsunderhåll 500 000 000 Bekämpa den afrikanska svinpesten och stötta jordbruket 238 000 000 Tillståndsprocesser 100 000 000 Avvisad nedskärning Vinnova 175 000 000 Stärk bilden av Sverige 30 000 000 Industriklivet 500 000 000 Avvisad avskaffning av CSN-lån för körkort 50 000 000 Administration av statliga byggkrediter 50 000 000 Administration av statlig byggstimulans 50 000 000 Utvecklade energisystem i bostadsbeståndet 50 000 000 Energieffektivisering flerbostadshus 360 500 000 Totalt 2 733 500 000 Övrigt Biståndsverksamhet 1 000 000 000 Mediestöd 10 000 000 Säkerhetshöjande åtgärder i civilsamhället 10 000 000 Sametinget 5 000 000 Stöd till minoriteter 10 000 000 Fri entré till statliga museer 100 000 000 Totalt 1 135 000 000 Finansiering Finansiering totalt 36 404 000 000 Avvisad skattesänkning i budgetpropositionen till förmån för en rättvis skattesänkning för vanligt folk 11 104 000 000 Tillfällig skatt på bankernas övervinster 10 000 000 000 Avvisad bränslebluff 5 760 000 000 Avskaffat jobbskatteavdrag vid månadsinkomster över 100 000 kronor 4 100 000 000 Omprioriteringar i budgetpropositionen (inom utgiftsområdena 9, 14, 20 och 24) 3 280 000 000 Avvisad lyx-ROT och lyx-RUT 960 000 000 Försvårad skatteplanering för utländska aktieägare 590 000 000 Avvisad anslagsökning Regeringskansliet, tidigare aviserad 500 000 000 Avvisad avskaffad plastpåseskatt 110 000 000 Bilaga 2 – Förslag till utgiftsramar för 2024 Tabell A Förslag till utgiftsramar 2024 Tusental kronor Utgiftsområde Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1 Rikets styrelse 19 070 363 −385 000 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 20 881 058 9 554 3 Skatt, tull och exekution 16 854 357 100 000 4 Rättsväsendet 76 028 013 100 000 5 Internationell samverkan 2 273 924 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 126 059 689 ±0 7 Internationellt bistånd 48 630 129 1 000 000 8 Migration 13 808 274 ±0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 110 258 264 1 040 000 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 116 907 208 230 000 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 60 310 483 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 106 070 732 3 550 000 13 Integration och jämställdhet 4 018 388 570 000 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 92 059 399 1 070 000 15 Studiestöd 30 545 170 20 000 16 Utbildning och universitetsforskning 99 461 047 1 825 000 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 646 285 550 000 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 6 081 906 517 000 19 Regional utveckling 3 922 201 4 880 000 20 Klimat, miljö och natur 19 307 359 880 000 21 Energi 5 604 320 60 000 22 Kommunikationer 82 874 980 550 000 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 23 973 181 238 000 24 Näringsliv 9 552 305 185 000 25 Allmänna bidrag till kommuner 174 280 270 7 000 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 20 455 200 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 40 759 809 ±0 Summa utgiftsområden 1 346 694 314 23 989 554 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR −10 891 050 ±0 Summa utgifter 1 335 803 264 23 989 554 Riksgäldskontorets nettoutlåning −5 044 681 ±0 Kassamässig korrigering 370 837 ±0 Summa 1 331 129 420 23 989 554 Bilaga 3 – Förslag till utgiftsramar för 2025 och 2026 Tabell B Förslag till utgiftsramar 2025–2026 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2025 2026 1 Rikets styrelse −395 −395 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 10 10 3 Skatt, tull och exekution 100 100 4 Rättsväsendet 100 100 5 Internationell samverkan ±0 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 ±0 7 Internationellt bistånd 1 000 1 000 8 Migration ±0 ±0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 040 1 040 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 230 230 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ±0 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ±0 ±0 13 Integration och jämställdhet 570 570 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 570 570 15 Studiestöd 20 20 16 Utbildning och universitetsforskning 1 080 955 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 550 550 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 910 1 510 19 Regional utveckling 20 20 20 Klimat, miljö och natur 880 630 21 Energi 60 60 22 Kommunikationer 550 400 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 238 238 24 Näringsliv 185 185 25 Allmänna bidrag till kommuner 7 574 7 576 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden 15 292 15 369 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter 15 292 15 369 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa 15 292 15 369 Bilaga 4 – Beräkningar av statens inkomster 2024 Tabell C Inkomster Tusental kronor Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1100 Direkta skatter på arbete 761 664 097 7 974 000 1111 Statlig inkomstskatt 62 767 509 ±0 1115 Kommunal inkomstskatt 920 596 587 ±0 1120 Allmän pensionsavgift 159 172 512 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −380 872 511 7 974 000 1200 Indirekta skatter på arbete 748 798 820 ±0 1210 Arbetsgivaravgifter 732 384 550 ±0 1240 Egenavgifter 11 811 867 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −50 841 954 ±0 1270 Särskild löneskatt 60 525 873 ±0 1280 Nedsättningar −5 713 839 ±0 1290 Tjänstegruppliv 632 323 ±0 1300 Skatt på kapital 377 046 958 10 590 000 1310 Skatt på kapital, hushåll 81 498 239 ±0 1320 Skatt på företagsvinster 199 646 806 10 000 000 1330 Kupongskatt 7 633 994 590 000 1340 Avkastningsskatt 28 827 102 ±0 1350 Fastighetsskatt 41 267 767 ±0 1360 Stämpelskatt 13 644 209 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 4 528 841 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 724 304 236 5 870 000 1410 Mervärdesskatt 584 200 297 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak 31 417 679 ±0 1430 Energiskatt 44 043 228 5 760 000 1440 Koldioxidskatt 24 076 575 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 8 767 836 110 000 1470 Skatt på vägtrafik 24 028 291 ±0 1480 Övriga skatter 7 770 330 ±0 1500 Skatt på import 9 551 662 ±0 1600 Restförda och övriga skatter 12 181 627 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU −9 551 662 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 623 995 738 24 434 000 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 271 375 740 ±0 Statens skatteintäkter 1 352 619 998 24 434 000 1900 Periodiseringar −7 647 093 ±0 1000 Statens skatteinkomster 1 344 972 905 24 434 000 Övriga inkomster −20 709 400 ±0 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 889 978 ±0 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 4000 Återbetalning av lån 614 717 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster 22 164 000 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU 48 674 728 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −145 052 823 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 1 324 263 505 24 434 000 Bilaga 5 – Beräkningar av statens inkomster 2025 och 2026 Tabell D Inkomster 2025–2026 Miljoner kronor Inkomsttitel Avvikelse från regeringen 2025 2026 1100 Direkta skatter på arbete 6 914 6 714 1111 Statlig inkomstskatt ±0 ±0 1115 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 1120 Allmän pensionsavgift ±0 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner 6 914 6 714 1200 Indirekta skatter på arbete ±0 ±0 1210 Arbetsgivaravgifter ±0 ±0 1240 Egenavgifter ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 1280 Nedsättningar ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 1300 Skatt på kapital ±0 ±0 1310 Skatt på kapital, hushåll ±0 ±0 1320 Skatt på företagsvinster ±0 ±0 1330 Kupongskatt ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut ±0 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 8 420 8 700 1410 Mervärdesskatt ±0 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 ±0 1430 Energiskatt 7 770 8 050 1440 Koldioxidskatt ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 650 650 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 1480 Övriga skatter ±0 ±0 1500 Skatt på import ±0 ±0 1600 Restförda och övriga skatter ±0 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 15 334 15 414 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer ±0 ±0 Statens skatteintäkter 15 334 15 414 1900 Periodiseringar ±0 ±0 1000 Statens skatteinkomster 15 334 15 414 Övriga inkomster ±0 ±0 2000 Inkomster av statens verksamhet ±0 ±0 3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 15 334 15 414 Bilaga 6 – Offentliga finanser Tabell E Utgiftstak för staten Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Takbegränsade utgifter 23 990 15 292 15 369 Budgeteringsmarginal −23 990 −15 292 −15 369 Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0 Tabell F Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Kommunernas inkomster 10 090 7 574 7 576 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 ±0 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 7 000 7 574 7 576 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 3 090 ±0 ±0 Utgifter 10 090 7 574 7 576 Finansiellt sparande i kommunsektorn ±0 ±0 ±0 Tabell G Den offentliga sektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Offentlig sektors inkomster 24 434 15 334 15 414 Offentlig sektors utgifter 23 990 15 292 15 369 Finansiellt sparande i offentlig sektor 444 42 45 Staten 444 42 45 Ålderspensionssystemet ±0 ±0 ±0 Kommunsektorn ±0 ±0 ±0 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −0,68 % −0,43 % 0,56 % Tabell H Statens budgetsaldo och statsskulden Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Inkomster i statens budget 24 434 15 334 15 414 därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget 23 990 15 292 15 369 därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 Statens budgetsaldo 444 42 45 Statsskuld vid årets slut −444 −487 −532 Tabell I Inkomster i statens budget Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2024 2025 2026 Direkta skatter på arbete 7 974 6 914 6 714 Indirekta skatter på arbete ±0 ±0 ±0 Skatt på kapital 10 590 ±0 ±0 Skatt på konsumtion och insatsvaror 5 870 8 420 8 700 Offentliga sektorns skatteintäkter 24 434 15 334 15 414 avgår skatter till andra sektorer ±0 ±0 ±0 Statens skatteintäkter 24 434 15 334 15 414 Periodiseringar ±0 ±0 ±0 Statens skatteinkomster 24 434 15 334 15 414 Övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Inkomster i statens budget 24 434 15 334 15 414 Bilaga 7 – Utgiftsramar per utgiftsområde 2024–2026 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 162 821 ±0 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 068 396 ±0 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 1 037 024 ±0 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 350 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 130 367 ±0 2:5 Riksrevisionen 368 817 ±0 3:1 Sametinget 63 000 5 000 4:1 Regeringskansliet m.m. 9 450 059 −500 000 5:1 Länsstyrelserna m.m. 3 867 590 80 000 6:1 Allmänna val och demokrati 664 640 10 000 6:2 Justitiekanslern 86 572 ±0 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 180 976 ±0 6:4 Valmyndigheten 61 405 ±0 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 51 795 ±0 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 207 771 10 000 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer 20 000 ±0 8:1 Mediestöd 1 017 119 10 000 8:2 Mediemyndigheten 81 577 ±0 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 31 234 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 109 732 ±0 1:2 Kammarkollegiet 164 511 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 25 350 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 16 712 000 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 704 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 78 007 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 210 120 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 624 174 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 365 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 808 217 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 378 441 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 306 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 452 ±0 1:15 Statens servicecenter 945 404 9 554 1:16 Finansmarknadsforskning 59 353 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 99 917 ±0 1:18 Utbetalningsmyndigheten 161 927 ±0 Summa 20 881 058 9 554 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skatteverket 8 586 863 ±0 1:2 Tullverket 2 874 961 100 000 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 192 533 ±0 1:4 Kompensation förhöjt grundavdrag födda 1957 3 200 000 ±0 Summa 16 854 357 100 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Polismyndigheten 40 765 012 100 000 1:2 Säkerhetspolisen 2 449 651 ±0 1:3 Åklagarmyndigheten 2 633 893 ±0 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 078 513 ±0 1:5 Sveriges Domstolar 7 559 106 ±0 1:6 Kriminalvården 16 145 316 ±0 1:7 Brottsförebyggande rådet 256 552 ±0 1:8 Rättsmedicinalverket 605 838 ±0 1:9 Brottsoffermyndigheten 58 712 ±0 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 221 953 ±0 1:11 Rättsliga biträden m.m. 3 667 357 ±0 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 90 987 ±0 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 19 174 ±0 1:14 Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete 121 157 ±0 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 33 034 ±0 1:16 Domarnämnden 11 758 ±0 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 310 000 ±0 Summa 76 028 013 100 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 473 554 ±0 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 183 441 ±0 1:3 Nordiskt samarbete 16 295 ±0 1:4 Ekonomiskt bistånd till enskilda utomlands samt diverse kostnader för rättsväsendet 4 826 ±0 1:5 Inspektionen för strategiska produkter 143 855 ±0 1:6 Forskning, utredningar och andra insatser rörande säkerhetspolitik, rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning 83 358 ±0 1:7 Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) 28 402 ±0 1:8 Bidrag till Utrikespolitiska institutet (UI) 19 175 ±0 1:9 Svenska institutet 135 328 ±0 1:10 Information om Sverige i utlandet 15 475 ±0 1:11 Samarbete inom Östersjöregionen 170 215 ±0 Summa 2 273 924 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 60 649 599 ±0 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 1 742 019 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 48 627 000 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 1 074 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 13 926 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 374 388 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 304 627 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 2 258 397 ±0 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 379 158 ±0 1:10 Nämnder m.m. 7 786 ±0 1:11 Försvarets materielverk 3 584 324 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 11 307 ±0 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 67 834 ±0 2:1 Kustbevakningen 1 800 217 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 ±0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 1 734 608 ±0 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 426 671 ±0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 714 914 ±0 2:7 Statens haverikommission 51 378 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 148 703 ±0 2:9 Rakel Generation 2 35 799 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 517 699 ±0 Summa 126 059 689 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 46 639 119 1 000 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 690 200 ±0 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 17 320 ±0 1:4 Folke Bernadotteakademin 210 633 ±0 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 22 857 ±0 Summa 48 630 129 1 000 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 4 734 916 ±0 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 6 892 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 151 013 ±0 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 839 291 ±0 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 200 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 264 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 400 450 ±0 Summa 13 808 274 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Socialstyrelsen 825 880 ±0 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 94 223 ±0 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 164 580 ±0 1:4 Tandvårdsförmåner 8 011 778 ±0 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 35 486 000 ±0 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 528 266 3 000 000 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 690 287 ±0 1:8 Bidrag till psykiatri 2 250 393 ±0 1:9 Läkemedelsverket 159 030 ±0 1:10 E-hälsomyndigheten 204 421 ±0 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 4 985 000 −2 000 000 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 833 885 40 000 1:13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 39 279 ±0 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 1 662 500 ±0 2:1 Folkhälsomyndigheten 537 312 ±0 2:2 Insatser för vaccinberedskap 120 500 ±0 2:3 Bidrag till WHO 59 665 ±0 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 150 502 ±0 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 90 396 ±0 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 731 000 ±0 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 100 000 ±0 3:1 Myndigheten för delaktighet 68 904 ±0 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 188 742 ±0 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 35 964 ±0 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 778 714 ±0 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 237 ±0 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 26 048 418 ±0 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 9 709 790 ±0 4:6 Statens institutionsstyrelse 2 137 276 ±0 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 1 336 801 ±0 5:1 Barnombudsmannen 27 501 ±0 5:2 Barnets rättigheter 62 261 ±0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 56 256 ±0 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 819 503 ±0 Summa 110 258 264 1 040 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 49 575 487 ±0 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 50 131 000 230 000 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 414 000 ±0 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 375 000 ±0 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 289 ±0 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 416 700 ±0 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 2 308 180 ±0 2:1 Försäkringskassan 9 576 282 ±0 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 74 270 ±0 Summa 116 907 208 230 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Garantipension till ålderspension 30 228 900 ±0 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 8 175 200 ±0 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 13 809 000 ±0 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 298 200 ±0 1:5 Inkomstpensionstillägg 6 079 000 ±0 2:1 Pensionsmyndigheten 720 183 ±0 Summa 60 310 483 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 33 074 824 3 050 000 1:2 Föräldraförsäkring 50 521 438 ±0 1:3 Underhållsstöd 2 798 382 500 000 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 097 900 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 5 234 340 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 8 971 900 ±0 1:8 Bostadsbidrag 4 357 164 ±0 Summa 106 070 732 3 550 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Integrationsåtgärder 103 125 ±0 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 2 776 226 400 000 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 138 507 ±0 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 110 919 ±0 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 675 039 ±0 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 73 409 ±0 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 ±0 4:1 Åtgärder mot utanförskap 93 000 170 000 Summa 4 018 388 570 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 392 656 300 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 42 525 610 ±0 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 7 225 952 1 700 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 806 041 ±0 1:5 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 133 466 ±0 1:6 Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020 100 100 ±0 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 387 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 46 953 ±0 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 82 557 ±0 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet 62 184 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 1 800 000 ±0 1:13 Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar 5 342 163 −1 000 000 1:14 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 865 470 ±0 1:15 Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen 3 131 000 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 855 697 50 000 2:2 Arbetsdomstolen 36 798 ±0 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 33 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 60 571 ±0 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 51 156 ±0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 20 000 Summa 92 059 399 1 070 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Studiehjälp 4 518 262 ±0 1:2 Studiemedel 20 207 017 ±0 1:3 Omställningsstudiestöd 2 836 000 ±0 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 1 307 129 ±0 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 62 150 ±0 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 ±0 1:7 Studiestartsstöd 400 000 ±0 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 168 916 20 000 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd 18 696 ±0 Summa 30 545 170 20 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens skolverk 1 348 018 ±0 1:2 Statens skolinspektion 582 489 ±0 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 839 768 ±0 1:4 Sameskolstyrelsen 61 499 ±0 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 4 417 385 60 000 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 269 837 ±0 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 4 960 000 230 000 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 205 720 ±0 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 112 082 ±0 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 078 526 ±0 1:11 Skolforskningsinstitutet 35 699 ±0 1:12 Praktiknära skolforskning 36 043 ±0 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 000 ±0 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 203 418 30 000 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 7 478 000 700 000 1:16 Bidrag till vissa studier 17 525 ±0 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 4 568 622 550 000 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 152 245 ±0 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 4 010 383 250 000 2:1 Universitetskanslersämbetet 176 022 ±0 2:2 Universitets- och högskolerådet 220 435 ±0 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 117 826 ±0 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 451 337 ±0 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 457 847 ±0 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 554 257 ±0 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 455 086 ±0 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 819 634 ±0 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 032 470 ±0 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 856 651 ±0 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 647 203 ±0 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 285 682 ±0 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 812 289 ±0 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 113 565 ±0 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 826 842 ±0 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 825 779 ±0 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 384 540 ±0 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 944 253 ±0 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 791 425 ±0 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 452 185 ±0 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 800 766 ±0 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 297 629 ±0 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 246 264 ±0 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 406 967 ±0 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 932 155 ±0 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 336 081 ±0 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 661 282 ±0 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 299 667 ±0 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 114 403 ±0 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 312 903 ±0 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 722 581 ±0 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 294 743 ±0 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 300 720 ±0 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 114 436 ±0 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 225 049 ±0 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 58 092 ±0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 127 982 ±0 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 36 434 ±0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 590 289 ±0 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 110 758 ±0 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 505 826 ±0 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 114 256 ±0 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 548 352 ±0 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 121 318 ±0 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 481 161 ±0 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 107 704 ±0 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 472 278 ±0 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 103 776 ±0 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 371 028 ±0 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 69 521 ±0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 444 839 ±0 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 97 827 ±0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 189 433 ±0 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 201 ±0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 73 485 ±0 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 13 610 ±0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 150 661 ±0 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå 23 342 ±0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 495 123 ±0 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 130 998 ±0 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 40 921 ±0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 44 646 ±0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 4 041 143 ±0 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 928 935 5 000 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 636 143 ±0 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 884 576 ±0 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 67 780 ±0 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 7 893 846 ±0 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 ±0 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 203 252 ±0 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 297 356 ±0 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 52 555 ±0 3:6 Institutet för rymdfysik 63 553 ±0 3:7 Kungl. biblioteket 447 963 ±0 3:8 Polarforskningssekretariatet 69 056 ±0 3:9 Sunet 49 183 ±0 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning 5 554 ±0 3:11 Etikprövningsmyndigheten 52 686 ±0 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 9 918 ±0 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 93 995 ±0 3:14 Gentekniknämnden 4 911 ±0 4:1 Internationella program 81 589 ±0 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM 32 186 ±0 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 11 339 ±0 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 23 373 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens kulturråd 73 240 ±0 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 469 082 100 000 1:3 Skapande skola 176 464 ±0 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 ±0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 753 ±0 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 704 455 ±0 1:7 Myndigheten för kulturanalys 19 412 ±0 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 119 544 ±0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 249 098 ±0 2:3 Statens musikverk 101 716 ±0 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 203 678 ±0 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 138 586 ±0 3:3 Institutet för språk och folkminnen 76 355 ±0 4:1 Statens konstråd 11 577 ±0 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 518 ±0 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 851 ±0 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 45 608 ±0 5:1 Konstnärsnämnden 23 991 ±0 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 558 530 ±0 6:1 Riksarkivet 491 019 ±0 7:1 Riksantikvarieämbetet 298 032 ±0 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 303 282 ±0 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 460 000 ±0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 ±0 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 464 578 100 000 8:2 Centrala museer: Stiftelser 275 714 ±0 8:3 Bidrag till vissa museer 79 718 ±0 8:4 Forum för levande historia 53 157 ±0 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 ±0 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 16 782 ±0 9:2 Stöd till trossamfund 81 100 ±0 10:1 Filmstöd 554 444 ±0 11:1 Sändningar av TV Finland 9 574 ±0 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 491 ±0 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 633 ±0 11:4 Stöd till taltidningar 51 456 ±0 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 60 734 ±0 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 ±0 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 22 000 ±0 13:1 Stöd till idrotten 2 116 811 100 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 ±0 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 97 785 ±0 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 ±0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 223 758 ±0 14:1 Statsbidrag till studieförbund 1 741 023 250 000 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor 2 446 760 ±0 14:3 Bidrag till tolkutbildning 55 331 ±0 14:4 Särskilt utbildningsstöd 202 158 ±0 15:1 Spelinspektionen 90 410 ±0 Summa 16 646 285 550 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Bostadspolitisk utveckling 85 600 ±0 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 12 500 ±0 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 ±0 1:4 Boverket 294 056 100 000 1:5 Statens geotekniska institut 55 879 ±0 1:6 Lantmäteriet 758 854 ±0 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 840 000 360 500 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 3 710 000 ±0 2:1 Konsumentverket 178 972 ±0 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 60 511 ±0 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 32 351 ±0 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 7 059 6 500 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter 3 124 ±0 99:1 Kommunal konsumentvägledning ±0 50 000 99:2 Statlig byggstimulans ±0 ±0 Summa 6 081 906 517 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 19 Regional utveckling Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 028 337 20 000 1:2 Transportbidrag 479 864 ±0 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014–2020 334 000 ±0 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 1 080 000 ±0 99:1 Kompensation för höga drivmedelskostnader ±0 4 860 000 Summa 3 922 201 4 880 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 635 535 ±0 1:2 Miljöövervakning m.m. 417 714 30 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 212 035 250 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 064 318 −250 000 1:5 Miljöforskning 96 825 ±0 1:6 Kemikalieinspektionen 324 678 ±0 1:7 Avgifter till internationella organisationer 314 431 ±0 1:8 Klimatbonus 1 300 000 ±0 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 292 107 ±0 1:10 Klimatanpassning 89 500 100 000 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 367 565 ±0 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 262 900 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 37 400 ±0 1:14 Skydd av värdefull natur 1 670 500 250 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 321 930 ±0 1:16 Klimatinvesteringar 4 950 000 ±0 1:17 Klimatpremier 2 122 000 ±0 1:18 Industriklivet 1 457 000 500 000 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftstöd för bio-CCS 15 000 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 133 513 ±0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 107 408 ±0 Summa 19 307 359 880 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 500 405 ±0 1:2 Insatser för energieffektivisering 418 000 50 000 1:3 Energiforskning 1 447 723 ±0 1:4 Energimarknadsinspektionen 213 848 10 000 1:5 Energiplanering 265 000 ±0 1:6 Avgifter till internationella organisationer 25 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 77 016 ±0 1:8 Laddinfrastruktur 995 000 ±0 1:9 Biogasstöd 933 000 ±0 1:10 Energiberedskap 54 000 ±0 1:11 Elberedskap 675 000 ±0 Summa 5 604 320 60 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 36 867 072 ±0 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 33 974 215 500 000 1:3 Trafikverket 1 487 566 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 533 308 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 ±0 1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser 298 313 ±0 1:7 Trafikavtal 958 000 ±0 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 86 797 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 550 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 521 285 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 535 914 ±0 1:13 Trafikanalys 72 828 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 760 435 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 500 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 95 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 332 000 ±0 1:18 Lån till körkort 51 466 50 000 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 152 689 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 131 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 67 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 365 414 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 171 784 ±0 2:7 Digital förvaltning 213 894 ±0 Summa 82 874 980 550 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 545 123 ±0 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 ±0 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 191 847 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 124 496 ±0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 100 000 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 744 465 ±0 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 9 640 894 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 159 000 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 800 000 ±0 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 913 900 ±0 1:14 Livsmedelsverket 388 770 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 166 160 38 000 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 553 187 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 108 862 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 29 830 100 000 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 135 915 ±0 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 240 063 ±0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 738 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Slakterikontroll 179 837 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 58 000 ±0 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 164 000 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 196 000 ±0 Summa 23 973 181 238 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 286 753 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 462 255 175 000 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 834 268 ±0 1:4 Tillväxtverket 458 702 −5 000 1:5 Näringslivsutveckling 402 942 −25 000 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 72 826 ±0 1:7 Turismfrämjande 104 613 10 000 1:8 Sveriges geologiska undersökning 377 081 10 000 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 124 581 ±0 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 8 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 208 313 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 40 850 ±0 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 173 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 679 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 345 518 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 1:23 Brexitjusteringsreserven 234 000 ±0 1:24 Elstöd 500 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 26 760 ±0 2:2 Kommerskollegium 105 055 ±0 2:3 Exportfrämjande verksamhet 402 367 10 000 2:4 Investeringsfrämjande 77 772 10 000 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 25 017 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 31 336 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 Summa 9 552 305 185 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 167 870 852 6 000 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 727 268 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 375 000 ±0 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 000 ±0 99:1 Bidrag till kommuner för akuta insatser mot gängvåld ±0 1 000 000 Summa 174 280 270 7 000 000 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Räntor på statsskulden 20 300 000 ±0 1:2 Oförutsedda utgifter 10 000 ±0 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 200 ±0 Summa 20 455 200 ±0 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 40 759 809 ±0 Summa 40 759 809 ±0 Förslag till utgiftsramar 2025–2026 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2025 2026 1 Rikets styrelse −385 −385 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 10 10 3 Skatt, tull och exekution 100 100 4 Rättsväsendet 100 100 5 Internationell samverkan ±0 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 ±0 7 Internationellt bistånd 1 000 1 000 8 Migration ±0 ±0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 1 040 1 040 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 230 230 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ±0 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn ±0 ±0 13 Integration och jämställdhet 570 570 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 570 570 15 Studiestöd 20 20 16 Utbildning och universitetsforskning 1 080 955 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 550 550 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 910 1 510 19 Regional utveckling 20 20 20 Klimat, miljö och natur 880 630 21 Energi 60 60 22 Kommunikationer 550 400 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 238 238 24 Näringsliv 185 185 25 Allmänna bidrag till kommuner 7 574 7 576 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden 15 302 15 379 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter 15 302 15 379 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa 15 302 15 379 Magdalena Andersson (S) Mikael Damberg (S) Lena Hallengren (S) Johan Löfstrand (S) Teresa Carvalho (S) Peter Hultqvist (S) Jennie Nilsson (S) Ardalan Shekarabi (S) Matilda Ernkrans (S) Fredrik Olovsson (S) Ida Karkiainen (S) Niklas Karlsson (S) Lawen Redar (S) Anders Ygeman (S) Anna-Caren Sätherberg (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Gunilla Svantorp (S) Åsa Westlund (S) Morgan Johansson (S) Heléne Björklund (S) Mattias Jonsson (S) [1] Trading Economics, september 2023. https://tradingeconomics.com/commodity/brent-crude-oil. [2] https://www.theguardian.com/business/2023/sep/17/global-inflation-fears-as-oil-price-rises-towards-100-a-barrel. [3] EU-kommissionen, Summer 2023 Economic Forecast, september 2023. [4] IMF World economic outlook update, juli 2023. [5] EU-kommissionen, Summer 2023 Economic Forecast, september 2023. [6] Konjunkturinstitutet, Konjunkturuppdatering augusti 2023. [7] Boverkets byggprognos juni 2023. [8] https://sverigesradio.se/artikel/brantaste-nedgangen-i-byggandet-sedan-90-talskrisen. [9] SCB, Sveriges ekonomi – statistiskt perspektiv, nr 9 2023. [10] SCB, AKU augusti. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-ämne/ arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/ arbetskraftsundersokningarna- aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-aku-augusti-2023/. [11] SCB KPI, januari 2022 – augusti 2023. [12] https://mb.cision.com/Public/67/3831900/8f42ccd3e5cc1f41.pdf. [13] Kronofogden, data betalningsföreläggande, halvårsstatistik. [14] SCB, Sparbarometern, 2:a kvartalet 2023. [15] https://skr.se/skr/tjanster/pressrum/nyheter/nyhetsarkiv/dagsattgevalfardenettbudgetbesked.74410.html. [16] SCB, Räkenskapssammandrag för kommuner och regioner 2023. [17] Tabellen avser förslag som har en offentligfinansiell effekt 2024. Skatteförslag som har en offentligfinansiell effekt 2025 eller 2026 redovisas inte i tabellen. För de skatteförslag som avvisas i budgetmotionen, hänvisas till avsnitt 3.1.7. [18] Socialdemokraterna föreslår ett tidigare ikraftträdande av den ändrade beskattningen av inlösenaktier – från 1 januari 2024 i stället för det av regeringen förslagna ikraftträdandet 2025.

Motion till riksdagen 2024/25:3199 av Magdalena Andersson m.fl. (S) Ett rikare och rättvisare Sverige Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Sverige förtjänar bättre 1 Sverige blir fattigare 1.1 Ekonomiska kriser kräver ett starkt politiskt ledarskap 1.2 Sverige och omvärlden 1.2.1 Osäker global ekonomi 1.2.2 Sveriges tillväxt i Europas bottenliga 1.2.3 Högsta arbetslösheten på tio år 1.2.4 Regeringen klarar inte av att få igång tillväxten 1.3 Svenska folket under hård press 1.3.1 Vanligt folk betalar priset för regeringens politik 1.3.2 Regeringen har skapat kris i kommuner och regioner 1.4 Sektorer som gynnats under krisen 1.4.1 Bankerna har gjort övervinster 1.4.2 Livsmedelspriserna har skenat 1.5 Starka statsfinanser – en förutsättning för tillväxt 1.5.1 Finanspolitiska ramverket 1.5.2 Regeringen lånar till skattesänkningar 2 Reformer för 2025 2.1 Ekonomin ska växa och komma alla till del 2.1.1 Höjt barn- och studiebidrag 2.1.2 Permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer 2.1.3 Rättvis skattesänkning för vanligt folk 2.1.4 Förstärkt bostadstillägg för pensionärer 2.1.5 Tankrabatt, gratis kollektivtrafik för unga på sommaren och bättre möjligheter till körkort 2.1.6 Sveriges landsbygder är tillväxtmotorer 2.1.7 Starkare arbetsmarknad för en stark ekonomi 2.1.8 Färre ska hamna i en skuldfälla 2.1.9 Skatteförslag för billig el 2.1.10 Snabbhetsbonus för vindkraft 2.1.11 Energieffektivisering för lägre elräkningar 2.1.12 Svensk industri ska vara världsledande 2.1.13 Tågen ska gå i tid och vägarna fungera 2.1.14 Bygg hela Sverige 2.2 Stoppa gängen och bryt segregationen 2.2.1 Punktmarkera unga på glid 2.2.2 Akuta åtgärder vid gängkriminalitet 2.2.3 Konstruktiv fritid för barn och unga 2.2.4 Jämlik och rättvis kunskapsskola 2.2.5 Språklyft i förskolor och satsning på skolor och förskolor i utsatta områden 2.2.6 Åtgärder mot utanförskap och etablering för fler 2.2.7 Kom åt gängtopparna med RICO-lagstiftning 2.2.8 Stryp gängens finansiering 2.2.9 Bekämpa våldsbejakande extremism 2.2.10 För varje ytterligare krona som satsas på polisen ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen 2.3 Samhället ska fungera och finnas där för dig 2.3.1 Generella statsbidrag 2.3.2 Personalsatsning i välfärden för kortare köer 2.3.3 Stärkt sjukvård i tider av kris och krig 2.3.4 Nej till dyrare tandvård för unga 2.3.5 Insatser för vaccinberedskap 2.3.6 Utbildning för att fler ska kunna ta lediga jobb 2.4 Ytterligare åtgärder för ett starkare Sverige 2.4.1 Bistånd 2.4.2 Mediestöd 2.4.3 Säkerhetshöjande åtgärder för civilsamhället 2.4.4 Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter 2.4.5 Hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser 2.4.6 En levande kultur i hela Sverige 2.4.7 Ett Sverige rustat mot extremväder 2.4.8 Satsningar för svensk natur 2.4.9 Fri entré till statens museer 2.4.10 Statsbidrag till studieförbunden 2.4.11 Beivra brott mot sanktioner mot Ryssland 3 Skatteförslag och finansiering 3.1 Skatteförslag i budgetmotionen för 2025 3.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk 3.1.2 Avskaffa funkisskatten 3.1.3 Bankskatt på övervinster 3.1.4 Skattefri grundnivå på ISK 3.1.5 Skatteförslag för billig el 3.2 Avvisade skatteförslag i budgetpropositionen för 2025* 3.2.1 Avvisad skattesänkning för de allra rikaste 3.2.2 Avvisad neddragning i fråga om installation av solceller 3.2.3 Nej till regeringens bränslebluff 3.3 Övrig finansiering Bilag 1 – Reformtabell Bilag 2 – Förslag till utgiftsramar för 2025 Bilaga 3 – Förslag till utgiftsramar för 2026 och 2027 Bilaga 4 – Beräkningar av statens inkomster 2025 Bilaga 5 – Beräkningar av statens inkomster 2026 och 2027 Bilaga 6 – Offentliga finanser Bilaga 7 – Utgiftsramar per utgiftsområde Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2025–2027 enligt bilaga 6 i motionen. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2025 enligt förslaget i bilaga 4 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överenstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 och 2027 enligt förslaget i bilaga 5 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2025 enligt förslaget i bilaga 2 i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2026 och 2027 enligt förslaget i bilaga 3 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Sverige förtjänar bättre Det är halvtid med regeringen och det går inte bra för Sverige. Vi kommer ur kostnads ­ krisen fattigare än vi hade behövt göra. Tio års reallöneökningar har utraderats och vanliga svenskar kommer att avsluta regeringens mandatperiod med lägre löner än när den började. Arbetslösheten är den högsta på ett decennium och Sveriges tillväxt är bland de lägsta i Europa. Gängvåldet kryper ner i åldrarna och SD-regeringen har drivit fram en akut sjukvårdskris i hela landet. Efter flera tuffa år längtar många svenskar efter andrum. Man ser fram emot att kunna unna sig det lilla extra i vardagen. Regeringen har lovat att tillvaron ska bli billigare, och förväntningarna är höga. Men Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har misslyckats med de utmaningar Sverige står inför. SD-regeringen har bränt miljarder på skattesänkningar för de rikaste, samtidigt som vanliga familjer blivit fattigare. I årets budgetproposition upprepar sig historien. Regeringen skär ner på sjukvården, låter nyrekryteringen till gängen fortgå, struntar i framtiden för byggbranschen och industrin och vägrar att stötta alla dem som kämpar med att få ihop ekonomin. Svenska folket vill ha åtgärder för att ta tag i de problem som de möter i sin vardag – då väljer regeringen att låna pengar för att sänka skatten för dem som tjänar allra mest. Sverige kan bättre än såhär. I Socialdemokraternas budgetförslag visar vi att det finns ett tydligt alternativ till regeringens passivitet. Vi prioriterar förstärkningar till sjuk ­ vården och åtgärder för att stärka Sveriges tillväxt. Vi går fram med kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet här och nu och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Samtidigt stöttar vi alla de barnfamiljer och pensionärer som drabbats hårt av kostnadskrisen. Vi föreslår alla dessa åtgärder samtidigt som vi sparar fem miljarder mer än regeringen. Det är möjligt eftersom alla förslag i vår budget är finansierade, antingen med ökade intäkter eller genom omprioriteringar. Vi beskattar bankernas övervinster och vi går emot regeringens skattesänkningar för de allra rikaste. I vår budget visar vi att det med rätt prioriteringar är möjligt att stötta hushållen och bygga upp välfärden, samtidigt som man tar ansvar för statens finanser. Vi visar att vi kan föra vårt land i en ny riktning. Mot en starkare samhällsgemenskap och ett starkare Sverige, med en ekonomi som växer och kommer alla till del. För att Sverige förtjänar bättre. 1 Sverige blir fattigare Det går dåligt för Sverige. Svenska hushåll och företag plågas av höga kostnader. Sveriges tillväxt ligger i Europas bottenliga för 2024 och vi har den högsta arbetslösheten på tio år. Matpriserna har ökat, hyrorna har gått upp och räntekostnaderna har skjutit i höjden. Idag är priset för att leva i Sverige mer än 20 procent högre än det var 2021. Även om inflationstakten nu mattas av och räntorna går ner är kostnaderna för hushållen fortfarande mycket betungande. För många familjer – särskilt de som hyr sitt boende – kommer levnadskostnaderna att vara fortsatt höga en lång tid framöver. Det tuffa ekonomiska läget gör avtryck i folks vardag. Tusentals svenska företag går i konkurs, varslen i vård och omsorg är de högsta på över ett decennium och plånboken har blivit tunnare. När svenska folket går till val i september 2026 kommer reallönerna att vara lägre än de var när SD-regeringen tillträdde. 1.1 Ekonomiska kriser kräver ett starkt politiskt ledarskap Stora delar av världen kämpar fortfarande med effekterna av de senaste årens kriser. Under coronapandemin drabbades ekonomier runt om i världen av utbudschocker när globala värdekedjor stördes av nedstängningarna. Regeringar och centralbanker försökte motverka en ekonomisk kollaps genom att bedriva en expansiv penning- och finans ­ politik för att hålla uppe efterfrågan. Här i Sverige genomförde den socialdemokratiska regeringen en mängd reformer för att lotsa Sverige genom pandemin. Under krisåren kompenserade vi till exempel välfärden tre gånger om för uteblivna skatteintäkter. Den politik som genomfördes tog Sverige starkt ur pandemin, och vår tillväxt återhämtade sig snabbare än jämförbara länders. Innan världens ekonomier hade hunnit återhämta sig från pandemin så inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget är framförallt en humanitär katastrof som orsakar ett stort mänskligt lidande och utmanar den europeiska säkerhets ­ ordningen. Men kriget har även fått effekter på den globala ekonomin, med högre energi-, drivmedels- och livsmedelspriser. De omvärldsproblem som Sverige möter är inte unika, men det är tydligt att vi klarat oss osedvanligt dåligt genom kostnadskrisen. Vi har haft högre inflation än flera av våra grannländer och vår tillväxt ligger i Europas bottenliga. Även om tillväxten nu ökar i hela Europa så kommer SD-regeringens hantering av ekonomin under sina första två år vid makten att ha kännbara negativa konsekvenser för Sverige under en lång tid fram ­ över. Sverige har helt enkelt blivit sämst i klassen. Nu försöker SD-regeringen fly undan sitt eget bokslut över de första två åren vid makten. Den blundar för verkligheten och vägrar ta ansvar för att vanligt folk har fått agera krockkuddar mot lågkonjunkturen. SD-regeringen visar att den prioriterar helt andra saker än de stora samhällsproblem som Sverige står inför och bekymrar sig inte med att ta Sverige ur lågkonjunkturen. Det finns stora möjligheter till en stark ekonomisk framtid för Sverige om politiken förmår att tillvarata de chanser som ges. Vi lever i en tid av nyindustrialisering som, om vi tar vara på möjligheten, innebär nya jobb och ökad tillväxt. De nya industriprojekten kommer att ge jobb till fler elektriker, montörer och byggarbetare. Vi behöver bygga ut samhället på alla de orter där industrin etableras, med fler bostäder och en starkare välfärd. Men istället för att genomföra nödvändiga satsningar som krävs för att få igång svensk ekonomi så väljer SD-regeringen att skuldsätta svenska folket genom att låna till skattesänkningar för de allra rikaste. Hellre än att lansera seriös politik för att öka bostadsbyggandet, snabba på energiutbyggnaden och öka utbildningstakten sänker de skatter för de redan förmögna. Sådana skattesänkningar har visat sig ha en mycket begränsad effekt på arbetslöshet och tillväxt i förhållande till satsningar på utbildning, välfärd och offentliga investeringar. Snarare pekar flera framstående nationalekonomer på att den enda påtagliga effekten av skattesänkningar för de rikaste är att de rika blir rikare. Att bränna pengar på skattesänkningar för höginkomsttagare är inte bara en djupt orättvis politik, det är också en dålig politik för svensk tillväxt. 1.2 Sverige och omvärlden 1.2.1 Osäker global ekonomi Efter flera tuffa år ser nu allt fler positivt på världsekonomin. Den globala ekonomin stabiliseras för första gången på tre år och tillväxten beräknas öka. I det ekonomiska dragloket USA har räntorna börjat sänkas och många ekonomer tror på en soft landing för landet. Men det finns fortfarande orosmoln på horisonten. De senaste månaderna har de globala tillväxtutsikterna blivit svagare än vad många trott. Även om tillväxten beräknas öka de närmsta åren så spås den fortfarande bli lägre än före pandemin. Särskilt mörka är de ekonomiska utsikterna för Europas och EU:s ekonomiska motor Tyskland, som beräknas växa med så lite som 0,1 procent i år och 1,0 procent under 2025. En svagare ekonomisk utveckling för Sveriges exportpartners utgör en betydande risk för svensk industri och regeringen måste ta frågan på allvar. Hittills har den bortprioriterat svensk exportindustri och inte vidtagit de åtgärder som krävs för att stärka svensk konkurrens ­ kraft. Det finns fortfarande en överhängande risk för ett eskalerat handelskrig mellan USA och Kina, mycket beroende på utgången av det amerikanska presidentvalet. En ökad protektionism är skadlig för ett litet exportland som Sverige, särskilt om EU dras in till följd av sina band till USA. De nya industrierna har haft det tufft under lågkonjunkturen. Både mindre cleantech ­ företag och större industrier har upplevt en nedgång i efterfrågan och utmaningar med finansiering. Ett tydligt exempel är omstruktureringar vid Northvolt under hösten 2024. Samtidigt ökar konkurrensen från Kina, där staten i många fall subventionerar de nya industrierna och pressar priserna. Att vara konkurrenskraftiga och teknikledande i omställningen är av yttersta vikt för Europa och Sverige. Beräknad BNP-tillväxt 2025 (%, urval av regioner) Källa: IMF. Inflationen är på väg ner runt om i världen, allteftersom råvarupriser faller och leverantörskedjor återanpassar sig. De centralbanker som höjde räntorna när inflationen ökade har nu börjat sänka dem igen. Under det närmsta året väntas räntorna fortsätta sänkas, även om vi sannolikt inte kommer att återgå till den lågräntemiljö som rådde före kostnadskrisen. I Sverige har inflationen redan sjunkit under Riksbankens märke, och den förväntas ligga där under nästa år. Huvudansvaret för inflationsbekämpningen ligger på Riks ­ banken, men dess penningpolitiska åtgärder har kompletterats av vår starka partsmodell där fackföreningarna har tagit ett stort ansvar för lönebildningen. För att säkra en fort ­ satt sund lönebildning är det viktigt att regeringens finanspolitiska åtgärder fördelas rättvist mellan alla dem som tagit ansvar för inflationsbekämpningen under krisen. Även om inflationen nu sjunker så finns det fortsatta risker. Ytterligare eskalering i Mellanöstern skulle kunna driva upp energipriser och i sin tur öka inflationen på andra insatsvaror. Hur snabbt konjunkturer återhämtar sig, både i Sverige och utomlands, kan ha effekter på prissättning. Och politiken måste göra sitt för att ge förutsättningarna för ett fortsatt gott samarbete mellan arbetsmarknadens parter. 1.2.2 Sveriges tillväxt i Europas bottenliga Sverige har klarat sig osedvanligt dåligt under de senaste två åren jämfört med andra länder. Vi har haft hög inflation och låg tillväxt. Men det hade inte behövt vara så. Hur ett land klarar ekonomiska kriser beror på den politik som förs. Regeringen har under de senaste två åren saknat åtgärder för Sveriges tillväxt och för att stötta vanligt folk. Det har förvärrat konjunkturen och lett till högre arbetslöshet och sämre marginaler för dem som har det tuffast. Förra året hade Sverige en nedgång i BNP under tre av fyra kvartal. Vi var ett av få europeiska länder med negativ tillväxt under 2023 (–0,2 procent). Även i år sticker Sverige ut på nedsidan och EU-kommissionen uppskattar att vi kommer att få bland Europas svagaste tillväxttakter under 2024 (0,2 procent). Under 2025 beräknas tillväxttakten vända uppåt i hela Europa och så även i Sverige (2,1 procent). Men SD-regeringens hantering av ekonomin kommer att vara ett sänke för Sverige under en lång tid framöver. Svensk BNP är i princip oförändrad sedan slutet av 2021 och i EU-kommissionens prognoser ligger Sverige fortsatt i Europas bottenliga för treårsperioden 2023–2025. EU-kommissionens prognos för real BNP-tillväxt 2024 (%) Källa: EU-kommissionen. En kraftigt bidragande faktor till den svaga konjunkturen är krisen i byggsektorn. Enligt företrädare för industrin upplever Sverige den värsta byggkrisen sedan 90-talskrisen. Byggandet har tvärnitat och det byggs färre än hälften så många bostäder som innan regeringen tillträdde. Enligt Byggföretagens prognoser förväntas investeringar i nybyggnation minska med 34 procent under 2024 efter att redan ha minskat med 37 procent under 2023. Effekten på BNP är tydlig. Enligt Konjunkturinstitutet tyngde tappet i bygginvesteringar BNP med 1,2 procent under 2023 och förväntas tynga BNP med 0,7 procent under 2024, vilket även regeringen tillstår. Krisen slår hårt mot byggnadsarbetarna. I snitt gick fler än sex byggföretag omkull varje dag under första halvåret av 2024, en ökning med nästan 50 procent från året innan. Arbetslösheten ökar som följd och under 2023 varslades över 9 000 personer inom byggsektorn, en ökning med över 150 procent. Byggkrisen är allvarlig av flera anledningar. Dels för att den slår hårt mot de personer som jobbar inom sektorn, dels för att den kommer med stora makro ­ ekonomiska risker. Minskningen i bostadsinvesteringar tynger BNP här och nu, men vi riskerar också att tappa den kompetens vi behöver för att bygga Sverige framåt. Dagens låga bostadsbyggande har en negativ påverkan på vår tillväxt, vår nyindustrialisering och möjligheten för Sveriges befolkning att flytta till jobb och utbildning i olika delar av landet. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 att 140 miljoner kronor ska avsättas för bostadsprojekt i norra Sverige och att avgiften för byggkreditgarantier ska sänkas. Dessa åtgärder är otillräckliga när Sverige har den värsta byggkrisen sedan 90-talet och svenskt bostadsbyggande fortsatt tynger BNP-tillväxten. Vi socialdemokrater vill se breda åtgärder både för bostadsbyggande och för att stärka välfärden på de nyindustrialiserade orterna. Prognos för antalet påbörjade bostäder i Sverige 2011–2024 Källa: Boverket. Ett av regeringens viktigaste vallöften var att leverera mer och billig el. Halvvägs i mandatperioden är det uppenbart att den kommer att misslyckas. Å ena sidan stryper regeringen finansiering av vindkraft, å andra sidan gör sig regeringen redo att satsa hundratals miljarder på utbyggd kärnkraft. Resultatet blir en stor osäkerhet för marknadens aktörer, vilket i sin tur stoppar byggandet av ny vindenergi. Runt om i Sverige stoppas stora investeringar när landbaserad vind inte godkänns, när regeringen ändrar förutsättningarna för finansiering av havsbaserad vindkraft och när regeringen drar undan mattan för ny solenergi. I slutändan blir det kostsamt för Sverige, med högre elräkningar för hushållen och sämre investeringspotential för företagen. Bara i Sydsverige riskerar elpriserna att bli 40 öre dyrare per kilowattimme till 2030 till följd av att elproduktionen inte byggs ut. 1.2.3 Högsta arbetslösheten på tio år Sedan SD-regeringen tillträdde har arbetslösheten ökat till den högsta nivån på tio år, bortsett från pandemin. Bostadsbyggandet har kraschat och stora företag planerar att säga upp tusentals anställda. Konkursantalet ökar kraftigt i Sverige, med en tredjedel fler konkurser i år, och fler anställda som drabbas. Varslen inom vård och omsorg är de högsta på över ett decennium och slår rekord i flera regioner. Stora företag som Telia, JM och Northvolt varslar tusentals personer som riskerar att bli av med sina jobb. Ett sådant utmanande läge behöver mötas med en aktiv arbetsmarknadspolitik och konkreta insatser för att rädda jobb. Under pandemin satte den socialdemokratiska regeringen ett framgångsrikt system för korttidsarbete på plats för att bevara arbets ­ tillfällen. Systemet med korttidsarbete behöver vårdas och värnas, i synnerhet i tider av lågkonjunktur, och vi måste dra lärdom av erfarenheterna från pandemin för att stärka systemet i syfte att förhindra fusk och felaktigt användande. Samtidigt som arbetslösheten når rekordnivåer fortsätter regeringen att nedmontera jobbpolitiken. SD-regeringen har skurit ner på arbetsmarknadspolitiken med miljard ­ belopp, och årets budget visar att den inte har någon ambition att ändra riktning. Investeringar skjuts på framtiden, vuxenutbildningen ges inte nödvändiga resurser och SD-regeringen misslyckas med att ge Sveriges företag förutsättningar för långsiktig tillväxt. Lågkonjunkturen behöver mötas med tillväxtåtgärder och en aktiv arbetsmarknads ­ politik som i första hand rustar, men också matchar, den som saknar arbete. Den bör också matcha arbetsmarknadens behov och underlätta för arbetsgivarna att få den kompetens de behöver. Investeringar i kompetensförsörjning, energiproduktion och bostadsbyggande hade kunnat stärka Sverige och svenska företag. Men det väljs bort för skattesänkningar för de allra rikaste. Svensk arbetslöshet (säsongsrensad, %) Källa: SCB. 1.2.4 Regeringen klarar inte av att få igång tillväxten I tuffa ekonomiska tider krävs ett tydligt politiskt ledarskap och en regering som klarar av att prioritera. Det krävs att regeringen förmår att bedriva en ekonomisk politik som får igång ekonomin, som hjälper vanliga hushåll och familjer och som underlättar för svenska företag. För att kunna göra allt det här samtidigt så måste regeringen prioritera och använda statens pengar där de har störst effekt. Ett sätt att mäta nyttan av statens pengar är att titta på BNP-multiplikatorer, det vill säga hur många kronors tillväxt en spenderad skattekrona genererar. Konjunktur ­ institutet har, i likhet med de flesta internationella studierna på området, bedömt att det mest effektiva sättet att öka tillväxten och sysselsättningen är att satsa på välfärden och att stötta de familjer som har det tuffast. Ökas inkomsterna i den nedre delen av inkomstskalan så kommer hushållen att använda de pengar de får till att konsumera inhemskt producerade varor och tjänster i större utsträckning än hushåll med höga inkomster. Det här är särskilt viktigt i detta läge när hushållens konsumtion varit ett av de stora sänkena för svensk tillväxt. Investeringar i välfärden genererar nya jobb och ser till att samhället finns till för alla. I båda fallen växer Sverige starkare. Svenska BNP-multiplikatorer Källa: Regeringskansliet. Mindre effekt på tillväxt och arbetslöshet har skattesänkningar, särskilt om de går till de redan förmögna. Höginkomsttagare har en lägre marginell konsumtionsbenägenhet och är mer benägna att lägga pengarna på ökat sparande istället för att konsumera dem. En regering som haft för avsikt att ta ansvar för svensk ekonomi hade därför använt skattepengarna där de gör mest nytta. Hos barnfamiljer, pensionärer och ensamstående samt i sjukvård, skola och äldreomsorg. Men så prioriterar inte SD-regeringen. Den väljer att sänka skatten för höginkomst ­ tagare, fullt medveten om att det inte är bra för svensk tillväxt. Det är inte bara ett hån mot vanligt folk. Det är också dåligt för svensk ekonomi. 1.3 Svenska folket under hård press Svenska hushåll är hårt pressade. De senaste åren har familjer runt om i landet upplevt den högsta inflationen på 30 år. De sammanvägda priserna har stigit mer än 20 procent sen 2021 och hushållens köpkraft har gröpts ur. Nu är inflationen återigen nere under Riksbankens målnivå. Inflationssiffrorna för augusti månad visade på en bred inflationstakt (KPI) på 1,9 procent och en ökning med 1,2 procent när effekten av ränteförändringar räknas bort (KPIF). Riksbanken har börjat sänka styrräntan och marknaden prisar i dagsläget in ytterligare cirka 75 punkters sänkningar under året. Men trots att inflationstakten nu är lägre och vi ser vissa tecken på ljusning kommer prisnivån att förbli hög, och de hushåll som har det tuffast kommer fortsatt att vara hårt pressade. 1.3.1 Vanligt folk betalar priset för regeringens politik Sveriges rekordhöga inflation har gjort alla svenskar fattigare, men den har slagit extra hårt mot de som lever med små marginaler. Många svenska pensionärer får vända på varje krona för att få vardagen att gå ihop. Barnfamiljer har märkt av hur vardagen gått från att vara svår att få ihop till att bli näst intill omöjlig. Vanliga hushåll som före kostnadskrisen kunde lägga undan några hundralappar av lönen går nu back i slutet av varje månad. Vittnesmålen om hur krisen drabbar är många. Nästan varannan ensamstående förälder med lägre inkomst har inte haft råd att köpa näringsriktig mat till sina barn. Var fjärde ensamstående förälder med lägre inkomst har behövt låna pengar av en när ­ stående, vän eller bank för att kunna betala grundläggande utgifter. Mer än varannan ensamstående förälder med lägre inkomst har haft svårigheter att betala fritidsaktiviteter till barnen. Sverige har den högsta barnfattigdomen i Norden. Röda Korset har behövt fyrdubbla sina matutdelningar för att hjälpa familjer som inte har råd med mat. Regeringen har svikit de här familjerna. Våra grannländer valde att stötta de familjer som hade det tufft genom sänkta förskoleavgifter, billigare fritids och höjt barnbidrag. Men SD-regeringen bränner pengar på sänkta skatter för höginkomsttagare samtidigt som vanliga löntagare blir fattigare. I budgeten för 2025 går regeringen ett steg längre och skär ner på bostadstillägget för de barnfamiljer som har det tuffast. Samtidigt som Jimmie Åkesson får en skattelättnad på över 3 000 kronor per månad så får en utsatt barnfamilj 775 kronor mindre i plånboken. Det är en djupt orättvis och felprioriterad politik. Reallönetillväxt. Index: 2 000 = 100 Källa: Medlingsinstitutet. SD-regeringens två första år vid makten har varit kostsamma för svenska arbetare. Löneökningarna har inte hållit samma tempo som inflationen och de som arbetar har sett tio år av reallöneökningar försvinna. När svenska folket går till val i september 2026 kommer reallönerna att vara lägre än de var när SD-regeringen tillträdde. Denna mandatperiod kommer att utgöra fyra förlorade år för landets arbetare. 1.3.2 Regeringen har skapat kris i kommuner och regioner Sverigedemokraterna och regeringen har försatt Sverige i en akut nationell sjukvårds ­ kris. Årsskiftet 2022/2023 stod det klart att situationen i den svenska sjukvården skulle komma att försämras. Den höga inflationen hade då slagit igenom i sjukvårdens kostnader och Sveriges regioner larmade samfällt om att situationen inför 2024 skulle komma att bli än värre då utvecklingen skulle få kraftigt genomslag på regionernas pensionskostnader. Det stod redan under våren 2023 klart att statsbidragen för 2024 skulle behöva höjas kraftigt. SD-regeringen valde att ignorera varningsropen. Sjukvårdskrisen är skapad av SD-regeringen som prioriterat skattesänkningar för de allra rikaste före helt nödvändiga resurser till svensk sjukvård. De har i budget efter budget valt att underfinansiera välfärden och nu ser vi resultatet – sjukvårdskrisen består. Nu slår de konkreta effekterna av förra årets neddragningar igenom. Sjukvården står inför en nedskärningshöst. Varslen inom vård och omsorg är de högsta på över ett decennium och slår rekord i flera regioner. Det är nu som patienter upplever en försämrad tillgänglighet, längre köer och en mer stressad personal. På längre sikt är det allra allvarligaste med sjukvårdskrisen att den ytterligare försvårar arbetet vad gäller personal- och kompetensförsörjning. Besparingarna leder till ytterligare försämrad arbetsmiljö och sämre arbetsvillkor. Det gör det än svårare att attrahera personal till vårdens arbetsplatser. Regeringens agerande under 2024 har därmed förlängt krisen och försvårat återhämtningen. Rekordvarsel inom vård och omsorg (antal varsel) Källa: Dagens Nyheter. Stapeln för 2023 är rensad för varslet i företaget Humana som i februari 2023 varslade hela sin personalstyrka (över 11 000 personer). Krisen är på intet sätt begränsad till sjukvården. Skolan, omsorgen och andra viktiga verksamheter som kollektivtrafiken drabbas också hårt av den ekonomiska utveck-lingen. De ökande priserna har gjort att kostnaden för löpande inköp av sådant som skolböcker och mat till skol- och omsorgsbespisningarna ökat i snabb hastighet. Fasta kostnader som lokalhyror har också ökat till följd av de höga räntorna. Bristen på utbildad personal är ett problem som spänner över verksamheter. Lärar ­ brist leder till stökigare klassrum i skolan. I omsorgen tvingas undersköterskorna springa allt snabbare. I tillägg till välfärdens svältkur kommer SD-regeringens ned ­ dragningar inom utbildning att leda till att bemanningsproblemen fördjupas och att de strukturella problemen i skolan, vården och omsorgen förstärks. En socialdemokratisk regering hade prioriterat annorlunda. Vi vet att en väl fungerande välfärd är samhällets bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Vi föreslog dubbla resurser till välfärden jämfört med regeringen i budgeten för år 2023 och föreslog att åter dubblera resurserna till sjukvården jämfört med regeringen år 2024. Med våra föreslagna åtgärder hade sjukvårdskrisen undvikits. Vi hade även gett Sveriges regioner långsiktiga besked om de ekonomiska förutsättningarna framåt. Vi socialdemokrater vill se ett systemskifte för svensk välfärd, där de generella stats ­ bidragen ska räknas upp i takt med inflationen. Det måste vara slut med att politiker presenterar ”satsningar” på välfärden som i själva verket är nedskärningar. Vården, skolan och omsorgen ska alltid finnas där när man behöver den. Våra gemensamma resurser ska användas till rätt saker så att medborgarnas behov sätts före marknadens. Dagens marknadskaos går ut över elever, patienter och brukare som drabbas när skolor går i konkurs och resurser försvinner bort ifrån verksamheterna. Privatiseringar och marknadsexperiment slukar skattepengar som behövs i våra klassrum, i hemtjänsten och på våra sjukhus. Vi socialdemokrater tycker att svensk välfärd ska vara till för svenska folket – inte internationella riskkapitalister. 1.4 Sektorer som gynnats under krisen Bördan av kostnadskrisen har inte burits av alla. Medan vanliga hushåll pressas hårt finns det några få som knappt har känt av att allt blir dyrare, och som till och med ökat sina inkomster. Det hotar samhällsgemenskapen. I spåren av pandemin och kostnadskrisen så har vinstandelen i näringslivet ökat i många delar av världen. Med andra ord har de som driver företag kunnat ta ut allt mer pengar relativt de som arbetar. I flera fall drivs företagens ökade vinster av under ­ liggande strukturella problem som dålig konkurrens eller en icke-fungerande marknads ­ struktur. Då krävs det en regering som går in och tar ansvar för de marknadsmiss ­ lyckanden som ligger till grund för övervinsterna. Det är inte bara det moraliskt rätta, utan även nödvändigt för att garantera en effektiv och väl fungerande ekonomi. Ett tidigt exempel på orättvisorna från kostnadskrisen var de höga elpriserna och elbolagens övervinster. När elbolag runt om i Europa började ta ut miljardvinster så gick våra europeiska grannar snabbt ut och satte tak på deras vinster. Pengarna återfördes i sin tur till hushåll och småföretag. Det var ett sätt att korrigera en icke-fungerande marknad och återställa legitimitet i systemet. Sverige var sist i Europa med att implementera intäktstaket för elproducenter och valde en ineffektiv modell som innebar mycket små skatteintäkter. Därtill valde SD-regeringen att inte sätta ett tak på elstödet, så att en enskild individ kunde få över 700 000 kronor i elstöd. För att dölja de fördelningspolitiska effekterna av sitt förslag valde regeringen att sekretessbelägga informationen om vem som kunnat ta del av stödet. Det försenade elstödet är bara ett av flera exempel där SD-regeringen valt att inte korrigera uppenbara marknadsmisslyckanden. Den vill hellre ge rekordvinster till banker än återföra pengarna till hushåll och välfärd. Den tar inte tag i den bristande konkurrensen i livsmedelssektorn som driver upp priserna. Den står inte på vanligt folks sida. 1.4.1 Bankerna har gjort övervinster En sektor där vinsterna rusat är banksektorn. Bankerna var snabba med att höja utlåningsräntorna i takt med att Riksbanken höjde styrräntan, men valde samtidigt att inte höja inlåningsräntorna i samma takt. När räntecykeln vänder ser vi hur bankerna är snabba med att sänka sparanderäntorna, men inte lika snabba med att sänka räntorna på bolån. Bankernas agerande har inneburit att vinsten från deras räntenetton, det vill säga skillnaden på deras in- och utlåningsräntor, har ökat kraftigt. När vanliga hushåll kämpat med höga räntor har bankerna kunnat plocka ut övervinster. De svenska storbankernas vinster kommer troligtvis att uppgå till cirka 160 miljarder kronor 2024. Att svenska storbanker har kunnat ta ut övervinster på hushållens bekostnad är ett marknadsmisslyckande. Konkurrensen i banksektorn är i grunden för dålig och konsumenternas ställning är för svag, något som blixtbelysts av de senaste årens kostnadskris. Socialdemokraterna har ställt sig på hushållens sida i kostnadskrisen. Vi har gått fram med flera förslag för att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden och öka konkurrensen. Bland annat vill vi begränsa användandet av listräntor, ge SBAB större möjligheter att konkurrera och pressa priser samt se över systemet med ränteskillnadsersättning. Alla dessa förslag skulle minska låntagares kostnader på sikt. Men vi vill också åtgärda de övervinster som uppstått här och nu. Därför har vi föreslagit en skatt på bankernas övervinster som skulle gå tillbaka till hushållen och till välfärden. Vi uppskattar att en sådan skatt skulle kunna ge 16 miljarder under 2025 – pengar som skulle kunna rädda jobb i sjukvården och stötta svenska barnfamiljer genom krisen. Men regeringen har konsekvent valt att ställa sig på bankernas sida istället för svenska folkets. Vinster för de svenska storbankerna (miljoner kronor) Källa: Årsredovisningar för storbankerna Nordea, SEB, SHB och Swedbank. 1.4.2 Livsmedelspriserna har skenat Priserna har ökat för de flesta produktkategorier men vissa prisökningar har haft särskilt stor inverkan på vanliga hushåll. Livsmedel är ett tydligt exempel, där priserna snabbt gick upp och fortsatt ligger kvar på en mycket hög nivå. Sedan början av år 2022 har matkassen blivit 26 procent dyrare, vilket är den största ökningen på så kort tid sedan 50-talet. En vanlig tvåbarnsfamilj behöver idag betala nästan trettiotusen kronor mer för mat per år. Konsumentverket konstaterar att den bristande konkurrensen i livsmedelskedjan innebär att vi betalar mer för många livsmedel än vad vi skulle behöva göra och rapporter om matjättarnas gigantiska vinster duggar tätt. Detta samtidigt som vart tredje hushåll kämpar med att få ekonomin att gå ihop och varannan ensamstående förälder med lägre inkomst inte har råd att sätta näringsrik mat på bordet. Regeringen har valt att stå passiv inför detta. Vi har föreslagit flera åtgärder för att bromsa prisökningarna och göra det billigare för vanligt folk att sätta mat på bordet. Bland annat har vi föreslagit en matpris ­ kommission med uppdrag att följa och agera mot skenande matpriser, åtgärder för ökad konkurrensen i sektorn samt krav på högre transparens för att enklare identifiera oskäliga prisökningar och följa upp matjättarnas övervinster. Men regeringen väljer att ignorera detta och låter svenska barnfamiljer och pensionärer betala priset. 1.5 Starka statsfinanser – en förutsättning för tillväxt Starka statsfinanser är en förutsättning för att Sveriges ekonomi ska kunna fortsätta att växa. Stabila finanser ger utrymme för tillväxthöjande investeringar som i sin tur ger förtroende på finansmarknaderna. Investeringar och finansiell stabilitet understödjer varandra. Sverige är ett tydligt exempel på det. Vi har starka statsfinanser och en av EU:s högsta investeringstakter. Men starka statsfinanser är ingen naturlag; det krävs en ansvarsfull politik för att säkerställa att den långsiktiga stabiliteten inte äventyras. Det är bara med ordning och reda i ekonomin som vi kan förhindra att ekonomiska kriser leder till nedskärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, äldre i äldreomsorgen och patienterna i vården. Men också att oförutsedda kriser inte drabbar investeringstakten, förtroendet på internationella kapitalmarknader och vår långsiktiga tillväxt. De svenska offentliga finanserna är fortsatt starka, inte minst tack vare att den socialdemokratiskt ledda regeringen de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik som resulterade i en snabb ekonomisk återhämtning efter coronapandemin och en fortsatt låg statsskuld. 1.5.1 Finanspolitiska ramverket Vi välkomnar den pågående översynen av det finanspolitiska ramverket. De offentliga finanserna är i ett betydligt bättre skick nu än när ramverket introducerades på 90-talet. Därför tycker vi att det är dags att övergå till ett balansmål. På så sätt kan vi frigöra mer utrymme för att möta den demografiska transitionen i välfärden, samtidigt som vi tar fortsatt ansvar för statsskulden. Vi är också öppna för lånefinansiering av strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Vidare är den ordnade och sammanhållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns, en central del av det finanspolitiska ramverket. I den senaste översynen av det finanspolitiska ramverket exkluderades skrivningar om uppdelningen mellan finans- och penningpolitik. I den pågående översynen av ramverket bör en sådan diskussion tas med. Ett nytt ekonomiskt läge ställer nya krav på finanspolitiken och dess förmåga att prioritera. Samtidigt har de senaste åren belyst vikten av rollfördelningen och samspelet mellan penningpolitiken och finanspolitiken, inte minst vid djupa kriser eller stora konjunkturavvikelser. Då räcker inte alltid penningpolitiken och de automatiska stabilisatorerna ensamma till som stabiliserings ­ politiska instrument. Ett annat exempel är vid utbudschocker, där det finns en risk att penningpolitiken och finanspolitiken motverkar varandra. Slutligen bör översynen av det finanspolitiska ramverket ta upp frågan om granskningen av samspelet mellan penning- och finanspolitiken samt den sammantagna stabiliseringspolitiken. 1.5.2 Regeringen lånar till skattesänkningar Mot denna bakgrund är finansministerns hantering av de offentliga finanserna mycket oroande. Elisabeth Svantesson har misslyckats med att nå målen för det finanspolitiska ramverket i sina tidigare två budgetar. I årets budget visas att målen inte heller kommer att nås 2025 eller 2026. Årets budget är exceptionellt stor. Ett reformutrymme på 60 miljarder tas i anspråk bara för 2025, trots att Konjunkturinstitutet räknar med att det finns ett budgetutrymme på 120 miljarder för de närmsta fyra åren. Moderaterna säger sig värna det finanspolitiska ramverket. Samtidigt är det med en moderat finansminister i spetsen som Sverige går med underskott under 2024, sannolikt ännu större 2025. Regeringen pekar på stödet till Ukraina som den bidragande faktorn till detta, men även justerat för det viktiga Ukrainastödet så når regeringen inte upp till de finanspolitiska målen. Kontentan är att finansministern lånar till skattesänkningar. Hon låter Sverige gå med underskott för att sänka skatten för de allra rikaste. Det innebär de facto att under ­ sköterskor, snickare, lärare och poliser skuldsätts och behöver betala ränta, enkom för att SD-regeringen ska kunna sänka skatten för de välbeställda. Detta är ett åter ­ kommande mönster. Vi såg det på 70-talet, vi såg det på 90-talet, vi såg det under Reinfeldt-åren och vi ser det idag. Varje gång vi har en moderat finansminister så är det svenska folket som betalar priset. I vårt budgetalternativ tar vi ansvar för de statliga finanserna. Alla de nya förslag vi lägger är finansierade, antingen med ökade intäkter eller genom omprioriteringar. Dessutom skulle vår budget leda till att statens sparande ökade med fem miljarder kronor under 2025. Med rätt prioriteringar är det möjligt att hjälpa hushållen och bygga upp välfärden, samtidigt som man tar ansvar för statens finanser. Strukturellt sparande, procent av BNP Källa: Regeringskansliet. 2 Reformer för 2025 2.1 Ekonomin ska växa och komma alla till del Lågkonjunkturen och SD-regeringens politik har slagit hårt mot Sverige. Vanliga hushåll pressas av höga priserna på mat och boende. Samtidigt har reallönerna urholkats. Sveriges ekonomiska tillväxt är bland de sämsta i Europa och arbetslösheten är rekordhög. Konkurserna ökar, varslen inom vård och omsorg är de högsta på ett decennium och bostadsbyggandet har avstannat. Medan många hushåll kämpar för att få ekonomin att gå ihop så har vissa branscher skott sig på kostnadskrisen. Storbankerna tjänar fortfarande miljarder på sina ränte ­ netton. Livsmedelsbranschens dåliga konkurrens har lett till högre priser. När regeringen gick till val så lovade den att vanliga familjer skulle få det billigare. Men ingenting händer. Istället för att genomföra nödvändiga åtgärder för att stötta vanligt folk och få igång ekonomin så bränner SD-regeringen miljarder på skatte ­ sänkningar för höginkomsttagare. Den väljer att låta konkurserna öka, den väljer att låta sjukvårdskrisen fortgå och den vägrar ta fajten mot banker och matjättar. Regeringen låter dig och Sverige bli fattigare. Men det hade inte behövt vara såhär. Sveriges framgångar är sprungna ur en stark ekonomi. Hög produktivitet och låg arbetslöshet var förutsättningar för att bygga vårt välfärdssamhälle. Runt knuten väntar nästa ekonomiska språng. Världen behöver idéer, teknologier och produkter för en hållbar och bättre framtid. Sverige har naturresurser, industri och kunskap för att möta det behovet. Vi är ett av världens mest innovationsrika länder och vi har stora exportföretag som bidrar till tillväxt och välstånd. Vi har en kompetent och välorganiserad arbetskraft som tar ansvar för svensk ekonomi. Vi ligger i framkant gällande ny teknik, och nyindustrialiseringen av Sverige kan ge oss välbetalda jobb och en stark tillväxt. Men då krävs det en regering som tar vara på de möjligheter vi har. Då krävs effektiva åtgärder för jobb och tillväxt: Vi behöver omedelbara åtgärder för att få igång bostadsbyggandet och ta Sverige ur den värsta byggkrisen sedan 90-talet. Vi behöver mer billig el som pressar elräkningarna för hushållen och industrin här och nu. Vi behöver mota den rekordhöga arbetslösheten med en aktiv och ambitiös arbetsmarknadspolitik. Vi behöver stötta de familjer som har det svårast och öka hushållens köpkraft. Vi behöver satsa på välfärden för att garantera att skola och vård levererar för alla svenskar. Regeringen vill inte satsa på Sverige, men det vill Socialdemokraterna. Vi vill ta vara på Sveriges potential. Med en ekonomi som växer får vi råd med en bättre tillvaro. En stark ekonomi är en förutsättning för vår gemensamma välfärd och för att hjälpa dem som har det tuffast. Likaväl är investeringar i välfärden och stöd till hushåll med små marginaler en nyckel för ökad tillväxt. Socialdemokraterna vill göra både dig och Sverige rikare. 2.1.1 Höjt barn- och studiebidrag Kostnadskrisen har slagit hårt mot Sveriges barnfamiljer. Vanliga familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till, och de familjer som hade det tufft redan före krisen har drabbats extra hårt. Barnen ska inte behöva betala kostnadskrisen. Därför föreslår Socialdemokraterna att barn- och studiebidraget höjs med 200 kronor per månad nästa år. Det skulle ge en familj med två barn nästan 5 000 kronor mer per år för att betala näringsriktig mat, fritidsaktiviteter och andra helt nödvändiga utgifter. 2.1.2 Permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer För många barnfamiljer är boendekostnaden den största utgiften. Förstärkningen av bostadsbidraget infördes för att stötta de barnfamiljer som har det tuffast ekonomiskt. Trots att familjerna fortsatt kämpar med mycket höga kostnader väljer regeringen att dra tillbaka stödet helt från och med juli 2025 och fram till dess minska utbetalningarna med 775 kronor per månad. Samtidigt som skatterna för de allra rikaste sänks med enorma summor. Detta är en orimlig prioritering. Vi socialdemokrater står på barn ­ familjernas sida och föreslår därför en permanent förstärkning av bostadsbidraget på den ursprungliga nivån. Det skulle ge en familj med maximalt bostadstillägg 2 100 kronor mer per månad från juli och framåt. 2.1.3 Rättvis skattesänkning för vanligt folk För att underlätta för vanligt folk med vanliga inkomster föreslår Socialdemokraterna en rättvis skattesänkning 2025. Skattereduktionen skulle omfatta fler förvärvsinkomster än SD-regeringens förslag och innebära att fler svenskar som drabbas av kostnadskrisen skulle få lindring. Vi vill se en skattereduktion som uppgår till 1 680 kronor per år för inkomster under gränsen för statlig inkomstskatt. Även förvärvsinkomster som a ‑ kassa, sjukförsäkring och sjuk- och aktivitetsersättning omfattas av Socialdemokraternas förslag. Vi vill även att funkisskatten – det vill säga en skatteklyfta mellan de som arbetar och de som inte kan arbeta, bland annat på grund av kroniska sjukdomar – tas bort. 2.1.4 Förstärkt bostadstillägg för pensionärer Många pensionärer som har jobbat ett helt yrkesliv har små ekonomiska marginaler. De senaste årens kostnadskris har gjort tillvaron ännu mer utmanande. För att stötta de pensionärer som har det tuffast ekonomiskt så föreslår Socialdemokraterna att bostadstillägget för pensionärer höjs med 200 kronor per månad. 2.1.5 Tankrabatt, gratis kollektivtrafik för unga på sommaren och bättre möjligheter till körkort De senaste årens kostnadskris har gjort det dyrt för både bilägare och de som reser med kollektivtrafik. För att stötta de hushåll som är beroende av bilen föreslår vi en tank ­ rabatt. En person boende i glesbygd skulle få 1 000 kronor per bil, vilket är betydligt mer än regeringens drivmedelsförslag. För oss är det självklart att föräldrarnas ekonomi inte ska få bestämma om barnen kan åka med kollektivtrafiken. Därför vill vi att gymnasieelever och studenter ska kunna åka med kollektivtrafiken utan avgift under sommaren. Vi föreslår att 500 miljoner avsätts för detta ändamål. En förutsättning för många arbeten i dag är ett körkort. Kostnaderna för att ta körkort är förhållandevis höga. Den socialdemokratiska regeringen införde CSN-lån för körkort för att skapa fler vägar till jobb. Den satsningen har SD-regeringen skrotat. Det är viktigt att korta vägen till jobb, inte minst för unga. Lån för körkort har bevisats leda till fler unga i arbete. Därför föreslår Socialdemokraterna en fortsatt satsning på CSN-lån för körkort. Vi föreslår även att satsningen utökas för att inkludera lån till körkort för lastbil och buss. På så sätt kan vi få fler unga svenskar i arbete och stärka svensk åkeriverksamhet. 2.1.6 Sveriges landsbygder är tillväxtmotorer Sverige måste hålla ihop under den ekonomiska krisen. Med en politik som stärker regional tillväxt, välfärd och arbetsmarknad kan fler bo och leva i hela Sverige. Därför föreslår Socialdemokraterna riktade satsningar på att stärka svenska landsbygder. Satsningen på att öppna fler servicekontor, inte minst i glesbygden, har varit viktig för att öka statens närvaro i hela landet. Därför avvisar vi regeringens nedskärning på Statens servicecenter. Vi avvisar också regeringens nedskärningar på universitet och högskolor runt om i Sverige. Regeringen väljer att dra ner på anslagen, med färre studieplatser som följd. Vi socialdemokrater vet att de här lärosätena är viktiga för regional tillväxt och att man ska kunna studera i hela landet. Därför vill vi återställa regeringens nedskärning. Vi föreslår även en utökad satsning på mer service i glesbygden – satsningen på service har bromsat lanthandelsdöden men behöver förstärkas över tid. Slutligen skjuter Socialdemokraterna till ytterligare generella statsbidrag till de kommuner runt om i Sverige som behöver det mest. Vi lägger tillbaka de 300 miljoner kronor till befolkningsmässigt mindre kommuner som regeringen skär ner. Utöver det anslår vi 70 miljoner kronor per år till Sveriges 39 minsta kommuner. Pengar som har haft stor betydelse för att utveckla näringslivet och stötta viktiga företag. Livsmedelsverket varnar för att norra delarna av landet riskerar att stå utan mat på bordet i händelse av krig eller kris. Grunden för en stark livsmedelsberedskap ligger i vårt jordbruk. Vi vill skapa förutsättningar för ett starkt, lönsamt och hållbart jordbruk i hela vårt avlånga land, inte minst i norra Sverige. Därför föreslår vi att stödet till jord ­ bruk i norra Sverige förstärks med 60 miljoner. Vi föreslår även satsningar på stärkt djurhälsa. Sammantaget innebär detta ett kraftigt paket för välfärd, utveckling, service och bildning i hela Sverige. Vid sidan av stora generella satsningar på sjukvården och skolan är detta viktiga förslag för att minska de regionala skillnaderna i vårt land och öka tillväxten i hela Sverige. 2.1.7 Starkare arbetsmarknad för en stark ekonomi Sverige har den högsta arbetslösheten på 10 år. Samtidigt ökar konkurserna, och stora företag varslar tusentals personer. I det läget behöver Sverige och svenska löntagare en aktiv arbetsmarknadspolitik, som ser till att de som förlorar jobbet kan ta sig vidare till ett nytt arbete eller vidareutbildning. Därför föreslår vi socialdemokrater en miljard ­ satsning på en arbetsmarknadspolitik för att möta lågkonjunkturen. Vi vill kraftigt öka antalet platser inom arbetsmarknadsutbildningen så att fler får möjlighet att ställa om och fortsätta arbeta. Vi återinför extratjänsterna, en insats som är närmast skräddarsydd för utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi stärker också Arbets ­ förmedlingens anvisningskapacitet och närvaro i utsatta områden för att få fler i arbete. Vi återinför satsningen på fackligt samråd samt förstärker den regionala skydds ­ ombudsverksamheten i syfte att få mer ordning och reda på arbetsmarknaden. På samma tema föreslår vi även ökade anslag till Arbetsmiljöverket i syfte att stärka arbetet mot arbetsrelaterade dödsolyckor och arbetslivskriminalitet. 2.1.8 Färre ska hamna i en skuldfälla Kostnadskrisen och lågkonjunkturen har drivit allt fler svenskar in i ett skuldträsk. Skulderna hos Kronofogden ökar med 50 miljoner kronor dagligen och allt fler familjer drabbas. Vi socialdemokrater vill inte att någon svensk ska hamna i en skuldfälla. Socialdemokraterna har tidigare föreslagit en skuldakut, där hushållen ska kunna få hjälp och stöd för att inte hamna i skuld. I budgetmotionen för 2025 föreslår vi förstärkta satsningar på konsumentorganisationer och kommunal konsumentvägledning. Regeringens avtrappning av ränteavdraget för blancolån riskerar att slå hårt mot individer med låga inkomster som redan har betydande lån, en kritik som lyfts av flera remissinstanser. Vi socialdemokrater vill därför fasa in avtrappningen av ränteavdraget långsammare än regeringen för att lindra den ekonomiska påverkan på enskilda. 2.1.9 Skatteförslag för billig el För att hålla tillbaka prisökningarna på fjärrvärme bör insatser som stärker kundernas ställning och ytterst prisreglering kombineras med sänkt elskatt på kraftverkens värmepumpar för fjärrvärme. Därför föreslår vi att skatten på el till storskaliga värmepumpar i fjärrvärme sänks till EU:s miniminivå. Socialdemokraterna anser att Sverige behöver mer billig el – inte mindre. Därför avvisar vi också regeringens försämring av avdraget för installation av solceller, som minskar förutsägbarheten och långsiktigheten för såväl hushåll som företag. 2.1.10 Snabbhetsbonus för vindkraft På kort och medellång sikt kommer landbaserad vindkraft att vara helt nödvändig för att producera mer billig el för svenska hushåll och svensk industri. Idag stoppas många vindparker av kommunala veton, ofta sent i processen. Vi socialdemokrater satsar därför 100 miljoner kronor på en snabbhetsbonus som kan sökas av Sveriges kommuner. Bonusen betalas ut till kommuner som tidigare lagt in sitt veto mot en vindpark men nu ändrar sig vid en ny ansökan. På så sätt kan vi få igång nya projekt som är långt gångna och snabbt kan börja producera ny el. Därtill vill vi se att kommuner blir kompenserade för att bygga vindkraft, att vetot tidigareläggs i processen och att givna tillstånd gäller över längre tid. 2.1.11 Energieffektivisering för lägre elräkningar Svenska folket ska skyddas mot höga elpriser. Socialdemokraterna vill därför att 460 miljoner kronor satsas på energieffektivisering av flerbostadshus. Med bostadshus som använder mindre el får konsumenter lägre elräkningar och mer el frigörs till industri och företag. Därtill lägger vi ytterligare 100 miljoner kronor på insatser som gör det möjligt för fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar att styra sin förbrukning för att undvika effekttoppar och delta på Svenska kraftnäts stödmarknader. Vi har tidigare föreslagit att rotavdraget reformeras så att de som väljer att genomföra energibesparande åtgärder får en högre subvention. 2.1.12 Svensk industri ska vara världsledande Svensk industri ska vara världsledande och visa vägen i omställningen. Industriklivet har varit en framgångsrik satsning för att locka fler industrietableringar till Sverige och därigenom ge fler människor bra och trygga jobb i svensk industri. Socialdemokraterna föreslår att Industriklivet ska förstärkas med ytterligare en halv miljard, för fler industrijobb och högre tillväxt. Vi vill även förstärka Klimatklivet efter regeringens stora nedskärningar. Sverige behöver fortsatt vara ett innovationsland i framkant. Därför föreslår vi ytterligare en halv miljard kronor till satsningar på forskning, utöver vad som ligger i regeringens forskningsproposition. Vi vill bland annat ge mer stöd till Vinnova för fortsatt forskning, däribland 50 miljoner kronor för forskning inom digitalisering och AI. 2.1.13 Tågen ska gå i tid och vägarna fungera Sverige är ett avlångt land och vi är beroende av fungerande vägar och järnvägar. Både för att kunna transportera varor, arbetspendla och resa. Tågen måste gå i tid. Att resa med tåg får inte bli synonymt med strul och förseningar. Vägarna måste vara välskötta och potthål måste lagas. För att rusta upp svensk väg och järnväg föreslår vi att ytterligare en halv miljard satsas. Vi föreslår även 300 miljoner kronor i sjöfartsstöd för att flytta transporter till sjötransport. På så sätt kan vi stärka svensk sjöfart och vår beredskap till sjöss, samtidigt som vi gör vår godstrafik mer hållbar. Regeringens första två år har kantats av en försämrad tillgång till tåg och flyg, med inställda linjer runt om i Sverige. När nattåg slutar gå och viktiga flyglinjer dras in måste staten utvärdera vad som utgör kritisk kommunikation. Det är viktigt både för enskilda resenärer och för Sveriges beredskap. Därför föreslår Socialdemokraterna 300 miljoner kronor för att kunna upphandla trafik och hålla ihop Sverige. 2.1.14 Bygg hela Sverige Sverige har inte råd att låta bostadsbyggandet kollapsa. Det är avgörande för såväl vår tillväxt som för att lösa bostadsbristen. Utbildningsplatser måste mötas med fler studentbostäder med en rimlig hyresnivå. De nya industrietableringarna innebär ett nytt behov av bostäder i kommuner som fram till nyligen inte haft någon större befolkningsökning. Regeringens åtgärder för bostadsbyggande är helt otillräckliga när Sverige har den värsta byggkrisen sen 90-talet och byggsektorn fortsatt tynger BNP-tillväxten. Vi socialdemokrater föreslår därför att det införs en statlig byggstimulans i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder. Vi vill även se statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Våra förslag omfattar mer än 8 miljarder kronor för att få igång bostadsbyggandet. 2.2 Stoppa gängen och bryt segregationen Sverige befinner sig i en långvarig kris. Gängkriminaliteten skördar liv och hotar vår tillit och sammanhållning. Det är uppenbart att ingen regering har klarat av att vända utvecklingen. Vi socialdemokrater gjorde inte tillräckligt under vår tid vid makten och SD-regeringen, som i valrörelsen utlovade en rivstart mot gängen, har inte lyckats vända utvecklingen. Tvärtom fortsätter skjutningarna att plåga Sverige. Våldet kryper ner i åldrarna. Satsningar på hela rättskedjan är helt nödvändiga, men långt ifrån tillräckligt. Vad som krävs är akuta åtgärder för att bryta nyrekryteringen och stoppa skjutningarna. Vi behöver punktmarkera varenda ung kille på glid och införa ungdomskriminalitetsnämnder för de unga som begår brott. Vi behöver göra det möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för grova brott för att hindra dem från att dras in i grov brottslighet. Vi behöver agera kraftfullt för att stoppa våldet här och nu. Vi måste också stärka skolan. Särskilt skolor i utsatta områden behöver få de resurser som krävs för att möta varje elev utifrån dennes förutsättningar. Fler unga killar behöver välja skolbänken framför snabba klipp och kriminalitet. För det krävs fler lärare och fler elevassistenter och andra trygga vuxna i skolan. Därför föreslår vi socialdemokrater en miljardsatsning på skolan som skulle motsvara ytterligare en lärare i klassrummet i en hel årskurs. Det skulle minska stöket och ge varje barn det stöd och den hjälp det behöver. För att få stopp på våldet och bryta nyrekryteringen behöver hela samhället mobiliseras. Rättskedjan, socialtjänsten, kommunen, skolan, idrottsföreningar och vuxna. Sverige behöver göra upp med decennier av försummelse av utsatta förorts ­ områden där gängkulturen kunnat växa sig stark. Vi måste arbeta intensivt med ungdomar på väg in i brottslighet, men även fler vuxna behöver komma i arbete och försörja sig. Alltför många hamnar i dag i arbetslöshet och utanförskap – inte sällan på grund av bristfälliga språkkunskaper. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftfullt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta. Flödet av pengar, vapen och narkotika till gängen måste strypas. Deras materiella och ekonomiska livsnerv ska knäckas. Arbetslivskriminaliteten, som kan ge stora intäkter till de kriminella gängen, måste pressas tillbaka. Fler kontroller behöver göras. Oseriösa företagare ska få kännbara konsekvenser. Varje gram narkotika som stoppas vid gränsen innebär en förlorad intäkt för gängen. Varje vapen som stoppas vid gränsen kan innebära en förhindrad skjutning. På längre sikt krävs en plan som sträcker sig över alla politikområden och flera mandatperioder. En plan som stärker polisen, höjer straffen och stryper gängens pengar. Som säkrar stram migration, bryter segregationen och stoppar nyrekryteringen av barn och unga till gängen. 2.2.1 Punktmarkera unga på glid För att bryta nyrekryteringen och få stopp på gängvåldet här och nu föreslår vi en satsning om 1,5 miljarder kronor för punktmarkering av unga i kriminalitet eller på väg in i kriminalitet. När en ung person hamnar på glid är det viktigt att gå in med alla nödvändiga resurser för att vända utvecklingen. Med vår satsning skulle berörda ungdomar få en följeslagare dygnet runt eller elektronisk bevakning med fotboja. 2.2.2 Akuta åtgärder vid gängkriminalitet Varje nytt sprängdåd skapar stort lidande och oro. Hela hus och kvarter sätts i skräck när de drabbas. Människors hem har blivit obeboeliga och alltför ofta upplever de drabbade att de står helt ensamma, utan information, stöd eller trygghet. Samhället måste stå på de drabbades sida. De som drabbas av gängens sprängdåd måste få akut hjälp. Därför måste en skyddsmekanism införas, som träder in så fort det skett ett våldsdåd i ett bostadsområde. En ”task force” ska ha till uppgift att vara en samman ­ hållande länk för de som drabbas och säkerställa att till exempel kommunen, Brottsofferjouren och berörda försäkringsbolag snabbt kopplas in. Vi satsar 100 miljoner på ett sådant arbete. 2.2.3 Konstruktiv fritid för barn och unga När barn och unga saknar meningsfulla aktiviteter riskerar det att leda till social utsatthet. I förlängningen riskerar unga att hamna i klorna på kriminella gäng. Vi ska inte ha ett samhälle där barn förpassas till gator och torg efter skoldagens slut där de kan plockas upp av kriminella gäng. Alla barn ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid, oavsett storlek på föräldrarnas plånbok. I vårt budgetalternativ föreslår vi därför en rad satsningar på sport och kultur för unga. Vi föreslår totalt 645 miljoner kronor i stöd till idrottsverksamheten, uppdelat på 100 miljoner kronor till idrott i utsatta områden, 245 miljoner kronor i allmänna stöd till barn och unga, 100 miljoner kronor till barn och unga inom parasporten och 200 miljoner kronor till en ledarsatsning för unga inom idrotten. Vi föreslår också en satsning på över 175 miljoner kronor för att utveckla Kulturskolan runt om i Sverige så att vi kan nå fler barn, särskilt i utsatta områden. Dessutom föreslår vi 75 miljoner kronor för utbildning av fritidsledare. Fritidsledare spelar en otroligt viktig roll för att skapa meningsfulla aktiviteter och stötta ungdomar på deras väg mot vuxenlivet. Särskilt i utsatta områden är fritidsgårdar med en attraktiv verksamhet av god kvalitet oerhört viktiga för barn och unga. 2.2.4 Jämlik och rättvis kunskapsskola Kunskapsresultaten i svensk skola måste förbättras. Alltför många barn får inte en ärlig chans i dag – skolsegregationen och stöket i skolorna gör att många får vikande studieresultat och får leva med konsekvenserna under många år. Mer resurser behöver vigas till de skolor och kommuner som har de tuffaste förutsättningarna. Det är ofta dessa skolor som står i frontlinjen för att ta tag i killar på glid och bryta nyrekryteringen. Vi socialdemokrater föreslår därför en satsning på tre miljarder till skolan, särskilt riktad mot de skolor som har de tuffaste utmaningarna. Det är en kraftfull satsning som motsvarar ytterligare en lärare eller pedagog i varje klass i årskurs ett. Vårt förslag skulle garantera ordningen i klassrummen och ge varje barn det stöd och den hjälp det behöver. Socialdemokraterna föreslår också en satsning på över 200 miljoner kronor för att förbättra skolan för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det kan handla om att fler får tillgång till mindre undervisningsgrupper men också om mer generella och skolövergripande åtgärder. I samverkan med skolor ska skolmyndig ­ heterna ta fram ”best practice” för att stötta elever med NPF och implementera dessa runt om i Sveriges skolor. 2.2.5 Språklyft i förskolor och satsning på skolor och förskolor i utsatta områden I Sverige ska barn ges goda förutsättningar att lyckas i skolan, men ändå ser vi att barn ges ojämlika villkor redan från skolstart. Bristande kunskaper i svenska språket försvårar inlärningen och förståelsen även i andra ämnen och i senare årskurser. För att motverka segregationen och möjliggöra en bra skolstart för alla barn måste förskolans språkutvecklande arbete förstärkas, i synnerhet i förskolor i utsatta områden. Därför föreslår Socialdemokraterna en särskild satsning på språkutveckling och höjd kvalitet i de förskolor i landet som behöver det mest. 2.2.6 Åtgärder mot utanförskap och etablering för fler Arbete spelar en viktig roll för att bryta segregation. Alla som kan arbeta ska göra det. För att stärka integrationen och öka deltagandet på arbetsmarknaden föreslår vi att 111 miljoner anslås för att utvidga målgruppen för etableringsprogrammet i enlighet med förslaget i utredningen Etablering för fler. Vi skjuter även till 92 miljoner för att bryta nyrekryteringen till gängen i utsatta områden. 2.2.7 Kom åt gängtopparna med RICO-lagstiftning Den grova gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten gör Sverige farligare och hotar samhällsgemenskapen. För att komma åt detta behöver samhället tänka nytt och ha ett helt nytt angreppssätt; därför vill vi socialdemokrater att en svensk RICO-lagstiftning utreds. RICO-lagstiftning har använts framgångsrikt i USA:s kamp mot just organiserad brottslighet och här kan Sverige dra lärdomar. Det handlar bland annat om att gripa och åtala ledarna och beslagta deras tillgångar samt om att ge förutsättningar för alla inblandade myndigheter att delta och samarbeta effektivt i arbetet. 2.2.8 Stryp gängens finansiering De kriminellas verksamhet breder ut sig och blir alltmer organiserad. Personer med kopplingar till organiserad brottslighet driver idag vårdcentraler, tjänar miljarder på bedrägerier och nästlar sig in i allt från kommuner till byggbranschen. Arbetslivs ­ kriminaliteten omsätter miljarder och är ett hot mot människors liv och hälsa. Polisen uppskattar att den kriminella ekonomin omsätter mellan 100 och 150 miljarder kronor per år. Vi vill att Bolagsverkets anslag förstärks med 30 miljoner, bland annat för att motverka att företag används som brottsverktyg. 2.2.9 Bekämpa våldsbejakande extremism Säkerhetspolisen måste ha de bästa verktygen för att kunna upptäcka, förhindra och bekämpa terrorismen. Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, har ansvaret för att utveckla det förebyggande arbetet på nationell, regional och lokal nivå. I tider när extremismen ökar blir CVE:s arbete än mer angeläget. Vi avsätter därför ytterligare 40 miljoner kronor för säkerställa att CVE har tillräckliga resurser och kan agera för att hindra till exempel unga på väg in i extremism och som stöd vid till exempel skolattacker. 2.2.10 För varje ytterligare krona som satsas på polisen ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen För att kunna pressa tillbaka gängen och knäcka kriminaliteten behöver vi både se hela problemet och ha hela lösningen. Socialdemokraterna vill därför att för varje ytterligare krona som satsas på polisen ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen. I Socialdemokraternas budgetmotion för 2025 ser vi till att det uppfylls genom satsningar på punktmarkering av unga, en mer rättvis skola och en satsning riktad till utsatta förskolor. Totalt vill vi socialdemokrater satsa nästan sex miljarder kronor mer än regeringen på att bryta nyrekryteringen. 2.3 Samhället ska fungera och finnas där för dig Kostnadskrisen har slagit med full kraft mot skolan, äldreomsorgen och sjukvården. De massiva underskotten, som är en följd av SD-regeringens svältkur, innebär nedskär ­ ningar, uppsägningar och nedläggning av verksamheter. Regionerna behöver säga upp sjuksköterskor och undersköterskor. Personalen behöver springa ännu snabbare. Köerna blir längre och patienterna blir lidande. Vi står inför en nedskärningshöst. Varslen i vård och omsorg är de högsta på över ett decennium, och i många regioner slår de rekord. Tusentals riskerar att förlora jobb. Operationer har ställts in och anställda får inte sin semester. Läkare har till och med varnat för att besparingarna har orsakat dödsfall. Kommunerna tvingas att välja mellan att säga upp lärare eller socialsekreterare. Skolan, som redan är hårt ansträngd, kommer att få ännu färre vuxna i klassrummet och på skolgården. Socialtjänsten, hårt belastad och i frontlinjen i kampen mot nyrekryte ­ ringen till gängen, kommer att få det svårare att klara sitt uppdrag. I detta läge väljer Sverigedemokraterna och regeringen att skära ner ytterligare på finansieringen till svensk välfärd. Finansieringen till sjukvården stryps. Regioner och kommuner får inte mer generella statsbidrag nästa år. Samtidigt gör marknadiseringen av skolan, sjukvården och äldreomsorgen Sverige svagare. Skattepengar rinner iväg till stora vinstutdelningar och styrningen blir svårare och mer kostsam. Tillgången till samhällsservice brister för dem som bor på lands ­ bygden och i förorten. Det är den krassa verkligheten – det är resultatet av Jimmie Åkessons och Ulf Kristerssons politiska prioriteringar. SD-regeringen är oförmögen att hitta ens den mest grundläggande finansiering till vår gemensamma välfärd, men den klarar av att låna miljarder till skattesänkningar åt de allra rikaste. Det här är inte vad Sverige behöver. I en tid då kommuner och regioner går på knäna och en överväldigande del av väljarna vill se satsningar på välfärden är skatte ­ sänkningar för höginkomsttagare fel väg att gå. I det här läget krävs en politik som både kompenserar för de ökande prisökningarna och som höjer ambitionsnivån för svensk välfärd. Kommuner och regioner behöver tillskott här och nu, men de behöver också få långsiktiga besked om sin finansiering. Bara så kan de arbeta med egen personal och bryta beroendet av stafettläkare. Samtidigt står välfärden inför stora rekryteringsbehov. En nyckel för att klara detta är att investera i fler utbildningsplatser – men också att förbättra arbetsvillkoren så att fler både vill och orkar arbeta i svensk välfärd. I det pressade ekonomiska läget måste varje skattekrona i välfärden användas till att höja kvaliteten och behålla personalen. Sveriges välfärd är något vi ska kunna vara stolta över. Vi vill att skolan ska ge alla barn lika möjligheter oavsett bakgrund och att sjukvården ska ta hand om alla oavsett storlek på plånbok. Men för att lyckas med sitt uppdrag behöver välfärden en regering som prioriterar den. Vi behöver ge sjukvården och skolan de resurser de behöver. Och vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Så skapar vi ett samhälle och en välfärd som finns där för dig. 2.3.1 Generella statsbidrag Välfärden har fått betala priset för kostnadskrisen med urholkade anslag och budgetar som inte går ihop. Som en följd ser vi nu de högsta varslen inom vård och omsorg på över tio år. Att regeringen då väljer att inte ge några tillskott till de generella stats ­ bidragen är en orimlig prioritering. Resultatet blir färre lärare i klassrummen och längre väntetider till sjukvården. Vi socialdemokrater vill stötta välfärden genom kostnadskrisen och vi föreslår därför ett tillskott med generella statsbidrag på 6 miljarder kronor till kommuner och regioner. Satsningen är en del av vårt systemskifte där vi vill se en bottenplatta för svensk väl ­ färd. De generella statsbidragen ska räknas upp med inflationen varje år. Bara så kan vi ge svensk sjukvård, skola och omsorg den långsiktighet som krävs för att satsa på personalen och ta tag i de stora problem som finns idag. 2.3.2 Personalsatsning i välfärden för kortare köer Personalen i välfärden är några av de som fått betala priset för SD-regeringens passivitet. Runt om i landet varslas sjuksköterskor och lärare, och de som blir kvar får springa snabbare. Extra utsatt är sjukvården där vi ser rekordstora varsel i flera regioner. Därför lägger Socialdemokraterna tre miljarder i en personalsatsning för att korta vårdköerna. Bara genom att satsa på personalen kan vi ta oss ur sjukvårdskrisen och stärka välfärden på lång sikt. Vi gör även personalsatsningar i andra delar av välfärden, bland annat genom att stärka barnomsorgen på obekväm arbetstid. 2.3.3 Stärkt sjukvård i tider av kris och krig I oroliga tider är det viktigt att sjukvården är dimensionerad för kriser. Försvars ­ beredningen pekar på behovet av att det byggs särskilda beredskapssjukhus som kan öka antalet vårdplatser och hantera trauma och krigsskador. Det är nödvändigt för vår civila beredskap och bidrar även till vår kompetens i Natosamarbetet. Det är viktigt med en hög beredskap i hela landet, men i första hand bör ett arbete ske på geografiskt viktiga platser. Socialdemokraterna anser att Gotland och Norrland, specifikt Norrbotten, är prioriterade regioner. Vi ser att arbetet med att bygga bered ­ skapssjukhus bör börja på Gotland på grund av regionens känsliga läge i Östersjön. Beredskapssjukhusen ska bekostas inom anslagen för civilt försvar och bör i fredstid användas för reguljär medicinsk verksamhet. 2.3.4 Nej till dyrare tandvård för unga I budgeten för 2025 försämrar SD-regeringen kraftigt tandvården utan att några förbättringar finns på plats. Från årsskiftet kommer ungdomar mellan 19 och 23 år inte längre att få kostnadsfri tandvård, samtidigt som det förhöjda tandvårdsbidraget för personer upp till 29 år tas bort. Vi motsätter oss en övergripande försämring av tandvården och går därför emot regeringens nedskärning. Vi föreslår istället att 576 miljoner kronor avsätts för att unga fortsatt ska ha råd att gå till tandläkaren. 2.3.5 Insatser för vaccinberedskap För att avlasta den akuta sjukvården är det viktigt med en stark folkhälsa. Samtidigt kan vaccin vara dyra, särskilt för dem med minst resurser. Socialdemokraterna föreslår därför ökade insatser för vaccinberedskap. 2.3.6 Utbildning för att fler ska kunna ta lediga jobb För att rusta Sverige starkare behöver platserna på vuxenutbildningen öka. Både bristen på resurser och regeringens ryckighet har skapat stora problem med att få fram yrkesutbildade som kan ta lediga jobb. Det livslånga lärandet är en grundbult för en stark arbetsmarknad – särskilt när vi står mitt i en tuff lågkonjunktur med rekordhög arbetslöshet. Socialdemokraterna föreslår därför en rejäl satsning på 650 miljoner inom vuxen ­ utbildningen nästa år. Av dessa föreslås 500 miljoner gå till fler utbildningsplatser, 100 miljoner till investeringsstöd för lärmiljöer och 50 miljoner till lärcenter. För att fler ska rustas för jobb behöver vi också stärka yrkesutbildningen. Vi föreslår att 100 miljoner anslås till Myndigheten för yrkeshögskolan samt att en satsning på investeringstunga yrkesutbildningar genomförs. 2.4 Ytterligare åtgärder för ett starkare Sverige 2.4.1 Bistånd Människorna i behov av humanitära insatser ökar och miljontals människor är på flykt. Förutom de övergrepp och krigsförbrytelser som det ukrainska folket utsätts för av ryska trupper drabbas även redan utsatta fattiga människor i bl.a. Afrika hårt av effekterna av Rysslands invasion av Ukraina. Priserna stiger och fattigdomen ökar. Sverige kan inte, som regeringen gör, dra sig undan i detta omvärldsläge. Att skära ner i biståndet, som regeringen fortsätter att göra, ger inte en tryggare värld eller ett tryggare Sverige. Tvärtom. Vi socialdemokrater vill, i motsats till regeringen, öka biståndet stegvis de kommande åren tills enprocentsmålet uppnås och anser att biståndet bör förstärkas med 1 miljard mer än regeringens förslag 2025. 2.4.2 Mediestöd Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet, bilda sig en välgrundad uppfattning och kunna ta del av ansvarsutkrävning och granskning av makten. En stark, självständig och livskraftig mediesektor i hela landet är kort sagt en grundbult i vår demokrati. På många håll i landet är de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva journalistik utmanande och därför är det bra att det nya mediestödet har kommit på plats. Samtidigt ser vi att de risker vi varnade för när stödet infördes nu ser ut att ha blivit verklighet. Betoningen på den geografiska spridningen har lett till att mediemångfalden på nationell nivå har prioriterats ner och flera medier som tidigare fått stöd nu har blivit utan. Vi motsätter oss den neddragning av stödet som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 och föreslår därför att ytterligare 50 miljoner kronor läggs på mediestöd. 2.4.3 Säkerhetshöjande åtgärder för civilsamhället Många civilsamhällesorganisationer upplever en ökad hotbild mot deras verksamhet, lokaler och företrädare. Inte minst religiösa samfund är utsatta för hot och våld och det finns uppgifter om församlingar som lägger så mycket som 25 procent av sin budget på säkerhetsåtgärder. Vi ser att ett ekonomiskt tillskott är nödvändigt och föreslår ytterligare 26 miljoner kronor 2025 för ändamålet samt att de som mottar pengarna får större utrymme att styra över hur de används. 2.4.4 Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter De nationella minoritetsspråken och kulturerna måste bevaras, utvecklas och överföras till framtida generationer. Vi föreslår därför en förstärkning av anslaget för nationella minoriteter på 10 miljoner kronor för 2025. Vi föreslår 31 miljoner till språkcenter för minoritetsspråken samt 18 miljoner till Institutet för mänskliga rättigheter. 2.4.5 Hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser För att fler hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser ska kunna genomföras föreslår vi att ytterligare 5 miljoner anslås till detta under 2025. 2.4.6 En levande kultur i hela Sverige Sverige har en stolt tradition av levande regional kulturverksamhet. Lokala museer, teatrar, folkhögskolor och bygdegårdar utgör en integral del av svensk kultur – och så ska det fortsätta vara. När SD-regeringen åsidosätter regional kultur skulle Social ­ demokraterna istället skjuta till mer resurser. Vi skulle tillföra 200 miljoner kronor i breda anslag till regional kulturverksamhet. Dessutom föreslår vi 50 miljoner kronor i satsningar på allmänna samlingslokaler runt om i Sverige. Samlingslokalerna, ofta föreningsdrivna, har en avgörande roll för vårt civilsamhälles förutsättningar att verka, inte minst på landsbygden där de är mötesplatser för föreningslivet och en förutsättning för att konst och kultur ska finnas tillgänglig i hela landet. Vi föreslår också ytterligare medel för att värna de svenska kulturarven. De ska inte bara bevaras utan också kommuniceras och vara en del av samhällets utveckling, exempelvis som besöksmål. 2.4.7 Ett Sverige rustat mot extremväder Värmeböljor, skyfall och andra oväntade händelser har påmint oss om klimatets allt mer påtagliga påverkan på vår vardag. Vi har sett hur vädret kan ställa till det – över ­ svämningar som skapar kaos, bränder som hotar och snabba temperaturväxlingar som rubbar vår vardag. Ras, skred, erosion och översvämningar förväntas bli vanligare till följd av mer extremväder och i synnerhet fler kraftiga skyfall. Sverige har hittills haft svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade klimatet för med sig. Det hjälper inte att regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar utsläppen och dessutom drar ned på resurser för klimatanpassning. Det är en farlig politik för Sverige som kommer att bli dyr för de svenska hushållen framöver. För att bidra till ett tryggt och välfungerande samhälle föreslår vi att 100 miljoner till klimatanpassningsåtgärder prioriteras samt att 10 miljoner anslås till åtgärder för livsmedels- och dricksvatten ­ beredskap. 2.4.8 Satsningar för svensk natur Svensk skog är en ryggrad för vår ekonomi. I Sverige tar vi hand om vår skog – vi brukar den på ett hållbart sätt och vi vårdar den skog som av olika skäl är skyddad. Om man som markägare skyddar sin skog ska man få ersättning för det. Regeringen däremot drar ned på pengarna till skogsägare som vill bevara skyddsvärd skog samt på insatser för friluftsliv i naturreservat och nationalparker. Det är under all kritik. Vi social ­ demokrater vill därför tillföra en halv miljard till skydd av, och åtgärder för, värdefull natur. Vi föreslår även att Naturvårdsverket, som har stora utmaningar med att fullgöra sitt uppdrag sedan myndighetens resurser kapats av regeringen, förstärks med 50 miljoner 2025. För att stärka arbetet med miljöövervakning, ett viktigt område som regeringen väljer att prioritera bort, föreslår vi att 10 miljoner anslås. För att stärka arbetet med en förbättrad havs- och vattenmiljö, bland annat genom att införa kameraövervakning på fiskefartyg, föreslår vi att 40 miljoner anslås. 2.4.9 Fri entré till statens museer Reformen med fri entré till de statliga museerna möjliggjorde för många fler att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Alla svenskar betalar genom sin skatt för att de statliga museerna ska kunna fullgöra sitt uppdrag och därför är det viktigt att alla har möjlighet att ta del av museernas verksamhet. Statens museer får inte bli en plats bara för de redan invigda och fri entré är grunden för ett breddat besöksdeltagande. Därför vill vi satsa 100 miljoner kronor för 2025 på att återinföra fri entré till statliga museer. Det är en liten summa i förhållande till de totala kostnaderna för statens museer och det sänker trösklarna så att alla oavsett inkomst kan få ta del av vårt gemensamma kulturarv. 2.4.10 Statsbidrag till studieförbunden SD-regeringens ideologiskt motiverade slakt av anslagen till studieförbunden är ett allvarligt hot mot bildningen och gemenskapen i Sverige. Studieförbunden spelar en mycket viktig roll för det livslånga lärandet, för föreningsdemokratin och för civil ­ samhället. Socialdemokraterna föreslår därför att statsbidraget till studieförbunden förstärks med 350 miljoner 2025. 2.4.11 Beivra brott mot sanktioner mot Ryssland EU:s sanktionspaket mot Ryssland är en viktig del i att markera mot landets oacceptabla anfallskrig i Ukraina och isolera den ryska ekonomin. Sanktionspaketen beslutas på EU-nivå men vi socialdemokrater avsätter ytterligare pengar i den nationella budgeten för att försäkra att sanktionerna efterlevs. 3 Skatteförslag och finansiering Sverige står inför stora utmaningar. Det ställer stora krav på det offentliga – på förmågan att prioritera och på förmågan att presentera en trovärdig finansiering. Varje åtgärd i Socialdemokraternas budgetmotion är finansierad. En ansvarsfull ekonomisk politik är den bästa skyddsvallen för välfärden och hushållens ekonomi – särskilt i utmanande ekonomiska tider. SD-regeringen däremot har valt sin skattepolitiska linje – att sänka skatten för de som redan har mest, samtidigt som vanligt folk blir fattigare och välfärden går på knäna. Redan i sin första statsbudget sänkte regeringen skatterna för höginkomsttagare med 13 miljarder kronor. I budgeten 2024 infördes ett ”lyxrot” där de med höga inkomster får skatteavdrag för att byta marmorskiva i köket. I årets budget väljer regeringen att genomföra en exklusiv skattesänkning för de som tjänar över 65 000 kronor. Samtidigt befinner sig skolan och sjukvården i en allt djupare kostnadskris, orsakad av SD-regeringens prioriteringar. Det står klart att välfärden och tryggheten behöver mer resurser – inte mindre. Insatserna för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng behöver stärkas. Vi behöver fler lärare, poliser och sjuksköterskor – inte färre. Det kräver en stabil finansiering. Sverige kommer inte att stärkas av att de som redan har mest får ännu mer på bekostnad av vanligt folk. Därför avvisar vi regeringens förslag om att slopa avtrapp ­ ningen i jobbskatteavdraget. Samtidigt innebär kostnadskrisen fortsatt enorma påfrest ­ ningar för svenska hushåll. Regeringen har valt att lämna vanligt folk i sticket när de bränner miljarder på skattesänkningar för de allra rikaste. Därför ger vi vanligt folk en rättvis skattesänkning under nästa år, samtidigt som vi föreslår att barnbidraget höjs med 200 kronor och bostadstillägget för barnfamiljer permanentas. Den rättvisa skattesänkningen riktas mot låg- och medelinkomsttagare och omfattar fler än regeringens och Sverigedemokraternas jobbskatteavdrag. Vår rättvisa skattesänkning träffar bredare; de som uppbär a ‑ kassa, är sjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning omfattas också. När SD-regeringen nu utökar funkisskatten vill vi socialdemokrater avskaffa den. Kraftigt ökade försvarsutgifter kommer att belasta statens finanser en tid framöver. Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda och införa en ny beredskapsskatt. Vidare är behovet av en omfattande översyn av skattesystemet stort. Särskilt angeläget är en översyn av beskattningen av kapital, däribland de så kallade 3:12-reglerna. Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet. Sverige ska byggas starkare och bättre. För att inte undergräva det Sverige som generationer före oss har skapat behöver vi en stabil och långsiktig finansiering av våra gemensamma åtaganden. 3.1 Skatteförslag i budgetmotionen för 2025 3.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk För att underlätta för vanligt folk med vanliga inkomster föreslår Socialdemokraterna en rättvis skattesänkning 2025. Skattereduktionen ska omfatta fler förvärvsinkomster än regeringens och Sverigedemokraternas förslag så att fler svenskar som drabbas av kostnadskrisen ska få lindring. Det är också orättfärdigt att SD-regeringens förslag utökar de orättvisa skatteklyftorna mellan de som har arbetsinkomster och de som av olika skäl inte kan arbeta. Det är en politik som splittrar Sverige. Skattereduktionen uppgår till 1 680 kronor per år för inkomster under gränsen för statlig inkomstskatt. Även förvärvsinkomster som a ‑ kassa, sjukförsäkring och sjuk- och aktivitetsersättning omfattas av Socialdemokraternas förslag. 3.1.2 Avskaffa funkisskatten Samhällsgemenskapen och rättvisan i Sverige behöver öka. SD-regeringens ekonomiska politik ökar splittringen och klyftorna mellan människor i vårt land. När Sverige ­ demokraterna och regeringspartierna justerade den S-ledda regeringens budget för 2022 återinförde de funkisskatten – det vill säga en skatteklyfta mellan dem som arbetar och dem som inte kan arbeta, bland annat på grund av kroniska sjukdomar. Denna orättvisa har bibehållits och förstärkts i SD-regeringens budgetar för både 2024 och 2025. Det är orättfärdigt. Vi vill att skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster tas bort i samtliga inkomstintervall. 3.1.3 Bankskatt på övervinster Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler har ökat kraftigt. Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare. Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till hushåll och till välfärden. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränte ­ intäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt. 3.1.4 Skattefri grundnivå på ISK Regeringen föreslår en ny beskattningsnivå på ISK. Vi är positiva till ett enkelt och förmånligt sparande för vanligt folk och tillstyrker därför regeringens förslag om en skattefri grundnivå för investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkringar och så kallade PEPP-produkter. Givet att kapitalet på ISK är mycket ojämnt fördelat och att mer än varannan svensk helt saknar sparande på ISK så anser vi att förslaget delvis ska finansieras inom systemet. Därför föreslår vi att en tredje beskattningsnivå införs för dem med störst kapitalinnehav i dessa sparformer. 3.1.5 Skatteförslag för billig el För oss socialdemokrater är det viktigt att hålla tillbaka prisökningarna på elnäts ­ avgifterna och därför föreslår vi sänkt skatt på el till storskaliga värmepumpar i fjärr ­ värme till EU:s miniminivå. Vi avvisar även regeringens försämring av avdraget för installation av solceller. 3.2 Avvisade skatteförslag i budgetpropositionen för 2025* Åtgärd 2025 (md kr) Jobbskatteavdrag –11,09 Slopad avtrappning i jobbskatteavdraget –4,71 Sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller 0,1 Sänkt skatt på bensin och diesel –3,17 *Vi föreslår även en förlängd infasning av avtrappningen av ränteavdraget för lån utan säkerhet. Vi föreslår att avtrappningen sker över en fyraårsperiod. 3.2.1 Avvisad skattesänkning för de allra rikaste Regeringen föreslår att den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Det här är en exklusiv skattesänkning för dem som tjänar över 65 000 kronor. Detta samtidigt som regeringen drar ner på finansieringen till välfärden mitt i en akut sjukvårdskris och väljer att försämra ekonomin för de barnfamiljer som har det allra tuffast. Det en orimlig prioritering. Därför föreslår vi att jobbskatteavdraget helt upphör vid inkomster över 1,2 miljoner kronor om året och avvisar regeringens orättvisa förslag om slopad avtrappning av jobbskatteavdraget, bland annat till förmån för en rättvis skattesänkning för vanligt folk, ett höjt barnbidrag med 200 kronor per månad och en permanent förstärkning av bostadstillägget för barnfamiljer. 3.2.2 Avvisad neddragning i fråga om installation av solceller Regeringen föreslår sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller. Sverige behöver mer billig el – inte mindre. Därför avvisar vi regeringens försämring, som minskar förutsägbarheten och långsiktigheten för såväl hushåll som företag. 3.2.3 Nej till regeringens bränslebluff De senaste årens kostnadskris har gjort det dyrt för både bilägare och de som reser med kollektivtrafik. För att stötta de hushåll som är beroende av bilen föreslår vi en tankrabatt. 3.3 Övrig finansiering Utöver de föreslagna inkomstförstärkningarna föreslår Socialdemokraterna att anslaget för Regeringskansliet ska minskas med 420 miljoner kronor för 2025. Vi föreslår även att överkompensationen till fristående grundskolor ska gå tillbaka till eleverna. Det är dags att stoppa vinstjakten i skolan och välja människa före marknad. Utöver detta föreslår vi ett antal omfördelningar inom och mellan utgiftsområden och anslag. Bilaga 1 Reformtabell Reformer totalt 47 077 300 000 Intäkter 52 355 000 000 Utökat sparande 5 277 700 000 Ekonomin ska växa och komma alla till del Höjt barn- och studiebidrag 5 237 000 000 Höjt bostadstillägg för pensionärer 1 050 000 000 Stärkt stöd till utsatta barnfamiljer 906 000 000 Rättvis skattesänkning för vanligt folk 9 300 000 000 Avskaffa funkisskatten 290 000 000 Motverka överskuldsättning 100 000 000 Tankrabatt 2 500 000 000 Gratis kollektivtrafik för unga på sommaren 500 000 000 CSN-lån för körkort för personbil, lastbil och buss 75 000 000 Befolkningsmässigt mindre kommuner 300 000 000 Ökad service i glesbygd 120 000 000 Företagande i glesbygd 70 000 000 Avvisad neddragning på Statens servicecenter 50 000 000 Satsningar på allmänna samlingslokaler 50 000 000 Ökade anslag till forskning 500 000 000 Ökade anslag till Vinnova 50 000 000 Avvisad neddragning på universitet och högskolor 100 000 000 Omprioritering av arbetsmarknadspolitiska åtgärder 2 000 000 000 Miljardsatsning på arbetsmarknad 1 017 000 000 Ökade anslag till vuxenutbildningen 650 000 000 Satsningar på yrkeshögskolan 100 000 000 Rusta upp svenska vägar och järnväg 500 000 000 Satsning på upphandlad trafik 300 000 000 Hållbar godstrafik 300 000 000 Ökade anslag till Industriklivet 500 000 000 Ökade anslag till Klimatklivet 250 000 000 Åtgärder för energieffektivisering 560 000 000 Snabbhetsbonus för ny vindkraft 100 000 000 Sänkt skatt på fjärrvärme 316 000 000 Avvisad försämring för installation av solceller 100 000 000 Administration av statliga byggkrediter 50 000 000 Administration av statlig byggstimulans 50 000 000 Totalt 27 991 000 000 Stoppa gängen och bryt segregationen Punktmarkera unga på glid 1 500 000 000 Skolsatsning motsvarande en ny lärare eller pedagog i varje klassrum i årskurs 1 3 000 000 000 Akuta åtgärder vid gängkriminalitet 100 000 000 Språkkrav i förskolan 80 000 000 Stöd till utsatta förskolor 200 000 000 Åtgärder mot utanförskap 92 000 000 Satsningar för elever med NPF 230 000 000 Ökad möjlighet till idrott för barn och unga 645 000 000 Ökade anslag till Kulturskolan 192 000 000 Utbildning av fritidsledare 75 000 000 Stärkt kultursamverkansmodell 200 000 000 Stöd till friluftsorganisationer 75 000 000 Ökade bidrag till kulturmiljövård 5 000 000 Alla barn ska ha råd med fritidsutrustning 4 000 000 Insatser mot våldsbejakande extremism 40 000 000 Stryp gängens pengar 130 000 000 Utred en svensk RICO-lagstiftning 5 000 000 Migrationsverket 100 000 000 Totalt 6 673 000 000 Samhället ska fungera och finnas där för dig Bottenplatta för välfärden 6 000 000 000 Personalsatsning i sjukvården för att korta köerna 3 000 000 000 Nej till dyrare tandvård för unga 576 000 000 Förbättrade regelverk för sjuk- och aktivitetsersättning 234 300 000 En höjd vaccinberedskap 135 000 000 Mer resurser till barnomsorg på obekväm arbetstid 50 000 000 Totalt 9 995 300 000 Ytterligare åtgärder för ett starkare Sverige Ökade anslag till biståndet 1 000 000 000 Ökade anslag till studieförbunden 350 000 000 Fri entré på statliga museer 100 000 000 Höjt mediestöd 50 000 000 Satsningar på säkerhetshöjande åtgärder inom civilsamhället 26 000 000 Stärk Institutet för mänskliga rättigheter 18 000 000 Åtgärder för nationella minoriteter 10 000 000 Medel till hågkomstresor 5 000 000 Ökade anslag till språkcenter för minoritetsstöd 31 000 000 Stärkt djurskydd 15 000 000 Åtgärder för livsmedels- och vattenberedskap 10 000 000 Ökade anslag till jordbruk i norra Sverige 60 000 000 Satsningar på klimatanpassning 100 000 000 Ökade anslag till vandringsleder 250 000 000 Kompensation till skogsägare 250 000 000 Ökade anslag till Naturvårdsverket 50 000 000 Stärkt miljöövervakning 30 000 000 Bättre havs- och vattenmiljö 40 000 000 Beivra brott mot sanktioner mot Ryssland 4 000 000 Ökat turismfrämjande 5 000 000 Ökad exportfrämjande verksamhet 7 000 000 Ökad investeringsfrämjande verksamhet 7 000 000 Totalt 2 418 000 000 Finansiering Avvisad skattesänkning till förmån för en rättvis skattesänkning för vanligt folk 11 090 000 000 Tillfällig skatt på bankernas övervinster 16 000 000 000 Avvisad bränslebluff 3 170 000 000 Avvisad skattesänkning för de allra rikaste 4 710 000 000 Avskaffat jobbskatteavdrag vid årsinkomster över 1,2 miljoner 5 000 000 000 Skattefri grundnivå och en tredje beskattningsnivå för ISK 3 500 000 000 Stoppa överkompensationen i grundskolan 2 700 000 000 Omprioriteringar inom UO 1, 9, 14, 18, 20 & 24 6 185 000 000 Totalt 52 355 000 000 Bilaga 2 Förslag till utgiftsramar för 2025 Tusental kronor Utgiftsområde Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1 Rikets styrelse 20 130 981 −280 000 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 21 734 078 50 000 3 Skatt, tull och exekution 14 812 398 ±0 4 Rättsväsendet 86 791 679 145 000 5 Internationell samverkan 2 278 371 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 169 680 344 ±0 7 Internationellt bistånd 44 499 844 1 000 000 8 Migration 11 937 532 ±0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 120 254 872 363 000 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 123 058 927 234 300 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 62 890 360 1 050 000 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104 531 449 5 369 000 13 Integration och jämställdhet 6 265 767 92 000 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 93 539 399 1 017 000 15 Studiestöd 33 793 466 774 000 16 Utbildning och universitetsforskning 103 845 141 4 710 000 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 16 861 894 1 696 000 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 3 240 094 510 000 19 Regional utveckling 4 294 201 2 620 000 20 Klimat, miljö och natur 16 438 897 1 300 000 21 Energi 6 631 297 100 000 22 Kommunikationer 94 447 432 1 675 000 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21 697 804 155 000 24 Näringsliv 8 315 298 180 000 25 Allmänna bidrag till kommuner 173 107 254 8 126 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 28 755 200 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 47 761 911 ±0 Summa utgiftsområden 1 441 595 890 30 886 300 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR −10 567 382 ±0 Summa utgifter 1 431 028 508 30 886 300 Riksgäldskontorets nettoutlåning −2 984 969 ±0 Kassamässig korrigering 370 837 ±0 Summa 1 428 414 376 30 886 300 Bilaga 3 Förslag till utgiftsramar för 2026 och 2027 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2026 2027 1 Rikets styrelse −280 −280 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 50 50 3 Skatt, tull och exekution ±0 ±0 4 Rättsväsendet 40 40 5 Internationell samverkan ±0 ±0 6 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 ±0 7 Internationellt bistånd 2 000 4 000 8 Migration ±0 ±0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 363 363 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 234 234 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 1 050 1 050 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 5 369 5 369 13 Integration och jämställdhet 92 92 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 1 017 1 017 15 Studiestöd 774 774 16 Utbildning och universitetsforskning 4 710 4 710 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1 696 1 696 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 810 1 410 19 Regional utveckling 2 620 2 620 20 Klimat, miljö och natur 1 300 1 300 21 Energi 100 100 22 Kommunikationer 1 675 1 675 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 155 155 24 Näringsliv 180 180 25 Allmänna bidrag till kommuner 8 126 8 126 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden 32 081 34 681 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter 32 081 34 681 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa 32 081 34 681 Bilaga 4 Beräkningar av statens inkomster 2025 Tusental kronor Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1100 Direkta skatter på arbete 786 951 393 11 210 000 1111 Statlig inkomstskatt 64 165 361 9 710 000 1115 Kommunal inkomstskatt 969 640 894 ±0 1120 Allmän pensionsavgift 166 628 512 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −413 483 374 1 500 000 1200 Indirekta skatter på arbete 790 968 382 ±0 1210 Arbetsgivaravgifter 771 132 212 ±0 1240 Egenavgifter 11 730 609 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −53 234 021 ±0 1270 Särskild löneskatt 67 582 104 ±0 1280 Nedsättningar −6 800 714 ±0 1290 Tjänstegruppliv 558 192 ±0 1300 Skatt på kapital 418 599 452 19 500 000 1310 Skatt på kapital, hushåll 92 143 300 3 500 000 1320 Skatt på företagsvinster 225 163 204 ±0 1330 Kupongskatt 9 283 504 ±0 1340 Avkastningsskatt 29 994 197 ±0 1350 Fastighetsskatt 43 127 567 ±0 1360 Stämpelskatt 12 906 739 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 5 980 941 16 000 000 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 728 287 523 2 754 000 1410 Mervärdesskatt 589 617 623 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak 31 797 224 ±0 1430 Energiskatt 44 545 424 −416 000 1440 Koldioxidskatt 24 533 370 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 7 469 767 3 170 000 1470 Skatt på vägtrafik 22 472 719 ±0 1480 Övriga skatter 7 851 396 ±0 1500 Skatt på import 7 933 347 ±0 1600 Restförda och övriga skatter 10 709 603 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU −7 933 347 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 735 516 353 33 464 000 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 336 433 318 ±0 Statens skatteintäkter 1 399 083 035 33 464 000 1900 Periodiseringar 3 062 709 ±0 1000 Statens skatteinkomster 1 402 145 744 33 464 000 Övriga inkomster −28 283 293 2 700 000 2000 Inkomster av statens verksamhet 47 836 598 2 700 000 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 4000 Återbetalning av lån 562 931 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster 23 921 000 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU 48 770 245 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −154 374 067 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 1 373 862 451 36 164 000 Bilaga 5 Beräkningar av statens inkomster 2026 och 2027 Miljoner kronor Inkomsttitel Avvikelse från regeringen 2026 2027 1100 Direkta skatter på arbete 11 210 11 210 1111 Statlig inkomstskatt 9 710 9 710 1115 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 1120 Allmän pensionsavgift ±0 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner 1 500 1 500 1200 Indirekta skatter på arbete ±0 ±0 1210 Arbetsgivaravgifter ±0 ±0 1240 Egenavgifter ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 1280 Nedsättningar ±0 ±0 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 1300 Skatt på kapital 19 500 19 500 1310 Skatt på kapital, hushåll 3 500 3 500 1320 Skatt på företagsvinster ±0 ±0 1330 Kupongskatt ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 16 000 16 000 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2 784 2 784 1410 Mervärdesskatt ±0 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 ±0 1430 Energiskatt −416 −416 1440 Koldioxidskatt ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 3 200 3 200 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 1480 Övriga skatter ±0 ±0 1500 Skatt på import ±0 ±0 1600 Restförda och övriga skatter ±0 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 33 494 33 494 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer ±0 ±0 Statens skatteintäkter 33 494 33 494 1900 Periodiseringar ±0 ±0 1000 Statens skatteinkomster 33 494 33 494 Övriga inkomster 2 700 2 700 2000 Inkomster av statens verksamhet 2 700 2 700 3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 36 194 36 194 Bilaga 6 Offentliga finanser Utgiftstak för staten Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Takbegränsade utgifter 30 886 32 081 34 681 Budgeteringsmarginal −30 886 −32 081 −34 681 Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0 Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Kommunernas inkomster 14 935 14 935 14 935 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 ±0 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 8 126 8 126 8 126 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 6 809 6 809 6 809 Utgifter 14 935 14 935 14 935 Finansiellt sparande i kommunsektorn ±0 ±0 ±0 Den offentliga sektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Offentlig sektors inkomster 36 164 36 194 36 194 Offentlig sektors utgifter 30 886 32 081 34 681 Finansiellt sparande i offentlig sektor 5 278 4 113 1 513 Staten 5 278 4 113 1 513 Ålderspensionssystemet ±0 ±0 ±0 Kommunsektorn ±0 ±0 ±0 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −1,25 % −0,58 % 0,44 % Statens budgetsaldo och statsskulden Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Inkomster i statens budget 36 164 36 194 36 194 därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget 30 886 32 081 34 681 därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 Statens budgetsaldo 5 278 4 113 1 513 Inkomster i statens budget Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2025 2026 2027 Direkta skatter på arbete 11 210 11 210 11 210 Indirekta skatter på arbete ±0 ±0 ±0 Skatt på kapital 19 500 19 500 19 500 Skatt på konsumtion och insatsvaror 2 754 2 784 2 784 Offentliga sektorns skatteintäkter 33 464 33 494 33 494 avgår skatter till andra sektorer ±0 ±0 ±0 Statens skatteintäkter 33 464 33 494 33 494 Periodiseringar ±0 ±0 ±0 Statens skatteinkomster 33 464 33 494 33 494 Övriga inkomster 2 700 2 700 2 700 Inkomster i statens budget 36 164 36 194 36 194 Bilaga 7 Utgiftsramar per utgiftsområde Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 190 463 ±0 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 114 343 ±0 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 1 100 317 ±0 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 340 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 133 625 ±0 2:5 Riksrevisionen 390 897 ±0 3:1 Sametinget 70 721 ±0 4:1 Regeringskansliet m.m. 10 431 470 −420 000 5:1 Länsstyrelserna m.m. 4 180 845 ±0 6:1 Allmänna val och demokrati 198 640 31 000 6:2 Justitiekanslern 95 967 ±0 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 219 119 ±0 6:4 Valmyndigheten 170 715 ±0 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 53 851 18 000 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 157 771 41 000 8:1 Mediestöd 991 119 50 000 8:2 Mediemyndigheten 88 182 ±0 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU ‑ information 33 736 ±0 Summa 20 130 981 −280 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 113 142 ±0 1:2 Kammarkollegiet 165 671 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 25 550 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 295 000 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 12 133 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 74 837 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 224 363 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 687 238 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 440 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 846 586 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 392 878 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 752 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 170 458 ±0 1:15 Statens servicecenter 937 147 50 000 1:16 Finansmarknadsforskning 30 753 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 103 508 ±0 1:18 Utbetalningsmyndigheten 197 619 ±0 Summa 21 734 078 50 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skatteverket 9 184 087 ±0 1:2 Tullverket 3 174 486 ±0 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 453 825 ±0 Summa 14 812 398 ±0 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Polismyndigheten 45 211 735 ±0 1:2 Säkerhetspolisen 2 757 388 ±0 1:3 Åklagarmyndigheten 2 788 478 ±0 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 139 882 ±0 1:5 Sveriges Domstolar 8 178 880 ±0 1:6 Kriminalvården 20 432 298 ±0 1:7 Brottsförebyggande rådet 308 695 40 000 1:8 Rättsmedicinalverket 664 682 ±0 1:9 Brottsoffermyndigheten 62 700 ±0 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 221 953 ±0 1:11 Rättsliga biträden m.m. 4 305 857 ±0 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 90 987 ±0 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 19 174 ±0 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 138 157 ±0 1:15 Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 42 660 ±0 1:16 Domarnämnden 12 153 ±0 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 416 000 ±0 99:1 Akuta åtgärder vid gängkriminalitet ±0 100 000 99:2 Utreda RICO ±0 5 000 Summa 86 791 679 145 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 449 774 ±0 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 185 456 ±0 1:3 Inspektionen för strategiska produkter 163 083 ±0 1:4 Svenska institutet 136 287 ±0 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser 343 771 ±0 Summa 2 278 371 ±0 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 66 245 663 ±0 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 2 799 759 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 59 558 871 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 1 251 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 15 522 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 450 310 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 351 266 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 2 859 348 ±0 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 572 134 ±0 1:10 Nämnder m.m. 8 786 ±0 1:11 Försvarets materielverk 3 963 946 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 11 786 ±0 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 85 518 ±0 1:14 Stöd till Ukraina 22 740 000 ±0 2:1 Kustbevakningen 1 890 822 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 ±0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 2 391 608 ±0 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 444 671 ±0 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 2 030 260 ±0 2:7 Statens haverikommission 65 802 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 156 248 ±0 2:9 Rakel Generation 2 668 481 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 583 208 ±0 Summa 169 680 344 ±0 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 42 420 943 1 000 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 772 698 ±0 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 18 142 ±0 1:4 Folke Bernadotteakademin 213 219 ±0 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 24 842 ±0 Summa 44 499 844 1 000 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 5 298 736 100 000 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 133 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 280 013 −100 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 915 179 ±0 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 170 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 264 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 325 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 550 000 ±0 Summa 11 937 532 ±0 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Socialstyrelsen 880 788 ±0 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 97 461 ±0 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 199 704 ±0 1:4 Tandvårdsförmåner 8 479 684 ±0 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 41 087 000 ±0 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 11 201 986 3 000 000 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 779 592 ±0 1:8 Bidrag till psykiatri 3 620 393 ±0 1:9 Läkemedelsverket 203 110 ±0 1:10 E-hälsomyndigheten 264 925 ±0 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 7 480 000 −2 000 000 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 904 853 ±0 1:13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 44 404 ±0 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 1 732 500 ±0 2:1 Folkhälsomyndigheten 561 718 ±0 2:2 Insatser för vaccinberedskap 120 500 135 000 2:3 Bidrag till WHO 46 665 ±0 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 127 502 ±0 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 92 796 ±0 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 792 000 −792 000 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 100 000 ±0 3:1 Myndigheten för delaktighet 71 441 ±0 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 208 742 ±0 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 41 891 ±0 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 819 714 ±0 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 263 237 ±0 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 26 922 874 ±0 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 6 623 990 ±0 4:6 Statens institutionsstyrelse 2 391 439 ±0 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 3 043 801 ±0 5:1 Barnombudsmannen 28 460 ±0 5:2 Barnets rättigheter 82 261 ±0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 57 938 ±0 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 881 503 20 000 Summa 120 254 872 363 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 53 898 438 ±0 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 51 651 800 234 300 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 471 000 ±0 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 322 000 ±0 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 36 988 ±0 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 436 700 ±0 1:7 Ersättning för höga sjuklönekostnader 1 413 652 ±0 2:1 Försäkringskassan 10 750 646 ±0 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 77 703 ±0 Summa 123 058 927 234 300 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Garantipension till ålderspension 32 273 200 ±0 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 7 753 500 ±0 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 14 409 300 1 050 000 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 530 000 ±0 1:5 Inkomstpensionstillägg 6 093 000 ±0 2:1 Pensionsmyndigheten 831 360 ±0 Summa 62 890 360 1 050 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 32 048 147 4 463 000 1:2 Föräldraförsäkring 50 765 281 ±0 1:3 Underhållsstöd 2 753 953 ±0 1:4 Adoptionsbidrag 14 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 123 300 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 6 637 908 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 747 900 ±0 1:8 Bostadsbidrag 3 440 176 906 000 Summa 104 531 449 5 369 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Integrationsåtgärder 98 925 ±0 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 964 625 ±0 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 142 746 ±0 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 105 919 ±0 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 571 039 ±0 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 166 350 ±0 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 ±0 4:1 Åtgärder mot utanförskap 168 000 92 000 Summa 6 265 767 92 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 514 359 300 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 44 161 580 ±0 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 995 286 2 451 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 822 749 ±0 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 4 064 871 −2 000 000 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 129 937 ±0 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 584 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 50 001 ±0 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 85 031 ±0 1:10 Bidrag till administration av grundbeloppet 65 122 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 250 000 ±0 1:13 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1 480 936 111 000 1:14 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 3 091 000 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 920 884 100 000 2:2 Arbetsdomstolen 37 924 ±0 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 43 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 68 110 25 000 2:5 Myndigheten för arbetsmiljökunskap 53 584 ±0 2:6 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 30 000 Summa 93 539 399 1 017 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Studiehjälp 4 544 297 ±0 1:2 Studiemedel 20 438 576 774 000 1:3 Omställningsstudiestöd 4 877 000 ±0 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 2 319 551 ±0 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 63 150 ±0 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 ±0 1:7 Studiestartsstöd 300 000 ±0 1:8 Centrala studiestödsnämnden 1 204 748 ±0 1:9 Överklagandenämnden för studiestöd 19 144 ±0 Summa 33 793 466 774 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens skolverk 1 342 316 ±0 1:2 Statens skolinspektion 629 618 ±0 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 894 119 ±0 1:4 Sameskolstyrelsen 64 440 ±0 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 6 094 885 200 000 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 269 837 ±0 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 4 560 000 330 000 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 204 720 ±0 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 118 582 ±0 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 097 526 ±0 1:11 Skolforskningsinstitutet 47 007 ±0 1:12 Praktiknära skolforskning 36 043 ±0 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 000 ±0 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 163 418 30 000 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 8 243 000 3 000 000 1:16 Bidrag till vissa studier 17 525 ±0 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 4 156 422 650 000 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 171 383 ±0 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 4 010 383 100 000 2:1 Universitetskanslersämbetet 173 554 ±0 2:2 Universitets- och högskolerådet 227 348 ±0 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 182 340 6 500 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 535 797 ±0 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 533 879 4 900 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 642 263 ±0 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 510 004 6 600 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 882 329 ±0 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 069 522 11 200 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 920 621 ±0 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 680 969 9 600 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 329 980 ±0 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 860 065 4 900 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 149 738 ±0 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 849 860 ±0 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 888 686 ±0 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 415 763 16 000 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 011 242 ±0 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 815 936 ±0 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 467 765 ±0 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 818 759 1 800 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 307 884 ±0 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 274 706 8 600 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 420 989 ±0 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 956 771 600 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 347 661 ±0 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 671 582 7 400 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 309 992 ±0 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 139 603 3 500 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 323 684 ±0 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 738 969 2 000 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 304 899 ±0 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 310 692 ±0 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 118 379 ±0 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 232 369 ±0 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 60 094 ±0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 131 673 ±0 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 37 689 ±0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 605 687 1 400 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 114 574 ±0 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 513 824 4 300 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 118 193 ±0 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 560 129 2 400 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 125 498 ±0 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 493 750 1 500 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 111 415 ±0 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 481 860 2 500 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 107 351 ±0 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 381 919 600 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 71 916 ±0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 454 954 1 700 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 101 197 ±0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 195 309 ±0 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå 24 000 ±0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 75 800 ±0 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 14 079 ±0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 154 795 ±0 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå 24 146 ±0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 505 232 900 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 135 511 ±0 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 47 430 ±0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 46 185 ±0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 4 210 776 1 100 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 1 332 722 200 000 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 703 061 ±0 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 2 983 963 ±0 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 70 980 ±0 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 8 439 046 100 000 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 ±0 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 209 513 ±0 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 345 356 ±0 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 54 314 ±0 3:6 Institutet för rymdfysik 64 659 ±0 3:7 Kungl. biblioteket 464 751 ±0 3:8 Polarforskningssekretariatet 70 712 ±0 3:9 Sunet 49 183 ±0 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning 5 700 ±0 3:11 Etikprövningsmyndigheten 57 418 ±0 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 11 750 ±0 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 80 695 ±0 3:14 Gentekniknämnden 5 045 ±0 4:1 Internationella program 81 589 ±0 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM 32 186 ±0 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 11 684 ±0 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 24 943 ±0 Summa 103 845 141 4 710 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens kulturråd 76 668 ±0 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 454 582 192 000 1:3 Skapande skola 226 464 ±0 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 45 153 ±0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 753 ±0 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 689 455 200 000 1:7 Myndigheten för kulturanalys 20 318 ±0 2:1 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 1 134 044 ±0 2:2 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 249 098 ±0 2:3 Statens musikverk 105 775 ±0 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 203 678 ±0 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 150 931 ±0 3:3 Institutet för språk och folkminnen 76 566 ±0 4:1 Statens konstråd 12 096 ±0 4:2 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 518 ±0 4:3 Nämnden för hemslöjdsfrågor 11 947 ±0 4:4 Bidrag till bild- och formområdet 45 608 ±0 5:1 Konstnärsnämnden 24 829 ±0 5:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 558 530 ±0 6:1 Riksarkivet 509 579 ±0 7:1 Riksantikvarieämbetet 325 784 ±0 7:2 Bidrag till kulturmiljövård 299 782 5 000 7:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 490 000 ±0 7:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 ±0 8:1 Centrala museer: Myndigheter 1 556 061 100 000 8:2 Centrala museer: Stiftelser 275 714 ±0 8:3 Bidrag till vissa museer 79 218 ±0 8:4 Forum för levande historia 64 036 ±0 8:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 ±0 9:1 Myndigheten för stöd till trossamfund 19 032 ±0 9:2 Stöd till trossamfund 82 700 ±0 10:1 Filmstöd 554 444 ±0 11:1 Sändningar av TV Finland 9 574 ±0 11:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 531 ±0 11:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 733 ±0 11:4 Stöd till taltidningar 43 406 ±0 12:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 66 805 ±0 12:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 290 680 ±0 12:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 2 000 ±0 13:1 Stöd till idrotten 2 126 811 645 000 13:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 50 000 13:3 Stöd till friluftsorganisationer 104 785 75 000 13:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 ±0 13:5 Insatser för den ideella sektorn 273 758 ±0 14:1 Statsbidrag till studieförbund 1 641 023 350 000 14:2 Statsbidrag till folkhögskolor 2 446 760 75 000 14:3 Bidrag till tolkutbildning 57 331 ±0 14:4 Särskilt utbildningsstöd 227 158 ±0 15:1 Spelinspektionen 97 932 ±0 99:1 Nationell samordning av utlåning av fritidsutrustning till barn och unga ±0 4 000 Summa 16 861 894 1 696 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Bostadspolitisk utveckling 253 000 −150 000 1:2 Omstrukturering av kommunala bostadsföretag 12 500 ±0 1:3 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 43 000 ±0 1:4 Boverket 302 277 100 000 1:5 Statens geotekniska institut 57 752 ±0 1:6 Lantmäteriet 871 006 ±0 1:7 Energieffektivisering av flerbostadshus 40 000 460 000 1:8 Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande 1 370 000 ±0 2:1 Konsumentverket 183 226 ±0 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 66 392 ±0 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 36 258 ±0 2:4 Åtgärder på konsumentområdet 1 559 15 000 2:5 Bidrag till miljömärkning av produkter 3 124 ±0 99:1 Kommunal konsumentvägledning ±0 85 000 Summa 3 240 094 510 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 19 Regional utveckling Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 012 337 120 000 1:2 Transportbidrag 549 864 ±0 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 1 732 000 ±0 99:1 En tankrabatt för vanligt folk ±0 2 500 000 Summa 4 294 201 2 620 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 651 691 50 000 1:2 Miljöövervakning m.m. 388 714 30 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 352 035 250 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 064 318 −250 000 1:5 Miljöforskning 93 825 ±0 1:6 Kemikalieinspektionen 306 833 ±0 1:7 Avgifter till internationella organisationer 337 431 ±0 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn 100 000 ±0 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 308 632 ±0 1:10 Klimatanpassning 89 500 100 000 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 326 565 40 000 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 263 450 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 52 400 ±0 1:14 Skydd av värdefull natur 1 185 500 250 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 360 516 ±0 1:16 Klimatinvesteringar 3 495 000 250 000 1:17 Klimatpremier 2 313 000 ±0 1:18 Industriklivet 1 345 000 500 000 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftstöd för bio-CCS 15 000 ±0 1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden 10 000 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 137 079 ±0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 127 408 80 000 Summa 16 438 897 1 300 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 585 557 ±0 1:2 Insatser för energieffektivisering 415 000 100 000 1:3 Energiforskning 1 647 723 −100 000 1:4 Energimarknadsinspektionen 234 039 ±0 1:5 Energiplanering 790 000 ±0 1:6 Avgifter till internationella organisationer 33 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 79 650 ±0 1:8 Laddinfrastruktur 930 000 ±0 1:9 Biogasstöd 985 000 ±0 1:10 Energiberedskap 198 000 ±0 1:11 Elberedskap 733 000 ±0 99:1 Snabbhetsbonus vindkraft ±0 100 000 Summa 6 631 297 100 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 41 028 989 ±0 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 302 196 500 000 1:3 Trafikverket 1 539 222 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 194 308 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 ±0 1:6 Ersättning avseende flygplatser 296 013 ±0 1:7 Trafikavtal 1 006 000 300 000 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 89 741 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 950 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 723 381 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 660 987 500 000 1:13 Trafikanalys 75 745 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 745 253 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 550 000 300 000 1:16 Internationell tågtrafik 95 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 379 000 ±0 1:18 Lån till körkort 31 466 75 000 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 247 926 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 106 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 58 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 819 014 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 270 297 ±0 2:7 Digital förvaltning 129 894 ±0 Summa 94 447 432 1 675 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 584 367 ±0 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 ±0 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 227 537 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 156 088 ±0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 15 000 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 ±0 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 860 851 ±0 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 21 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 661 258 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 169 000 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 230 300 ±0 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 942 500 ±0 1:14 Livsmedelsverket 527 849 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 246 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 57 413 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 198 387 130 000 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 773 062 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 34 830 ±0 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 135 915 ±0 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 342 374 ±0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 818 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Slakterikontroll 165 137 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 356 000 10 000 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 96 857 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 260 000 ±0 Summa 21 697 804 155 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 286 870 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 410 855 150 000 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 881 268 ±0 1:4 Tillväxtverket 426 447 −10 000 1:5 Näringslivsutveckling 254 042 −13 000 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 75 303 ±0 1:7 Turismfrämjande 109 613 5 000 1:8 Sveriges geologiska undersökning 404 039 ±0 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 152 881 30 000 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 12 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 216 726 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 68 850 ±0 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 11 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 356 807 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 365 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 36 259 ±0 2:2 Kommerskollegium 115 250 4 000 2:3 Exportfrämjande verksamhet 484 367 7 000 2:4 Investeringsfrämjande 103 772 7 000 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 23 517 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 45 136 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 100 000 ±0 Summa 8 315 298 180 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 166 750 052 6 576 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 6 092 052 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 250 000 −250 000 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn 8 000 ±0 99:1 Punktmarkera unga på glid ±0 1 500 000 99:4 Bidrag till befolkningsmässigt mindre kommuner ±0 300 000 Summa 173 107 254 8 126 000 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Räntor på statsskulden 28 600 000 ±0 1:2 Oförutsedda utgifter 10 000 ±0 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 200 ±0 Summa 28 755 200 ±0 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 47 761 911 ±0 Summa 47 761 911 ±0 Magdalena Andersson (S) Mikael Damberg (S) Lena Hallengren (S) Johan Löfstrand (S) Teresa Carvalho (S) Peter Hultqvist (S) Jennie Nilsson (S) Ardalan Shekarabi (S) Matilda Ernkrans (S) Fredrik Olovsson (S) Ida Karkiainen (S) Niklas Karlsson (S) Lawen Redar (S) Anders Ygeman (S) Anna-Caren Sätherberg (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Gunilla Svantorp (S) Åsa Westlund (S) Morgan Johansson (S) Heléne Björklund (S) Mattias Jonsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:3551 av Magdalena Andersson m.fl. (S) Ny riktning för Sverige Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Sverige behöver en ny riktning 1 Förlorade år med SD-regeringen 1.1 Sverige har presterat sämre än Europa 1.2 100 000 fler arbetslösa 1.3 Hushållen är fortsatt pressade 1.4 Regeringens sjukvårdskris fortsätter 1.5 Starka statsfinanser för ett starkt Sverige 2 Politikens inriktning 2.1 En svensk tillväxtpakt 2.2 Stärkt militärt och civilt försvar 3 Reformer i budgeten 3.1 Sveriges välstånd ska öka – och det ska märkas i din plånbok 3.2 Sveriges yttre och inre säkerhet ska stärkas 3.3 Sveriges samhällsgemenskap ska öka 4 Skatteförslag och finansiering 4.1 Skatteförslag i BM-26 5 Bilagor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2026–2028 enligt förslaget i bilaga 6 i motionen. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i bilaga 4 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 enligt förslaget i bilaga 5 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2026 enligt förslaget i bilaga 2 i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2027 och 2028 enligt förslaget i bilaga 3 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Sverige behöver en ny riktning Världen har förändrats. Säkerhetsläget är allvarligt och den globala ekonomin är i gung ­ ning. Samtidigt går Sverige i fel riktning. I tre år har SD-regeringen försökt styra Sverige. Resultatet är 100 000 fler arbetslösa, familjer som kämpar varje månad med att få eko ­ nomin att gå ihop och en tillväxt i EU:s bottenliga. Gängvåldet fortsätter, sprängningarna ökar och kriminaliteten kryper ner i åldrarna. Väntetiderna i vården är oacceptabelt långa och klassrummen i skolan är överfulla. Samtidigt försvinner skattepengar till riskkapitalbolag istället för att gå till elever och patienter. I SD-regeringens avskedsbudget blev det återigen tydligt att Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson inte förmår ta tag i de stora samhällsproblemen. Det är en budget som lappar och lagar med tillfälliga åtgärder istället för att presentera seriösa lösningar på Sveriges problem. Den ger inga svar på frågan om vad Sverige ska leva av i framtiden. SD-regeringens budget innehåller inga strukturella reformer för att få igång tillväxten och minska arbetslösheten. Den blundar för behoven i välfärden och saknar tillräckliga åtgärder för att bryta nyrekryteringen till de kriminella gängen. Hårt arbetande svenskar lämnas efter – mediciner blir dyrare, bostadsbidraget för barnfamiljer försämras, barn ­ bidraget urholkas och välfärden pressas till bristningsgränsen. I en osäker omvärld behöver Sverige stå starkt. Men resultatet av SD-regeringens tre år är ett försvagat och splittrat land. Vi vill vända Sveriges negativa utveckling. I Social ­ demokraternas förslag till budget prioriterar vi långsiktiga investeringar för att stärka vanligt folks ekonomi, få fler i jobb och öka tillväxten. Vi storsatsar på sjukvården och skolan. Vi möter en åldrande befolkning med stärkt äldreomsorg. Vi föreslår kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Vi föreslår en rättvis skattesänkning och säger nej till skattebonusar till de som tjänar allra mest. Vi stöttar de familjer och pensionärer som har det tuffast. Vi vill slopa det orättvisa karens ­ avdraget som gör att hårt arbetande svenskar som sliter i vår välfärd och andra samhälls ­ bärande yrken kan förlora tusenlappar vid en förkylning. Vi lägger fram alla dessa förslag samtidigt som vi stärker Sveriges finansiella sparande gentemot regeringens förslag. Det är möjligt eftersom alla våra nya satsningar är finan ­ sierade, antingen genom ökade intäkter eller genom omprioriteringar. I vår budget visar vi att det med rätt prioriteringar går att få fart på tillväxten, stötta vanliga familjer och bygga upp välfärden, samtidigt som vi tar ansvar för statens finanser. Vi visar att vi kan föra vårt land i en ny riktning – mot en stark samhällsgemenskap, där svensk ekonomi växer och kommer alla till del. 1 Förlorade år med SD-regeringen Vi lever i en tid av stor osäkerhet. Mycket av det vi har tagit för givet om hur världen, samhället och ekonomin fungerar är i hastig förändring. Förutsättningarna för säkerhet, välstånd och tillväxt skiftar snabbt. Världen är mitt uppe i teknikskiften som kommer att få stor påverkan på ekonomin. Det ställer nya krav på Sverige, och kräver nya lösningar och angreppssätt. Tullavtalet med USA ger visserligen en viss kortsiktig stabilitet, men i grunden är de rekordhöga tullarna skadliga för ekonomin. Därtill finns stora omvärldsrisker, inte minst relaterat till den ekonomiska utvecklingen i Tyskland, Kina och USA, situationen i Mellanöstern och kriget i Ukraina I denna osäkra tid är det viktigare än någonsin att Sverige och Europa står starkt. Sällan har det varit så viktigt att regeringen är handlingskraftig och klarar av att fatta de beslut som krävs. Men efter tre år med Ulf Kristerssons och Jimmie Åkessons styre är det tydligt att de tappat kontrollen över svensk ekonomi. SD-regeringen har inte klarat av att ta Sverige ut ur lågkonjunkturen utan istället för ­ värrat den genom en bakvänd konjunkturpolitik. Resultatet talar sitt tydliga språk: Sverige har haft en tillväxt i Europas bottenliga, 100 000 fler är arbetslösa och vanligt folk har dränerats på sin köpkraft när kostnaderna skenat, reallönerna fallit och reger ­ ingen vägrat att stötta svenska folket genom kostnadskrisen. Istället för att stärka vanligt folks ekonomi har Sverigedemokraterna och regeringen försämrat de ekonomiska förutsättningarna för de mest utsatta genom att göra det dyrare att hämta ut mediciner, försämra bostadsbidraget för barnfamiljer och stå passiva när barnbidraget urholkats. Vanligt folk har fått ta den ekonomiska smällen samtidigt som höginkomsttagare har fått stora skattesänkningar. Det är en prioritering som inte bara är orättvis – den har också visat sig skadlig för tillväxten. Samtidigt som hushållen utsatts för stora påfrestningar har vår gemensamma välfärd försvagats. Skattesänkningar för de rikaste går hand i hand med nedskärningar i vård och skola. Riskkapitalisters vinstjakt i skolor och förskolor tillåts fortsätta. Resultatet är oacceptabelt långa väntetider i vården och överfulla klassrum i skolan. Därtill fortsätter gängvåldet, och kriminaliteten kryper allt längre ned i åldrarna. Trots att behovet av åtgärder är akut säger SD-regeringen nej till en svensk maffialag och vid ­ tar inte tillräckliga åtgärder för att stoppa nyrekryteringen av barn och unga till kriminella nätverk. I det här läget behövs en offensiv ekonomisk politik som tar Sverige i en ny riktning. Men SD-regeringens avskedsbudget saknar långsiktiga besked och en idé om vad Sverige ska leva av i framtiden. Vi socialdemokrater vet att en annan riktning är möjlig. Vi vill ge våra barn och unga hopp om framtiden och se till att alla som genom långa arbetsliv byggt Sverige har en värdig vardag. Sverige ska vara ett land där alla kan leva ett rikt liv, har råd med en bra bostad, kan ta ansvar för sin familj och unna sig den där semes ­ tern. Där vardagen fungerar och vi känner framtidstro. 1.1 Sverige har presterat sämre än Europa De senaste åren har varit turbulenta med pandemi och krig i vårt närområde. Men hur Sverige klarat dessa olika kriser har varierat. Under och efter pandemin bidrog den socialdemokratiskt ledda regeringen till att Sverige klarade sig bra ur krisen och vår tillväxt återhämtade sig snabbare än jämförbara länders. Tre år efter SD-regeringens tillträde har Sverige dock klarat sig osedvanligt dåligt jämfört med andra länder. Vi har haft en låg tillväxt och vi har en mycket hög arbets ­ löshet. När arbetslösheten gått ner i övriga Europa så har den ökat i Sverige. Utländska företagsinvesteringar i Sverige har minskat och konkurserna har varit på historiskt höga nivåer. Summerar man tillväxten sedan regeringen tillträdde är resultatet tydligt: svensk tillväxt har varit i Europas bottenliga. En tillväxt i Europas bottenliga (EU-kommissionens prognos för real BNP-tillväxt 2023–2025, %) Källa: EU-kommissionen. En drivande faktor bakom den svaga konjunkturen har varit den svaga privata konsum ­ tionen, en direkt följd av att regeringen har låtit vanliga familjer agera krockkudde i krisen. De senaste årens kostnadskris har utraderat 10 års reallöneökningar och urholkat hushållens köpkraft. Det har slagit hårt mot barnfamiljer, pensionärer, sjukskrivna, alla de som varje dag går till jobbet – listan kan göras lång. Mindre utländska investeringar i Sverige (Utländska direktinvesteringar i Sverige, årliga inflöden i miljarder) Källa: Business Sweden. I detta tuffa läge hade hushållen behövt stöttning. Reformer som ökat köpkraften för de med lägst inkomster hade gynnat tillväxten, eftersom hushåll med lägre inkomster har en högre marginal konsumtionsbenägenhet; det vill säga att de spenderar mer av varje extra krona. En ensamstående förälder som hade fått höjt barnbidrag hade kunnat lägga pengarna på mat, en vinterjacka eller barnens fritidsaktiviteter. Med ökad jämlikhet hade alla svenskar kunnat vara med och bidra till vårt lands till ­ växt. Men istället för att stötta vanligt folks ekonomi har SD-regeringen genomfört rik ­ tade lättnader för höginkomsttagare, som slopandet av avtrappningen av jobbskatte ­ avdraget för inkomster över 66 000 kronor i månaden. I årets budget föreslås återigen skattesänkningar även till de som tjänar mest. Dessa grupper tenderar att spara snarare än konsumera, vilket inte gynnar tillväxten här och nu. Resultatet syns i att den privata konsumtionen, som utgör en stor del av svensk BNP, fortsatt tynger ekonomin. Gång på gång reviderar regeringen ner prognoser för hushållens konsumtion (Prognos för hushållens konsumtion år 2025, presenterad från 2022–2025) Källa: Regeringskansliet. Regeringen har hoppats på ökad hushållskonsumtion och flera gånger hävdat att vänd ­ ningen är nära, att det ljusnar i horisonten. Men istället har regeringen tvingats revidera ner prognoserna med hänvisning till att hushållen fortsatt håller hårt i plånboken. Slut ­ satsen av detta är tydlig: regeringens ovilja att stötta de som drabbats hårdast av kostnads ­ krisen har inte bara varit en djupt orättvis politik, det har även varit en dålig konjunktur ­ politik. Nu försöker regeringen kompensera för förlorade år med ett ”skyddspaket” mot sin egen politik. Men risken är att det är för sent. Många hushåll är ärrade av de höga priserna , den svaga arbetsmarknaden och den låga tillväxten. Med en annan politik hade utfallet kunnat bli annorlunda. Konjunkturinstitutet har, i likhet med de flesta internationella studier på området, bedömt att offentliga satsningar på välfärd och stöd till låg- och medelinkomsttagare har större effekt på tillväxten än skattesänkningar för höginkomsttagare. En regering som hade satt svensk ekonomi före partiinterna egenintressen hade därför använt skattepengarna där de gör mest nytta: hos barnfamiljer, pensionärer och ensamstående; i sjukvård, skola och äldreomsorg; för ökat bostadsbyggande, fungerande infrastruktur och transporter som går i tid. Regeringen har bedrivit en ineffektiv konjunkturpolitik (Svenska BNP-multiplikatorer) Källa: Regeringskansliet. 1.2 100 000 fler arbetslösa Ett tydligt kvitto på regeringens misslyckade ekonomiska politik är den mycket höga arbetslösheten. Regeringen påstår ofta att de ärvde en hög arbetslöshet. Men vad de faktiskt ärvde var en arbetslöshet på väg ner. Under SD-regeringens styre har trenden vänt och idag är över en halv miljon människor arbetslösa i Sverige, en ökning med 100 000 personer. Ytterligare 400 000 personer är undersysselsatta, det vill säga att de arbetar mindre än de skulle vilja. Också det är en ökning med 100 000 personer. 100 000 fler arbetslösa med regeringens politik (Svensk arbetslöshet säsongsrensad, %) Källa: SCB. Arbetslösheten drabbar också grupper som traditionellt har haft ett starkt fäste på arbets ­ marknaden. Av de arbetslösa som är inskrivna på Arbetsförmedlingen är gruppen som har eftergymnasial utbildning den som har vuxit snabbast. Arbetslösheten bland ingen ­ jörer är den högsta på 10 år bortsett från pandemin. Därtill är ungdomsarbetslösheten på mycket höga nivåer. Med regeringens politik tvingas många unga börja sitt liv i långtids ­ arbetslöshet. Det riskerar att spä på utanförskapet och att i längden bli dyrt för Sverige. Regeringen skyller utvecklingen på handelstullar och ekonomisk osäkerhet, men dessa faktorer påverkar även andra länder i vår närhet. Sanningen är att Sverige på flera sätt har presterat sämre än övriga Europa. Vi har nu den tredje högsta arbetslösheten i EU och medan arbetslösheten i Sverige har skenat så har den gått ner i övriga EU. Om Sveriges arbetslöshetsutveckling följt det europeiska mönstret hade antalet arbetslösa varit cirka 70 000 färre enligt LO. Den höga arbetslösheten är inte bara ett svek mot alla de som står utan jobb utan också ett slöseri med Sveriges resurser. Sverige behöver en politik där vi gemensamt arbetar oss till ett högre välstånd. Jobb ger frihet och möjlighet att styra över sitt eget liv samtidigt som det gör Sverige rikare. Därför måste målet för en seriös ekonomisk politik vara full sysselsättning. Under SD-regeringens mandatperiod har även antalet personer som är beroende av bidrag för sin försörjning ökat. Resultatet av regeringens politik är alltså: färre företag, fler arbetslösa och fler – som Moderaterna gärna beskriver det – som går på bidrag. Regeringens arbetslinje är en arbetslinje utan arbete. Fler går på bidrag med regeringens politik (Förändring i antalet helårsekvivalenter i bidragssystem jämfört med 2022) Källa: Regeringskansliet. Parallellt med en skyhög arbetslöshet så har en konkursvåg sköljt över Sverige. Hittills under mandatperioden har nästan 30 000 företag gått i konkurs och det har drabbat nästan 70 000 anställda. Förra året nådde antalet konkurser historiskt höga nivåer – över 10 000 företag gick i konkurs. Vi behöver gå tillbaka ända till 90-talet för att hitta ett år då antalet konkurser var högre. Samtidigt pressas svensk basindustri fortsatt hårt av konjunkturläget, och varslen inom basindustrin ökar. En ny rapport från Industriarbetsgivarna visar dessutom att risken för ytterligare varsel framöver är stor. I detta läge hade ett reformerat system för korttids ­ arbete ökat svenska företags konkurrenskraft och kunnat rädda svenska jobb. Men trots att både industrin och facken efterlyser detta väljer SD-regeringen att bortse från väl av ­ vägda krav som skulle kunna skydda svenska industrijobb. En sektor som varit särskilt hårt drabbad av lågkonjunkturen är byggsektorn. Under 2024 gick över 2 000 byggföretag i konkurs. Det är det största antalet byggkonkurser under ett enskilt år sedan 1993. Byggkrisen är allvarlig av flera anledningar. Dels slår krisen hårt mot de personer som jobbar inom sektorn och som inte längre har ett jobb att gå till, dels kommer den med stora makroekonomiska risker. Minskningen i bostadsinve ­ steringar tynger tillväxten samtidigt som vi riskerar att tappa den kompetens vi behöver för att bygga bostäder i framtiden. En långsiktig nedgång i bostadsbyggandet får även en negativ påverkan på vår tillväxt, nyindustrialisering och möjligheten för Sveriges befolkning att flytta till jobb och utbildning i olika delar av landet. Regeringens politik har stoppat bostadsbyggandet (Antalet påbörjade bostäder, prognos för 2025 & 2026) Källa: Boverket. 1.3 Hushållen är fortsatt pressade Sverige ska vara ett land som präglas av ekonomisk säkerhet och social trygghet. Där alla kan växa och leva ett gott liv. Men idag går utvecklingen åt fel håll. Vanliga lön ­ tagare har sett tio års reallöneökningar utraderas och kostnadsläget är fortsatt högt. För många känns de mest grundläggande drömmarna långt bort när maten är dyr, hyrorna höjs och man tvingas vända på vartenda öre för att få ihop vardagen. De ökande ekonomiska klyftorna drabbar den enskilde hårt och riskerar även att öka spänningarna i landet i en tid när sammanhållning är viktigare än någonsin. Matpriserna har ökat med över trettio procent sedan kostnadskrisen inleddes. För en vanlig barnfamilj har matkostnaderna ökat med mer än 30 000 kronor per år. Bristande konkurrens driver upp priserna. Vi har under flera års tid föreslagit en lång rad åtgärder för att pressa matpriserna och öka konkurrensen på livsmedelsmarknaden. Regeringen har valt att inte agera, förrän i mandatperiodens sista budget där de hörsammat vårt krav på en tillfälligt sänkt matmoms och en matpriskommission, vars syfte är att se till att momssänkningen faktiskt leder till lägre konsumentpriser. En tvåbarnsfamilj kan betala över 30 000 kronor mer för maten (Inflation – KPI och matpriser, Sverige 2022–2025) Källa: Infostat. Vid ekonomiska kriser är det alltid de med minst marginaler som drabbas hårdast. Konse ­ kvenserna märks tydligt för barnfamiljer, där ojämlikheten mellan familjer ökar, och för de sämst ställda pensionärerna som har svårt att klara vardagens mest grundläggande utgifter. Ensamstående föräldrar med låg inkomst drabbas särskilt hårt; nära sex av tio av dessa föräldrar har upplevt svårigheter att betala för fritidsaktiviteter för sina barn. Nästan en tredjedel av föräldrarna uppger att de har haft svårt att äta sig mätta, en ökning från 2024. Samtidigt har svenska folkets skulder hos Kronofogden ökat. Under 2024 ökade skuld ­ erna med 52 miljoner om dagen. Även antalet skuldsatta har ökat. För oss socialdemokrater är det en självklarhet att barnen inte ska betala för kriser. Den ambitionen verkar dessvärre inte delas av SD-regeringen. Trots att kostnadskrisen fortfarande slår med full kraft mot hushållen vägrar regeringen att höja barnbidraget. Sverige är idag det enda av de nordiska grannländerna som inte höjt barnbidraget under kostnadskrisen. Värdet av barnbidraget är som ett resultat av regeringens passivitet det lägsta på 50 år. Dessutom gör regeringen det dyrare att hämta ut mediciner och sänker bostadsbidraget för de barnfamiljer som har det tuffast, jämfört med hur det såg ut för ett år sedan. Det är en orättfärdig politik som får bistra konsekvenser. Barnfattigdomen ökar så att Sverige nu har den högsta nivån i Norden. Det är en utveckling som är ovärdig ett välfärdsland som Sverige. Barnbidragets värde det lägsta på 50 år (Barnbidrag i förhållande till nödvändiga levnadskostnader för en 10-åring) Källa: Swedbank. 1.4 Regeringens sjukvårdskris fortsätter Tre år med SD-regeringen har inneburit minskat statligt stöd och sämre förutsättningar för Sveriges kommuner och regioner. Därtill har regeringens misslyckade ekonomiska politik , med hög arbetslöshet och låg tillväxte, inneburit ett hårt ekonomiskt slag. Enligt beräk ­ ningar från SKR hade skatteintäkterna till Sveriges kommuner och regioner varit 27 mil ­ jarder högre om skatteunderlaget följt den historiska trenden. Resultatet är att Sverige ­ demokraterna och regeringen har skapat kris i svensk sjukvård. Läget i sjukvården kom ­ mer dessvärre inte som någon överraskning. Redan inför 2023 stod det klart att situa ­ tionen i den svenska sjukvården skulle komma att försämras om inte politiken tog ansvar. Inför 2024 larmade Sveriges regioner samfällt om att situationen skulle komma att bli än värre. Nu har vi oacceptabelt långa vårdköer. Men SD-regeringen fortsätter att ignorera varningssignalerna. Sjukvårdskrisen är ett resultat av att Sverigedemokraterna och regeringen i budget efter budget har valt att underfinansiera välfärden. Det drabbar såväl patienter som riskerar att vänta längre på vård som personalen som redan är hårt pressad. På längre sikt försvåras arbetet vad gäller personal- och kompetensförsörjning. Besparingarna leder till ytterligare försämrad arbetsmiljö och sämre arbetsvillkor, som kommer göra det än svårare att attra ­ hera personal till vårdens arbetsplatser. Regeringens agerande har därmed både förlängt krisen och försvårat återhämtningen. Krisen är på intet sätt begränsad till sjukvården. Skolan, omsorgen och andra viktiga verksamheter som kollektivtrafiken har också drabbats hårt av den ekonomiska utveck ­ lingen. Bristen på utbildad personal är ett problem som spänner över flera verksamheter. Lärarbrist leder till stökigare klassrum i skolan. I omsorgen tvingas undersköterskorna springa allt snabbare. Parallellt med regeringens underfinansiering så saknas det kontroll i välfärdens verk ­ samheter. Marknadens behov har satts före svenska folkets vilket resulterat i att gäng ­ kriminella kan äga vårdcentraler och att skolkoncerner kan använda skattepengar till lyxvillor istället för till undervisning. Den bristande kontrollen finansierar gängens verksamhet och leder till att skattepengar slussas ut ur Sverige istället för att komma patienter och elever till del. En socialdemokratisk regering hade prioriterat annorlunda. Vi vet att en väl funger ­ ande välfärd är samhällets bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Vi föreslog dubbla resurser till välfärden jämfört med regeringen i budgeten för år 2023 och föreslog att åter dubblera resurserna till sjukvården jämfört med regeringen år 2024. För 2025 föreslog vi ett tillskott på generella statsbidrag på sex miljarder kronor mer till kommuner och regioner, samt en särskild satsning på tre miljarder för att korta vårdköerna. Ytter ­ ligare tre miljarder föreslogs till svensk skola. I årets budgetförslag från Socialdemo ­ kraterna föreslås kommuner och regioner förstärkas med nästan 13 miljarder. Med våra föreslagna åtgärder hade sjukvårdskrisen kunnat undvikas. Vi hade även gett Sveriges regioner långsiktiga besked om de ekonomiska förutsättningarna framåt. Staten måste ta sitt ansvar för finansieringen av välfärden och ge både långsiktighet och planeringsförutsättningar till kommuner och regioner. Vi socialdemokrater vill se ett systemskifte för svensk välfärd, där de generella statsbidragen räknas upp med infla ­ tionen. Det måste vara slut med att politiker presenterar ”satsningar” på välfärden som i själva verket är nedskärningar. Därtill behöver vi ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden och se till att skattepengar som ska gå till skolbarn och sjukvård inte går till riskkapitalister och kriminella. 1.5 Starka statsfinanser för ett starkt Sverige Socialdemokraterna har en hög ambitionsnivå för Sverige. Vi ska bedriva en politik som ökar Sveriges tillväxt, ger mer pengar i plånboken till vanligt folk och stärker vår välfärd. Vi vill förstärka vårt energisystem för att kunna tillhandahålla billig och grön el. Vi vill öka vår infrastrukturkapacitet och bygga fler bostäder. Vi vill förstärka välfärdens verk ­ samheter och öka takten i klimatomställningen. Det allvarliga säkerhetspolitiska läget innebär att Sverige måste rusta upp snabbt. Samtidigt står vi inför en demografisk för ­ ändring där vi som land behöver hantera de utmaningar som kommer med en åldrande befolkning. Vi står helt enkelt inför omfattande behov. För att nå upp till våra högt satta ambitioner så behövs en politik som ger svensk ekonomi förutsättningar att växa. Med en högre produktivitet och en högre tillväxttakt ökar intäkterna till staten, kommunerna och regionerna, samtidigt som näringslivets investeringsvilja ökar. Det låter oss investera i att bygga Sverige starkare. En förutsättning för att svensk ekonomi ska kunna fortsätta växa är starka statsfinanser. Stabila finanser ger utrymme för tillväxthöjande investeringar som i sin tur ger förtroende på finansmarknaderna. Det är inte minst viktigt när det geopolitiska läget blivit alltmer oroligt. Investeringar och finansiell stabilitet understödjer varandra. Sverige har varit ett tydligt exempel på det. Vi har haft starka statsfinanser och en av EU:s högsta investerings ­ nivåer. Men starka statsfinanser är ingen naturlag; det krävs en ansvarsfull politik för att säkerställa att den långsiktiga stabiliteten inte äventyras. Det är bara med ordning och reda i ekonomin vi kan förhindra att ekonomiska kriser leder till nedskärningar i väl ­ färden som drabbar barnen i skolan, äldre i äldreomsorgen och patienterna i vården. Starka finanser är nödvändigt för att vi ska kunna lånefinansiera projekt när vi vill det, såsom strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Ett sämre ekonomiskt utgångsläge riskerar att drabba investeringstakten, förtroendet på internationella kapitalmarknader och vår långsiktiga tillväxt. 1.5.1 Regeringen lånar till skattesänkningar De svenska offentliga finanserna är fortsatt starka, inte minst tack vare att den social ­ demokratiskt ledda regeringen de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik som resulterade i en snabb ekonomisk återhämtning efter coronapandemin, en fortsatt låg statsskuld och överskott i de offentliga finanserna. Men de senaste åren har finanspolitiken utvecklats på ett mycket oroande sätt. Under ­ skotten har varit stora och notan för regeringens politik har skjutits på framtiden. Finans ­ ministern kommer enligt sina egna prognoser gå med underskott alla år den här mandat ­ perioden. Även justerat för Ukrainastödet beräknas regeringen missa de finanspolitiska målen under alla sina år vid makten. Årets budget från regeringen ökar underskotten ytterligare. Ett reformutrymme på 80 miljarder tas i anspråk bara för 2026, trots att Konjunkturinstitutet räknar med att det finns ett budgetutrymme på 110 miljarder för de närmsta fyra åren. Konjunkturinstitutet skriver att ”budgetpropositionen för 2026 innebär att en betydande del av de kommande årens budgetutrymme tas i anspråk” och reviderar därefter kraftigt ner reformutrymmet för kommande år. Det är tydligt att regeringens skattesänkningar sker på bekostnad av nödvändiga framtida reformer. Regeringen går med de största underskotten sedan 90-talskrisen (Finansiellt sparande, % av BNP) Källa: SCB. Lika oroande som underskotten denna mandatperiod är att finansministern vägrar finan ­ siera förslag som sträcker sig bortom mandatperiodens slut. Stora strukturella utgifts ­ ökningar , såsom ökade försvarssatsningar och en gas i pensionssystemet, lämnas ofinans ­ ierade. Därtill har regeringen gång på gång lagt fram budgetar som underfinansierar reformer idag och samtidigt binder upp framtida reformutrymme. Det är en djupt oroande utveckling och riskerar att underminera den finansiella stabilitet som har tjänat Sverige så väl. Det framstår som att finansministern har tappat kontrollen över den ekonomiska utveck ­ lingen. Skulle Sveriges finanser även i framtiden hanteras med samma vårdslöshet som under nuvarande regering riskerar Sverige att hamna i en situation där statsskulden blir ett allvarligt problem och vi som följd måste skära ner i välfärden eller stoppa nödvändiga investeringar. Vi har sett i flera europeiska grannländer vad effekterna av det kan bli, med bland annat ökad politisk instabilitet som följd. Det är inte en situation Sverige får hamna i, inte minst i det här säkerhetspolitiska läget. Sammantaget innebär det att finansministern lånar till skattesänkningar och låter Sverige gå med underskott för att sänka skatten för de allra rikaste. Det innebär de facto att undersköterskor, snickare, lärare och poliser skuldsätts. De som har bolån riskerar att behöva betala högre ränta, bara för att SD-regeringen ska kunna sänka skatten för de mest välbeställda. Detta är ett återkommande mönster: vi såg det på 70-talet, vi såg det på 90-talet, vi såg det under Reinfeldt-åren och vi ser det idag. Varje gång vi har en moderat finansminister så är det svenska folket som betalar priset. I vårt budgetalternativ tar vi ansvar för de statliga finanserna. Alla de nya förslag vi lägger är finansierade, antingen med ökade intäkter eller genom omprioriteringar. Dessutom skulle vår budget leda till att statens sparande ökade med fem miljarder kronor under 2026 jämfört med regeringen. Med rätt prioriteringar är det möjligt att hjälpa hushållen och stärka välfärden, genomföra åtgärder för att öka tillväxten och möta utmaningarna med en åldrande befolkning samtidigt som man tar ansvar för statens finanser. 2 Politikens inriktning Socialdemokraterna har ett tydligt mål för den ekonomiska politiken: Sveriges välstånd ska växa och det ska märkas i vardagen för vanligt folk. Vi lever i en ny och farligare tid där förutsättningarna för säkerhet, välstånd och till ­ växt skiftar snabbt. De geopolitiska spänningarna växer, protektionismen ökar och den industriella kartan ritas om. Världen är mitt uppe i teknikskiften som kommer att få stor påverkan på ekonomin. Det ställer nya krav på Sverige, och kräver nya lösningar och angreppssätt. Vi socialdemokrater kommer inte lova allt till alla. Vi kommer att prioritera hårt. Vi kommer inte frångå disciplin i den ekonomiska politiken. Vi kommer sätta den inre och yttre säkerheten främst. Vi kommer stå upp för en stram migrationspolitik och en krav ­ baserad integrationspolitik. Vi kommer prioritera vanligt folks hushållsekonomi före vidlyftiga skattesänkningar. Och om vi prioriterar rätt kommer Sverige kunna bli vinnare i den nya världen. I vårt land finns den innovationskraft, de naturresurser, de entreprenörer och de yrkeskunniga arbetare som behövs för att leda utvecklingen. Vi har alla förutsättningar att leda nästa ekonomiska språng; men det kräver att vi tar vara på de möjligheter vi har. När Sverige reste sig från att vara ett av världens fattigaste till att bli ett av världens rikaste länder, var det för att vi omfamnade teknikutveckling och främjade högproduktiva jobb och tillväxt. Vi skapade ett unikt produktivt samband mellan en ambitiös välfärdsstat och ett innovativt näringsliv. Nu har ledare i land efter land stigit fram för att säkra sina egna länders intressen. Då måste även Sveriges regering agera för att säkra svenska intressen. Men här hemma i Sverige har SD-regeringen valt en undflyende hållning. De har ingen idé om hur Sverige ska växa och bli framgångsrikt och det märks tydligt i årets budget. I längden kommer det försvaga Sveriges motståndskraft och utveckling. Den negativa trenden måste vändas . För att vi ska lyckas med det krävs: Tillväxtreformer för ett rikare Sverige För att sänka arbetslösheten, skapa fler jobb och starkare företag så krävs det en offensiv och framåtblickande näringspolitik. Vi behöver investera i samhället och i människor, i vår gemensamma infrastruktur och i kompetens. Det krävs samling kring gemensamma prioriteringar; det krävs nya verktyg och att vi vågar peka ut teknologier som är särskilt viktiga för Sveriges konkurrenskraft. Vi vill kroka arm med näringslivet i de här frågorna och tillsammans arbeta för att företagen och jobben ska bli fler och Sverige rikare. Satsningar för vanligt folk De senaste åren har Sverigedemokraterna och regeringen försämrat de ekonomiska förut ­ sättningarna för vanligt folk och de som är mest utsatta genom försämrat högkostnads ­ skydd för mediciner och slopat tillägg i bostadsbidraget för barnfamiljer och genom att totalt ignorera att barnbidraget urholkats. Det är en omoralisk och bakvänd konjunktur ­ politik. Vi vill stärka förutsättningarna för vanligt folk genom rättvisa skattesänkningar, höjt barnbidrag, billigare mediciner och slopat karensavdrag. Stärkt välfärd Tre år med SD-regeringen har inneburit minskat statligt stöd och sämre förutsättningar för sjukvården och för skolan. Resultatet är att regeringen skapat en kris i svensk sjuk ­ vård och tillåtit vårdköerna att bli oacceptabelt långa. En socialdemokratisk regering hade prioriterat annorlunda. Vi vill säkra den långsiktiga finansieringen så att bra välfärd garanteras i hela landet, stärka personalen i hela välfärdssektorn samt stoppa vinstjakten och förbättra styrningen av välfärden. Att gängkriminaliteten stoppas och nyrekryteringen bryts Gängvåldet fortsätter, sprängningarna ökar och kriminaliteten kryper ner i åldrarna. Vi behöver en politik som fortsätter stärka polisen och skärper straffen, som sätter dit gäng ­ topparna med en svensk maffialag, och som genom förebyggande åtgärder bryter ny ­ rekryteringen av barn och unga till gängen. I grunden är vi övertygade om att ett jämlikt samhälle som håller ihop och där alla människor oavsett bakgrund och inkomst kan leva goda liv är det bästa motgiftet mot kriminalitet och brottslighet. För att komma dit behövs just nu omfattande reformer där kriminalpolitiken bedrivs tillsammans med en stram migrationspolitik och förebyggande åtgärder för att bryta nyrekryteringen. Göra upp med marknadsmisslyckanden och få ordning på icke-fungerande marknader Vi vill göra upp med marknadsmisslyckanden, så att välfärdens resurser går dit de behövs och för att underlätta för vanliga hushåll. En framtidsinriktad och innovativ ekonomi som fungerar för vanligt folk förutsätter att marknader präglas av produktiv konkurrens. Systemriskerna inom de ofungerande marknader och incitamentsmodeller som styr mot vinst snarare än kunskapsfokus måste bort från skolan. HVB-hem som säljs på Blocket borde få varje ansvarsfull politiker att agera. 2.1 En svensk tillväxtpakt För att långsiktigt finansiera nya investeringar och för att säkra vår höga ambition för väl ­ färden krävs en tillväxtorienterad politik. Vi står inför omfattande investerings- och välfärdsbehov. Och i ett Sverige som växer ökar våra möjligheter att ta itu med de utmaningar vi möter. Med en högre produktivitet och en högre tillväxttakt ökar intäkterna till staten, kommunerna och regionerna, samtidigt som även näringslivets investeringsvilja ökar. Det låter oss investera i att bygga Sverige starkare. Områdena att investera i är många och kommer kräva mobilisering av både offentligt och privat kapital. Vi behöver investera i det som bygger vårt land starkt: infrastruktur, bostäder, forskning, välfärd och i människor och deras kompetenser. Takten i klimat ­ omställningen måste öka för att klara klimatkrisen, men också för att fånga de möjlig ­ heter till jobb som annars riskerar att hamna i andra länder. Då krävs det en politik som ger långsiktighet och som prioriterar strukturella tillväxtreformer. Reformer som leder till ökad produktivitet, mer konkurrenskraftiga företag och ökade reallöner för de som arbetar. Regeringens budget saknar dessvärre framtidsplan. Den är fylld av tillfälliga åtgärder som gör det tydligt att SD-regeringen inte klarar av att ta tag i strukturella frågor och att de saknar plan för vad Sverige ska leva av i framtiden. Delar av regeringsunderlaget driver ett aktivt kulturkrig mot ny teknik, ny energi och direkt mot svenska företag; övriga regeringspartier anpassar sig. Resultatet blir att nödvändiga reformer för tillväxt uteblir. Det riskerar att bli dyrt för Sverige och svenska företag. Vi socialdemokrater vill se en svensk tillväxtpakt. Staten behöver ge långsiktiga förut ­ sättningar för nya investeringar. I flera fall kommer det kräva överenskommelser över partigränserna. Några viktiga områden för att öka tillväxten är: Långsiktighet och strategisk inriktning . Politiken måste ge långsiktiga förut ­ sättningar för företag att bedriva sin verksamhet och göra nya investeringar. Fokus på samhällsnödvändiga investeringar . Det offentliga ska säkerställa att samhällsnödvändiga funktioner fungerar som de ska. Det innebär exempelvis investeringar i infrastruktur och bostäder. En blocköverskridande energiöverenskommelse . Staten måste se till att vi har ett tillförlitligt elsystem som genererar konkurrenskraftiga elpriser. Då behövs kärnkraft, vindkraft och annan fossilfri el. Därför strävar vi efter en blocköverskridande energi ­ överenskommelse. Ett effektivt skattesystem . För att säkra förutsättningar för välfärd och investeringar, för en fortsatt försvarsutbyggnad och för att bygga Sverige starkare så behövs ett förutsägbart och rättvist skattesystem som vilar på breda skattebaser. Fler partier borde vara intresserade av att göra dagens system enklare och mer likformigt och av att minska skatteundandragande. Rätt kompetens på rätt plats . Svenska företag och svensk välfärd ska inte begränsas av brist på kompetens. Fler ska utbildas inom relevanta områden, särskilt inom brist ­ yrkesutbildningar som leder till jobb. Regeringens system för arbetskraftsinvandring riskerar att bli stelbent och slå undan fötterna för industrin, med fler undantag än regler. Vi vill istället se en ordnad arbetskraftsinvandring med arbetsmarknadsprövning, där staten samverkar med parterna. För bristyrken finns behov av ett kvalificerat arbetskraftsinvandringsprogram. Effektivare tillståndsprocesser för snabbare beslut . Tillståndsprocesser ska vara förutsägbara och snabba. Idag är processerna ofta långdragna med många aktörer inblandade. Reglerna måste bli mer effektiva och samhällsnytta måste vägas in i högre grad när ärenden prioriteras och hanteras. Det offentliga ska vara ett föredöme genom att använda ny teknik, minska byråkrati och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Ett internationellt konkurrenskraftigt regelverk . Svenska företag måste ha goda förutsättningar att konkurrera med andra länder. Både industri och fack vill se ett förstärkt system för korttidsarbete – det måste införas. Mot bakgrund av det nya geopolitiska läget är det viktigt med en ny utrikeshandelsstrategi som främjar export och investeringar. Stärkt militärt och civilt försvar Vi är i ett väldigt allvarligt säkerhetspolitiskt läge där Sverige och Europa snabbt kommer behöva stärka sin försvarsförmåga. Totalförsvaret måste byggas ut genom en ökad militär kapacitet och genom omfattande satsningar på civilt försvar. Sverige ska nå upp till de mål som vi kommit överens om i Nato. Ett stärkt samarbete inom Nato kompletteras av det nordiska samarbetet genom plattformar som Nordefco och i en bredare kontext för vår region vilket ökar vår gemensamma beredskap, samordning och säkerhet. Mot bakgrund av det allvarliga läget är det en styrka att vi har en bred överenskom ­ melse som samtliga riksdagspartier står bakom. Partierna är överens om att upp till 300 miljarder för försvarsutbyggnaden kan lånefinansieras, varav 50 miljarder ska användas för utbyggnaden av det civila försvaret. Det innebär att tempot i försvarsutbyggnaden kan öka, parallellt med succesivt ökade försvarsanslag. Lånefinansieringen av försvarets utbyggnad är en tillfällig åtgärd, men de ökade för ­ svarsutgifterna kommer att vara kvar under lång tid framöver. Det innebär att utbygg ­ naden av försvaret kommer att leda till permanenta utgifter. Permanenta utgifter kräver permanent finansiering för att inte riskera att tränga ut välfärdsområden som skola och sjukvård, eller leda till stora fördyringar för svenska folket. Alla partier är överens om att en långsiktig finansiering för försvaret ska genomföras successivt under de två kom ­ mande mandatperioderna för att åter nå balans till 2035 – det är bra. Samtidigt beklagar vi att det inte finns en blocköverskridande överenskommelse om hur den löpande finans i ­ eringen ska ske. För att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden behöver varenda skattekrona gå dit den ska och ekonomin växa. Vi vill också att en beredskapsskatt utreds och införs. När vi rustar Sverige får det inte ske på bekostnad av samhällets samlade motstånds ­ kraft. Därför behöver vi stärka hela det svenska totalförsvaret. Militärt kan det innebära ökade medel till Försvarsmakten och tidigareläggning av beställningar av vapen, ammu ­ nition och utrustning. För att stärka det civila försvaret drev Socialdemokraterna fram att 50 miljarder inom försvarsöverenskommelsen ska gå till civilt försvar. Ett prioriterat område kommer vara infrastruktur. Transportnätet kommer behöva byggas ut och rustas upp, med kapacitets ­ ökningar på viktiga sträckor såsom Malmbanan. Det kommer behövas satsningar på beredskap i välfärden, exempelvis genom stärkt sjukvårdsberedskap och en ökad robust ­ het i kommunal och regional verksamhet. Vi kommer behöva beredskapssjukhus som i fredstid bör kunna användas för reguljär medicinsk verksamhet. Vidare behövs invester ­ ingar i beredskapslager, livsmedels- och dricksvattenberedskap och medicinlager, samt en stärkt energiberedskap. 3 Reformer i budgeten 3.1 Sveriges välstånd ska öka – och det ska märkas i din plånbok Vi vill att Sveriges välstånd ska växa – och det ska märkas i din plånbok och din vardag . Istället för att sänka skatten för de allra rikaste vill vi att familjer med vanliga inkomster ska ha mer pengar kvar i plånboken i slutet av månaden. Det kräver en effektiv konjunk ­ turpolitik och en framtidsinriktad näringspolitik, där vi bejakar ny teknik och inte är skade ­ glada när stora industriprojekt får problem. Vi ska driva den gröna och digitala omställ ­ ningen framåt, eftersom det är så framtidens välstånd skapas. När innovativa företag vågar investera skapas välbetalda bra jobb. Och när det går bra för Sveriges företag ska det också gå bra för Sveriges familjer. SD-regeringens mandatperiod har varit tuff för en stor del av svenska folket. Reallönerna har sjunkit när priserna har ökat. Att pengarna inte räcker lika länge märks inte bara i matbutiken, där matpriserna är skyhöga. Även hyrorna har ökat, räntorna har varit höga och många har svårt att få ihop vardagen. Medan Socialdemokraterna har föreslagit åtgärder för att stärka vanligt folks ekonomi har Sverigedemokraterna och regeringen inflationssäkrat höginkomsttagare och låtit vanligt folk ta den ekonomiska smällen. De har prioriterat att sänka skatten för de allra rikaste, samtidigt som de gjort det dyrare att hämta ut medicin, försämrat för de mest utsatta barnfamiljerna och vägrat att höja barnbidraget. Det är en orimlig prioritering som inte bara är orättvis – den har också visat sig skadlig för tillväxten. I denna budgetmotion lägger vi fram flera förslag för att öka Sveriges välstånd, bryta arbetslösheten och stärka rättvisan för vanligt folk. En svensk tillväxtpakt För att Sverige och alla svenskar ska bli rikare, för att välfärden ska bli bättre och för att vårt näringsliv ska bli mer konkurrenskraftigt behöver vi en ökad tillväxt. Det kommer kräva strukturella tillväxtreformer. I den här budgeten föreslår vi en miljardsatsning för att påbörja en svensk tillväxtpakt. Vi avsätter 300 miljoner kronor som i samarbete med näringslivet ska investeras i fram ­ tidsteknologier som AI och ny industriteknologi. Därtill föreslår vi 100 miljoner till Vinnova för en satsning på ny teknik. Det kommer komplettera riktade satsningar Social ­ demokraterna redan föreslagit på AI-kompetens och konkurrenskraft, på att attrahera internationell kompetens och på stärkt forskning. Vi föreslår 500 miljoner kronor till Industriklivet. Det har varit en framgångsrik sats ­ ning för att locka fler industrietableringar till Sverige, och därigenom ge fler människor bra och trygga jobb i svensk industri. Vi säger nej till regeringens angrepp mot nya industrietableringar. I årets budget med ­ delar de att systemet med gröna krediter kommer att tas bort. Det skickar otroligt farliga signaler till industrin om att Sverige varken vill ha nya investeringar eller nya jobb. Vi anser att bemyndigandena för gröna krediter ska ligga kvar. Dessutom vägrar regeringen ingå en långsiktig energiöverenskommelse om fossilfri el. I förlängningen hindrar de därmed mer billig el här och nu. Vi anslår därför 100 miljoner kronor för en snabbhetsbonus för ny vindkraft. Snabbhetsbonusen kan sökas av kommuner som tidigare lagt in sitt veto mot en vindpark men nu ändrar sig vid en ny ansökan. På så sätt kan vi få igång nya projekt som är långt framme i planeringen och snabbt kan börja producera ny el. Konkurrenskraftiga elpriser för hushåll och företag Sverige behöver en energipolitik som ger långsiktiga förutsättningar för industriinvester ­ ingar, tillväxt i näringslivet och en effektiv klimatomställning. Familjer och villaägare runt om i Sverige och alla de företag som vill investera i vårt land ska kunna lita på att vi har konkurrenskraftiga elpriser. Då behövs investeringar i all fossilfri el. Sverigedemokraterna har genom att stoppa en energiöverenskommelse tagit bort de långsiktiga planeringsförutsättningarna för industri och näringsliv. Det är inte så man skapar en välfungerande och konkurrenskraftig energimarknad. Vi är öppna för bygg ­ andet av all fossilfri elproduktion, men ensidiga subventioner av kärnkraft riskerar att minska investeringsviljan i andra energislag och därigenom hindra att ny energi kommer på plats i relativ närtid. Om utbyggnaden av fossilfri el avstannar i avvaktan på ny kärn ­ kraft så riskerar Sverige att gå miste om de industriinvesteringar som prognoserna om vårt framtida elbehov bygger på. Mot bakgrund av de behov Sverige har accepterar vi det energibemyndigande reger ­ ingen lägger i sin budget med villkoret att det vidgas till all storskalig fossilfri elproduktion och att en bred energiöverenskommelse görs innan ett investeringsbeslut i ny kärnkraft fattas. Utan en sådan överenskommelse finns ingen grund för långsiktighet och regeringen riskerar framtiden för svensk industri. I ett sånt fall är vi inte bundna av bemyndigande ­ ramen. Riksdagen bör få ta ställning till eventuella avtal med kommande verksamhets ­ utövare eller investerare som kan komma ut av processen. Ökad attraktionskraft för internationella investeringar, spetskompetens och besökare Investeringarna i Sverige måste öka. Investeringar innebär inte bara nya jobb, utan också nya marknader, kompetenser och kapital. Vi föreslår en stärkt satsning på industri ­ främjande och statligt exportfrämjande, som är avgörande för att stärka Sveriges närvaro på de snabbt växande marknaderna utanför EU. Det är även angeläget att stärka besöks ­ näringen, som är en tillväxtmotor i hela landet. Skydd mot höga sjuklönekostnader för små och medelstora företag För små företag märks det tydligt när personalen är sjuk. Men precis som att personal inte ska behöva arbeta när de är sjuka, ska inte sjuklönekostnader bli ett hinder för företag att växa. Därför är det djupt olyckligt att SD-regeringen tagit bort det sjuklöne ­ skydd som tidigare fanns för små företag. Vi tycker det är fel väg att gå och vill därför införa ett högkostnadsskydd mot höga sjuklöner för små och medelstora företag. För det avsätter vi 500 miljoner kronor i vår budget. Alla som kan jobba ska jobba Ett jobb ger frihet och möjlighet att styra över sitt eget liv och när fler jobbar blir Sverige rikare. Därför måste målet för en seriös ekonomisk politik vara full sysselsättning. För att nå dit krävs fler arbetstillfällen och tydliga krav på att alla de som kan arbeta ska arbeta. Ett krav på aktivitetsplikt i försörjningsstödet behöver införas. Under Kristersson och Åkessons styre har vi fått 100 000 fler arbetslösa och ännu fler jobbar mindre än vad de skulle vilja göra. Grupper som traditionellt haft ett starkt fäste på arbetsmarknaden har idag svårt att få jobb. Ungdomsarbetslösheten har ökat. Samtidigt som arbetslösheten minskat i EU har den rusat i Sverige. För att skapa fler vägar till jobb vill vi bland annat se en trappa för självförsörjning som kombinerar rätt till stöd genom praktik och utbildning med en skyldighet att följa anvisade insatser. Vi vill se en kraftig utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningarna så att fler snabbare får de kompetenser som efterfrågas och blir anställningsbara. Vi vill att extratjänsterna återinförs och ser behov av en satsning på statliga beredskapsjobb. Dessutom vill vi införa en ny princip för nyttjandet av Arbetsförmedlingens medel. Trots hög arbetslöshet har Arbetsförmedlingen under mandatperioden betalat tillbaka miljardbelopp till staten. Bara för 2024 var det 4,3 miljarder kronor. Att myndigheten inte kan nyttja de resurser som de tilldelats för arbetsmarknadsinsatser är ett stort miss ­ lyckande som leder till högre arbetslöshet. Vi socialdemokrater är kritiska till den non ­ chalans och dåliga styrning som SD-regeringen har bedrivit. Vi vill därför möjliggöra för myndigheten att under budgetåret på ett mer flexibelt sätt än idag prioritera om och omfördela anslagsmedel så att de kan gå till aktiv arbetsmarknadspolitik istället för att vid slutet av året betalas tillbaka till staten. Ingen ung ska börja yrkeslivet som arbetslös En grupp som drabbats särskilt hårt av den höga arbetslösheten är unga vuxna. Sverige har under SD-regeringen EU:s tredje högsta ungdomsarbetslöshet. Nästan 30 000 fler unga är arbetslösa idag än när regeringen tillträdde. Därför vill vi utöver breda arbets ­ marknadsåtgärder se ett jobbpaket riktat mot unga, så ingen ung behöver börja sitt yrkes ­ liv utan ett arbete. Vi vill se ett jobbkontrakt för unga som innebär att den som är 16–24 år och arbetslös ska få ett jobb, en utbildning, arbetspraktik eller arbetsträning inom tre månader. För nyexaminerade universitetsstudenter vill vi se ett traineeprogram där arbetsgivare inom staten ska erbjuda traineeplatser för att få den där första foten in på arbetsmarknaden. Vi vill också se ett körkortslyft. Arbetsförmedlingen ska kunna erbjuda finansiering av körkort för unga som idag har svårt att få jobb på grund av att de saknar körkort. Erbjudandet kommer med tydliga krav för att säkerställa att satsningen riktas till unga där bristen på körkort utgör ett stort hinder för jobbsökandet. Vi föreslår också en satsning för unga inom modellen för SAO-jobb. Det innebär att unga, ofta i utsatta områden, i tidig ålder får börja jobba extra på etablerade företag eller inom kommunen. Det stärker språkkunskaper och är ett viktigt steg i att bryta utanför ­ skapet. För de unga som varken studerar eller arbetar och står längst från arbetsmarknaden vill vi se ett nationellt uppsökande program för att få dem in i arbete. Konkursakut Under den här mandatperioden har antalet konkurser skjutit i höjden och tusentals entre ­ prenörer har fått se sina verksamheter gå omkull. Vi vill att fler företag ska utvecklas istället för att läggas ned. För att vända utvecklingen vill vi inrätta en konkursakut som bland annat ska erbjuda tidigt stöd och förenkla kontakten med myndigheter, i syfte att frigöra tid för företagarna att fokusera på verksamheten. Tågen ska gå i tid och vägarna fungera Sverige är ett avlångt land och vi är beroende av fungerande vägar och järnvägar. För att kunna transportera varor, arbetspendla och resa. Tågen måste gå i tid. Att resa med tåg får inte bli synonymt med strul och förseningar. Vägarna måste vara välskötta och potthål måste lagas. För att rusta upp svensk väg och järnväg föreslår vi att en halv miljard satsas på underhåll. För att underhållsarbetet ska bli mer effektivt anslår vi 100 miljoner i syfte att Trafikverket ska påskynda inköp till en egen maskinpark och driva mer arbete i egen regi. SD-regeringens mandatperiod har kantats av en försämrad tillgång till tåg och flyg, med inställda linjer runt om i Sverige. När nattåg slutar gå och viktiga flyglinjer dras in måste staten utvärdera vad som utgör kritisk kommunikation. Det är viktigt både för företag, enskilda resenärer och Sveriges beredskap. Därför föreslår Socialdemokraterna 300 miljoner kronor för att kunna upphandla trafik och hålla ihop Sverige. Stärk vuxenutbildningen och fler högskoleplatser Den höga arbetslösheten måste mötas med fler utbildningsplatser för jobb, kompetens och konkurrenskraft. Fler utbildningsplatser på yrkesvux ska bidra till att förbättra matchningen och möjliggöra för fler att ta de jobb som finns. Fler kombinationsutbild ­ ningar ska utvecklas där arbete och språkstudier kombineras. Staten ska ta ett större ansvar för kompetensförsörjningen i smala men samhällsviktiga yrken genom att inrätta ett särskilt stöd till investeringstunga lärmiljöer, så kallade branschskolor. Satsningen på lärcentrum har visat sig spela en viktig roll för den nationella, regionala och kommunala kompetensförsörjningen och vi vill att den förstärks med ett stimulansmedel till lärosäten som bidrar med spets och kompetens. När arbetslösheten ökar krävs fler utbildningsplatser till högre utbildning, inte färre. Därför avsätts resurser för att möjliggöra för lärosäten som drabbats av regeringens nedskärningar att erbjuda fler utbildningsplatser. Studenternas inflytande ska värnas mot regeringens nedskärningar. Stoppa omställningsstudiestöd från att brinna inne Regeringens politik har inneburit låg tillväxt och svag arbetsmarknad. När arbetslös ­ heten är hög är det särskilt viktigt att arbetsmarknaden rustas långsiktigt. Sverige har världens bästa system för omställning genom det omställningsstudiestöd som parterna har kommit överens om. Det är viktigt att staten uppfyller sin del av åtagandet, men regeringens brist på hand ­ lingskraft och förmåga att prioritera riskerar att miljarder i omställningsstudiestöd brinner inne. Det innebär att svenska arbetare och företag går miste om utvecklingspotential och konkurrenskraft. För att säkerställa att stödet kan betalas ut och att omställningen av arbetskraften inte ska bromsas föreslår vi att anslaget till Centrala studiestödsnämnden förstärks med 30 miljoner kronor. Stärkt a ‑ kassa I en tid då arbetslösheten är rekordhög och allt fler redan kämpar för att få vardagen att gå ihop, väljer SD-regeringen att försämra a ‑ kassan. Det är ett dråpslag mot Sveriges arbetare som vi inte kan acceptera. Vi vill höja taket i ersättningen, stoppa den nya brantare avtrappningen och säkerställa att fackföreningar som tecknat inkomstförsäkring inte påverkas negativt. Slopat karensavdrag Dagens karensregler är djupt orättvisa. Människor går sjuka till jobbet för att man inte har råd att vara hemma. För en barnskötare som tvingas vara hemma sjuk två gånger på en månad kan karensavdraget innebära nästan 2 000 kronor mindre i plånboken. När folk går sjuka till jobbet sliter de ut kroppen, sjukskrivningarna ökar och det gör att många inte kan jobba fram till ålderspensionen. Ojämlikheten i systemet har blivit allt tydligare allteftersom skillnaden mellan arbetar- och tjänstemannayrken ökat. Vi vill att karensavdraget tas bort den 1 juli 2026. Rättvis skattesänkning För att underlätta för vanligt folk med vanliga inkomster föreslår Socialdemokraterna en rättvis skattesänkning. Sverige kommer inte stärkas av att de som redan har mest får ännu mer på bekostnad av vanligt folk. Därför föreslår vi en skattesänkning som ger lika mycket i plånboken som regeringens förslag för personer som tjänar upp till 66 750 kronor i månaden. Lägre matpriser och sänkta räntekostnader De senaste åren har matpriserna stigit och räntorna varit höga. En familj med två barn kan idag behöva betala över 30 000 kronor mer för mat under ett år; många kämpar med dyra bolån. Det är uppenbart att konkurrensen i bank- och livsmedelssektorn inte fungerar som den ska. Och för det betalar vanligt folk priset. Vi socialdemokrater har i flera år krävt att regeringen ska agera för att öka konkurrensen och pressa priserna. Vi vill se en tillfälligt sänkt matmoms för att ge en lättnad till svenska hushåll i ett tufft kostnadsläge. Regeringen borde för länge sedan ha infört en matpris ­ kommission för att följa och agera mot skenande matpriser; nu måste de försäkra sig om att deras senfärdighet inte leder till att den sänkta matmomsen tas ut som ökade vinster. Därtill vill vi se ytterligare förslag för att öka konkurrensen, bland annat genom att göra det lättare att öppna nya butiker. Vi vill öka konkurrensen mellan bankerna för att pressa räntekostnaderna. Den statliga banken SBAB måste få verktyg att konkurrera hårdare och sätta en större press på mark ­ naden. Därutöver vill vi förenkla kontakten med bankerna. Idag känner många svenskar att de är i ett underläge när de förhandlar med banken. Vi vill göra räntesättningen mer tydlig och lätthanterlig för konsumenterna, bland annat genom ett förbud av listräntor. Höjt barn- och studiebidrag Kostnadskrisen har slagit hårt mot Sveriges barnfamiljer. Vanliga familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till, och de familjer som hade det tufft redan före krisen har drabbats extra hårt. Barnen ska inte behöva betala kostnadskrisen. Därför föreslår Socialdemokraterna att barn- och studiebidraget höjs med 200 kronor per barn och månad nästa år. Det skulle ge en familj med två barn nästan 5 000 kronor mer per år. Permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer För många barnfamiljer är boendekostnaden den största kostnadsposten. Förstärkningen av bostadsbidraget finns för att hjälpa de barnfamiljer som har de minsta ekonomiska marginalerna. Därför är det djupt orättvist att regeringen nu skär ner i bostadsbidraget för barnfamiljer. Först drog regeringen ned tillägget i bostadsbidraget för barnfamiljer med 2 100 kronor. Nu lägger de tillbaka 1 000 kronor – det är alltså en försämring på upp till 1 100 kronor per månad. Detta är en orimlig prioritering. Vi socialdemokrater står på barnfamiljernas sida och föreslår därför en permanent förstärkning av bostads ­ bidraget för barnfamiljer motsvarande den tidigare tilläggsnivån. Det skulle ge en berörd familj upp till 2 100 kronor per månad. Gratis kollektivtrafik för unga och bättre möjligheter till körkort Unga måste kunna ta sig till studier, arbete och fritidsaktiviteter, oavsett om det är med kollektivtrafik eller med bil. Därför vill vi påbörja ett program för avgiftsfri kollektiv ­ trafik för unga. I ett första steg föreslår vi 750 miljoner kronor för ett program som fasas in från höstterminen 2026. Förslaget inkluderar gratis kollektivtrafik för 12–19-åringar i grundskola och gymnasiet på kvällar, helger och lov, samt för heltidsstudenter upp till 24 år vid universitet/högskola under terminen. Vi anslår också 75 miljoner kronor för att återinföra och utveckla möjligheten att ta CSN-lån för körkort. Den tidigare socialdemokratiska regeringen införde CSN-lån för körkort för att skapa fler vägar till jobb. Den satsningen har SD-regeringen skrotat. I dag är körkort en grundläggande förutsättning för många jobb, men kostnaden är förhållandevis hög. Lån för körkort har bevisats leda till fler unga i arbete. Därför föreslår Socialdemo ­ kraterna en fortsatt satsning på CSN-lån för körkort. Vi föreslår även att satsningen utökas för att inkludera lån till körkort för lastbil och buss. På så sätt kan vi få fler i arbete och stärka svensk åkeriverksamhet. Billigare tandvård för unga År 2025 valde SD-regeringen att kraftigt försämra tandvården för unga. Samtidigt av ­ skaffades det dubbla tandvårdsbidraget för personer mellan 24 och 29 år. Det är en förändring som drabbar de mest utsatta. Vi avsätter därför 576 miljoner för att höja åldern för fri tandvård till 23 år igen och återinföra det dubbla tandvårdsbidraget för de mellan 24 och 29 år. Billigare mediciner Vid halvårsskiftet 2025 blev det dyrare att hämta ut mediciner när regeringen valde att försämra högkostnadsskyddet för att finansiera stora skattesänkningar åt höginkomst ­ tagare. Resultatet är att äldre med dålig ekonomi behöver välja mellan mediciner och mat. Vi kan inte acceptera en sådan prioritering och därför avsätter vi 2 160 miljoner kronor för att återställa regeringens försämring och göra det billigare för pensionärer att hämta ut sina mediciner. Bostäder för folk med vanliga löner Sverige har inte råd att låta bostadsbyggandet kollapsa. Det är avgörande för såväl vår tillväxt som för att lösa bostadsbristen. Utbildningsplatser måste mötas med fler student ­ bostäder med rimlig hyresnivå. De nya industrietableringarna innebär ett nytt behov av bostäder i kommuner som fram till nyligen inte haft någon större befolkningsökning. Det behövs bostäder för folk med vanliga löner. Regeringens åtgärder för bostadsbyggande är helt otillräckliga när Sverige haft den värsta byggkrisen sen 90-talet. Vi socialdemokrater föreslår därför att det införs en statlig byggstimulans i form av ett investeringsstöd, riktat till mindre orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder. Vi vill även se statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Våra förslag omfattar mer än 8 miljarder kronor för att få igång bostadsbyggandet. Kommunala hyresgarantier Många hyresvärdar kräver att en bostadssökande ska ha en tillsvidareanställning för att kunna få ett förstahandskontrakt. Ett stort antal unga eller personer med andra anställnings ­ former kan därför inte ta sig in på bostadsmarknaden eller hänvisas till osäkra och dyra andrahandskontrakt. Kommunala hyresgarantier kan fungera som en väg för fler att få ett eget boende, men idag används de framförallt för utsatta barnfamiljer. Vi vill vidga användandet till fler personer och skjuter därför till 74 miljoner kronor för att stärka användningen av hyresgarantier. Energieffektivisering för lägre elräkningar Svenska folket ska skyddas mot höga elpriser. Socialdemokraterna vill därför att 500 miljoner kronor satsas på energieffektivisering av flerbostadshus. Med bostadshus som använder mindre el får konsumenter lägre elräkningar och mer el frigörs till industri och företag. Dessutom vill vi att rotavdraget reformeras så att de som väljer att genomföra energibesparande åtgärder får en högre subvention. Det kan till exempel handla om installation av bergvärme, vattenburen värme, installation av solceller, installation av dörr och fönster eller tilläggsisolering. Fler svenska elbilar För att driva på en rättvis omställning, som ökar möjligheterna för folk på landsbygden att kunna köra elbil, vill vi socialdemokrater att fler ska kunna ta del av stödet för att köpa eller leasa en elbil. Därför föreslår vi ytterligare 100 miljoner kronor till elbilspremien inom sociala klimatfonden. Rusta mot extremväder Värmeböljor, skyfall och andra oväntade händelser har påmint oss om klimatets alltmer påtagliga påverkan på vår vardag. Vi har sett vad vädret kan orsaka – översvämningar som skapar kaos, bränder och snabba temperaturväxlingar som rubbar vår vardag. Ras, skred, erosion och översvämningar förväntas bli vanligare till följd av mer extremväder och i synnerhet av fler kraftiga skyfall. Sverige har hittills haft svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade klimatet för med sig. Det hjälper heller inte att regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar utsläppen och dessutom minskar resurserna för klimatanpassning. Det är en farlig politik för Sverige som kommer att bli dyr för de svenska hushållen framöver. För att bidra till ett tryggt och välfungerande samhälle föreslår vi att 100 miljoner kronor till klimatanpassningsåtgärder prioriteras. Satsningar för svensk natur Svensk skog är en ryggrad för vår ekonomi. I Sverige tar vi hand om vår skog – vi brukar den på ett hållbart sätt och vi vårdar den skog som av olika skäl är skyddad. Om man som markägare skyddar sin skog ska man få ersättning för det. Regeringen däremot drar ned på pengarna till skogsägare som vill bevara skyddsvärd skog, samt på insatser för friluftsliv i naturreservat och nationalparker. Det är under all kritik. Vi socialdemokrater vill tillföra 400 kronor miljoner till skydd av, och åtgärder för, värdefull natur. För att bekämpa invasiva arter anslår vi 35 miljoner kronor. 3.2 Sveriges yttre och inre säkerhet ska stärkas Sveriges yttre och inre säkerhet ska stärkas – för att vårt land är värt att försvara mot alla krafter som hotar vårt sätt att leva. Vi har lagt förslag för hur vi rustar vårt militära och civila försvar i ett rasande tempo. Det handlar om satsningar på försvarsindustrin, på stärkt beredskap och på en infrastruktur som håller måttet. Du som lever i Sverige har rätt att i varje stund känna dig säker på gator och torg. Men gängkriminaliteten fortsätter skörda liv och sprida rädsla i vårt land. Våldet har ändrat form och i dag sprängs det mer än vad det skjuts. Allt oftare är det minderåriga som genomför dåden. Men i grunden handlar det om samma kriminalitet. Det är uppen ­ bart att ingen regering, varken nuvarande eller tidigare, har lyckats vända utvecklingen. För att få till en förändring krävs ett helt nytt angreppssätt. Det krävs en stat och ett samhälle som klarar av att agera när det händer. Som klarar av att stänga de HVB-hem som drivs av gängkriminella. Som agerar mot maffian och maffians företag och ser till att det blir svårt för dem att verka. Som tar maffiaföretagens tillgångar, förhindrar att gängledarna kan gömma sig utomlands och som stänger ner de hemsidor och plattformar där ungdomarna idag rekryteras. I grunden är vi övertygade om att ett jämlikt samhälle som håller ihop och där alla människor oavsett bakgrund och inkomst kan leva goda liv är det bästa motgiftet mot kriminalitet och brottslighet. För att komma dit behövs just nu omfattande reformer där kriminalpolitiken bedrivs tillsammans med en stram migrationspolitik och förebyggande åtgärder för att bryta nyrekryteringen. Socialtjänstlyft: riskfamiljsprogram och punktmarkering av unga För att bryta nyrekryteringen och få stopp på gängvåldet här och nu föreslår vi en sats ­ ning om 1,7 miljarder kronor till ett socialtjänstlyft där medlen bland annat får användas för riskfamiljsprogram och punktmarkering av unga i kriminalitet eller på väg in i krimi ­ nalitet. Detta är två förslag för att tidigare och tydligare än idag förebygga att unga rekryteras in i kriminalitet. En svensk maffialag Den grova gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten gör Sverige farligare och hotar samhällsgemenskapen. För att komma åt detta behöver samhället tänka nytt och ha ett helt nytt angreppssätt. Därför vill vi socialdemokrater att en svensk maffia ­ lagstiftning utreds. Så kallad RICO-lagstiftning har använts framgångsrikt i USA:s kamp mot just organiserad brottslighet och här kan Sverige dra lärdomar. Det handlar bland annat om att gripa och åtala ledarna och beslagta deras tillgångar, samt ge förut ­ sättningar för alla inblandade myndigheter att delta och samarbeta effektivt i arbetet. Utbildningssatsning Kriminalvården När Kriminalvården nu snabbt behöver expandera finns utökade behov av utbildning och fortbildning. Det gäller inte minst för den helt nya verksamheten med särskilda ungdomsavdelningar. Socialdemokraterna avsätter i detta syfte 200 miljoner kronor. Ordning och reda på svensk arbetsmarknad Arbetslivskriminaliteten är utbredd i Sverige. Kriminella företag skaffar sig konkurrens ­ fördelar genom svartjobb, illegal arbetskraft, skenanställningar, människohandel, usel arbetsmiljö och olika bidragsbrott. Vår linje är tydlig: det ska vara svårt att fuska, lätt att åka fast och kännbart att straffas. Vi vill sjösätta ett brett program med långsiktiga och kraftfulla insatser för att städa upp på svensk arbetsmarknad. Bland annat vill vi stärka tillsynen i riskbranscher, höja sanktions ­ avgifterna och bredda till fler områden, utesluta orimligt låga anbud i offentlig upphand ­ ling och lagstifta om att begränsa antalet underentreprenörsled till två som huvudregel i branscher med stor risk för arbetslivskriminalitet. Vi vill återinföra satsningen på fackligt samråd, förstärka den regionala skyddsombudsverksamheten och förbättra uppföljningen av A1-intyg i syfte att få mer ordning och reda på arbetsmarknaden. På samma tema före ­ slår vi även ökade anslag till Arbetsmiljöverket i syfte att stärka arbetet mot arbetsrela ­ terade dödsolyckor och arbetslivskriminalitet. Stryp gängens finansiering De kriminellas verksamhet breder ut sig och blir alltmer organiserad. Personer med kopp ­ lingar till organiserad brottslighet driver idag vårdcentraler, tjänar miljarder på bedrägerier och nästlar sig in i allt från kommuner till byggbranschen. Polisen uppskattar att den kriminella ekonomin omsätter mellan 100 och 150 miljarder kronor per år. Vi vill att Bolagsverkets anslag förstärks med 25 miljoner kronor, bland annat för att motverka att företag används som brottsverktyg. Skatteverkets arbete mot skattefusk och svartarbete behöver stärkas. Särskilt prioriterat är att öka antalet kontroller i riskbranscher. Vi föreslår att myndigheten stärks med 75 miljoner kronor. Stärk brottsofferjourerna SD-regeringen har dragit ned drastiskt på stödet till landets brottsofferjourer. Vi anser att brottsofferjourerna gör ett viktigt arbete och föreslår att 15 miljoner avsätts för att stärka deras verksamheter. Kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer Kvinnor som utsätts för våld ska få den hjälp de behöver. Idag läggs ofta ett för stort ansvar på den våldsutsatta kvinnan. Hon ska våga lämna, hon ska samla bevis och anmäla, hon ska skydda sina barn och hon ska i värsta fall leva gömd. För att lämna en våldsam relation krävs ofta en flytt, men ekonomin blir för många ett hinder. För att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor och deras möjlighet att lämna en farlig relation anslår vi 50 miljoner. Bistånd och stöd till ICC Det geopolitiska läget är osäkert och oroligt. Antalet konflikter i världen har ökat, män ­ niskor i behov av humanitära insatser ökar och miljontals människor är på flykt. Sverige kan inte dra sig undan i detta allvarliga omvärldsläge. Att kraftigt skära ner i biståndet, som regeringen fortsätter att göra, ger inte en tryggare värld eller ett tryggare Sverige. Tvärtom. Vi vill successivt öka biståndet. Vår principiella inställning är att vi ska tillbaka till en procent av BNI. I denna budget föreslår vi att biståndet förstärks med 1 miljard mer än regeringen 2026. Vi anser även att Sverige aktivt ska stödja internationella rätts ­ liga institutioner som ICC och ICJ och deras rättsprocesser. Vi vill att regeringen, på samma sätt som Sverige har haft åklagare på plats i ICC för att hjälpa till med att utreda misstankar om krigsförbrytelser i Ukraina, stöttar ICC ekonomiskt och med personal i form av sekonderade åklagare för att utreda misstankar om krigsbrott i Israel och Palestina. Bekämpa våldsbejakande extremism Säkerhetspolisen måste ha de bästa verktygen för att kunna upptäcka, förhindra och be ­ kämpa terrorismen. Center mot våldsbejakande extremism, CVE, har ansvaret för att ut ­ veckla det förebyggande arbetet på nationell, regional och lokal nivå. I tider när extremism ökar blir CVE:s arbete än mer angeläget. Vi avsätter därför 25 miljoner kronor för att säkerställa att CVE har tillräckliga resurser och kan agera för att hindra till exempel unga på väg in i extremism och som stöd vid till exempel skolattacker. 3.3 Sveriges samhällsgemenskap ska öka Sveriges samhällsgemenskap ska öka så att du blir tryggare och Sverige blir starkare. Sverige har nu oacceptabelt långa vårdköer och överfyllda klassrum. Skattepengar för ­ svinner ur välfärden till skatteparadis, och gängkriminella driver HVB-hem. Tillgången till samhällsservice brister för de som bor på landsbygden och i förorten. Det är den krassa verkligheten – det är resultatet av Jimmie Åkessons och Ulf Kristerssons politiska prio ­ riteringar. Vi vill göra upp med de många marknadsmisslyckanden som drabbar barn, sjuka och äldre. Vi vill se till att skolan, vård och omsorg ges långsiktiga besked om sin finansiering. SD-regeringen har däremot satt kommuner och regioner på svältkur. Det innebär långa väntetider för patienter, stökigare klassrum i skolan och undersköterskor som tvingas springa allt snabbare. Inte heller i denna budget från SD-regeringen ges välfärden till ­ räckliga medel för att stärka sin verksamhet. Vi har i budget efter budget prioriterat mer pengar till sjukvården och skolan. Dessutom vill vi se en bottenplatta för välfärden genom att indexera de generella statsbidragen, så att kommuner och regioner får långsiktiga förutsättningar att planera sin verksamhet. Bara så kan de arbeta med egen personal och bryta beroendet av stafettläkare. Samtidigt står välfärden inför stora rekryteringsbehov. En nyckel för att klara detta är att investera i fler utbildningsplatser – men också att förbättra arbetsvillkoren så att fler både vill och orkar arbeta i svensk välfärd. Bottenplatta för välfärden SD-regeringen har satt svensk välfärd på svältkur, samtidigt som kostnadskrisen slagit med full kraft mot Sveriges kommuner och regioner. Vi vill se ett systemskifte för svensk välfärd där de generella statsbidragen ska räknas upp med inflationen varje år. Bara så kan vi ge svensk sjukvård, skola och omsorg den långsiktighet som krävs för att satsa på personalen och ta tag i de stora problem som finns idag. Skolsatsningar för fler lärare och stärkt kunskap Kunskapsresultaten i svensk skola måste förbättras. Lärarna och undervisningen i skolan är nyckeln till att fler elever ska lära sig mer och att alla ska få det stöd de behöver. Så säkerställer vi både ordning och reda i klassrummet, motverkar stök och säkerställer att varje barn får det stöd och den hjälp de behöver. Vi föreslår en satsning på 3,7 miljarder till skolan, vilket motsvarar 5 500 fler lärare. Satsningen skulle räcka till att anställa ytter ­ ligare en lärare per klass i årskurs 1 och minska klasstorlekarna där det behövs som mest. För att motverka utslagningen från skolan och utveckla stödet till elever som ligger i riskzonen vill vi satsa 200 miljoner på att utveckla förstärkningsundervisning där elever får förstärkt stöd och utökad undervisningstid. En kvalitetssäkrad utbildningssatsning ska också genomföras för att öka tryggheten och säkerheten i skolan mot bakgrund av de attacker och händelser som ägt rum på skolor runtom i landet de senaste åren. Språklyft och mindre barngrupper i förskolan Trots den demografiska utvecklingen med minskade barnkullar blir barngrupperna på många håll större. För att möjliggöra fler mindre barngrupper vid minskande barnkullar föreslår vi ett stimulansbidrag. För att motverka segregationen och möjliggöra en bra skolstart för alla barn måste förskolans språkutvecklande arbete förstärkas, i synnerhet i förskolor i utsatta områden. Därför föreslår Socialdemokraterna en särskild satsning för språkutveckling och höjd kvalitet till de förskolor i landet som behöver det mest, samt en satsning på språkkrav och språklyft till pedagogisk personal. För att alla ska kunna jobba och ta de arbeten som finns krävs bättre tillgång till förskola på obekväm arbetstid och därför föreslår vi en ökning av statsbidraget till detta. Personalsatsning i välfärden för kortare vårdköer Personalen i välfärden är några av de som fått betala priset för SD-regeringens passivitet . Långsiktiga, stora satsningar på personalen är nödvändiga för att adressera alla stora problem inom hälso- och sjukvården. Vi föreslår en personalsatsning på 2,4 miljarder för att korta vårdköerna. Bara genom att satsa på personalen kan vi ta oss ur sjukvårds ­ krisen och stärka välfärden på lång sikt. Stoppa nedskärningen av förlossnings- och kvinnosjukvården Rapporterna om problem inom förlossningsvården duggar tätt. Kvinnor som drabbas av endometrios får inte den vård de behöver. Forskning på sjukdomar och läkemedel utgår från män. Föregående år har regionerna kunnat disponera 1,6 miljarder kronor för sats ­ ningar på förlossningsvård, mödravård och sjukdomar som typiskt sett drabbar kvinnor. Regeringen har för 2026 valt att minska satsningen med 600 miljoner kronor. Det kan vi inte acceptera. För Socialdemokraterna är satsningar på kvinnors hälsa en prioriterad fråga. Fler kollegor i äldreomsorgen Vi lever allt längre och det ställer nya krav på vår välfärd. Allt fler äldre kommer behöva stöd, omsorg och trygghet i vardagen. Därför vill vi se en miljardsatsning för att anställa mer personal i äldreomsorgen. Det innebär fler kollegor för de som jobbar och mer tid åt dig som behöver hjälp. Dessutom vill vi utveckla och permanenta Äldreomsorgslyftet med ett ökat fokus på språk ­ satsningar. Personalen i äldreomsorgen gör ett fantastiskt jobb men idag är språkkunskap ­ erna inte tillräcklig bra. Att personalen och den som får hjälpen förstår varandra handlar om trygghet men också om säkerhet, till exempel när mediciner ska ges. Bältrosvaccin för de mest utsatta pensionärerna Det tuffa kostnadsläget har slagit hårt mot många äldre och det kan leda till att man väljer att avstå de vaccin man egentligen borde ta för att det är för dyrt. Ett exempel är vaccinet mot bältros, en sjukdom som kan vara mycket smärtsam men där vaccinet är dyrt. Därför vill vi påbörja bältrosvaccinering av de mest utsatta äldre och för det avsätter vi 150 miljoner kronor i budgeten. Bryt ensamheten bland äldre Många äldre är pigga och friska och vill fortsätta ha en aktiv vardag. Att bli äldre inne ­ bär inte att intresset för kultur, gemenskap, rörelse eller utveckling försvinner. Tvärtom. Men när arbetslivet är avslutat, vännerna inte längre är lika många och den fysiska hälsan försämras minskar ofta de sociala kontakterna. Här behöver samhället kliva in med insatser som kan bidra till att bryta den ensam ­ heten. Det behövs fler mötesplatser för alla åldrar, med dans, musik, idrott, bokcirklar och gemenskap över en kopp kaffe. Ideella organisationer, inte minst pensionärsorganisa tion ­ erna, och studieförbund spelaren stor roll för att människor ska kunna träffas, utvecklas och umgås. Därför avsätter vi 50 miljoner kronor till civilsamhället, för åtgärder som bryter ensamhet. Bättre förutsättningar på landsbygden I alltför många delar av landet har samhället dragit sig tillbaka, lämnat orter och människor i sticket. Följden har blivit centrum där färgen flagnar, sly växer upp, busskurer förfaller, skyltfönster gapar tomma och belysningen inte längre fungerar. Framtidstron försvinner och folk flyttar. Vi vill se ett landsbygdslyft för att rusta upp bruks- och landsbygdsorter , och föreslår flera satsningar för att säkra bättre service och stärka näringslivet i lands- och glesbygd. Vi går emot SD-regeringens nedskärning av statliga servicekontor. Vi vill även se en satsning för stärkt veterinärberedskap i hela landet. En levande kultur i hela Sverige Sverige har en stolt tradition av levande regional kulturverksamhet. Lokala museer, teatrar, folkhögskolor och bygdegårdar utgör hjärtat i svensk kultur – och så ska det fortsätta vara. När SD-regeringen åsidosätter regional kultur föreslår vi socialdemokrater istället mer resurser. Vi skulle tillföra 100 miljoner kronor i breda anslag till regional kulturverksamhet. Vi föreslår också en satsning på 100 miljoner kronor för att utveckla kulturskolan så vi kan nå fler barn, särskilt i utsatta områden. Dessutom föreslår vi 20 miljoner kronor i satsningar på allmänna samlingslokaler runt om i Sverige. Vi föreslår också ytterligare medel för att värna de svenska världsarven. De ska inte bara bevaras utan också kommuniceras och vara en del av samhällets utveckling, exempelvis som besöksmål. Idrottssatsning Att genomföra en idrottssatsning kan vara mycket dyrt, särskilt om man elitsatsar eller om man är aktiv inom parasporten. Vi socialdemokrater tycker inte föräldrarnas plånbok ska få avgöra om man har råd med sin idrottssatsning och därför föreslår vi en satsning på elitidrott och parasport, uppgående till 100 miljoner kronor. Kulturgaranti i skolan Sverige är ett land med ett rikt kulturarv. Vi har en väletablerad teaterscen och många filmskapare och det svenska musikundret är känt över hela världen. Socialdemokraterna tycker att alla skolever ska få ta del av vår gemensamma kultur. Därför skjuter vi till 300 miljoner för att påbörja införandet av en kulturgaranti där alla elever är garanterade att varje termin få gå på teater, besöka ett museum, se svensk film eller gå på en konsert. Statsbidrag till studieförbunden SD-regeringens ideologiskt motiverade slakt av anslagen till studieförbunden är ett all ­ varligt hot mot bildningen och gemenskapen i Sverige. Studieförbunden spelar en mycket viktig roll för det livslånga lärandet, för föreningsdemokratin och för civilsamhället i hela landet. Socialdemokraterna föreslår därför att statsbidraget till studieförbunden förstärks med 350 miljoner 2026. Mediestöd Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet. En stark, självständig och livskraftig mediesektor i hela landet är kort sagt en grundbult i vår demokrati. På många håll i landet är de ekonomiska förut ­ sättningarna att bedriva journalistik utmanande. Mot bakgrund av detta säger vi nej till regeringens nedskärningar av mediestödet och föreslår istället en satsning på ytterligare 50 miljoner kronor. Stöd till Sveriges Konsumenter och skarpare verktyg för Konsumentverket Med ny teknik, såsom AI, ökar riskerna för manipulation, desinformation och bedrägerier. Hänsynslösa bedrägerier slår hårt mot många svenskar, inte minst äldre. Det behövs en tillsyn och lagstiftning som matchar de nya bedrägerimetoderna. Här har Konsumentverket en viktig roll och vi anser att de behöver mer resurser i sitt arbete. Som ett betydelsefullt komplement till Konsumentverket finns en rad olika organisationer i det civila samhället som utför ett viktigt arbete. Att SD-regeringen skär ner på resurs ­ erna till dessa organisationer är fel väg att gå och vi ökar därför anslaget till dessa i vår budgetmotion. Satsningar på säkerhetshöjande åtgärder inom civilsamhället Många civilsamhällesorganisationer upplever en ökad hotbild mot verksamheten, lokaler och företrädare. Inte minst religiösa samfund är utsatta. För att stärka arbetet med ökad säkerhet vill vi öka detta anslag med 30 miljoner kronor för 2026. Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter De nationella minoritetsspråken och kulturerna måste bevaras, utvecklas och överföras till framtida generationer. Vi föreslår därför en förstärkning av anslaget för nationella minoriteter på 10 miljoner kronor för 2026. Vi föreslår 31 miljoner till språkcenter för minoritetsspråken samt 20 miljoner till Institutet för mänskliga rättigheter. Hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser För att fler hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser ska kunna genomföras föreslår vi att ytterligare 10 miljoner anslås till detta under 2026. 4 Skatteförslag och finansiering Sverige står inför stora utmaningar. Det ställer stora krav på regeringens ledarskap – på förmågan att prioritera, och på förmågan att presentera en trovärdig finansiering. En ansvarsfull ekonomisk politik är den bästa skyddsvallen för välfärden och hushållens ekonomi – särskilt i utmanande ekonomiska tider. En ansvarsfull ekonomisk politik är en försäkring mot högre räntor och framtida nedskärningar inom välfärden. Våra nya förslag på åtgärder är därför fullt ut finansierade. SD-regeringen däremot har valt sin skattepolitiska linje – att med lånade pengar sänka skatten för de som redan har mest. Redan i sin första statsbudget sänkte de skatterna för höginkomsttagare med 13 miljarder kronor. I budgeten 2024 infördes ett ”lyx-ROT” där de med höga inkomster får skatteavdrag för att byta marmorskiva i köket. I förra årets budget valde regeringen att genomföra en exklusiv skattesänkning för de som tjänar över 66 000 kronor per månad. Även i denna budget ges de allra rikaste ytterligare skatte ­ sänkningar. Samtidigt befinner sig skolan och sjukvården i en kostnadskris, orsakad av SD-reger ­ ingens prioriteringar. Det står klart att välfärden och tryggheten behöver mer resurser – inte mindre. Insatserna för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng behöver stärkas. Vi behöver fler lärare, poliser och sjuksköterskor – inte färre. Det kräver en stabil finan ­ siering. Sverige kommer inte stärkas av att de som redan har mest får ännu mer på bekostnad av vanligt folk. Därför föreslår vi en skattesänkning som ger lika mycket i plånboken som regeringens förslag för personer som tjänar upp till 66 750 kronor per månad, och vi säger nej till skattebonusar till de som tjänar allra mest. Vidare är behovet av en omfattande översyn av skattesystemet stort. Vi vill genomföra en skattereform som skapar förutsägbarhet, effektivitet och rättvisa och som vilar på breda skattebaser. Utöver att bredda skattebasen vill vi höja beskattningen av stora men lågt beskattade kapitalinkomster, göra systemet enklare och mer likformigt samt begränsa möjligheterna till skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. För att bidra till den långsiktiga uthålligheten av försvarsutbyggnaden vill vi bland annat att en beredskaps ­ skatt utreds och införs. 4.1 Skatteförslag i BM-26 Nej till skattebonus för de allra rikaste Vi föreslår att jobbskatteavdraget förstärks enligt regeringens förslag på inkomster upp till 66 750 kr/mån och att avtrappningen i jobbskatteavdraget, som SD-regeringen tog bort i BP-25, återinförs. Människor med extremt höga inkomster behöver inget jobb ­ skatteavdrag. Kapitalbeskattning Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler har ökat kraftigt. Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare. Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till hushåll och till välfärden. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränte ­ intäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt. Vi är positiva till att vanligt folk har tillgång till ett enkelt och förmånligt sparande, samtidigt som vi anser att de med mycket stora kapital på investeringssparkonto bör åtnjuta en lägre skatterabatt. Därför föreslår vi att det införs en tredje beskattningsnivå för de med störst kapitalinnehav i dessa sparformer. Regeringen föreslår justeringar av de så kallade 3:12-reglerna. Vi välkomnar ett enklare och mer lättförståeligt regelverk, men ser samtidigt risker att förslaget öppnar för ökad inkomstomvandling. Förenklingen bör därför genomföras på ett offentligfinansiellt neutralt sätt. Sverige blir inte rikare av att inkomstomvandling uppmuntras, av att fler anställda sjuksköterskor och läkare blir hyrläkare eller av fler skattesänkningar till de som redan har mest. 4.2. Övrig finansiering Utöver de föreslagna inkomstförstärkningarna avvisar Socialdemokraterna regeringens sänkta arbetsgivaravgift för unga, till förmån för mer effektiva åtgärder för att få unga i jobb. Vi föreslår att anslaget för Regeringskansliet ska minska med 600 miljoner kronor för 202 6, och vi säger nej till regeringens höjda återvandringsbidrag. Vi föreslår även att överkompensationen till fristående grundskolor och förskolor ska gå tillbaka till eleverna. Det är dags att stoppa vinstjakten i skolan och välja människa före marknad. Utöver detta föreslår vi ett antal omfördelningar inom och mellan utgiftsområden och anslag. 5 Bilagor Bilaga 1 BILAGA 2 Förslag till utgiftsramar för 2026 Tusental kronor Utgiftsområde Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1 Rikets styrelse 21 614 324 −449 000 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 22 038 701 50 000 3 Skatt, tull och exekution 15 511 898 75 000 4 Rättsväsendet 94 743 980 245 000 5 Internationell samverkan 2 547 401 10 000 6 Försvar och samhällets krisberedskap 225 022 485 ±0 7 Internationellt bistånd 43 652 932 1 000 000 8 Migration 13 524 360 −1 425 000 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 127 707 301 5 686 000 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 121 994 196 780 000 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 59 321 791 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104 228 329 5 127 000 13 Integration och jämställdhet 5 866 226 50 000 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 91 162 652 2 805 000 15 Studiestöd 35 787 594 804 000 16 Utbildning och universitetsforskning 106 936 696 5 070 000 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 337 204 748 536 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 775 128 684 500 19 Regional utveckling 4 874 201 120 000 20 Klimat, miljö och natur 19 625 341 1 135 000 21 Energi 7 939 815 100 000 22 Kommunikationer 106 704 772 1 725 000 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 22 566 654 100 000 24 Näringsliv 8 955 115 55 000 25 Allmänna bidrag till kommuner 180 723 354 2 730 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 26 955 200 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 54 199 851 ±0 Summa utgiftsområden 1 543 317 501 27 226 036 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR −16 242 000 ±0 Summa utgifter 1 527 075 501 27 226 036 Riksgäldskontorets nettoutlåning 16 813 000 ±0 Kassamässig korrigering −1 639 000 ±0 Summa 1 542 249 501 27 226 036 BILAGA 3 Förslag till utgiftsramar för 2027 och 2028 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2027 2028 1 Rikets styrelse −449 −449 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 50 50 3 Skatt, tull och exekution 75 75 4 Rättsväsendet 245 245 5 Internationell samverkan 10 10 6 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 ±0 7 Internationellt bistånd 2 000 4 000 8 Migration ±0 ±0 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 5 686 5 686 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 280 280 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom ±0 ±0 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 5 127 5 127 13 Integration och jämställdhet 50 50 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 2 805 2 805 15 Studiestöd 804 804 16 Utbildning och universitetsforskning 5 070 5 070 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 749 799 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 685 685 19 Regional utveckling 120 120 20 Klimat, miljö och natur 1 135 1 135 21 Energi 100 100 22 Kommunikationer 1 725 1 725 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 100 100 24 Näringsliv 450 450 25 Allmänna bidrag till kommuner 2 730 2 730 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden 29 546 31 596 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter 29 546 31 596 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa 29 546 31 596 BILAGA 4 Beräkning av statens inkomster för 2026 Inkomster Tusental kronor Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1100 Direkta skatter på arbete 808 992 340 4 660 000 1111 Statlig inkomstskatt 69 132 050 4 660 000 1115 Kommunal inkomstskatt 1 008 384 699 ±0 1120 Allmän pensionsavgift 173 521 706 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −442 046 115 ±0 1200 Indirekta skatter på arbete 814 027 500 6 050 000 1210 Arbetsgivaravgifter 800 382 003 ±0 1240 Egenavgifter 11 968 194 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −55 271 066 ±0 1270 Särskild löneskatt 69 701 943 ±0 1280 Nedsättningar −13 312 716 6 050 000 1290 Tjänstegruppliv 559 142 ±0 1300 Skatt på kapital 441 787 612 17 110 000 1310 Skatt på kapital, hushåll 101 352 289 3 500 000 1320 Skatt på företagsvinster 233 081 999 1 010 000 1330 Kupongskatt 10 730 504 ±0 1340 Avkastningsskatt 32 581 715 ±0 1350 Fastighetsskatt 44 920 230 ±0 1360 Stämpelskatt 12 398 180 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 6 722 695 12 600 000 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 729 183 663 ±0 1410 Mervärdesskatt 602 172 481 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak 31 438 744 ±0 1430 Energiskatt 36 062 816 ±0 1440 Koldioxidskatt 24 387 496 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 4 996 189 ±0 1470 Skatt på vägtrafik 21 400 145 ±0 1480 Övriga skatter 8 725 792 ±0 1500 Skatt på import 8 848 821 ±0 1600 Restförda och övriga skatter 7 601 786 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU −8 848 821 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 801 592 901 27 820 000 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 392 172 280 ±0 Statens skatteintäkter 1 409 420 621 27 820 000 1900 Periodiseringar 10 170 029 ±0 1000 Statens skatteinkomster 1 419 590 650 27 820 000 Övriga inkomster −44 679 988 4 600 000 2000 Inkomster av statens verksamhet 50 555 829 4 600 000 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 4000 Återbetalning av lån 499 547 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster 24 411 000 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU 35 705 428 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −160 851 792 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 1 374 910 662 32 420 000 BILAGA 5 Beräkning av statens inkomster för 2027 och 2028 Inkomster 2027–2028 Miljoner kronor Inkomsttitel Avvikelse från regeringen 2027 2028 1100 Direkta skatter på arbete 4 660 4 660 1111 Statlig inkomstskatt 4 660 4 660 1115 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 1120 Allmän pensionsavgift ±0 ±0 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner ±0 ±0 1200 Indirekta skatter på arbete 6 050 ±0 1210 Arbetsgivaravgifter ±0 ±0 1240 Egenavgifter ±0 ±0 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 1280 Nedsättningar 6 050 ±0 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 1300 Skatt på kapital 17 110 17 110 1310 Skatt på kapital, hushåll 3 500 3 500 1320 Skatt på företagsvinster 1 010 1 010 1330 Kupongskatt ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 12 600 12 600 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror ±0 ±0 1410 Mervärdesskatt ±0 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak ±0 ±0 1430 Energiskatt ±0 ±0 1440 Koldioxidskatt ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö ±0 ±0 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 1480 Övriga skatter ±0 ±0 1500 Skatt på import ±0 ±0 1600 Restförda och övriga skatter ±0 ±0 1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 27 820 21 770 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer ±0 ±0 Statens skatteintäkter 27 820 21 770 1900 Periodiseringar ±0 ±0 1000 Statens skatteinkomster 27 820 21 770 Övriga inkomster 4 600 4 600 2000 Inkomster av statens verksamhet 4 600 4 600 3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 32 420 26 370 BILAGA 6 Offentliga finanser Utgiftstak för staten Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Takbegränsade utgifter 27 226 29 546 31 596 Budgeteringsmarginal −27 226 −29 546 −31 596 Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0 Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Kommunsektorns inkomster 12 811 12 811 12 811 Kommunal inkomstskatt ±0 ±0 ±0 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 2 730 2 730 2 730 därav ekonomiska regleringar ±0 ±0 ±0 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 10 081 10 081 10 081 Kommunsektorns utgifter 12 811 12 811 12 811 Finansiellt sparande i kommunsektorn ±0 ±0 ±0 Den offentliga sektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Offentlig sektors inkomster 32 420 32 420 26 370 Offentlig sektors utgifter 27 226 29 546 31 596 Finansiellt sparande i offentlig sektor 5 194 2 874 − 5 226 Staten 5 194 2 874 −5 226 Ålderspensionssystemet ±0 ±0 ±0 Kommunsektorn ±0 ±0 ±0 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −2,34 % −1,80 % −0,66 % Statens budgetsaldo och statsskulden Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Inkomster i statens budget 32 420 32 420 26 370 därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget 27 226 29 546 31 596 därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 Statens budgetsaldo 5 194 2 874 −5 226 Inkomster i statens budget Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Direkta skatter på arbete 4 660 4 660 4 660 Indirekta skatter på arbete 6 050 6 050 ±0 Skatt på kapital 17 110 17 110 17 110 Skatt på konsumtion och insatsvaror ±0 ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 27 820 27 820 21 770 avgår skatter till andra sektorer ±0 ±0 ±0 Statens skatteintäkter 27 820 27 820 21 770 Periodiseringar ±0 ±0 ±0 Statens skatteinkomster 27 820 27 820 21 770 Övriga inkomster 4 600 4 600 4 600 Inkomster i statens budget 32 420 32 420 26 370 BILAGA 7 Utgiftsramar per utgiftsområde Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten 190 457 ±0 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. 1 182 565 ±0 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag 1 205 607 ±0 2:3 Riksdagens fastighetsanslag 340 000 ±0 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) 170 059 ±0 2:5 Riksrevisionen 399 403 ±0 3:1 Sametinget 66 987 ±0 4:1 Regeringskansliet m.m. 10 722 886 −600 000 5:1 Länsstyrelserna m.m. 4 418 384 ±0 6:1 Allmänna val och demokrati 921 940 40 000 6:2 Justitiekanslern 101 298 ±0 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten 226 336 ±0 6:4 Valmyndigheten 173 740 ±0 6:5 Stöd till politiska partier 169 200 ±0 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter 54 840 20 000 7:1 Åtgärder för nationella minoriteter 159 271 41 000 8:1 Mediestöd 977 119 50 000 8:2 Mediemyndigheten 97 861 ±0 9:1 Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information 36 371 ±0 Summa 21 614 324 −449 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kammarkollegiet 179 196 ±0 1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 33 050 ±0 1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:4 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 279 000 ±0 1:5 Finanspolitiska rådet 12 360 ±0 1:6 Konjunkturinstitutet 76 622 ±0 1:7 Statskontoret 325 130 ±0 1:8 Statistiska centralbyrån 711 961 ±0 1:9 Bidragsfastigheter 515 000 ±0 1:10 Finansinspektionen 893 410 ±0 1:11 Riksgäldskontoret 400 432 ±0 1:12 Bokföringsnämnden 15 028 ±0 1:13 Vissa garanti- och medlemsavgifter 264 626 ±0 1:14 Statens servicecenter 913 560 50 000 1:15 Finansmarknadsforskning 33 353 ±0 1:16 Upphandlingsmyndigheten 125 311 ±0 1:17 Utbetalningsmyndigheten 258 219 ±0 Summa 22 038 701 50 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skatteverket 9 434 848 75 000 1:2 Tullverket 3 441 754 ±0 1:3 Kronofogdemyndigheten 2 538 296 ±0 1:4 Kostnader som betalas av staten i konkurser 97 000 ±0 Summa 15 511 898 75 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Polismyndigheten 48 375 533 ±0 1:2 Säkerhetspolisen 3 047 500 ±0 1:3 Åklagarmyndigheten 2 891 903 ±0 1:4 Ekobrottsmyndigheten 1 218 883 ±0 1:5 Sveriges Domstolar 8 452 927 ±0 1:6 Kriminalvården 24 204 721 200 000 1:7 Brottsförebyggande rådet 316 670 25 000 1:8 Rättsmedicinalverket 716 787 ±0 1:9 Brottsoffermyndigheten 80 859 15 000 1:10 Ersättning för skador på grund av brott 281 953 ±0 1:11 Rättsliga biträden m.m. 4 404 007 ±0 1:12 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. 79 487 ±0 1:13 Avgifter till vissa internationella sammanslutningar 20 174 ±0 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 158 157 ±0 1:15 Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd 48 032 ±0 1:16 Domarnämnden 14 387 ±0 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering 432 000 ±0 99:1 Utreda en svensk maffialag ±0 5 000 Summa 94 743 980 245 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 5 Internationell samverkan Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgifter till internationella organisationer 1 691 967 ±0 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet 187 545 10 000 1:3 Inspektionen för strategiska produkter 185 134 ±0 1:4 Svenska institutet 148 984 ±0 1:5 Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser 333 771 ±0 Summa 2 547 401 10 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 77 066 828 ±0 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt 15 306 336 ±0 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar 71 191 794 ±0 1:4 Forskning och teknikutveckling 1 463 905 ±0 1:5 Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten 15 781 ±0 1:6 Totalförsvarets plikt- och prövningsverk 522 014 ±0 1:7 Officersutbildning m.m. 381 980 ±0 1:8 Försvarets radioanstalt 3 425 329 ±0 1:9 Totalförsvarets forskningsinstitut 796 361 ±0 1:10 Nämnder m.m. 9 236 ±0 1:11 Försvarets materielverk 4 248 967 ±0 1:12 Försvarsunderrättelsedomstolen 14 981 ±0 1:13 Myndigheten för totalförsvarsanalys 93 821 ±0 1:14 Stöd till Ukraina 39 725 000 ±0 2:1 Kustbevakningen 2 031 678 ±0 2:2 Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor 506 850 ±0 2:3 Ersättning för räddningstjänst m.m. 27 580 ±0 2:4 Krisberedskap 4 040 508 ±0 2:5 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal 454 671 ±0 2:6 Myndigheten för civilt försvar 2 017 449 ±0 2:7 Statens haverikommission 67 141 ±0 2:8 Myndigheten för psykologiskt försvar 159 794 ±0 2:9 Rakel Generation 2 799 389 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten 655 092 ±0 Summa 225 022 485 ±0 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Biståndsverksamhet 41 536 657 1 000 000 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 1 805 277 ±0 1:3 Nordiska Afrikainstitutet 18 488 ±0 1:4 Folke Bernadotteakademin 217 119 ±0 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete 50 000 ±0 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd 25 391 ±0 Summa 43 652 932 1 000 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 5 512 282 ±0 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 223 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 1 600 013 −1 425 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 915 461 ±0 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 160 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 107 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 340 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 665 000 ±0 Summa 13 524 360 −1 425 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Socialstyrelsen 1 033 151 ±0 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 99 354 ±0 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 218 442 ±0 1:4 Tandvårdsförmåner 12 785 668 576 000 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 40 975 000 2 160 000 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 9 602 639 3 000 000 1:7 Sjukvård i internationella förhållanden 705 408 ±0 1:8 Bidrag till psykiatri 4 732 393 ±0 1:9 Läkemedelsverket 247 799 ±0 1:10 E-hälsomyndigheten 551 394 ±0 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna 6 632 200 −2 000 000 1:12 Inspektionen för vård och omsorg 1 052 386 ±0 1:13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 45 024 ±0 1:14 Civilt försvar inom hälso- och sjukvård 2 949 500 ±0 2:1 Folkhälsomyndigheten 570 323 ±0 2:2 Insatser för vaccinberedskap 153 500 150 000 2:3 Bidrag till WHO 62 665 ±0 2:4 Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar 121 802 ±0 2:5 Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel 105 316 ±0 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga 792 000 −200 000 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre 100 000 50 000 3:1 Myndigheten för delaktighet 72 911 ±0 3:2 Bidrag till funktionshindersorganisationer 208 742 ±0 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd 67 607 ±0 4:2 Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet 789 714 ±0 4:3 Bilstöd till personer med funktionsnedsättning 264 237 ±0 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 27 432 553 ±0 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 6 319 740 1 950 000 4:6 Statens institutionsstyrelse 3 060 246 ±0 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. 4 860 301 ±0 5:1 Barnombudsmannen 40 973 ±0 5:2 Barnets rättigheter 73 761 ±0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning 59 049 ±0 6:2 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning 921 503 ±0 Summa 127 707 301 5 686 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 51 559 676 ±0 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 53 674 700 230 000 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 440 000 ±0 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 494 000 ±0 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 38 082 ±0 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 436 700 ±0 2:1 Försäkringskassan 11 271 917 50 000 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 79 121 ±0 99:1 Högkostnadsskydd för små och medelstora företag ±0 500 000 Summa 121 994 196 780 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Garantipension till ålderspension 29 757 600 ±0 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 7 446 600 ±0 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 13 855 700 ±0 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 625 800 ±0 1:5 Inkomstpensionstillägg 5 795 000 ±0 2:1 Pensionsmyndigheten 841 091 ±0 Summa 59 321 791 ±0 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 31 659 197 4 463 000 1:2 Föräldraförsäkring 49 640 665 ±0 1:3 Underhållsstöd 2 780 875 ±0 1:4 Adoptionsbidrag 9 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 148 200 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 7 645 098 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 671 200 ±0 1:8 Bostadsbidrag 3 673 310 664 000 Summa 104 228 329 5 127 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Integrationsåtgärder 101 825 ±0 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 389 646 ±0 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 170 437 ±0 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 110 919 ±0 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 682 039 ±0 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 188 197 ±0 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 ±0 4:1 Åtgärder mot utanförskap 175 000 ±0 99:1 Kvinnofridsstöd vid våld i nära relationer ±0 50 000 Summa 5 866 226 50 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 821 683 300 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser 45 973 112 200 000 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 073 822 2 200 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 212 263 ±0 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 2 153 201 ±0 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 132 554 ±0 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 864 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 52 809 ±0 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 86 510 ±0 1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen 66 560 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 292 000 ±0 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 3 150 824 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 1 010 926 50 000 2:2 Arbetsdomstolen 38 613 ±0 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 43 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 69 750 ±0 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 30 000 99:1 Fackligt samråd ±0 25 000 Summa 91 162 652 2 805 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Studiehjälp 4 571 331 774 000 1:2 Studiemedel 19 788 041 ±0 1:3 Omställningsstudiestöd 7 339 000 ±0 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 2 816 050 ±0 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 63 150 ±0 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 ±0 1:7 Centrala studiestödsnämnden 1 163 526 30 000 1:8 Överklagandenämnden för studiestöd 19 496 ±0 Summa 35 787 594 804 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens skolverk 1 406 011 305 000 1:2 Statens skolinspektion 676 633 ±0 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 894 052 ±0 1:4 Sameskolstyrelsen 68 698 ±0 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet 5 493 885 ±0 1:6 Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan 293 837 ±0 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola 5 760 000 600 000 1:8 Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m. 206 720 ±0 1:9 Bidrag till svensk undervisning i utlandet 130 582 ±0 1:10 Fortbildning av lärare och förskolepersonal 1 109 526 ±0 1:11 Skolforskningsinstitutet 47 910 ±0 1:12 Praktiknära skolforskning 36 043 ±0 1:13 Bidrag till lärarlöner 4 875 000 ±0 1:14 Särskilda insatser inom skolområdet 173 418 ±0 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling 9 364 600 3 695 000 1:16 Bidrag till vissa studier 17 525 ±0 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 3 712 422 300 000 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan 202 724 ±0 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 4 420 166 50 000 2:1 Universitetskanslersämbetet 166 446 ±0 2:2 Universitets- och högskolerådet 320 330 ±0 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 207 888 ±0 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 619 766 ±0 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 572 678 ±0 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 748 425 ±0 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 543 214 ±0 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 941 779 ±0 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2 091 947 ±0 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 978 453 ±0 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 694 535 ±0 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 349 615 ±0 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 895 241 ±0 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 199 667 ±0 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 859 998 ±0 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå 1 973 459 ±0 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 435 827 ±0 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 2 207 400 ±0 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 832 619 ±0 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 530 237 ±0 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 824 443 ±0 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 311 502 ±0 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 283 484 ±0 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 429 188 ±0 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 966 377 ±0 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 356 479 ±0 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 672 410 ±0 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå 311 638 ±0 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 1 148 114 ±0 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 330 179 ±0 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 746 278 ±0 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå 309 021 ±0 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 317 252 ±0 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 119 201 ±0 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 235 787 ±0 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 63 704 ±0 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 131 447 ±0 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 40 885 ±0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 611 787 ±0 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå 119 515 ±0 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 513 590 ±0 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå 120 821 ±0 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 564 285 ±0 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå 128 297 ±0 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 497 394 ±0 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 115 343 ±0 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 484 014 ±0 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå 108 153 ±0 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 386 068 ±0 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå 74 265 ±0 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 456 387 ±0 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå 104 446 ±0 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 196 524 ±0 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå 25 943 ±0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 76 756 ±0 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 15 839 ±0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 156 768 ±0 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå 26 092 ±0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 509 279 ±0 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå 140 575 ±0 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 47 704 ±0 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå 56 667 ±0 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet 4 415 760 ±0 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 991 719 ±0 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor 983 700 100 000 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning 3 039 108 ±0 2:67 Särskilda bidrag inom högskoleområdet 50 980 20 000 3:1 Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation 8 072 296 ±0 3:2 Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer 420 061 ±0 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning 212 500 ±0 3:4 Rymdforskning och rymdverksamhet 1 477 356 ±0 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning 55 379 ±0 3:6 Institutet för rymdfysik 65 811 ±0 3:7 Kungl. biblioteket 509 048 ±0 3:8 Polarforskningssekretariatet 75 359 ±0 3:9 Sunet 49 183 ±0 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning 5 809 ±0 3:11 Etikprövningsmyndigheten 58 495 ±0 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning 16 091 ±0 3:13 Särskilda utgifter för forskningsändamål 89 495 ±0 3:14 Gentekniknämnden 5 145 ±0 4:1 Internationella program 81 589 ±0 4:2 Avgift till Unesco och ICCROM 32 186 ±0 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet 11 906 ±0 4:4 Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning 24 543 ±0 Summa 106 936 696 5 070 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens kulturråd 83 206 ±0 1:2 Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete 501 582 100 000 1:3 Skapande skola 226 464 −226 464 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet 44 153 ±0 1:5 Stöd till icke-statliga kulturlokaler 9 753 ±0 1:6 Bidrag till regional kulturverksamhet 1 692 255 100 000 1:7 Myndigheten för kulturanalys 20 616 ±0 2:1 Bidrag till Operan och Dramaten 802 500 ±0 2:2 Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner 358 244 ±0 2:3 Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål 249 098 ±0 2:4 Statens musikverk 113 346 ±0 3:1 Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter 233 678 ±0 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier 151 335 ±0 3:3 Institutet för språk och folkminnen 78 893 ±0 4:1 Konstnärsnämnden 25 302 ±0 4:2 Ersättningar och bidrag till konstnärer 570 530 ±0 5:1 Riksarkivet 618 945 ±0 6:1 Riksantikvarieämbetet 341 359 ±0 6:2 Bidrag till kulturmiljövård 299 782 5 000 6:3 Kyrkoantikvarisk ersättning 490 000 ±0 6:4 Bidrag till arbetslivsmuseer 8 000 ±0 7:1 Centrala museer: Myndigheter 1 612 476 ±0 7:2 Centrala museer: Stiftelser 284 714 ±0 7:3 Bidrag till vissa museer 82 218 ±0 7:4 Forum för levande historia 65 842 ±0 7:5 Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål 80 ±0 7:6 Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön 42 518 ±0 7:7 Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet 53 708 ±0 8:1 Stöd till trossamfund 82 000 ±0 9:1 Filmstöd 555 444 ±0 10:1 Sändningar av TV Finland 9 574 ±0 10:2 Forskning och dokumentation om medieutvecklingen 3 592 ±0 10:3 Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet 733 ±0 10:4 Stöd till taltidningar 43 406 ±0 11:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor 87 533 ±0 11:2 Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet 240 680 ±0 11:3 Särskilda insatser inom ungdomspolitiken 2 000 ±0 12:1 Stöd till idrotten 2 152 811 100 000 12:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 52 164 20 000 12:3 Stöd till friluftsorganisationer 109 785 ±0 12:4 Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer 15 000 ±0 12:5 Insatser för den ideella sektorn 223 758 ±0 12:6 Stöd till plats för idrott 250 000 ±0 13:1 Statsbidrag till studieförbund 1 496 023 350 000 13:2 Statsbidrag till folkhögskolor 2 521 760 ±0 13:3 Bidrag till tolkutbildning 57 331 ±0 13:4 Särskilt utbildningsstöd 268 158 ±0 14:1 Spelinspektionen 104 855 ±0 99:1 Kulturgaranti i skolan ±0 300 000 Summa 17 337 204 748 536 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Bostadspolitisk utveckling 123 000 ±0 1:2 Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad 4 000 ±0 1:3 Boverket 320 063 50 000 1:4 Statens geotekniska institut 58 872 ±0 1:5 Lantmäteriet 963 198 ±0 2:1 Konsumentverket 197 867 45 000 2:2 Allmänna reklamationsnämnden 68 041 ±0 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen 36 963 ±0 2:4 Bidrag till miljömärkning av produkter 3 124 ±0 99:1 Energieffektivisering av flerbostadshus ±0 500 000 99:2 Åtgärder på konsumentområdet ±0 15 000 99:3 Kommunala hyresgarantier ±0 74 500 99:4 Statlig byggstimulans ±0 ±0 Summa 1 775 128 684 500 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 19 Regional utveckling Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 167 337 120 000 1:2 Transportbidrag 455 864 ±0 1:3 Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027 2 251 000 ±0 Summa 4 874 201 120 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 787 432 ±0 1:2 Miljöövervakning m.m. 407 714 ±0 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 803 335 100 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 813 818 ±0 1:5 Miljöforskning 93 825 ±0 1:6 Kemikalieinspektionen 340 325 ±0 1:7 Avgifter till internationella organisationer 329 431 ±0 1:8 Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn 100 000 ±0 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 336 986 ±0 1:10 Klimatanpassning 89 500 100 000 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 388 565 35 000 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 163 450 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 57 400 ±0 1:14 Skydd av värdefull natur 1 185 500 300 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 373 373 ±0 1:16 Klimatinvesteringar 4 490 000 ±0 1:17 Klimatpremier 2 703 000 ±0 1:18 Industriklivet 653 000 500 000 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftstöd för bio-CCS 1 714 000 ±0 1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden 400 000 100 000 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 139 279 ±0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 140 408 ±0 Summa 19 625 341 1 135 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 21 Energi Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statens energimyndighet 602 028 ±0 1:2 Insatser för energieffektivisering 327 000 ±0 1:3 Energiforskning 1 527 723 ±0 1:4 Energimarknadsinspektionen 234 451 ±0 1:5 Energiplanering 1 195 000 ±0 1:6 Avgifter till internationella organisationer 33 328 ±0 1:7 Elsäkerhetsverket 89 285 ±0 1:8 Laddinfrastruktur 605 000 ±0 1:9 Biogasstöd 1 035 000 ±0 1:10 Energiberedskap 398 000 ±0 1:11 Elberedskap 705 000 ±0 1:12 Energistöd 1 137 000 ±0 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer 50 000 ±0 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer 1 000 ±0 99:1 Snabbhetsbonus vindkraft ±0 100 000 Summa 7 939 815 100 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 46 386 804 ±0 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 327 971 500 000 1:3 Trafikverket 6 531 201 100 000 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 353 808 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 85 284 ±0 1:6 Ersättning avseende flygplatser 662 013 ±0 1:7 Trafikavtal 1 055 000 300 000 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 88 896 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 1 000 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 2 024 325 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 704 834 750 000 1:13 Trafikanalys 80 268 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 939 330 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 600 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 65 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 346 000 ±0 1:18 Lån till körkort 466 75 000 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 318 763 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 106 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 153 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 323 814 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 295 385 ±0 2:7 Digital förvaltning 169 894 ±0 Summa 106 704 772 1 725 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 642 197 ±0 1:2 Insatser för skogsbruket 574 373 ±0 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 243 865 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 158 824 30 000 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 ±0 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 57 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 937 527 ±0 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 18 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 681 572 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 194 333 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 3 257 312 ±0 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 2 204 200 ±0 1:14 Livsmedelsverket 727 547 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 131 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 57 413 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 531 000 70 000 1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 34 830 ±0 1:19 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:20 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:21 Främjande av rennäringen m.m. 131 915 ±0 1:22 Sveriges lantbruksuniversitet 2 421 487 ±0 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 848 164 ±0 1:24 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:25 Slakterikontroll 168 053 ±0 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 1 071 000 ±0 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 104 000 ±0 1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 200 000 ±0 Summa 22 566 654 100 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 24 Näringsliv Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Verket för innovationssystem 309 753 ±0 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 3 439 255 100 000 1:3 Institutens strategiska kompetensmedel 812 668 ±0 1:4 Tillväxtverket 489 278 −5 000 1:5 Näringslivsutveckling 619 542 −395 000 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 76 910 ±0 1:7 Turismfrämjande 114 613 10 000 1:8 Sveriges geologiska undersökning 390 747 ±0 1:9 Geovetenskaplig forskning 5 923 ±0 1:10 Miljösäkring av oljelagringsanläggningar 14 000 ±0 1:11 Bolagsverket 228 281 25 000 1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien 12 327 ±0 1:13 Konkurrensverket 234 589 ±0 1:14 Konkurrensforskning 10 804 ±0 1:15 Upprustning och drift av Göta kanal 39 910 ±0 1:16 Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag 38 850 ±0 1:17 Kapitalinsatser i statligt ägda företag 11 000 ±0 1:18 Avgifter till vissa internationella organisationer 16 860 ±0 1:19 Finansiering av rättegångskostnader 18 000 ±0 1:20 Bidrag till företagsutveckling och innovation 269 472 ±0 1:21 Patent- och registreringsverket 371 096 ±0 1:22 Stöd vid korttidsarbete 100 000 ±0 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet 37 082 ±0 2:2 Kommerskollegium 130 363 ±0 2:3 Exportfrämjande verksamhet 568 367 10 000 2:4 Investeringsfrämjande 107 772 10 000 2:5 Avgifter till internationella handelsorganisationer 23 517 ±0 2:6 Bidrag till standardiseringen 45 136 ±0 2:7 AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning 419 000 ±0 99:1 Svensk tillväxtpakt ±0 300 000 Summa 8 955 115 55 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 174 096 852 1 000 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 6 364 352 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 8 650 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 250 000 −250 000 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn 3 500 ±0 99:1 Socialtjänstlyft: riskfamiljsprogram och punktmarkering av unga ±0 1 700 000 99:2 Bidrag till landsbygds- och glesbygdskommuner ±0 280 000 Summa 180 723 354 2 730 000 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Räntor på statsskulden 26 800 000 ±0 1:2 Oförutsedda utgifter 10 000 ±0 1:3 Riksgäldskontorets provisionsutgifter 145 200 ±0 Summa 26 955 200 ±0 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Avgiften till Europeiska unionen 54 199 851 ±0 Summa 54 199 851 ±0 Magdalena Andersson (S) Mikael Damberg (S) Lena Hallengren (S) Johan Löfstrand (S) Ardalan Shekarabi (S) Joakim Järrebring (S) Matilda Ernkrans (S) Peter Hultqvist (S) Teresa Carvalho (S) Jennie Nilsson (S) Björn Wiechel (S) Åsa Westlund (S) Fredrik Olovsson (S) Niklas Karlsson (S) Ida Karkiainen (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Aylin Nouri (S) Anders Ygeman (S) Morgan Johansson (S) Heléne Björklund (S) Mattias Jonsson (S)