Motion till riksdagen 2023/24:976 av Alexandra Anstrell (M) Mer häst åt fler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheten att ge lämplig myndighet i uppdrag att i samarbete med SKR ta fram ett förslag på ett nationellt system för hur kommuner och regioner systematiskt kan använda sig av hästunderstödda insatser och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige bedrivs hästverksamhet i många olika former med över 360 000 hästar och skapar ungefär 17 000 jobb. Hästnäringen omsätter ungefär 31 miljarder per år och binder samman stad med landsbygd. Näringen är viktig. Hästen är en utmärkt resurs för hållbara samhällstjänster, som skapar gemenskap och välmående och är en symbol för våra öppna landskap och gröna näringar. Kring hästanknuten verksamhet sker dagligen konsumtion av varor och tjänster. Hästnäringens effekter i form av konsumtion av varor och tjänster utgör 0,5 % av BNP. Inklusive spridningseffekter uppgår omsättningen till 72 miljarder SEK och 38 000 helårssysselsättningar. Det är en stor och växande näring som vi behöver ta på allvar och främja. Ridsporten innebär viktig fritid och tävling för en halv miljon svenskar. Svenska Ridsportförbundet har drygt 154 130 medlemmar, varav 93 % tjejer (2022). Ridsporten är också Sveriges näst största ungdomsidrott (7–25 år) och en av de största sporterna för personer med funktionsnedsättning, och inom alla grenar utom voltige tävlar män och kvinnor, pojkar och flickor mot varandra på samma villkor. Hästunderstödd terapi används som habilitering och rehabilitering för personer med fysisk funktionsnedsättning och syftar till förbättrad balans, muskulatur och koordina ­ tion. Insatser används även som terapi inom psykosocial behandling och psykoterapi vid psykisk ohälsa. Syftet är då ökat välmående samt bättre kroppskännedom, självförståelse och självförtroende. Hästunderstödd terapi används såväl i etablerad vård som i verksamheter som enbart erbjuder fritidsridning och hälsovård. Insatsen består av allt från ryttarträning och övningar på hästryggen till skötsel och omsorg om hästar. På olika håll i landet finns insatser för att hjälpa så kallade hemmasittare tillbaka till skolan via stallet. Det finns forskning på området men ibland hävdas det att denna inte är tillräcklig varpå hästunderstödda insatser inte alltid används. Hästens viktiga betydelse för människan är dock väl känd och internationellt finns en hel del forskning att luta sig mot. Dock behövs mer forskning i Sverige och en tydlighet kring hur regioner och kommuner kan använda sig av hästunderstödda insatser på ett bra sätt för att under ­ stödja en bra verksamhet till de som behöver det. Undertecknad vill öka möjligheten för fler att använda sig av hästunderstödda insatser för bättre fysiskt och psykiskt mående. Därför föreslår jag att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheten att ge lämplig myndighet i uppdrag att i samarbete med SKR ta fram ett förslag på ett nationellt system för hur kommuner och regioner systematiskt kan använda sig av hästunderstödda insatser och tillkännager det för regeringen. Alexandra Anstrell (M)

Motion till riksdagen 2024/25:1507 av Alexandra Anstrell och Anna af Sillén (båda M) Ökad användning av häst åt fler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ge lämplig myndighet i uppdrag att i samarbete med SKR ta fram ett förslag på en nationell modell för hur kommuner och regioner systematiskt kan använda sig av icke-medicinska insatser såsom hästunderstödda insatser och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige bedrivs hästverksamhet i många olika former med över 360 000 hästar och skapar ungefär 17 000 jobb. Hästnäringen omsätter ungefär 31 miljarder per år och binder samman stad med landsbygd. Näringen är viktig. Hästen är en utmärkt resurs för hållbara samhällstjänster, som skapar gemenskap och välmående och är en symbol för våra öppna landskap och gröna näringar. Kring hästanknuten verksamhet sker dagligen konsumtion av varor och tjänster. Hästnäringens effekter i form av konsumtion av varor och tjänster utgör 0,5 % av BNP. Inklusive spridningseffekter uppgår omsättningen till 72 miljarder SEK och 38 000 helårssysselsättningar. Det är en stor och växande näring som vi behöver ta på allvar och främja. Ridsporten innebär viktig fritid och tävling för en halv miljon svenskar. Svenska Ridsportförbundet har drygt 154 130 medlemmar, varav 93 % är tjejer (2022). Rids ­ porten är också Sveriges näst största ungdomsidrott (7–25 år) och en av de största sporterna för personer med funktionsnedsättning, och inom alla grenar utom voltige tävlar män och kvinnor – pojkar och flickor – mot varandra på samma villkor. Hästunderstödd terapi används som habilitering och rehabilitering för personer med fysisk funktionsnedsättning och syftar till förbättrad balans, muskulatur och koordina ­ tion. Insatser används även som terapi inom psykosocial behandling och psykoterapi vid psykisk ohälsa. Syftet är då ökat välmående samt bättre kroppskännedom, själv ­ förståelse och självförtroende. Hästunderstödd terapi används såväl i etablerad vård som i verksamheter som enbart erbjuder fritidsridning och hälsovård. Insatsen består av alltifrån ryttarträning och övningar på hästryggen till skötsel och omsorg om hästar. På olika håll i landet finns insatser för att hjälpa så kallade hemmasittare tillbaka till skolan via stallet. Det finns numer gott om forskning på området där det är tydligt att det finns fina resultat när man använder sig av hästunderstödda insatser i såväl fysisk som psykisk rehab. Hästens viktiga betydelse för människan är väl känd och internationellt finns ännu mer forskning att luta sig mot. Det saknas dock en tydlighet i hur regioner och kommuner kan använda sig av icke-medicinska insatser som exempelvis hästunderstödda insatser på ett bra sätt för en bra verksamhet till de som behöver det. Undertecknad vill öka möjligheten till att fler kan använda sig av hästunderstödda insatser för bättre fysiskt och psykiskt mående. Därför föreslår jag att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen samt att regeringen bör överväga att ge en lämplig myndighet i uppdrag att i samarbete med SKR ta fram ett förslag på en nationell modell för hur kommuner och regioner systematiskt kan använda sig av icke-medicinska insatser såsom hästunderstödda insatser och tillkännager det för regeringen. Alexandra Anstrell (M) Anna af Sillén (M)

Motion till riksdagen 2025/26:3261 av Alexandra Anstrell m.fl. (M) Hästunderstödd terapi – systematiskt stöd för icke-medicinska insatser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att ge en lämplig myndighet uppdraget att i samarbete med SKR ta fram ett förslag på en nationell modell för hur kommuner och regioner systematiskt kan använda sig av icke-medicinska insatser såsom hästunderstödda insatser och tillkännager detta för regeringen. Motivering I Sverige bedrivs hästverksamhet i många olika former med över 360 000 hästar och skapar ungefär 17 000 jobb. Hästnäringen omsätter ungefär 31 miljarder per år och binder samman stad med landsbygd. Näringen är viktig. Hästen är en utmärkt resurs för hållbara samhällstjänster som skapar gemenskap och välmående och är en symbol för våra öppna landskap och gröna näringar. Kring hästanknuten verksamhet sker dagligen konsumtion av varor och tjänster. Hästnäringens effekter i form av konsumtion av varor och tjänster utgör 0,5 % av BNP. Inklusive spridningseffekter uppgår omsättningen till 72 miljarder SEK och 38 000 helårssysselsättningar. Det är en stor och växande näring som vi behöver ta på allvar och främja. Ridsporten innebär viktig fritid och tävling för en halv miljon svenskar. Svenska Ridsportförbundet har drygt 154 130 medlemmar, varav 93 % tjejer (2022). Ridsporten är också Sveriges näst största ungdomsidrott (7–25 år) och en av de största sporterna för personer med funktionsnedsättning, och inom alla grenar utom voltige tävlar män och kvinnor – pojkar och flickor – mot varandra på samma villkor. Hästunderstödd terapi används som habilitering och rehabilitering för personer med fysisk funktionsnedsättning och syftar till förbättrad balans, muskulatur och koordina ­ tion. Insatser används även som terapi inom psykosocial behandling och psykoterapi vid psykisk ohälsa. Syftet är då ökat välmående samt bättre kroppskännedom, själv ­ förståelse och självförtroende. Hästunderstödd terapi används i såväl etablerad vård som verksamheter som enbart erbjuder fritidsridning och hälsovård. Insatsen består av allt från ryttarträning och övningar på hästryggen till skötsel av och omsorg om hästar. På olika håll i landet finns insatser för att hjälpa så kallade hemmasittare tillbaka till skolan via stallet. Det finns numer gott om forskning på området där det är tydligt att det finns fina resultat när man använder sig av hästunderstödda insatser i såväl fysisk som psykisk rehab. Hästens viktiga betydelse för människan är väl känd och internationellt finns ännu mer forskning att luta sig mot. Det saknas dock en tydlighet i hur regioner och kommuner kan använda sig av icke medicinska insatser som exempelvis hästunder ­ stödda insatser på ett bra sätt för en bra verksamhet till de som behöver det. Under ­ tecknade vill öka möjligheten för fler att använda sig av hästunderstödda insatser för bättre fysiskt och psykiskt mående. Därför föreslår vi att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen samt att regeringen bör överväga möjligheten att ge lämplig myndighet i uppdrag att i samarbete med SKR ta fram ett förslag på en nationell modell för hur kommuner och regioner systematiskt kan använda sig av icke medicinska insatser såsom hästunderstödda insatser och tillkännager det för regeringen. Alexandra Anstrell (M) Anna af Sillén (M) Maria Stockhaus (M)