Motion till riksdagen 2022/23:1932 av Sten Bergheden (M) Utvärdera pensionsreformen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i högre grad behöver löna sig att ha arbetat i utfallet i pensionssystemet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behoven av att följa upp och utvärdera pensionsreformen i sin helhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering För Sveriges del är det en styrka att vi i flera politiska frågor har breda överenskom ­ melser som kan hålla över tid. Inte minst i sakfrågor som påverkar många människor och näringslivet under långa perioder, till exempel utbildning, energiförsörjning och pensioner. Det är dock olyckligt och farligt om sådana överenskommelser hamnar i låsta lägen; det kan missgynna individer såväl som genomförandet av nödvändiga reformer. Samtidigt som mindre brister måste kunna åtgärdas på ganska kort tid så måste också stora reformer utvärderas i sin helhet efter en tid. När det gäller pensionerna har det från flera håll konstaterats att det svenska pensions ­ systemet är finansiellt tillförlitligt, och att det har fungerat väl i det avseendet. Rapporter och studier har dock visat att vissa får en låg pension och sämre ekonomisk trygghet än förväntat. Det betyder att pensionsnivåerna hamnar i många fall på för låga nivåer för att kunna ge en rimlig levnadsnivå på äldre dagar. Både Pensionsmyndigheten och Pensionsåldersutredningen har konstaterat att antalet äldre med låg ekonomisk standard kommer att öka i framtiden om inget görs. En särskilt bekymmersam aspekt är att ett helt arbetsliv inte ger mycket tillskott i pensionshänseende, jämfört med en person som varit arbetslös hela eller stora delar av sitt liv. Pensionssystemet ska bygga på att hela livets inkomster ska spegla ens pension, men så blir det inte i verkligheten. Detta är inte rimligt och behöver förändras. När pensionsutfallet blir mycket likartat oavsett arbetsinsats och när pensions ­ nivåerna har svårt att nå upp till vad som kan anses vara en rimlig och god levnadsnivå skadas också systemets legitimitet. Precis som det ska löna sig att arbeta jämfört med att inte arbeta under yrkesåren måste det vara självklart att det i pensionskuvertet ska löna sig att ha arbetat. För en del personer är det möjligt och stimulerande att arbeta längre, vilket kan vara ett sätt att höja sin pension, och detta bör stimuleras. Men det finns också många som av olika skäl inte kan jobba längre upp i åren. Dessutom ligger Sverige redan i EU-toppen för sysselsättningsgrad och antal år i arbetslivet. En stor och växande andel svenskar i arbetsför ålder oroar sig för att pensionen inte ska räcka till i framtiden, samtidigt som dagens äldre har fått det allt tuffare ekonomiskt i det nya pensionssystemet. Detta sänker människors tillit till systemet, vilket är olyckligt när vi samtidigt vet att det fungerar väl ur finansiell synvinkel – men mindre väl när det gäller den sociala delen. Det har gått drygt två decennier sedan det svenska pensionssystemet reformerades. Vi kan nu konstatera att det för alltför många pensionärer tyvärr inte lönat sig tillräckligt mycket att ha arbetat. Förändringar behövs så att det i pensionssystemet lönar sig i högre grad att ha arbetat. Vi har också förmånen att kunna titta på hur andra länder har löst liknande problem och ta lärdom av detta. Stora reformer, som av pensionssystem, bör genomgå en genomgripande utvärdering efter en tid. I detta fall behöver pensions ­ reformen följas upp och utvärderas i sin helhet, som inkluderar utomstående, gärna internationella, experter som kan ta in lärdomar från andra länders liknande arbete. Detta bör ges regeringen till känna. Sten Bergheden (M)

Motion till riksdagen 2023/24:549 av Sten Bergheden (M) Utvärdering av pensionsreformen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i högre grad bör löna sig att ha arbetat i utfallet i pensionssystemet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över behoven av att följa upp och utvärdera pensionsreformen i sin helhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det är en styrka för Sveriges del att vi i flera politiska frågor har breda överenskommelser som kan hålla över tid. Inte minst i sakfrågor som påverkar många människor och näringslivet under långa perioder, till exempel utbildning, energiförsörjning och pensioner. Det är dock olyckligt och farligt om sådana överenskommelser hamnar i låsta lägen; det kan missgynna individer såväl som genomförandet av nödvändiga reformer. Samtidigt som mindre brister måste kunna åtgärdas på ganska kort tid så måste också stora reformer utvärderas i sin helhet efter en tid. I frågan om pensionerna har det från flera håll konstaterats att det svenska pensions ­ systemet är finansiellt tillförlitligt, och att det har fungerat väl i det avseendet. Men en lång rad rapporter och studier har dock visat att många äldre får en svag pension och en sämre ekonomisk trygghet än förväntat. Det betyder att pensionerna i många fall hamnar på för låga nivåer för att kunna ge en rimlig levnadsnivå på äldre dagar. En särskilt bekymmersam aspekt är att ett helt arbetsliv inte ger mycket tillskott i pensionshänseende, jämfört med en person som varit arbetslös hela eller stora delar av sitt liv. Pensionsmyndigheten har i en rapport konstaterat att det allmänna pensions ­ systemet numer har egenskaper som i praktiken för många påminner om ett folkpensions ­ system, med andra ord samma pension för alla, snarare än ett system som grundar sig på inkomst. Pensionssystemet ska bygga på att hela livets inkomster ska spegla ens pension, men så blir det inte i verkligheten. Detta är inte rimligt och behöver förändras. Ett bekymmer är att när pensionsutfallet blir mycket likartat oavsett arbetsinsats och när pensionsnivåerna har svårt att nå upp till vad som kan anses vara en rimlig och god levnadsnivå skadas också systemets legitimitet. Precis som det ska löna sig att arbeta jämfört med att inte arbeta under yrkesåren måste det vara självklart att det i pensions ­ kuvertet ska löna sig att ha arbetat. Det är positivt att det för en växande skara äldre är möjligt och stimulerande att arbeta längre, vilket kan vara ett sätt att höja sin pension, och detta bör stimuleras. Men det finns också många som av olika skäl inte kan jobba längre upp i åren. Dessutom ligger Sverige redan i EU-toppen för sysselsättningsgrad och antal år i arbetslivet. En stor och växande andel svenskar i arbetsför ålder oroar sig för att pensionen inte ska räcka till i framtiden, samtidigt som dagens äldre har fått det allt tuffare ekonomiskt i det nya pensionssystemet. Detta sänker människors tillit till systemet, vilket är olyckligt när vi samtidigt vet att det fungerar väl ur finansiell synvinkel – men mindre väl när det gäller den sociala delen. Det har gått drygt två decennier sedan det svenska pensionssystemet reformerades. Vi kan nu konstatera att det för alltför många pensionärer tyvärr inte lönat sig tillräckligt mycket att ha arbetat. Förändringar behövs så att det i pensionssystemet lönar sig i högre grad att ha arbetat. Vi har också förmånen att kunna titta på hur andra länder har löst liknande problem och ta lärdom av detta. Stora reformer, som av pensionssystem, bör genomgå en genomgripande utvärdering efter en tid. Pensionsmyndigheten har också nyligen föreslagit att pensionssystemet bör utvärderas i en offentlig utredning. I Sveriges fall bör pensionsreformen följas upp och utvärderas i sin helhet, som inkluderar utomstående, gärna internationella, experter som kan ta in lärdomar från andra länders liknande arbete. Detta bör ges regeringen till känna. Sten Bergheden (M)

Motion till riksdagen 2024/25:2900 av Sten Bergheden (M) Utvärdering av pensionsreformen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att göra en översyn av hur det i högre grad än i dagsläget ska löna sig att ha arbetat i utfallet i pensionssystemet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till en uppföljning och utvärdering av pensionsreformen i sin helhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering För Sverige är det en styrka att vi i flera politiska frågor har breda överenskommelser som kan hålla över tid. Inte minst i sakfrågor som påverkar många människor och näringslivet under långa perioder, till exempel utbildning, energiförsörjning och pensioner. Det är dock olyckligt och farligt om sådana överenskommelser hamnar i låsta lägen; det kan missgynna individer såväl som genomförandet av nödvändiga reformer. Samtidigt som mindre brister kan behöva åtgärdas på ganska kort tid så kan också stora reformer behöva utvärderas i sin helhet efter en tid. När det gäller pensionerna har det från flera håll konstaterats att det svenska pensionssystemet är finansiellt tillförlitligt, och att det har fungerat väl i det avseendet. Men en lång rad rapporter och studier har dock visat att många äldre får en svag pension och en sämre ekonomisk trygghet än förväntat. Det betyder att pensionerna i många fall hamnar på för låga nivåer för att kunna ge en rimlig levnadsnivå på äldre dagar. Men en särskilt bekymmersam aspekt är att ett helt arbetsliv inte ger mycket tillskott i pensionshänseende, jämfört med en person som varit arbetslös hela eller stora delar av sitt liv. Pensionsmyndigheten har i en rapport konstaterat att det allmänna pensions ­ systemet numer har egenskaper som i praktiken för många påminner om ett folkpensions ­ system, med andra ord samma pension för alla, snarare än ett system som grundar sig på inkomst. Andra studier visar att en klar majoritet av pensionärerna inte klarar sig på enbart den allmänna pensionen. Pensionssystemet ska bygga på att hela livets inkomster ska spegla ens pension, men så blir det inte i verkligheten. Detta är inte rimligt och det bör därför övervägas huruvida det ska göras en översyn för att det ska förändras. Naturligtvis är detta bekymmersamt för individen men också för samhället, eftersom när pensionsutfallet blir mycket likartat oavsett arbetsinsats och när pensionsnivåerna har svårt att nå upp till vad som kan anses vara en rimlig och god levnadsnivå skadas också systemets legitimitet. Precis som det ska löna sig att arbeta jämfört med att inte arbeta under yrkesåren måste det vara självklart att det i pensionskuvertet ska löna sig att ha arbetat. För en växande skara äldre är det möjligt och stimulerande att arbeta längre, vilket kan vara ett sätt att höja sin pension, och detta bör stimuleras. Men det finns också många som av olika skäl inte kan jobba längre upp i åren. Dessutom ligger Sverige redan i EU-toppen för sysselsättningsgrad och antal år i arbetslivet. En stor och växande andel svenskar i arbetsför ålder oroar sig för att pensionen inte ska räcka till i framtiden, samtidigt som dagens äldre har fått det allt tuffare ekonomiskt i det nya pensions ­ systemet. Detta sänker människors tillit till systemet, vilket är olyckligt när vi samtidigt vet att det fungerar väl ur finansiell synvinkel – men mindre väl när det alltså gäller den sociala delen. Nu har det gått drygt två decennier sedan det svenska pensionssystemet reformerades. Vi kan härmed konstatera att det för alltför många pensionärer tyvärr inte lönat sig tillräckligt mycket att ha arbetat. Möjligheten att göra en översyn av potentiella förändringar i pensionssystemet så att det i högre grad lönar sig att ha arbetat bör därför ses över. Vi har också förmånen att kunna titta på hur andra länder har löst liknande problem och ta lärdom av detta. Stora reformer, som av pensionssystem, bör genomgå en genomgripande utvärdering efter en tid. Och inte enbart en översyn av mindre delar av pensionssystemet. Pensionsmyndigheten har också föreslagit att pensionssystemet bör utvärderas i en offentlig utredning. I Sveriges fall bör det övervägas att följa upp och utvärdera pensionsreformen i sin helhet, gärna med utomstående internationella experter som kan ta in lärdomar från andra länders liknande arbete. Detta bör ges regeringen till känna. Sten Bergheden (M)

Motion till riksdagen 2025/26:1553 av Sten Bergheden (M) Utvärdering av pensionsreformen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det i utfallet i pensionssystemet i högre grad behöver löna sig att ha arbetat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga behoven av att utvärdera pensionsreformen i sin helhet och tillkännager detta för regeringen. Motivering För Sverige är det en styrka att vi i flera politiska frågor har breda överenskommelser som kan hålla över tid. Inte minst i frågor som påverkar många människor och närings ­ livet under långa perioder, till exempel utbildning, energiförsörjning och pensioner. Men det är olyckligt och farligt om sådana överenskommelser hamnar i låsta lägen; det kan missgynna individer såväl som genomförandet av nödvändiga reformer. Samtidigt som mindre brister måste kunna åtgärdas på ganska kort tid så måste också stora reformer utvärderas i sin helhet efter en tid. När det gäller pensionerna har det från flera håll konstaterats att det svenska pensionssystemet är finansiellt tillförlitligt, och att det har fungerat väl i det avseendet. Men en lång rad rapporter och studier har dock visat att många äldre får en svag pension och en sämre ekonomisk trygghet än förväntat. Pensionsnivåerna hamnar alltså i vissa fall på för låga nivåer för att kunna ge en rimlig levnadsnivå på äldre dagar. Här finns en särskilt bekymmersam aspekt, nämligen att ett helt arbetsliv inte ger mycket utdelning i pensionshänseende, jämfört med en person som varit arbetslös hela eller stora delar av sitt liv. Pensionsmyndigheten har i en rapport konstaterat att det allmänna pensionssystemet numer har egenskaper som i praktiken för många påminner om ett folkpensionssystem, med andra ord samma pension för alla, snarare än om ett system som grundar sig på inkomst. Pensionssystemet är tänkt att bygga på att hela livets inkomster ska spegla ens pension, men så blir det inte i verkligheten. Detta är inte rimligt och behöver förändras. När pensionsutfallet blir mycket likartat oavsett arbetsinsats och när pensions ­ nivåerna har svårt att nå upp till vad som kan anses behövas för en rimlig och god levnadsnivå skadas också systemets legitimitet. Precis som att det ska löna sig att arbeta jämfört med att inte arbeta under yrkesåren måste det vara självklart att det i pensions ­ kuvertet ska löna sig att ha arbetat. En stor och växande andel svenskar i arbetsför ålder oroar sig för att pensionen inte ska räcka till i framtiden, samtidigt som dagens äldre har fått det allt tuffare ekonomiskt i det nya pensionssystemet. Detta sänker människors tillit till systemet, vilket är olyckligt när vi samtidigt vet att det fungerar väl ur finansiell synvinkel – men alltså mindre väl när det gäller den sociala delen. Nu drygt två decennier efter att det svenska pensionssystemet reformerades kan konstateras att det för alltför många pensionärer tyvärr inte lönar sig att ha arbetat för pensionen. Därför behövs en översyn och förändringar. Vi har också nu förmånen att kunna titta på hur andra länder har löst liknande problem och ta lärdom av dem. Stora reformer, som av pensionssystem, bör genomgå en genomgripande utvärdering efter en tid. Pensionsmyndigheten har också nyligen föreslagit att pensionssystemet bör utvärderas i en offentlig utredning. I Sveriges fall bör vi se över möjligheten att följa upp och utvärdera pensionsreformen i sin helhet – vilket bör inkludera utomstående, gärna internationella, experter som kan ta in lärdomar från andra länders liknande arbete. Detta bör ges regeringen till känna. Sten Bergheden (M)