Motion till riksdagen 2023/24:1445 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Förenklade regler för familjeföretag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla för familjeföretagare och se över förutsättningarna att förenkla närståendebegreppet inom 3:12-reglerna så att fler vågar satsa på att starta företag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Vårt land har en stolt tradition av att mindre familjeföretag får växa sig starka och ge möjligheter till många arbetstillfällen. Om någon ska vilja satsa hus och hem för att starta ett företag krävs att spelreglerna är enkla att förstå sig på, men beräkningen av tillgängligt utdelningsutrymme för familjeföretag är idag inte särskilt enkel. Utdelningen är heller inte en oväsentlig del i företagandet, då det handlar om avkastningen på insatt kapital. Några kan möjligen tycka att detta är ett lyxproblem, men i realiteten påverkar möjligheten att förstå ett eventuellt utdelningsutrymme företagarens möjligheter att förstå avkastningen på sitt risktagande och om det finns tvivel kring huruvida satsningen ger avkastning så förhindrar det i längden landets tillväxt och innovationskraft. Ett exempel på när kalkylen blir svårbedömd för familjeföretagen är när det blir komplext att tolka vem som är närstående till vem. Exempel är när huvudägarna i ett mindre fåmansaktiebolag har följande familjeförhållande. En huvudaktieägare är gift med en annan aktieägare och syskon med den sista och tredje aktieägaren. Huvudaktie ­ ägaren beräknas då som närstående till både sin man och sin bror. Men i dagsläget tolkas principerna som att huvudaktieägarens bror inte är närstående till den äkta mannen medan mannen kan räknas som närstående till brodern. Expertis behövs då för att reda ut situationen och vem som är närstående till vem, detta till en inte oväsentlig kostnad. Men beroende på vem som tar ut lön så kan dessa principer påverka det totala utdelnings ­ utrymmet och det är därför viktigt att reda ut det inför ett eventuellt ställningstagande kring om det är värt risken att satsa allt på företagandet. I ett läge där Sverige som land toppar listan av länder med högst arbetslöshet i EU borde fokuset vara på att skapa så många arbetstillfällen som möjligt. Det borde finnas en stor vilja att värna vår stolta tradition av familjeföretag och se till så att ännu fler skapas som kan skapa både tillväxt och jobb. Därför bör förutsättningarna för att göra det enklare att tolka vem som är närstående till vem ses över, så att fler kan förstå sin egen kalkyl och bedöma om de vågar ta chansen och starta företag. Enklare regler ger fler företag och Sverige behöver fler företag som ger fler arbetstillfällen. Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Motion till riksdagen 2024/25:2853 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Förenklade regler för familjeföretag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla för familjeföretagare och se över närståendebegreppet inom 3:12-reglerna så att de vågar satsa på att starta företag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vårt land har en stolt tradition av att mindre familjeföretag får växa sig starka och ge möjligheter till många arbetstillfällen. Men om någon ska vilja satsa hus och hem för att starta ett företag krävs att spelreglerna är enkla att förstå sig på, men beräkning av till ­ gängligt utdelningsutrymme för familjeföretag är idag inte särskilt enkelt. Utdelningen är heller inte en oväsentlig del i företagandet, då det handlar om avkastningen på insatt kapital. Några kan möjligen tycka att detta är ett lyxproblem, men i realiteten påverkar möjligheten att förstå ett eventuellt utdelningsutrymme företagarens möjligheter att förstå avkastningen på sitt risktagande och om det finns tvivel kring huruvida satsningen ger avkastning så förhindrar det i längden landets tillväxt och innovationskraft. E tt exempel på när kalkylen blir svårbedömd för familjeföretagen är när det blir kom ­ plext att tolka vem som är närstående till vem. Exempel är när huvudägarna i ett mindre fåmansaktiebolag har följande familjeförhållande. En huvudaktieägare är gift med en annan aktieägare och syskon med den sista och tredje aktieägaren. Huvudaktieägaren beräknas då som närstående med både sin man och sin bror. Men i dagsläget kan princip ­ erna tolkas som att huvudaktieägarens bror inte är närstående till den äkta mannen men mannen kan räknas som närstående till brodern. Expertis behövs då för att reda ut situa ­ tionen och vem som är närstående till vem, detta till en inte oväsentlig kostnad. Men be ­ roende på vem som tar ut lön så kan dessa principer påverka det totala utdelningsutrymmet och är därför viktigt att reda ut inför ett eventuellt ställningstagande kring om det är värt risken att satsa allt på företagandet. I ett läge där Sverige som land toppar listan av länder med högst arbetslöshet i EU borde fokuset vara på att skapa så många arbetstillfällen som möjligt. Det borde finnas en stor vilja att värna vår stolta tradition av familjeföretag och se till så att ännu fler skapas som kan skapa både tillväxt och jobb. Därför borde det göras enklare att tolka vem som är närstående till vem, så att fler kan förstå sin egen kalkyl och bedöma om de vågar ta chansen och starta företag. Enklare regler ger fler företag och Sverige behöver fler företag som ger fler arbetstillfällen. Ann-Sofie Lifvenhage (M)

Motion till riksdagen 2025/26:2239 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Förenklade regler för familjeföretag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förenkla för familjeföretagare och se över närståendebegreppet inom 3:12-reglerna så att de vågar satsa på att starta företag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vårt land har en stolt tradition av att mindre familjeföretag får växa sig starka och ge möjligheter till många arbetstillfällen. Men om någon ska vilja satsa hus och hem för att starta ett företag krävs att spelreglerna är enkla att förstå sig på, men beräkning av till ­ gängligt utdelningsutrymme för familjeföretag är idag inte särskilt enkelt. Utdelningen är heller inte en oväsentlig del i företagandet, då det handlar om avkastningen på insatt kapital. Några kan möjligen tycka att detta är ett lyxproblem, men i realiteten påverkar möjligheten att förstå ett eventuellt utdelningsutrymme företagarens möjligheter att förstå avkastningen på sitt risktagande och om det finns tvivel kring huruvida satsningen ger avkastning så förhindrar det i längden landets tillväxt och innovationskraft. Ett exempel på när kalkylen blir svårbedömd för familjeföretagen är när det blir komplext att tolka vem som är närstående till vem. Exempel är när huvudägarna i ett mindre fåmansaktiebolag har följande familjeförhållande. En huvudaktieägare är gift med en annan aktieägare och syskon med den sista och tredje aktieägaren. Huvud ­ aktieägaren beräknas då som närstående till både sin man och sin bror. Men i dagsläget tolkas principerna som att huvudaktieägarens bror inte är närstående till äkta mannen men mannen kan räknas som närstående till brodern. Expertis behövs då för att reda ut situationen och vem som är närstående till vem, detta till en inte oväsentlig kostnad. Men beroende på vem som tar ut lön så kan dessa principer påverka det totala utdelnings ­ utrymmet, och det är därför viktigt att reda ut det inför ett eventuellt ställningstagande kring om det är värt risken att satsa allt på företagandet. I ett läge där Sverige som land toppar listan av länder med högst arbetslöshet i EU borde fokuset vara på att skapa så många arbetstillfällen som möjligt. Det borde finnas en stor vilja att värna vår stolta tradition av familjeföretag och se till så att ännu fler skapas som kan skapa både tillväxt och jobb. Därför borde det göras enklare att tolka vem som är närstående till vem, så att fler kan förstå sin egen kalkyl och bedöma om de vågar ta chansen och starta företag. Enklare regler ger fler företag och Sverige behöver fler företag som ger fler arbetstillfällen. Ann-Sofie Lifvenhage (M)