Motion till riksdagen 2022/23:1792 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) Elkrisens påverkan på Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till en lokal effektreserv i södra Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elområdesindelningen och dess effekter samt om att utreda möjligheterna att på sikt och efter utredning återgå till ett elprisområde och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att utbyggnaden av överföringskapacitet inom Sverige fortsätter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Svenska kraftnät i uppdrag att få på plats en lösning gällande elområdena som inte missgynnar Skåne, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät bör arbeta utifrån målsättningen med garanterad minimikapacitet i överföringen mellan elområde 3 och elområde 4 utifrån förstärkning av nät samt när man upphandlar stödtjänster, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera små modulära reaktorer i Skåne som baskraft och tillkännager detta för regeringen. Motivering Nya rekord har slagits i södra Sverige sedan förra året. Tyvärr gäller rekorden el ­ priserna. Septembers priser förra året slog tidigare rekord och detta pris har i september 2022 fördubblats, från 123 öre per kWh till 242 öre per kWh. [1] Anledningarna till att priserna nu är så höga är flera. I förtid nedlagd kärnkraft i södra Sverige, strypta gasleveranser från Ryssland, kraftigt minskad elproduktion från fransk kärnkraft, att det blåste ovanligt lite i augusti, vattenbrist i södra Norge, förseningar av kärnkraftverk i Finland och att Ringhals 4 står still till januari nästa år. [2] Det blir tydligt att det behövs mer planerbar energi, alltså mer kärnkraft. Därför är det glädjande att samarbetspartierna har energifrågan högt upp på agendan och att Tidöavtalet omfattar klimat och energi. Enligt Tidöavtalet ska utredning göras om vad som krävs för att återstarta Ringhals 1 och 2. Detta bör enligt avtalet genomföras förutsättningslöst och skyndsamt. Denna regering har en krisinsikt om att energiför ­ sörjningen i Sverige och Skåne måste tryggas. Tidöavtalet tar också upp att Vattenfall omedelbart bör påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser. [3] De höga elpriserna i Skåne slår hårt mot både privatpersoner och företag. För många företag innebär de höga elpriserna att ägarnas möjligheter att ta ut lön reduceras eller helt försvinner. Många restaurangägare vittnar om mer än fördubblade elfakturor. De flesta kämpar på i förhoppning om en snar lösning. Ändå ökade konkurserna i Skåne under september med 38 procent [4] . Och det är bara toppen på isberget. Många vill ge upp men lever nu på hoppet om stödåtgärder från staten. Den nya moderatledda regeringen presenterade den 27 oktober förslag om högkostnadsskydd. Det återstår att se om förslagen godkänns av Energimarknadsinspektionen. Kapacitetsbristen och de höga elpriserna hämmar allvarligt tillväxten för Skåne på både kort och långt sikt. Ett Skåne som växer och utvecklas behöver en elförsörjning som är stabil och som utveck ­ las i samma takt som de ökade behoven. Därför behövs både en planerbar kraft, såsom kärnkraft, och att den väderberoende kraften, såsom vindkraft och solceller byggs ut. Sedan den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra så kallade elområden, vilket betyder att elpriset kan variera mellan olika delar av landet. Indelningen innebär att elen i genomsnitt är dyrare i södra Sverige, vilket drabbar sydsvenska konsumenter och påverkar konkurrenskraften negativt för sydsvenska företag. Att södra Sveriges elpriser är avsevärt mycket högre än i övriga landet är orättvist och skulle avhjälpas genom att återgå till ett elprisområde. Per Tryding, vice vd på Sydsvenska Handelskammaren, uttalar sig enligt nedan apropå att den före detta rödgröna regeringen argumenterar för att det inte går att ha ett elprisområde: ”Det räcker se sig omkring. Huvuddelen av EU-länderna, inklusive grannlandet Finland, är inte indelade i prisområden.” [5] Det är bara Sverige och Danmark som har elområden enligt Sydsvenska Handelskammaren [6] . De moderata riksdagsledamöterna från Skåne anser att det är rimligt att med tanke på effekterna av elprisområdena utreda möjligheterna att återgå till ett elprisområde. De kommande åren kommer elanvändningen att fortsätta öka kraftigt. Detta beror bland annat på elektrifieringen av transportsektorn som påbörjats och som kommer att accelerera. Elbehovet förväntas öka även i många andra sektorer såsom inom tillverk ­ ningsindustrin. Utvecklingen är önskvärd för att reducera utsläpp av växthusgaser men leder även till att fler använder mer el samtidigt. Effektbehovet, elanvändningen per tidsenhet, ökar därmed. Svenska kraftnät ansvarar för upphandling av effektreserv, enligt lag max 2 000 MW men enligt förordning numera max 750 MW. Det står dock i förordningen att denna kan utökas vid särskilda behov. Med anledning av förordningens ”särskilda behov” skulle en ansträngd situation i Skåne kunna lösas med en lokal sydlig effekt ­ reserv för att klara den sydsvenska problematiken. Därför anser vi att en sådan lösning ska undersökas för igångsättning. Bakgrund till elområdesindelningen Åren 1999 och 2005 stängdes Barsebäcks två reaktorer som tillgodosåg ungefär hälften av Skånes elbehov. Avvecklingen skapade stor effektbrist i hela södra Sverige. Att så blev fallet var ingen överraskning; riskerna och de potentiella problemen med en av ­ veckling av Barsebäck har diskuterats åtminstone sedan avvecklingsdiskussionerna tog fart på 1980-talet. Trots det stora och uppenbara elunderskottet gjorde varken dåvarande S ‑ regering, som borde ha tagit sitt ansvar med tanke på att den genomdrev Barsebäcks ­ avvecklingen, eller Svenska kraftnät tillräckligt för att lösa problemet. I stället reglerades problemen med elunderskott i södra Sverige genom så kallad mothandel och genom att Svenska kraftnät ibland stoppade exporten av el till Danmark. År 2006 anmäldes förfarandet av danskarna till EU-kommissionen. Kommissionen gav i sin preliminära bedömning danskarna rätt; det svenska agerandet var ett brott mot EU:s konkurrensregler eftersom danska kunder diskriminerades i syfte att säkerställa leveransen av el till kunder i Sydsverige. Sverige riskerade därmed att drabbas av skadeståndskrav om inte en hållbar lösning kunde presenteras. Svenska kraftnät gjorde bedömningen att det fanns risk för att Sverige skulle fällas och att det i så fall kunde bli kostsamt. För att lösa problemet föreslogs därför en indelning av Sverige i fyra elområden. EU-kommissionen godtog denna lösning våren 2010 och det överenskoms att indelningen skulle genomföras från den 1 november 2011. Sverige ansågs därmed ha löst frågan, och alla eventuella skadeståndsanspråk bakåt i tiden avskrevs. Så fungerar elområden Efter indelningen av Sverige i fyra elområden den 1 november 2011, utgör vart och ett av de fyra områdena i stället ett anbudsområde, vilket betyder att priserna kan bli olika beroende på hur utbud och efterfrågan ser ut i respektive område. Överförings ­ kapaciteten mellan områdena är också en faktor i sammanhanget, och dessutom kan el föras både in i och ut ur det nordiska systemet genom import eller export. Sammantaget är det alltså flera samverkande faktorer som avgör priset i ett elområde, men i ett område där produktionen är låg, efterfrågan stor och överföringskapaciteten från andra områden begränsad – som i elområde fyra – är risken för högre elpris större. Gränsdragningen mellan områdena följer enligt Svenska kraftnät de fysiska flaskhalsar som finns i nätet och är alltså ingen godtyckligt påhittad gräns. Den har inte heller med elproduktionen att göra utan är kopplad till begränsningar i nätet. På Svenska kraftnäts hemsida [7] kan man se flödet av el mellan områdena samt se aktuella priser i områdena. Extraintäkten (när priset i ett elområde blir högre än det så kallade systempriset) tillfaller Svenska kraftnät och måste öronmärkas för att användas till nätinvesteringar i syfte att bygga bort flaskhalsar i överföringskapaciteten. Miljarder i merkostnader för konsumenterna i Sydsverige Elkonsumenterna i södra Sverige (främst elområde fyra) tvingas sedan hösten 2011 betala mer för elen. Detta har i år eskalerat med att södra Sverige har de dyraste elpriserna någonsin för södra Sverige. Den utvärdering av elområdesreformen som gjordes ett par år efter genomförandet visade att prisskillnader mellan elområdena saknades under ungefär 86 procent av tiden, men att det under vissa timmar kunde vara stora skillnader [8] . Sedan utvärderingen gjordes har prisskillnaderna ökat både i tid och i omfattning. Räkneexemplen nedan utgår dock från siffrorna i utvärderingen, men underskattar således sannolikt kostnaderna, både för enskilda och för företag. När kostnaderna blir för höga väljer företag till slut att lägga ned eller att flytta verksamheten någon annanstans. I det läget sker flytten sannolikt inte till norra Sverige utan till helt andra delar av världen. Därför är elområdesindelningen inte ett problem enbart för södra Sverige utan för hela landet. Konsumenternas merkostnad när det uppstår prisskillnader mellan olika elområden i det nordiska systemet betalas ut till Svenska kraftnät i form av så kallade kapacitets ­ avgifter, vilka alltså motsvarar de totala merkostnader som elkonsumenterna har betalat. [9] En stor del av detta avser merkostnader för elkonsumenterna i södra Sverige (och då huvudsakligen i elområde 4) för brister i elnätet som borde ha finansierats solidariskt av elkonsumenter i hela landet. Kapacitetsavgifterna har ökat väsentligt, bland annat beroende på större och mer förekommande prisskillnader inom Sverige. Nuvarande problem är skapade av politiska beslut samt av frånvaron av nödvändiga följdbeslut. Nedläggningen av Barsebäck skapade elunderskottet i Sydsverige. Ansvaret faller mycket tungt på de socialdemokratiska regeringar som låg bakom nedläggningen av Barsebäck men inte fattade de följdbeslut som krävdes för att lösa de åtföljande problemen. Människorna i södra Sverige har inte valt – och har inte heller önskat – att Barse ­ bäck skulle avvecklas. Därför är irritationen nu mycket stor över att tvingas betala högre elpriser och således straffas för beslut man aldrig ville ha. Fanns det alternativa lösningar? Enligt Svenska kraftnät var det nödvändigt att agera gentemot EU-kommissionen för att undvika skadeståndskrav. Affärsverkets bedömning är att en så kallad marknadsdelning – indelning i elområden – var den enda möjliga lösningen. Andra hävdar att det hade varit möjligt att agera annorlunda, exempelvis genom att inte direkt acceptera EU-kommissionens bedömning utan i stället slåss hårdare för Sveriges sak, försöka dra ut på förfarandet och överklaga ett eventuellt negativt beslut. Det finns kritik mot den valda lösningen – marknadsdelning genom indelning i fyra elområden. Problemet hade alternativt kunnat lösas genom fortsatt och utökad mot ­ handel. Enligt Svenska kraftnät skulle detta dock kunna bli mycket dyrt, vilket anges som skäl till att den modellen valdes bort. Då de flesta andra EU-länder, alla länder utom Sverige och Danmark [10] , inte har olika elområden så kan ändå med fog antas att en annan lösning hade varit möjlig. Åtgärder på kort sikt: ekonomisk kompensation och minskad elförbrukning Elpriskrisen är akut, och det behövs åtgärder här och nu. Vi behöver dock samtidigt fortsätta att arbeta med den gröna omställningen och elektrifiering för att klara klimatkrisen. Vi behöver i Sverige ha ett välfungerande, stabilt och kostnadseffektivt elsystem som uppfyller de krav som klimatet och energibehoven ställer. Med detta sagt så behövs här och nu ekonomisk kompensation. [11] Något som nu regeringen har presenterat. [12] Vidare behöver elanvändningen minska och det har den gjort då de allra flesta hushåll har vidtagit åtgärder för att minska sin elförbrukning och därmed sina kostnader. Åtgärder på längre sikt: förstärkt överföringskapacitet På lång sikt löses problemet med effektbrist genom utbyggnad av elproduktionen i söder, främst i elområde fyra, samt genom att kraftöverföringskapaciteten norrifrån byggs ut. Riksdagen godkände under alliansregeringen rekordstora investeringsbudgetar för Svenska kraftnät – exempelvis femton gånger större för 2014 (drygt 5,5 mdr) än 2005 – för att långsiktigt lösa problemen. Sydvästlänken är det viktigaste exemplet på pågående utbyggnad av kraftöverföringskapaciteten inom Sverige. Sydvästlänken blev efter många år av förseningar äntligen färdig den 27 juli 2021 [13] . Åtgärd: alternativ indelning av elområden Just nu görs en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. Svenska kraftnät ansvarar som systemansvarig för det svenska överföringssystemet för el, för att genomföra Sveriges översyn. Arbetet styrs av EU:s gemensamma regelverk. [14] Detta arbete är ett steg i införandet av EU:s inre marknad för el. Översynen betyder inte automatiskt att nuvarande elområdesindelning förändras och därför kan politiska beslut av den svenska regeringen behöva tas för att ändra indelningen av elområden. EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, Acer (European Union Agency for the Cooperation of Energy Regulators) fattade i augusti beslut om vilken metod som ska användas för elområdesöversynen. Svenska kraftnät föreslog tre alternativa indelningar för utredning: Ett nytt elområde för Storstockholm. Sammanslagning av dagens SE3 och SE4. Sammanslagning av dagens SE1 och SE2. Tillsynsmyndigheterna kunde inte enhälligt godkänna TSO:ernas (övriga systemansvariga för överföringssystem, kallat transmission system operators) förslag och överlämnade till Acer att fatta beslut om metod och alternativa elområden. De skånska riksdagsledamöterna följer denna process och kommer bevaka de skånska intressena och säkerställa att en lösning kommer på plats för rättvisa och likvärdiga elpriser även i södra Sverige. Det finns också en skrivning i Tidöavtalet om att skapa förutsättningar för stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt kan bli ett samlat elprisområde. [15] Åtgärd: garanterad minimikapacitet Alliansregeringen lät göra en snabbutredning av möjliga lösningar på problemen. Utredarens viktigaste förslag handlade om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att garantera en minimikapacitet i överföringen mellan elområde tre och elområde fyra motsvarande 4 000 MW. Nord Pool Spot har gjort beräkningar på hur det skulle påverka priserna under de 29 dygn då prisskillnaderna varit som störst. Körningen visar att en sådan åtgärd skulle minska prisskillnaden drastiskt, framför allt genom lägre pris i elområde fyra, till förhållandevis låg mothandelskostnad för Svenska kraftnät. Den samlade prissänkningen i exemplet skulle för elkunderna i elområde fyra vara drygt 12 miljoner euro. Skånes el- och effektbehov i framtiden Region Skåne har tagit fram en rapport [16] som presenterades i september 2020 med hjälp av Sweco som beskriver hur Skånes el- och effektbehov 2030 och 2040 skulle se ut. I rapporten skriver man bland annat: Transportsektorn bedöms vara den sektor som enskilt kommer bidra mest till det ökade el- och effektbehovet. Transportsektorn svarar idag för en liten del av den totala elanvändningen, cirka 1 procent i Skåne. Sektorn står dock inför ett paradigmskifte i takt med att elfordon blir allt billigare. Transportsektorn förväntas stå för hela 10 procent av elanvändningen i Skåne 2040, genom att totalt växa med 0,8 TWh till 2030 och med ytterligare 0,9 TWh till 2040. Den ökade elanvändningen i transportsektorn drivs framförallt av elektrifieringen av personbilar och lätta lastbilar. Endast 2 procent av dagens personbilar är laddbara, men de tar snabbt fler marknadsandelar och utgör cirka 30 procent av nybilsförsäljningen. Om tillväxttakten håller i sig är andelen elbilar och laddhybrider uppe i 25 procent av fordonsflottan om tio år, och 2040 är hela 75 procent av samtliga personbilar laddbara. Samma utveckling väntas, med viss eftersläpning, också för lätta lastbilar. Region Skåne tog initiativ till och startade en effektkommission som började arbeta i februari 2021 [17] . Effektkommissionen leds av Region Skåne med stöd från Skånes kommuner, Öresundskraft, Eon och Kraftringen. Arbetet görs i dialog med Energi ­ marknadsinspektionen, EI, och successivt kommer övriga nätägare i regionen att bjudas in i arbetet. Region Skåne, som är aktiva i elfrågan, tar fram prognoser för framtida elbehov. De driver också frågan att det måste bli möjligt att bygga ut kapaciteten på välgrundade framtidsprognoser och inte bara ett nuvarande behov [18] . Planera för kärnkraft i Skåne Kärnkraft ger ren el och är planerbar. Därför är det välkommet att det nu genom Tidöavtalet, slutet mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna, blir ett nytt energipolitiskt mål, från 100 procent förnybart till 100 % fossilfritt. Runt om i världen pågår projekt med att bygga små modulära reaktorer, SMR, för att klara den gröna omställningen. Även skrivningar om att nödvändiga regelverk skyndsamt ska utvecklas för att skapa förutsättningar för små modulära reaktorer finns med i Tidöavtalet [19] vilket är glädjande. I planering av elförsörjning över landet ska små modulära reaktorer vara en del av lösningen för skånsk baskraft. En viktig del i Tidö ­ avtalet är också att korta tillståndsprocesserna, att införa snabbspår för ny kärnkraft samt att lagändringen för tillstånd att ha reaktorer på andra platser än i dag och att ha fler än tio samtidigt i drift tas bort. [20] Långsiktig scenarioanalys Sverige Inom ramen för projektet Kraftsamling elförsörjning har Qvist Consulting med hjälp av ett stort antal experter på det svenska elsystemet och internationella experter på kraftsystemoptimering tagit fram rapporten Långsiktig scenarioanalys [21] åt Svenskt Näringsliv som släpptes den 10 september 2020. Deras sammanfattning och slutsats är följande: ”Den mycket kortfattade samman ­ fattningen av analysens resultat är att det kostnadsoptimala framtida teknikneutrala elsystemet på årsproduktionsbasis år 2045 består i huvudsak av: 1/3 bibehållen vattenkraft, 1/3 vindkraft samt 1/3 bibehållen och ny kärnkraft.” Slutsatser Det är viktigt att utbyggnaden av överföringskapacitet inom Sverige, som har kunnat accelereras tack vare de kraftigt ökade investeringsbemyndiganden riksdagen har beviljat under åren med alliansregering, nu fortsätter. Nuvarande regering får inte sänka ambitionerna till den nivå som gällde före 2006. Detta bör riksdagen tillkännage regeringen som sin mening. När elpriserna i södra Sverige är mer är dubbelt så höga som i norra Sverige och elpriset har slagit rekord för vi vet inte vilken gång i ordningen då behöver det vidtas åtgärder. Därför vill vi att regeringen ska ge i uppdrag att utreda möjligheterna att återgå till ett elprisområde. Regeringen bör, så länge fyra elområden finns i Sverige, uppdra åt Svenska kraftnät att införa ett system med garanterad minimikapacitet i överföringen mellan elområde tre och elområde fyra i enlighet med det förslag som en utredning tagit fram och som nämns ovan. Detta bör riksdagen tillkännage regeringen som sin mening. Denna motion står samtliga skånska moderata riksdagsledamöter bakom. Ulrika Heindorff (M) Hans Wallmark (M) Boriana Åberg (M) Noria Manouchi (M) Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Lars Johnsson (M) Peter Ollén (M) Emma Ahlström Köster (M) Louise Meijer (M) [1] https://www.ja.se/artikel/2231389/dubbelt-s-dyr-i-el-i-september.html. [2] https://utveckling.skane.se/siteassets/miljo_och_klimat/dokument/region-skane-energilaget-i-skane-hosten-2022.pdf. [3] https://moderaterna.se/app/uploads/2022/10/Tidoavtalet-Overenskommelse-for-Sverige.pdf, sidan 13. [4] https://www.tillvaxtanalys.se/statistik/konkurser/konkurser-och-offentliga-ackord/2022-11-15-konkurser-oktober-2022.html. [5] https://www.di.se/nyheter/dyraste-september-for-elkunderna-nagonsin-oerhort-allvarligt. [6] https://handelskammaren.com/2021/06/10/sydsvenska-handelskammaren-jk-anmaler-om-elpriserna/. [7] https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/. [8] http://www.ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%202014/Ei_R2014_08.pdf. [9] https://www.svk.se/press-och-nyheter/temasidor/tema-elmarknad-och-elpriser/om-kapacitetsavgifter/. [10] https://handelskammaren.com/2021/06/10/sydsvenska-handelskammaren-jk-anmaler-om-elpriserna/. [11] https://utveckling.skane.se/siteassets/miljo_och_klimat/dokument/region-skane-energilaget-i-skane-hosten-2022.pdf, sidan 11. [12] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/10/forslag-om-hogkostnadsskydd-for-hoga-elpriser-hanteras-skyndsamt/. [13] https://www.svd.se/a/04dq8A/kraftigt-forsenade-sydvastlanken-nu-i-drift. [14] https://www.svk.se/utveckling-av-kraftsystemet/systemansvar--elmarknad/elomradesoversyn/. [15] file:///M:/0%20Riksdagen%202022%20till%202026/221106%20Tid%C3%B6avtalet.pdf, sidan 15. [16] Scenario för det skånska elsystemet – Elanvändning och effektbehov idag, 2030 och 2040, utgiven september 2020, https://utveckling.skane.se/siteassets/miljo_och_klimat/dokument/region-skane_elanvandning-och-effektbehov.pdf. [17] https://www.mynewsdesk.com/se/oresundskraft/pressreleases/en-effektkommission-vaerdefull-foer-hela-regionen-3076666. [18] https://utveckling.skane.se/siteassets/kampanjsidor/effektkommissionen/visionsscenariot.pdf. [19] https://moderaterna.se/app/uploads/2022/10/Tidoavtalet-Overenskommelse-for-Sverige.pdf, sidan 14. [20] https://www.energi.se/artiklar/2022/oktober-2022/den-nya-regeringen-storsatsar-pa-karnkraft/. [21] https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/hallbarhet-miljo-och-energi/kraftsamling-elforsorjning-langsiktig-scenarioanalys_1145155.html.

Motion till riksdagen 2023/24:720 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) Elkrisens påverkan på Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till en lokal effektreserv i södra Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elområdesindelningen och dess effekter samt om att utreda möjligheterna att på sikt och efter utredning återgå till ett elprisområde och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att utbyggnaden av överföringskapacitet inom Sverige fortsätter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Svenska kraftnät i uppdrag att få på plats en lösning gällande elområdena som inte missgynnar Skåne och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät bör arbeta utifrån målsättningen med garanterad minimikapacitet i överföringen mellan elområde 3 och elområde 4 utifrån förstärkning av nät samt när man upphandlar stödtjänster, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera små modulära reaktorer i Skåne som baskraft och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skåne har varit, och är fortfarande, extra hårt drabbat av elkrisen. Förklaringarna till detta är flera – i förtid nedlagd kärnkraft i södra Sverige, strypta gasleveranser från Ryssland, kraftigt minskad elproduktion från fransk kärnkraft, flaskhalsar i över ­ förings ­ nätet har skapat stora skillnader mellan södra och norra Sverige i kostnaderna för att köpa el [1] , vattenbrist i södra Norge, förseningar av kärnkraftverk i Finland och att Ringhals 4 först kom igång med full kraft i april i år. [2] Riksrevisionen har hösten 2023 kommit med sin dom över hanteringen av elproduktionen i Sverige. Det är en hård och tydlig kritik som främst riktar sig mot hur regeringarna Löfven skapade många av de bekymmer som vi nu brottas med. Riksrevisionen skriver: Riksrevisionens övergripande slutsats är att de statliga aktörerna inte förberett och genomfört åtgärder med påverkan på elsystemet på ett sätt som effektivt förenar de energipolitiska grundpelarna. Flera större beslut har fattats utan tillräckliga konsekvensanalyser, främst avseende att säkerställa en välfungerande konkurrens mellan kraftslagen och tillräcklig försörjningstrygghet. [3] Det blir tydligt att det behövs mer planerbar energi, alltså mer kärnkraft. Därför är det glädjande att samarbetspartierna har energifrågan högt upp på agendan och att Tidö ­ avtalet omfattar klimat och energi. Enligt Tidöavtalet ska utredning göras om vad som krävs för att återstarta Ringhals 1 och 2. Detta bör enligt avtalet genomföras förutsätt ­ nings ­ löst och skyndsamt. Denna regering har en krisinsikt om att energiförsörjningen i Sverige och Skåne måste tryggas. Tidöavtalet tar också upp att Vattenfall omedelbart bör påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser. [4] De höga elpriserna i Skåne slår hårt mot både privatpersoner och företag. För många företag innebär de höga elpriserna att ägarnas möjligheter att ta ut lön reduceras eller helt försvinner. Många restaurangägare vittnar om mer än fördubblade elfakturor. De flesta kämpar på i förhoppning om en snar lösning. Konkurserna i Skåne ligger för första halvåret 2023 på en ökning med 38 procent [5] . Och det är bara toppen på isberget. För att ta Sverige ur energikrisen har regeringen arbetat ihärdigt för att kraftsamla, spara el och stötta. Regeringens elstöd betalades ut i våras. När utbetalningarna väl kom igång gick det snabbt enligt plan och utbetalningarna gjordes via Försäkringskassan. I elstödet ingick stöd till gasuppvärmda hushåll, något som hjälper många skånska hushåll. [6] Elstöden finansierades med återföring av flaskhalsintäkter. [7] Totalt betalades det ut ungefär 55 miljarder kronor. Kapacitetsbristen och de höga elpriserna hämmar allvarligt tillväxten för Skåne på både kort och lång sikt. Ett Skåne som växer och utvecklas behöver en elförsörjning som är stabil och som utveck ­ las i samma takt som de ökade behoven. Därför behövs både en planerbar kraft, såsom kärnkraft, och att den väderberoende kraften, såsom vindkraft och solceller, byggs ut. Sedan den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra så kallade elområden, vilket betyder att elpriset kan variera mellan olika delar av landet. Indelningen innebär att elen i genomsnitt är dyrare i södra Sverige, vilket drabbar sydsvenska konsumenter och påverkar konkurrenskraften negativt för sydsvenska företag. Att södra Sveriges elpriser är avsevärt mycket högre än i övriga landet är orättvist och skulle avhjälpas genom att återgå till ett elprisområde. Per Tryding, vice vd på Sydsvenska Handelskammaren, uttalar sig enligt nedan apropå att den före detta rödgröna regeringen argumenterar för att det inte går att ha ett elprisområde: ” Det räcker se sig omkring. Huvuddelen av EU-länderna, inklusive grannlandet Finland, är inte indelade i prisområden .” [8] Det är bara Sverige och Danmark som har elområden enligt Sydsvenska Handelskammaren [9] . De moderata riksdagsledamöterna från Skåne anser att det är rimligt att med tanke på effekterna av elprisområdena utreda möjligheterna att återgå till ett elprisområde. De kommande åren kommer elanvändningen att fortsätta öka kraftigt. Detta beror bland annat på elektrifieringen av transportsektorn som påbörjats och som kommer att accelerera. Elbehovet förväntas öka även i många andra sektorer såsom inom tillverk ­ ningsindustrin. Utvecklingen är önskvärd för att reducera utsläpp av växthusgaser men leder även till att fler använder mer el samtidigt. Effektbehovet, elanvändningen per tidsenhet, ökar därmed. Svenska kraftnät ansvarar för upphandling av effektreserv, enligt lag max 2 000 MW men enligt förordning numera max 750 MW. Det står dock i förordningen att denna kan utökas vid särskilda behov. Med anledning av förordningens ”särskilda behov” skulle en ansträngd situation i Skåne kunna lösas med en lokal sydlig effektreserv för att klara den sydsvenska problematiken. Därför anser vi att en sådan lösning ska undersökas för igångsättning. Bakgrund till elområdesindelningen Åren 1999 och 2005 stängdes Barsebäcks två reaktorer som tillgodosåg ungefär hälften av Skånes elbehov. Avvecklingen skapade stor effektbrist i hela södra Sverige. Att så blev fallet var ingen överraskning; riskerna och de potentiella problemen med en avveckling av Barsebäck har diskuterats åtminstone sedan avvecklingsdiskussionerna tog fart på 1980-talet. Trots det stora och uppenbara elunderskottet gjorde varken dåvarande S ‑ regering, som borde ha tagit sitt ansvar med tanke på att den genomdrev Barsebäcks ­ avvecklingen, eller Svenska kraftnät tillräckligt för att lösa problemet. I stället reglerades problemen med elunderskott i södra Sverige genom så kallad mothandel och genom att Svenska kraftnät ibland stoppade exporten av el till Danmark. År 2006 anmäldes förfarandet av danskarna till EU-kommissionen. Kommissionen gav i sin preliminära bedömning danskarna rätt; det svenska agerandet var ett brott mot EU:s konkurrensregler eftersom danska kunder diskriminerades i syfte att säkerställa leveransen av el till kunder i Sydsverige. Sverige riskerade därmed att drabbas av skadeståndskrav om inte en hållbar lösning kunde presenteras. Svenska kraftnät gjorde bedömningen att det fanns risk för att Sverige skulle fällas och att det i så fall kunde bli kostsamt. För att lösa problemet föreslogs därför en indelning av Sverige i fyra elområden. EU-kommissionen godtog denna lösning våren 2010 och det överenskoms att indelningen skulle genomföras från den 1 november 2011. Sverige ansågs därmed ha löst frågan, och alla eventuella skadeståndsanspråk bakåt i tiden avskrevs. Så fungerar elområden Efter indelningen av Sverige i fyra elområden den 1 november 2011 utgör vart och ett av de fyra områdena i stället ett anbudsområde, vilket betyder att priserna kan bli olika beroende på hur utbud och efterfrågan ser ut i respektive område. Överföringskapaciteten mellan områdena är också en faktor i sammanhanget, och dessutom kan el föras både in i och ut ur det nordiska systemet genom import eller export. Sammantaget är det alltså flera samverkande faktorer som avgör priset i ett elområde, men i ett område där produktionen är låg, efterfrågan stor och överföringskapaciteten från andra områden begränsad – som i elområde fyra – är risken för högre elpris större. Gränsdragningen mellan områdena följer enligt Svenska kraftnät de fysiska flask ­ halsar som finns i nätet och är alltså ingen godtyckligt påhittad gräns. Den har inte heller med elproduktionen att göra utan är kopplad till begränsningar i nätet. På Svenska kraftnäts hemsida [10] kan man se flödet av el mellan områdena samt se aktuella priser i områdena. Extraintäkten (när priset i ett elområde blir högre än det så kallade systempriset) tillfaller Svenska kraftnät och måste öronmärkas för att användas till nätinvesteringar i syfte att bygga bort flaskhalsar i överföringskapaciteten. Miljarder i merkostnader för konsumenterna i Sydsverige Elkonsumenterna i södra Sverige (främst elområde fyra) tvingas sedan hösten 2011 betala mer för elen. Detta har i år eskalerat med att södra Sverige har de dyraste elpriserna någonsin för södra Sverige. Den utvärdering av elområdesreformen som gjordes ett par år efter genomförandet visade att prisskillnader mellan elområdena saknades under ungefär 86 procent av tiden, men att det under vissa timmar kunde vara stora skillnader [11] . Sedan utvärderingen gjordes har prisskillnaderna ökat både i tid och i omfattning. Räkneexemplen nedan utgår dock från siffrorna i utvärderingen, men underskattar således sannolikt kostnaderna, både för enskilda och för företag. När kostnaderna blir för höga väljer företag till slut att lägga ned eller att flytta verksamheten någon annanstans. I det läget sker flytten sannolikt inte till norra Sverige utan till helt andra delar av världen. Därför är elområdesindelningen inte ett problem enbart för södra Sverige utan för hela landet. Konsumenternas merkostnad när det uppstår prisskillnader mellan olika elområden i det nordiska systemet betalas ut till Svenska kraftnät i form av så kallade kapacitets ­ avgifter, vilka alltså motsvarar de totala merkostnader som elkonsumenterna har betalat. [12] En stor del av detta avser merkostnader för elkonsumenterna i södra Sverige (och då huvudsakligen i elområde 4) för brister i elnätet som borde ha finansierats solidariskt av elkonsumenter i hela landet. Kapacitetsavgifterna har ökat väsentligt, bland annat beroende på större och mer förekommande prisskillnader inom Sverige. Nuvarande problem är skapade av politiska beslut samt av frånvaron av nödvändiga följdbeslut. Nedläggningen av Barsebäck skapade elunderskottet i Sydsverige. Ansvaret faller mycket tungt på de socialdemokratiska regeringar som låg bakom nedläggningen av Barsebäck men inte fattade de följdbeslut som krävdes för att lösa de åtföljande problemen. Människorna i södra Sverige har inte valt – och har inte heller önskat – att Barse ­ bäck skulle avvecklas. Därför är irritationen nu mycket stor över att tvingas betala högre elpriser och således straffas för beslut man aldrig ville ha. Fanns det alternativa lösningar? Enligt Svenska kraftnät var det nödvändigt att agera gentemot EU-kommissionen för att undvika skadeståndskrav. Affärsverkets bedömning är att en så kallad marknadsdelning – indelning i elområden – var den enda möjliga lösningen. Andra hävdar att det hade varit möjligt att agera annorlunda, exempelvis genom att inte direkt acceptera EU ‑ kommissionens bedömning utan i stället slåss hårdare för Sveriges sak, försöka dra ut på förfarandet och överklaga ett eventuellt negativt beslut. Det finns kritik mot den valda lösningen – marknadsdelning genom indelning i fyra elområden. Problemet hade alternativt kunnat lösas genom fortsatt och utökad mot ­ handel. Enligt Svenska kraftnät skulle detta dock kunna bli mycket dyrt, vilket anges som skäl till att den modellen valdes bort. Då de flesta andra EU-länder, alla länder utom Sverige och Danmark [13] , inte har olika elområden så kan ändå med fog antas att en annan lösning hade varit möjlig. Åtgärder på kort sikt: ekonomisk kompensation och minskad elförbrukning Elpriskrisen är akut, och det behövs åtgärder här och nu. Vi behöver dock samtidigt fortsätta att arbeta med den gröna omställningen och elektrifiering för att klara klimat ­ krisen. Vi behöver i Sverige ha ett välfungerande, stabilt och kostnadseffektivt elsystem som uppfyller de krav som klimatet och energibehoven ställer. Med detta sagt så behövs här och nu ekonomisk kompensation. [14] Något som nu regeringen har presenterat. [15] Vidare behöver elanvändningen minska och det har den gjort då de allra flesta hushåll har vidtagit åtgärder för att minska sin elförbrukning och därmed sina kostnader. Åtgärder på längre sikt: förstärkt överföringskapacitet På lång sikt löses problemet med effektbrist genom utbyggnad av elproduktionen i söder, främst i elområde fyra, samt genom att kraftöverföringskapaciteten norrifrån byggs ut. Riksdagen godkände under alliansregeringen rekordstora investeringsbudgetar för Svenska kraftnät – exempelvis femton gånger större för 2014 (drygt 5,5 mdr) än 2005 – för att långsiktigt lösa problemen. Sydvästlänken är det viktigaste exemplet på pågående utbyggnad av kraftöverförings ­ kapaciteten inom Sverige. Sydvästlänken blev efter många år av förseningar äntligen färdig den 27 juli 2021 [16] . Åtgärd: alternativ indelning av elområden Just nu görs en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. Svenska kraftnät ansvarar som systemansvarig för det svenska överföringssystemet för el för att genomföra Sveriges översyn. Arbetet styrs av EU:s gemensamma regelverk. [17] Detta arbete är ett steg i införandet av EU:s inre marknad för el. Översynen betyder inte automatiskt att nuvarande elområdesindelning förändras och därför kan politiska beslut av den svenska regeringen behöva tas för att ändra indelningen av elområden. EU:s byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, Acer (European Union Agency for the Cooperation of Energy Regulators) fattade i augusti beslut om vilken metod som ska användas för elområdesöversynen. Svenska kraftnät föreslog tre alterna ­ tiva indelningar för utredning: Ett nytt elområde för Storstockholm. Sammanslagning av dagens SE3 och SE4. Sammanslagning av dagens SE1 och SE2. Tillsynsmyndigheterna kunde inte enhälligt godkänna TSO:ernas (övriga system ­ ansvariga för överföringssystem, kallat transmission system operators) förslag och överlämnade till Acer att fatta beslut om metod och alternativa elområden. De skånska riksdagsledamöterna följer denna process och kommer bevaka de skånska intressena och säkerställa att en lösning kommer på plats för rättvisa och likvärdiga elpriser även i södra Sverige. Det finns också en skrivning i Tidöavtalet om att skapa förutsättningar för stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt kan bli ett samlat elprisområde. [18] Åtgärd: garanterad minimikapacitet Alliansregeringen lät göra en snabbutredning av möjliga lösningar på problemen. Utred ­ arens viktigaste förslag handlade om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att garantera en minimikapacitet i överföringen mellan elområde tre och elområde fyra motsvarande 4 000 MW. Nord Pool Spot har gjort beräkningar på hur det skulle påverka priserna under de 29 dygn då prisskillnaderna varit som störst. Körningen visar att en sådan åtgärd skulle minska prisskillnaden drastiskt, framför allt genom lägre pris i elområde fyra, till förhållandevis låg mothandelskostnad för Svenska kraftnät. Den samlade pris ­ sänkningen i exemplet skulle för elkunderna i elområde fyra vara drygt 12 miljoner euro. Skånes el- och effektbehov i framtiden Region Skåne har tagit fram en rapport [19] som presenterades i september 2020 med hjälp av Sweco som beskriver hur Skånes el- och effektbehov 2030 och 2040 skulle se ut. I rapporten skriver man bland annat: Transportsektorn bedöms vara den sektor som enskilt kommer bidra mest till det ökade el- och effektbehovet. Transportsektorn svarar idag för en liten del av den totala elanvändningen, cirka 1 procent i Skåne. Sektorn står dock inför ett paradigm ­ skifte i takt med att elfordon blir allt billigare. Transportsektorn förväntas stå för hela 10 procent av elanvändningen i Skåne 2040, genom att totalt växa med 0,8 TWh till 2030 och med ytterligare 0,9 TWh till 2040. Den ökade elanvändningen i transportsektorn drivs framförallt av elektrifieringen av personbilar och lätta lastbilar. Endast 2 procent av dagens personbilar är laddbara, men de tar snabbt fler marknadsandelar och utgör cirka 30 procent av nybilsförsäljningen. Om tillväxt ­ takten håller i sig är andelen elbilar och laddhybrider uppe i 25 procent av fordons ­ flottan om tio år, och 2040 är hela 75 procent av samtliga personbilar laddbara. Samma utveckling väntas, med viss eftersläpning, också för lätta lastbilar. Region Skåne tog initiativ till och startade en effektkommission som började arbeta i februari 2021 [20] . Effektkommissionen leds av Region Skåne med stöd från Skånes kommuner, Öresundskraft, Eon och Kraftringen. Arbetet görs i dialog med Energi ­ marknad ­ sinspektionen, EI, och successivt kommer övriga nätägare i regionen att bjudas in i arbetet. Region Skåne, som är aktiva i elfrågan, tar fram prognoser för framtida elbehov. De driver också frågan att det måste bli möjligt att bygga ut kapaciteten på välgrundade framtidsprognoser och inte bara ett nuvarande behov [21] . Planera för kärnkraft i Skåne Kärnkraft ger ren el och är planerbar. Därför är det välkommet att det tack vare regeringen och Sverigedemokraterna finns ett nytt beslutat energipolitiskt mål om 100 procent fossilfritt. [22] Runt om i världen pågår projekt med att bygga små modulära reaktorer, SMR, för att klara den gröna omställningen. [23] Även skrivningar om att nödvändiga regelverk skynd ­ samt ska utvecklas för att skapa förutsättningar för små modulära reaktorer finns med i Tidöavtalet [24] , vilket är glädjande. I planering av elförsörjning över landet ska små modulära reaktorer vara en del av lösningen för skånsk baskraft. En viktig del i Tidö ­ avtalet är också att korta tillståndsprocesserna, att införa snabbspår för ny kärnkraft samt att lagändringen för tillstånd att ha reaktorer på andra platser än i dag och att ha fler än tio samtidigt i drift tas bort. [25] Långsiktig scenarioanalys Sverige Inom ramen för projektet Kraftsamling elförsörjning har Qvist Consulting med hjälp av ett stort antal experter på det svenska elsystemet och internationella experter på kraft ­ systemoptimering tagit fram rapporten Långsiktig scenarioanalys [26] åt Svenskt Näringsliv som släpptes den 10 september 2020. Deras sammanfattning och slutsats är följande: Den mycket kortfattade samman ­ fattningen av analysens resultat är att det kostnads ­ optimala framtida teknikneutrala elsystemet på årsproduktionsbasis år 2045 består i huvudsak av: 1/3 bibehållen vattenkraft, 1/3 vindkraft samt 1/3 bibehållen och ny kärnkraft. Slutsatser Det är viktigt att utbyggnaden av överföringskapacitet inom Sverige, som har kunnat accelereras tack vare de kraftigt ökade investeringsbemyndiganden riksdagen har beviljat under åren med alliansregering, nu fortsätter. Nuvarande regering får inte sänka ambitionerna till den nivå som gällde före 2006. Detta bör riksdagen tillkännage reger ­ ingen som sin mening. Regeringen har under sitt första år vidtagit många åtgärder och redan tagit fler politiska beslut som sammantaget och på sikt kan lösa elskrisen. Reger ­ ingen har bland annat, genom en lagrådsremiss, föreslagit att regler som hindrar utbygg ­ naden av kärnkraft förändras så att det blir möjligt att bygga flera reaktorer och på nya platser. [27] Regeringen har också godkänt två havsvindsparker i maj månad [28] och nyligen genomfördes blocköverskridande samtal om energipolitiken. [29] Men mer behöver göras. När elpriserna i södra Sverige är mer är dubbelt så höga som i norra Sverige och elpriset har slagit rekord för vi vet inte vilken gång i ordningen då behöver det vidtas ytterligare åtgärder. Därför vill vi att regeringen ska ge i uppdrag att utreda möjligheterna att återgå till ett elprisområde. Regeringen bör, så länge fyra elområden finns i Sverige, uppdra åt Svenska kraftnät att införa ett system med garan ­ terad minimikapacitet i överföringen mellan elområde tre och elområde fyra i enlighet med det förslag som en utredning tagit fram och som nämns ovan. Detta bör riksdagen tillkännage regeringen som sin mening. Denna motion står samtliga skånska moderata riksdagsledamöter bakom. Ulrika Heindorff (M) Boriana Åberg (M) Noria Manouchi (M) Hans Wallmark (M) Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Louise Meijer (M) Peter Ollén (M) Emma Ahlström Köster (M) Lars Johnsson (M) [1] https://www.ifn.se/media/g1jbkz42/rapport-om-den-svenska-elmarknaden-riksbanken-slutslutversion-221201.pdf, sidan 24. [2] https://group.vattenfall.com/se/nyheter-och-press/nyheter/2023/ringhals-4-ater-i-full-produktion. [3] https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2023/statens-atgarder-for-utveckling-av-elsystemet---reaktiva-och-bristfalligt-underbyggda/6.-slutsatser-och-rekommendationer.html. [4] https://moderaterna.se/app/uploads/2022/10/Tidoavtalet-Overenskommelse-for-Sverige.pdf, sidan 13. [5] https://www.tn.se/ekonomi/30016/konkurserna-fortsatter-oka/. [6] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/03/regeringen-fattar-beslut-om-forordning-om-gasprisstod-till-sydvastsvenska-hushall/. [7] https://www.regeringen.se/regeringens-politik/energikrisen/elstod-hushall/. [8] https://www.di.se/nyheter/dyraste-september-for-elkunderna-nagonsin-oerhort-allvarligt. [9] https://handelskammaren.com/2021/06/10/sydsvenska-handelskammaren-jk-anmaler-om-elpriserna/. [10] https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/. [11] http://www.ei.se/Documents/Publikationer/rapporter_och_pm/Rapporter%202014/Ei_R2014_08.pdf. [12] https://www.svk.se/press-och-nyheter/temasidor/tema-elmarknad-och-elpriser/om-kapacitetsavgifter/. [13] https://handelskammaren.com/2021/06/10/sydsvenska-handelskammaren-jk-anmaler-om-elpriserna/. [14] https://utveckling.skane.se/siteassets/miljo_och_klimat/dokument/region-skane-energilaget-i-skane-hosten-2022.pdf, sidan 11. [15] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/10/forslag-om-hogkostnadsskydd-for-hoga-elpriser-hanteras-skyndsamt/. [16] https://www.svd.se/a/04dq8A/kraftigt-forsenade-sydvastlanken-nu-i-drift. [17] https://www.svk.se/utveckling-av-kraftsystemet/systemansvar--elmarknad/elomradesoversyn/. [18] file:///M:/0%20Riksdagen%202022%20till%202026/221106%20Tid%C3%B6avtalet.pdf, sidan 15. [19] Scenario för det skånska elsystemet – Elanvändning och effektbehov idag, 2030 och 2040, utgiven september 2020, https://utveckling.skane.se/publikationer/regional-utveckling/scenario-for-det-skanska-elsystemet---elanvandning-och-effektbehov/. [20] https://www.mynewsdesk.com/se/oresundskraft/pressreleases/en-effektkommission-vaerdefull-foer-hela-regionen-3076666. [21] https://utveckling.skane.se/siteassets/kampanjsidor/effektkommissionen/visionsscenariot.pdf. [22] https://www.regeringen.se/artiklar/2023/01/regeringens-forsta-100-dagar-samarbetsprojektet-klimat-och-energi/. [23] https://www.energi.se/artiklar/2022/december-2022/sa-mycket-kan-smaskalig-karnkraft-vaxa-i-sverige/. [24] https://moderaterna.se/app/uploads/2022/10/Tidoavtalet-Overenskommelse-for-Sverige.pdf, sidan 14. [25] https://www.energi.se/artiklar/2022/oktober-2022/den-nya-regeringen-storsatsar-pa-karnkraft/. [26] https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/hallbarhet-miljo-och-energi/kraftsamling-elforsorjning-langsiktig-scenarioanalys_1145155.html. [27] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/06/regeringen-underlattar-utbyggnaden-av-ny-karnkraft/. [28] https://www.energi.se/artiklar/2023/maj-2023/regeringen-ger-klartecken-for-tva-havsvindparker-pa-vastkusten/. [29] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/09/blockoverskridande-samtal-om-energipolitikens-inriktning/.

Motion till riksdagen 2025/26:1867 av Ulrika Heindorff m.fl. (M) Reformer för rättvisa elpriser och stabil elförsörjning i Skåne Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att undersöka möjligheten till lokala effektreserver i södra Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elområdesindelningen och dess effekter samt om att överväga att utreda möjligheterna att återgå till ett elprisområde och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att utbyggnaden av överföringskapacitet inom Sverige fortsätter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Svenska kraftnät i uppdrag att få på plats en lösning gällande elområdena som inte missgynnar Skåne, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ge Svenska kraftnät ett uppdrag att arbeta utifrån målsättningen att garantera en minimikapacitet i överföringen mellan elområde 3 och elområde 4, utifrån förstärkning av nät samt vid upphandling av stödtjänster, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att etablera små modulära reaktorer i Skåne som baskraft och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den moderatledda regeringen har det senaste året tagit flera steg för att på sikt bidra till en stabil elförsörjning i Skåne, där skåningarna inte betalar mer för elen än övriga landet. För det första så har den moderatledda regeringen möjliggjort för ny kärnkraft att byggas – för första gången på 40 år. Tack vare att investeringsstödet för kärnkraft är på plats så har Vattenfall beslutat att gå vidare med planerna på ny kärnkraft vid Ringhals. Det handlar om ny kärnkraft om cirka 1 500 MW i ett första steg, med möjligheterna att i ett nästa steg bygga ytterligare 1 000 MW. [1] För det andra så har regeringen som en del av omläggningen av energipolitiken gett Energimyndigheten och Svenska kraftnät i uppdrag att ta fram åtgärdsförslag som kan öka konkurrenskraften för fjärr- och kraftvärmen samt tydliggöra vattenkraftens roll. [2] För det tredje så fick i maj i år Svenska kraftnät i uppdrag att göra en förnyad analys av Sveriges elområdesindelning. Detta är en fråga som den moderata Skånebänken har drivit i många år och utredningen är efterlängtad. Uppdraget innebär att Svenska kraft ­ nät ska analysera tre alternativa indelningar. [3] För det fjärde så har regeringen och Sverigedemokraterna inför nästa års budget aviserat att sänka elskatten med nästan sex miljarder kronor. Dessutom införs ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser i budgeten. [4] Det har hänt mer inom energiområdet under den moderatledda regeringens senaste år än under Socialdemokraternas tidigare åtta regeringsår. Trots detta ska man komma ihåg att Skåne har varit, och fortfarande är, extra hårt drabbat av elkrisen. Förklaringarna till detta är flera – främst i förtid nedlagd kärnkraft i södra Sverige och flaskhalsar i det svenska överföringsnätet, vilket har skapat stora prisskillnader mellan södra och norra Sverige. Men den moderatledda regeringen har som sagt tagit många efterlängtade steg framåt för mer rättvisa elpriser och en stabil elförsörjning i Skåne. Den förra social ­ demokratiska regeringen stängde sex reaktorer, med omfattande påverkan på vårt kraftsystem. Det såg vi inte minst under energikrisen 2022 då priserna i södra Sverige som högst uppgick till över åtta kronor per kWh. [5] Det blir tydligt att det behövs mer planerbar energi, alltså mer kärnkraft. Denna regering har en krisinsikt om att energiförsörjningen i Sverige och Skåne måste tryggas. Därför är det glädjande att samarbetspartierna har energifrågan högt upp på agendan och att Tidö ­ avtalet omfattar klimat och energi. De höga elpriserna i Skåne slår hårt mot både privatpersoner och företag. För många företag innebär de höga elpriserna att nyetablering och utveckling helt uteblir och att ägarnas möjligheter att ta ut lön reduceras eller helt försvinner. För att ta Sverige ur energikrisen arbetar regeringen ihärdigt för att säkerställa stabilitet och främja energieffektivisering. Kapacitetsbristen och de höga elpriserna hämmar allvarligt tillväxten för Skåne på både kort och lång sikt. Ett Skåne som växer och utvecklas behöver en elförsörjning som är stabil och som utvecklas i samma takt som de ökade behoven. Därför behövs både en planerbar kraft, såsom kärnkraft, gas/biogas och kraftvärme, och att ytterligare utbyggnad av den väderberoende kraften kan medföra en viss prispress. Sedan den 1 november 2011 är Sverige indelat i fyra så kallade elområden, vilket be ­ tyder att elpriset kan variera mellan olika delar av landet. Indelningen innebär att elen i genomsnitt är dyrare i södra Sverige, vilket drabbar sydsvenska konsumenter och påverkar konkurrenskraften negativt för sydsvenska företag. Att södra Sveriges elpriser är avsevärt mycket högre än i övriga landet är både orättvist för hushållen och skadligt för närings ­ livsutvecklingen och skulle avhjälpas genom att återgå till ett elprisområde. Sydsvenska Handelskammaren uttalar sig apropå att den före detta rödgröna regeringen argumenterar för att det inte går att ha ett elprisområde: Det räcker att se sig omkring. Huvuddelen av EU-länderna, inklusive grannlandet Finland, är inte indelade i pris ­ områden. Det är bara Sverige och Danmark som har elområden enligt Sydsvenska Handelskammaren . [6] De moderata riksdagsledamöterna från Skåne anser att det är rimligt att med tanke på effekt ­ erna av elprisområdena utreda möjligheterna att återgå till ett elprisområde. De kommande åren kommer elanvändningen att fortsätta öka kraftigt. Detta beror bland annat på elektrifieringen av transportsektorn som påbörjats och som förväntas accelerera. Elbehovet förväntas öka även i många andra sektorer, såsom inom tillverk ­ ningsindustrin. Denna utveckling är både önskvärd och nödvändig för att reducera utsläpp men leder även till att fler använder mer el samtidigt. Effektbehovet, el ­ användningen per tidsenhet, ökar därmed. Svenska kraftnät ansvarar för upphandling av effektreserv, enligt lag max 2 000 MW men enligt förordning numera max 750 MW. Det står dock i förordningen att denna kan utökas vid särskilda behov. Med anledning av förordningens särskilda behov skulle en ansträngd situation i Skåne kunna lösas med en lokal sydlig effektreserv för att klara den sydsvenska problematiken. Därför anser vi att en sådan lösning ska undersökas för igångsättning. Bakgrund till elområdesindelningen Åren 1999 och 2005 stängdes Barsebäcks två reaktorer som tillgodosåg ungefär hälften av Skånes elbehov. Avvecklingen skapade stor effektbrist i hela södra Sverige. Att så blev fallet var ingen överraskning; riskerna och de potentiella problemen med en avveckling av Barsebäck har diskuterats åtminstone sedan avvecklingsdiskussionerna tog fart på 1980-talet. Trots det stora och uppenbara elunderskottet gjorde varken dåvarande social ­ demokratiska regering, som borde ha tagit sitt ansvar med tanke på att den genomdrev Barsebäcksavvecklingen, eller Svenska kraftnät tillräckligt för att lösa problemet. I stället reglerades problemen med elunderskott i södra Sverige genom så kallad mot ­ handel och genom att Svenska kraftnät ibland stoppade exporten av el till Danmark. År 2006 anmäldes förfarandet av Danmark till EU-kommissionen. Kommissionen gav i sin preliminära bedömning danskarna rätt; det svenska agerandet var ett brott mot EU:s konkurrensregler eftersom danska kunder diskriminerades i syfte att säkerställa leveransen av el till kunder i Sydsverige. Sverige riskerade därmed att drabbas av skadeståndskrav om inte en hållbar lösning kunde presenteras. Svenska kraftnät gjorde bedömningen att det fanns risk för att Sverige skulle fällas och att det i så fall kunde bli kostsamt. För att lösa problemet föreslogs därför en indelning av Sverige i fyra elområden. EU-kommissionen godtog denna lösning våren 2010 och det överenskoms att indelningen skulle genomföras från den 1 november 2011. Sverige ansågs därmed ha löst frågan, och alla eventuella skadeståndsanspråk bakåt i tiden avskrevs. Så fungerar elområden Efter indelningen av Sverige i fyra elområden den 1 november 2011 utgör vart och ett av de fyra områdena i stället ett anbudsområde, vilket betyder att priserna kan bli olika bero ­ ende på hur utbud och efterfrågan ser ut i respektive område. Överförings ­ kapaciteten mellan områdena är också en faktor i sammanhanget, och dessutom kan el föras både in i och ut ur det nordiska systemet genom import eller export. Sammantaget är det alltså flera samverkande faktorer som avgör priset i ett elområde, men i ett område där produk ­ tionen är låg, efterfrågan stor och överföringskapaciteten från andra områden begränsad – som i elområde fyra – är risken för högre elpris större. Gränsdragningen mellan områdena följer enligt Svenska kraftnät de fysiska flask ­ halsar som finns i nätet och är alltså ingen godtyckligt påhittad gräns. Den har inte heller med elproduktionen att göra utan är kopplad till begränsningar i nätet. På Svenska kraftnäts hemsida kan man se flödet av el mellan områdena samt se aktu ­ ella priser. [7] Extraintäkten (när priset i ett elområde blir högre än det så kallade system ­ priset) tillfaller Svenska kraftnät och måste öronmärkas för att användas till nät ­ investeringar i syfte att bygga bort flaskhalsar i överföringskapaciteten. Miljarder i merkostnader för konsumenterna i Sydsverige Elkonsumenterna i södra Sverige (främst elområde fyra) tvingas sedan hösten 2011 betala mer för elen. Detta eskalerar och innebär att södra Sverige de senaste åren har de dyraste elpriserna någonsin för södra Sverige. Den utvärdering av elområdesreformen som gjordes ett par år efter genomförandet visade att prisskillnader mellan elområdena saknades under ungefär 86 procent av tiden, men att det under vissa timmar kunde vara stora skillnader . [8] Sedan utvärderingen gjordes har prisskillnaderna ökat både i tid och i omfattning. Räkne ­ exemplen nedan utgår dock från siffrorna i utvärderingen, men underskattar således sanno ­ likt kostnaderna, både för enskilda och för företag. När kostnaderna blir för höga väljer företag till slut att lägga ned eller att flytta verk ­ samheten någon annanstans. I det läget sker flytten sannolikt inte till norra Sverige utan till helt andra delar av världen. Därför är elområdesindelningen inte ett problem enbart för södra Sverige utan för hela landet. Konsumenternas merkostnad när det uppstår prisskillnader mellan olika elområden i det nordiska systemet betalas ut till Svenska kraftnät i form av så kallade kapacitets ­ avgifter, vilka alltså motsvarar de totala merkostnader som elkonsumenterna har betalat. [9] En stor del av detta avser merkostnader för elkonsumenterna i södra Sverige (och då huvudsakligen i elområde 4) för brister i elnätet som borde ha finansierats solidariskt av elkonsumenter i hela landet. Kapacitetsavgifterna har ökat väsentligt, bland annat beroende på större och mer förekommande prisskillnader inom Sverige. Nuvarande problem är skapade av politiska beslut samt av frånvaron av nödvändiga följdbeslut. Nedläggningen av Barsebäck skapade elunderskottet i Sydsverige. Ansvaret faller mycket tungt på de socialdemokratiska regeringar som låg bakom nedläggningen av Barsebäck men inte fattade de följdbeslut som krävdes för att lösa de åtföljande problemen. Människorna i södra Sverige har inte valt – och har inte heller önskat – att Barsebäck skulle avvecklas. Därför är irritationen nu mycket stor över att tvingas betala högre elpriser och således straffas för beslut man aldrig ville ha. Fanns det alternativa lösningar? Enligt Svenska kraftnät var det nödvändigt att agera gentemot EU-kommissionen för att undvika skadeståndskrav. Affärsverkets bedömning är att en så kallad marknadsdelning – indelning i elområden – var den enda möjliga lösningen. Andra hävdar att det hade varit möjligt att agera annorlunda, exempelvis genom att inte direkt acceptera EU-kommis ­ sionens bedömning utan i stället slåss hårdare för Sveriges sak, försöka dra ut på förfar ­ andet och överklaga ett eventuellt negativt beslut. Det finns kritik mot den valda lösningen – marknadsdelning genom indelning i fyra elområden. Problemet hade alternativt kunnat lösas genom fortsatt och utökad mot ­ handel. Enligt Svenska kraftnät skulle detta dock kunna bli mycket dyrt, vilket anges som skäl till att den modellen valdes bort. Då de flesta andra EU-länder, alla länder utom Sverige och Danmark , inte har olika elområden så kan ändå med fog antas att en annan lösning hade varit möjlig. Åtgärder på kort sikt: minskad elförbrukning Elpriskrisen är akut, och det behövs åtgärder här och nu. Vi behöver dock samtidigt fort ­ sätta att arbeta med marknadsdriven energiomställning och elektrifiering för att möta framtidens krav. Vi behöver i Sverige ha ett välfungerande, stabilt och kostnadseffektivt elsystem som uppfyller de krav som klimatöverenskommelser och energibehoven ställer. Elanvändningen behöver minska och det har den gjort då de allra flesta hushåll har vidtagit åtgärder för att minska sin elförbrukning och därmed sina kostnader. Åtgärder på längre sikt: förstärkt överföringskapacitet På lång sikt löses problemet med effektbrist genom utbyggnad av elproduktionen i söder, främst i elområde fyra, samt genom att kraftöverföringskapaciteten norrifrån byggs ut. Riksdagen godkände under alliansregeringen rekordstora investeringsbudgetar för Svenska kraftnät – exempelvis femton gånger större för 2014 (drygt 5,5 mdr) än 2005 – för att långsiktigt lösa problemen. Sydvästlänken är det viktigaste exemplet på pågående utbyggnad av kraftöver ­ förings ­ kapaciteten inom Sverige. Sydvästlänken blev efter många år av förseningar äntligen färdig den 27 juli 2021 . [10] Även stamnätsledningen Söderåsen–Barsebäck byggdes klart hösten 2024. [11] Åtgärd: alternativ indelning av elområden Under en tid har det gjorts en gemensam översyn av indelningen av elområden i Europa. Svenska kraft ­ nät ansvarar som systemansvarig för det svenska överföringssystemet för el för att genom ­ föra Sveriges översyn. Arbetet styrs av EU:s gemensamma regelverk. Detta arbete är ett steg i införandet av EU:s inre marknad för el. Översynen betyder inte automatiskt att nuvarande elområdesindelning förändras och därför kan politiska beslut av den svenska regeringen behöva tas för att ändra indelningen av elområden. Svenska kraftnät fick i maj i år i uppdrag att göra en förnyad analys av Sveriges elområdes ­ indelning. De skånska riksdagsledamöterna följer denna process och kommer bevaka de skånska intressena för att säkerställa att en lösning kommer på plats för rättvisa och likvärdiga elpriser även i södra Sverige. Det finns också en skrivning i Tidöavtalet om att skapa förutsättningar för stabilare och lägre elpriser så att Sverige på sikt kan bli ett samlat elprisområde. Åtgärd: garanterad minimikapacitet Alliansregeringen lät göra en snabbutredning av möjliga lösningar på problemen. Ut ­ redarens viktigaste förslag handlade om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att garantera en minimikapacitet i överföringen mellan elområde tre och elområde fyra motsvarande 4 000 MW. Nord Pool Spot har gjort beräkningar på hur det skulle påverka priserna under de 29 dygn då prisskillnaderna varit som störst. Körningen visar att en sådan åtgärd skulle minska prisskillnaden drastiskt, framför allt genom lägre pris i elområde fyra, till förhåll ­ andevis låg mothandelskostnad för Svenska kraftnät. Den samlade prissänkningen i exemplet skulle för elkunderna i elområde fyra vara drygt 12 miljoner euro. Skånes el- och effektbehov i framtiden Region Skåne har tagit fram en rapport som presenterades i september 2020 med hjälp av Sweco som beskriver hur Skånes el- och effektbehov 2030 och 2040 skulle se ut. [12] I rapporten skriver man bland annat: Transportsektorn bedöms vara den sektor som enskilt kommer bidra mest till det ökade el- och effektbehovet. Transportsektorn svarar idag för en liten del av den totala elanvändningen, cirka 1 procent i Skåne. Sektorn står dock inför ett paradigmskifte i takt med att elfordon blir allt billigare. Transportsektorn förväntas stå för hela 10 procent av elanvändningen i Skåne 2040, genom att totalt växa med 0,8 TWh till 2030 och med ytterligare 0,9 TWh till 2040. Den ökade elanvändningen i transportsektorn drivs framförallt av elektrifieringen av personbilar och lätta last ­ bilar. Endast 2 procent av dagens personbilar är laddbara, men de tar snabbt fler marknadsandelar och utgör cirka 30 procent av nybilsförsäljningen. Om tillväxt ­ takten håller i sig är andelen elbilar och laddhybrider uppe i 25 procent av fordonsflottan om tio år, och 2040 är hela 75 procent av samtliga personbilar laddbara. Samma utveckling väntas, med viss eftersläpning, också för lätta lastbilar. [13] Region Skåne tog initiativ till och startade en effektkommission som började arbeta i februari 2021 . Effektkommissionen leds av Region Skåne med stöd från Skånes kom ­ muner, Öresundskraft, Eon och Kraftringen. Arbetet görs i dialog med Energimarknads ­ inspektionen, EI, och successivt kommer övriga nätägare i regionen att bjudas in i arbetet. Region Skåne, som är aktiva i elfrågan, tar fram prognoser för framtida elbehov. De driver också frågan att det måste bli möjligt att bygga ut kapaciteten på välgrundade framtidsprognoser och inte bara ett nuvarande behov. [14] Planera för kärnkraft i Skåne Kärnkraft ger ren el, är planerbar och säkerställer en trygg elförsörjning när det inte blåser eller solen inte skiner. Tidigare hade Sverige som mål att ha 100 procent förnybar energi. Regeringen ändrade målet 2023 så att energin ska vara 100 procent fossilfri. [15] Detta för att skapa förutsättningar för utbyggnaden av ett robust fossilfritt elsystem i Sverige så att alla i Sverige – såväl hushållen som företagen – ska kunna ställa om. Då är det viktigt att möjliggöra elektrifieringen av transportsektorn och industrin så snabbt som det är möjligt. Ett kärnkraftverk skulle sannolikt täcka hela Skånes elbehov. Danmark, som framför allt använder kol- och vindkraft, importerar i genomsnitt lika mycket el som två kärn ­ kraftverk producerar. Det mesta av importen kommer idag från Norge, men Norge har signalerat att exporten till Danmark kan minska framöver. Om Barsebäck åter tas i bruk kan verket leverera både el och fjärrvärme – till Malmö och även till Köpenhamn. Med lagstiftning, infrastruktur och expertis på plats blir det enkelt för Sverige att exportera el till Danmark. Det skulle minska Danmarks beroende av fossila bränslen. Genom att bygga kokvattenreaktorer (BWR), som tidigare fanns i Barsebäck, kan vi ta vara på befintlig kunskap och kombinera den med modern teknik. Samtidigt får Sverige en bra mix, eftersom andra planerade reaktorer är tryckvattenreaktorer (PWR). Små modulära reaktorer (SMR) och mikro modulära reaktorer (MMR) representerar nästa generations reaktorteknik. Säkerheten är förbättrad, byggtid är kortare och dessa metoder har större potential för lokalt anpassad energiproduktion. Runt om i världen pågår projekt med att bygga SMR för att säkerställa långsiktig energiförsörjning oberoende av fossila bränslen. [16] Även skrivningar om att nödvändiga regelverk skyndsamt ska utvecklas för att skapa förutsättningar för SMR finns med i Tidöavtalet . I plane ­ ring av elförsörjning över landet ska SMR vara en del av lösningen för skånsk baskraft då de skapar goda förutsättningar för att kombinera ekonomisk tillväxt med hållbar energiomställning. Det pågår också projekt i Sverige, närmare bestämt i Svalövs kommun i Skåne, med att undersöka möjligheterna att bygga MMR. [17] Dessa kan användas till elproduktion för att ha planerbar och robust funktion när elpriserna är höga. De kan också producera högtrycksånga vilken kan användas till en mängd olika industriella processer, produktion av vätgas eller värme, exempelvis fjärrvärme. Sedan den 1 augusti 2025 börjar lagen om statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft gälla. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för att bygga kärnkraftsreaktorer lämnar in en ansökan till regeringen. Genom det nya investeringsstödet kan de som investerar i SMR och MMR också ansöka om investeringsstöd. [18] Långsiktig scenarioanalys Sverige Inom ramen för projektet Kraftsamling elförsörjning togs rapporten Långsiktig scenarioanalys fram för några år sedan åt Svenskt Näringsliv. [19] Den mycket kortfattade sammanfattningen av analysens resultat är att det kostnads ­ optimala framtida teknik ­ neutrala elsystemet på årsproduktionsbasis år 2045 består i huvudsak av 1/3 bibehållen vattenkraft, 1/3 vindkraft samt 1/3 bibehållen och ny kärnkraft. Slutsatser Regeringen har under senaste året vidtagit många åtgärder och tagit fler politiska beslut som sammantaget och på sikt kan lösa elkrisen. Regeringen har sedan tidigare beslutat att det blir möjligt att bygga flera reaktorer och på nya platser. [20] Likaså ökat investerings ­ bemyndigande som möjliggör större investeringar i elnätet för att öka överföringskapa ­ citeten och förenklat regelverket för elnätsutbyggnad. Under gångna år har regeringen möjliggjort så att ny kärnkraft kan byggas och detta kommer att göras på Ringhals. Vi är naturligtvis mycket glada över regeringens beslut att planera för Ringhals. Men det behövs också nya kärnkraftverk i Barsebäck, [21] för när elpriserna i södra Sverige är mer än mångdubbelt så höga som i norra Sverige behöver det vidtas ytterligare åtgärder. Utöver detta har regeringen fått det nya investerings ­ stödet på plats och aviserat om sänkt elskatt och högkostnadsskydd mot höga elpriser. Dessutom pågår utredning om elprisområdena. Vi har förhoppningen att utredningen som pågår ska visa att Sverige behöver återgå till ett elprisområde. Regeringen bör, så länge fyra elområden finns i Sverige, uppdra åt Svenska kraftnät att införa ett system med garanterad minimi ­ kapacitet i överföringen mellan elområde tre och elområde fyra i enlighet med det förslag som en utredning tagit fram och som nämns ovan. Detta bör riksdagen tillkännage för reger ­ ingen som sin mening. Denna motion stöds av samtliga skånska moderata riksdagsledamöter. Ulrika Heindorff (M) Lars Johnsson (M) Ludvig Ceimertz (M) Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) Lars-Ingvar Ljungman (M) Peter Ollén (M) Emma Ahlström Köster (M) Noria Manouchi (M) Boriana Åberg (M) [1] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/08/ytterligare-steg-mot-ny-karnkraft-i-sverige/. [2] https://www.regeringen.se/artiklar/2025/05/nya-uppdragsaviseringar--fjarr--och-kraftvarme-samt-vattenkraftens-roll-for-ett-robust-energisystem/. [3] https://regeringen.se/pressmeddelanden/2025/05/svenska-kraftnat-far-i-uppdrag-att-gora-en-fornyad-analys-av-sveriges-elomradesindelning/. [4] https://www.aftonbladet.se/debatt/a/JbjQRb/tidopartierna-sankt-elskatt-och-ett-nytt-hogkostnadsskydd. [5] https://www.aftonbladet.se/debatt/a/JbjQRb/tidopartierna-sankt-elskatt-och-ett-nytt-hogkostnadsskydd. [6] https://handelskammaren.com/2021/06/10/sydsvenska-handelskammaren-jk-anmaler-om-elpriserna/. [7] https://www.svk.se/om-kraftsystemet/kontrollrummet/ [8] https://ei.se/om-oss/publikationer/publikationer/rapporter-och-pm/2014/utvardering-av-effekterna-av-elomradesindelningen---ei-r201408 [9] https://www.svk.se/press-och-nyheter/temasidor/tema-elmarknad-och-elpriser/. [10] https://www.svd.se/a/04dq8A/kraftigt-forsenade-sydvastlanken-nu-i-drift. [11] https://www.svk.se/utveckling-av-kraftsystemet/transmissionsnatet/transmissionsnatsprojekt/soderasen-barseback/aktuellt/ledningen-ar-fardigbyggd/. [12] https://utveckling.skane.se/publikationer/publikationer/scenario-for-det-skanska-elsystemet--elanvandning-och-effektbehov/. [13] Sidan 7 i rapporten, https://utveckling.skane.se/siteassets/verksamhetsomraden/miljo-och-klimat/dokument/region-skane_elanvandning-och-effektbehov.pdf. [14] https://utveckling.skane.se/regional-utveckling/verksamhetsomraden/energiforsorjning/skanes-effektkommission/. [15] https://www.regeringen.se/artiklar/2023/01/regeringens-forsta-100-dagar-samarbetsprojektet-klimat-och-energi/. [16] https://www.energi.se/artiklar/2022/december-2022/sa-mycket-kan-smaskalig-karnkraft-vaxa-i-sverige/. [17] https://www.dagenssamhalle.se/samhalle-och-valfard/infrastruktur/svalovs-plan-bli-sjalvforsorjande-pa-el-med-mikrokarnkraft/. [18] https://www.regeringen.se/regeringens-politik/karnkraftsfinansiering/ansokningsprocessen-for-foretag-som-vill-soka-stod-for-investering-i-ny-karnkraft/. [19] https://www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/hallbarhet-miljo-och-energi/kraftsamling-elforsorjning-langsiktig-scenarioanalys_1145155.html. [20] https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/06/regeringen-underlattar-utbyggnaden-av-ny-karnkraft/. [21] https://www.sydsvenskan.se/2025-09-12/det-ar-dags-att-gora-klart-for-barseback-3-och-4/.