Motion till riksdagen 2022/23:1403 av Camilla Brodin och Cecilia Engström (båda KD) Kulturskola i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga skollagen så att grundskola och kulturskola ska kunna samplanera kulturskolan under skoltid utan att inkräkta på undervisningstid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Kulturskolan är en arena där demokrati, gemenskap och utveckling är i centrum, där barn ges möjlighet att få bli sedda och få utvecklas. Kulturskolan fyller en mycket viktig funktion för likvärdighet och integration och för många kreativa yrken är detta en grundutbildning. Något Sverige ska vara stolta över att det finns i Sverige då det saknas i väldigt många andra länder. Vi är många som vet att kulturskolan är uppskattad av både barn och deras föräldrar. Det är en plats där man lär sig nya saker och där man får utvecklas inom sina egna intresseområden. Lärarförbundet uttrycker sig på ett tänkvärt och klokt sätt: Vi vet att de lärare som arbetar inom kulturskolan över lag trivs bra på jobbet och är stolta över sitt arbete. Den stoltheten ska vi värna. För att göra det, måste vi hela tiden se hur vi kan utveckla kulturskolan, så att den fortsätter att hålla en hög kvalitet och att vara en viktig verksamhet för många barn i vårt land. Vi måste se hur vi kan göra kulturskolan ännu mer attraktiv som arbetsplats. Genom att inkludera kulturskollärarna i de satsningar som gjorts i andra delar av skolväsendet, så som höjda löner och fler karriärvägar, skulle yrket uppvärderas. Ett uppvärderat yrke är också ett mer attraktivt yrke. Om dessutom möjligheterna till heltidstjänst och smartare schemaläggning. I dagsläget är det fler och fler rektorer som tolkar skollagen som att det är ett totalförbud att kulturskolan överhuvudtaget kan förlägga sina lektioner under skoldagen. Kulturskolan portas från att bedriva verksamhet och hänvisas i vissa fall till andra lokaler och att det enbart kan ske undervisning på kvällstid. Detta trots att fler elever skulle kunna ha sin musiklektion i samband med rast, lunchrast eller i anknytning till start eller slut på skoldagen. Oftast handlar det om smart schemaläggning och vill man, kan man få ihop det. Här behöver skolorna ta åt sig av Skolverkets och Kulturrådets uppmaning om att föra en dialog om schemaläggning mellan parterna. Det som sker runt om i landet nu är att elever, särskilt i våra glesbygder och ute på landsbygden, blir extra hårt drabbade. När kulturskolans lektion ska genomföras har eleven slutat skoldagen, åker skolskjuts hem, ibland flera mil, och har ingen möjlighet att ta sig tillbaka till skolan för att genomföra sin 20-minuterslektion någon timme/några timmar efter avslutad skoldag. Detta innebär att eleverna istället slutar helt. Är beroen ­ det dessutom att man måste ha en förälder som ska skjutsa – då kollektivtrafiken inte är lika omfångsrik i våra glesbygder som i storstäderna – blir tillgången till kulturskolan verkligen en klassfråga. Frågan handlar inte om att elever ska missa undervisningstid under skoldagen. Frågan handlar om samverkan mellan grundskola och kulturskola då det bästa vore att kunna samplanera kulturskolan under skoltid och möjliggöra kulturskolans verksamhet så att inte barn på landsbygd och i glesbygd ska mista sin kulturskola. Regeringen bör därför agera för att skollagen ska förtydligas för att grundskola och kulturskola ska kunna samplanera under skoltid utan att inkräkta på undervisningstid. Camilla Brodin (KD) Cecilia Engström (KD)

Motion till riksdagen 2023/24:2515 av Camilla Brodin (KD) Kulturskola i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga skollagen så att grundskola och kulturskola ska kunna samplanera kulturskolan under skoltid utan att inkräkta på undervisningstid och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kulturskolan är en arena där demokrati, gemenskap och utveckling är i centrum, där barn ges möjlighet att få bli sedda och få utvecklas. Kulturskolan fyller en mycket viktig funktion för likvärdighet och integration och för många kreativa yrken är detta en grundutbildning. Detta är något Sverige ska vara stolt över att det finns då det saknas i väldigt många andra länder. Vi är många som vet att kulturskolan är uppskattad av både barn och deras föräldrar. Det är en plats där man lär sig nya saker och där man får ut ­ vecklas inom sina egna intresseområden. Lärarförbundet uttrycker sig på ett tänkvärt och klokt sätt – ”Vi vet att de lärare som arbetar inom kulturskolan över lag trivs bra på jobbet och är stolta över sitt arbete. Den stoltheten ska vi värna. För att göra det, måste vi hela tiden se hur vi kan utveckla kulturskolan, så att den fortsätter att hålla en hög kvalitet och att vara en viktig verk ­ samhet för många barn i vårt land. Vi måste se hur vi kan göra kulturskolan ännu mer attraktiv som arbetsplats. Genom att inkludera kulturskollärarna i de satsningar som gjorts i andra delar av skolväsendet, så som höjda löner och fler karriärvägar, skulle yrket uppvärderas. Ett uppvärderat yrke är också ett mer attraktivt yrke. Om dessutom möjligheterna till heltidstjänst och smartare schemaläggning.” I dagsläget är det fler och fler rektorer som tolkar skollagen att det är ett totalförbud att kulturskolan överhuvudtaget kan förlägga sina lektioner under skoldagen. Kultur ­ skolan portas från att bedriva verksamhet och hänvisas i vissa fall till andra lokaler och att det enbart kan ske undervisning på kvällstid. Detta trots att fler elever skulle kunna ha sin musiklektion i samband med rast, lunchrast eller i anknytning till start eller slut på skoldagen. Oftast handlar det om smart schemaläggning och vill man, kan man få ihop det. Här behöver skolorna ta åt sig av Skolverkets och Kulturrådets uppmaning om att föra en dialog om schemaläggning mellan parterna. Det som sker runt om i landet nu är att elever, särskilt i glesbygd och på lands ­ bygden blir extra hårt drabbade. När kulturskolans lektion ska genomföras har eleven slutat skoldagen, åker skolskjuts hem, ibland flera mil och har ingen möjlighet att ta sig tillbaka till skolan för att genomföra sin 20 minuters lektion någon timme/några timmar efter avslutad skoldag. Detta innebär att eleverna istället slutar helt. Är beroendet dess ­ utom att man måste ha en förälder som ska skjutsa – då kollektivtrafiken inte är lika omfångsrik i glesbygden som i storstäderna, blir tillgången till kulturskolan verkligen en klassfråga. Frågan handlar inte om att elever ska missa undervisningstid under skoldagen. Frågan handlar om samverkan mellan grundskola och kulturskola då det bästa vore att kunna samplanera kulturskolan under skoltid eller i anslutning till skoltid för att möjlig ­ göra kulturskolans verksamhet för barn på landsbygd och i glesbygd. Camilla Brodin (KD)