Motion till riksdagen 2022/23:1241 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 533 764 55 000 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 1 560 000 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 171 348 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 116 041 21 000 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 50 000 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 40 000 1:8 Statens jordbruksverk 740 665 10 000 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 5 637 032 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 149 000 ±0 1:12 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 27 200 ±0 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 109 000 ±0 1:14 Livsmedelsverket 327 670 21 000 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 204 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 2 068 306 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 468 013 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 92 330 ±0 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 125 915 ±0 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 160 339 85 000 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 738 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Nedsättning av slakteriavgifter 81 837 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 21 000 ±0 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 53 000 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 115 000 ±0 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 000 000 1 522 000 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 538 900 ±0 Summa 19 373 352 3 364 000 Bakgrund År 2023 påbörjar Vänsterpartiet satsningar för att planera, samverka och koordinera den mest omfattande investeringspolitiken för klimatet i modern tid, ett investeringsprogram som implementeras från 2024 och växlas upp under 10 år. Redan 2023 sjösätts emellertid satsningar för att värna värdefull natur och återställandet av naturliga kolsänkor, viktiga miljöinsatser till gagn för den biologiska mångfalden och sänkta klimatutsläpp. 1:1Skogsstyrelsen Vänsterpartiet avvisar neddragning av anslag i relation till nivå i budgetproposition för 2022. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 55 miljoner kronor 2023. 1:2 Insatser för skogsbruket Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotop ­ skyddsområden. Särskilt viktigt är det att resurser finns till skogsägare med mindre skogsinnehav men med hög andel höga naturvärden. Därutöver är behovet stort av hantering av ersättningar till de fjällnära skogar där nekade avverkningstillstånd ges för att skydda skogar med höga naturvärden. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 1 480 miljoner kronor. Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruket, även kallat kalhyggesbruket, som har stor påverkan för bl.a. den biologiska mångfalden. Ett kalhyggesfritt skogsbruk bedrivs utan kalhyggen, och skogen har alltid ett trädskikt. En ökad andel kalhyggesfritt skogsbruk kan öka naturvärden, kulturvärden och sociala värden i skogslandskapet. För att stimulera att en ökad areal brukas med kalhyggesfria skogsbruksmetoder i stället för trakthyggesbruk vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren då omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 50 miljoner kronor. År 2019 avvecklades den utökade nyckelbiotopsinventeringen. Vänsterpartiet före ­ slår att den nationella nyckelbiotopsinventeringen återupptas för att stärka kunskapen om våra kvarvarande skyddsvärda skogar så att dessa kan identifieras och registreras. Det är av stor betydelse för att uppnå våra miljömål, värna hotade arter och stärka skogs ­ ägarnas kunskapsunderlag. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 30 miljoner kronor. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 560 miljoner kronor för 2023 jämfört med regeringens förslag. 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet Vänsterpartiet avvisar neddragning av anslag i relation till nivå i budgetproposition för 2022. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 21 miljoner kronor 2023. 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar Vänsterpartiet avvisar neddragning av anslag i relation till nivå i budgetproposition för 2022. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor 2023. 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är av central betydelse. Angrepp från rovdjur orsakar stort lidande för de drabbade och påverkar de ekonomiska förutsättningarna att bedriva tamdjurshållning för den enskilde. Ett stärkt förebyggande arbete mot rovdjursangrepp förbättrar även acceptansen för våra rovdjur som har stor betydelse för ekosystemens funktion, och i förlängningen förbättrar det våra inhemska förutsättningar att lokalt producera livsmedel. För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel. Med vårt förslag införs statligt stöd även för arbetskostnaden vid införande av rovdjursavvisande stängsel samt ökad ersättning vid förlust av tamdjur p.g.a. rovdjursangrepp. Vänster ­ partiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 40 miljoner kronor 2023. 1:8 Statens jordbruksverk Ökad satsning på 3R-center för att minska djurförsöken. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 10 miljoner kronor 2023. 1:14 Livsmedelsverket Vänsterpartiet avvisar neddragning av anslag i relation till nivå i budgetproposition för 2022. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 21 miljoner kronor 2023. 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet Det finns i dag en stor efterfrågan på fler veterinärer. Veterinärbristen är så pass stor att djurvälfärden inte kan upprätthållas och veterinärer har vittnat om att djur avlivats för att tillgången på vård inte funnits. Det är också en fråga om att ha tillgång till en jämlik vård i hela landet, och så är inte fallet nu. Bedömningen är att antalet studieplatser på veterinärutbildningen i Uppsala behöver öka för att kunna möta det behov som finns. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 85 miljoner kronor 2023. 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 Det ekologiska jordbruket har stora miljöfördelar då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. Vänsterpartiet vill därför främja en ökad omställning från konventionellt jordbruk till ekologiskt. Det stärker vår nationella produktion av ekologisk mat och främjar ett hållbart jordbruk med bevarad biologisk mångfald, stärkt djurvälfärd och minskad spridning av kemikalier. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget i den strategiska planen för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produk ­ tion. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 150 miljoner kronor 2023. Det krävs ytterligare åtgärder för att minska övergödningen. Växtnäringsläckaget från land kommer huvudsakligen från jordbruket och avloppssektorn. Vi vill stärka stödet till jordbruket för att använda stallgödsel mer effektivt i växtodlingen och därmed minska behovet av att importera konstgödsel. Östersjöcentrum har gjort en modellerings ­ studie som visar att om växtnäringsutnyttjandet ökar kan man minska övergödslingen och näringsöverskotten i marken. Stödet ska även kunna ges för att stimulera animalie ­ produktion som bygger på balans mellan antal djur och tillgänglig åkerareal, och som producerar en större andel av fodret lokalt, i syfte att optimera stallgödselhanteringen och därmed minska risken för växtnäringsförluster. Stöd ska även kunna utgå för investeringar i lantbruket för att förbättra lagring, hantering och transport av stallgödsel samt för kompetensutveckling för rådgivare och lantbrukare rörande hantering av växtnäringsämnen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 480 miljoner kronor 2023. Vänsterpartiet vill genom åtgärder främja produktion och förädling av växtbaserade livsmedel. Detta kan ske genom utveckling av nya livsmedel, nya odlingsmetoder samt stärkt produktionsstöd för växtbaserade livsmedel. Ett förändrat klimat möjliggör även odling av nya grödor, och en mångfald av grödor minskar risker och jordbrukets sårbar ­ het. En ökad konsumtion av växtbaserade livsmedel samt minskad köttkonsumtion har stor betydelse för klimatomställningen, och stärkta nationella produktionsvillkor kan därmed möta en växande efterfrågan genom stärkt nationell självförsörjningsgrad av dessa livsmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 75 miljoner kronor 2023. Klimatförändringen leder till förändrad nederbörd. Risken för skyfall ökar, samtidigt som längre perioder av torka blir vanligare. Detta kommer att ställa andra krav än tidigare på jordbrukets vattenhantering, såsom diken, dränering, invallningar, bevattnings ­ system och även i förhållande till grundvatten och naturliga vattendrag. Ökade kostnader för jordbrukets vattenhantering är en konsekvens av ett förändrat klimat. Dagens vatten ­ anläggningar inom jordbruket är ofta byggda efter tidigare rådande klimatförutsättningar. Vänsterpartiet vill därför införa ett statligt stöd för investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat och som därmed bidrar till att stärka vår självförsörjningsgrad gällande livsmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor 2023. Många djur transporteras en gång i sina liv och det är till slakt. Därför är satsningar på fler slakterier en del av svaret för att kunna korta djurtransporterna. Mindre svenska slakterier har det däremot ofta tufft. Trycket att hålla nere priser p.g.a. import av billigt kött och konkurrens från stora slakterier är några faktorer. Genom att förbättra tillgången till lokala slakterier kan vi minska behovet av längre djurtransporter och stärka förutsätt ­ ningarna för lokal produktion och förbättrad nationell självförsörjningsgrad på livs ­ medel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 75 miljoner kronor 2023. Många arter och livsmiljöer har minskat i jordbruket p.g.a. alltför monotona land ­ skap. Det försvagar den biologiska mångfalden, och inte minst pollinerande insekter, som är avgörande för en betydande del av våra livsmedelsgrödor, har minskat kraftigt. Jordbruksverket har tagit fram förslag på miljöstöd för reformperioden 2023–2027 där förslag om blommande slättbygder ingår. Ett miljöstöd för de jordbruk som vill få ekonomiskt stöd för att en viss procent av åkermarken sås med minst tre olika pollen- eller nektarrika örter bör införas. Varken gödsling eller växtskyddsmedel tillåts på arealen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 67 miljoner kronor 2023. Åtgärder måste intensifieras för ett fossiloberoende jordbruk. Det är nödvändigt för klimatet och stärker vår beredskap vid krissituationer. Vi föreslår en särskild investerings ­ pott för statligt stöd för fossilfria maskiner och fordon inom jordbruket. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor 2023. Biopremier bör införas för att stödja dem som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel, som generellt är dyrare än fossila i nuläget, och de ska inte missgynnas ekonomiskt av en sådan omställning. Biopremien bör utformas som ett stöd per liter drivmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 25 miljoner kronor 2023. Miljöersättning bör införas för vallodling. Åtgärden stärker de ekonomiska förutsätt ­ ningarna för jordbrukare med betande djur och stärker kolinlagringen i jordbruket. Miljöstödet stärker därmed klimatet och den biologiska mångfalden. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 150 miljoner kronor 2023. Vänsterpartiet vill öka stödet i den strategiska planen för Sveriges jordbrukspolitik 2023–2027 för att anlägga och sköta våtmarker. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 300 miljoner kronor 2023. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 522 miljoner kronor för 2023 jämfört med regeringens förslag. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Ida Gabrielsson (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Jessica Wetterling (V) Kajsa Fredholm (V)

Motion till riksdagen 2023/24:2331 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 545 123 40 000 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 1 400 000 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 191 847 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 124 496 ±0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 ±0 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 40 000 1:8 Statens jordbruksverk 744 465 20 000 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 9 640 894 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 159 000 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 800 000 1 022 000 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 913 900 ±0 1:14 Livsmedelsverket 388 770 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 166 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 553 187 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 108 862 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 29 830 ±0 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 135 915 ±0 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 240 063 85 000 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 738 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Slakterikontroll 179 837 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 58 000 ±0 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 164 000 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 196 000 ±0 Summa 23 973 181 2 607 000 Vi avvisar generella besparingar i statsförvaltningen Regeringen genomför en generell besparing i statsförvaltningen på 1 procent, utöver den årliga besparing som redan finns. Det gör man helt utan plan och utan hänsyn till myn ­ digheternas särskilda behov och förutsättningar. Att statsförvaltningen är effektiv är en förutsättning för medborgarnas förtroende. Men den generella effektivisering som regeringen nu försöker sig på kommer att få konsekvenser för kärnverksamheten. Sämre förutsättningar för de statsanställda att utföra sitt uppdrag innebär i sin tur att servicen till medborgarna kommer att bli lidande. Vänsterpartiet avvisar denna generella besparing. Vi har valt att göra det samlat genom ett nytt anslag under utgiftsområde 2. Anslag 1:1 Skogsstyrelsen Miljöhänsynen i skogsbruket fortsätter att vara bristfällig och utvecklingen är negativ. För att stärka tillsynen ges ökade anslag för att i ökad utsträckning även kunna bedriva fysisk (ej digital) tillsyn vid avverkningsanmälningar. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 40 miljoner kronor 2024. Anslag 1:2 Insatser för skogsbruket Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotop ­ skyddsområden. Särskilt viktigt är det att resurser finns till skogsägare med mindre skogsinnehav men med hög andel höga naturvärden. Därutöver är behovet stort för hantering av ersättningar till de fjällnära skogarna samt ersättning med anledning av artskydd i enlighet med miljöbalken och artskyddsförordningen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 1 300 miljoner kronor 2024. Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruket, även kallat kalhyggesbruket, som har stor påverkan för bl.a. den biologiska mångfalden. Ett kalhyggesfritt skogsbruk bedrivs utan kalhyggen, och skogen har alltid ett trädskikt. En ökad andel kalhyggesfritt skogsbruk kan öka naturvärden, kulturvärden och sociala värden i skogslandskapet. För att stimulera att en ökad areal brukas med kalhyggesfria skogsbruksmetoder i stället för trakthyggesbruk vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren då omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor 2024. År 2019 avvecklades den utökade nyckelbiotopsinventeringen. Vänsterpartiet före ­ slår att den nationella nyckelbiotopsinventeringen återupptas för att stärka kunskapen om våra kvarvarande skyddsvärda skogar så att dessa kan identifieras och registreras. Det är av stor betydelse för att uppnå våra miljömål, värna hotade arter och stärka skogsägarnas kunskapsunderlag. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål med 50 miljoner kronor 2024. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 400 miljoner kronor 2024 jämfört med regeringens förslag. Anslag 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är av central betydelse. Angrepp från rovdjur orsakar stort lidande för de drabbade och påverkar de ekonomiska förutsättningarna att bedriva tamdjurshållning för den enskilde. Ett stärkt förebyggande arbete mot rovdjursangrepp förbättrar även acceptansen för våra rovdjur som har stor betydelse för ekosystemens funktion och i förlängningen förbättrar det våra inhemska förutsättningar att lokalt producera livsmedel. För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel. Med vårt förslag införs statligt stöd även för arbetskostnaden vid införande av rovdjursavvisande stängsel samt ökade ekonomiska resurser för ersättning vid förlust av tamdjur p.g.a. rovdjursangrepp samt ersättningar för andra viltskador. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 40 miljoner kronor 2024. Anslag 1:8 Statens jordbruksverk Ökad satsning på 3R-center för att minska djurförsöken. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 20 miljoner kronor 2024. Anslag 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 Det ekologiska jordbruket har stora miljöfördelar då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. Vänsterpartiet vill därför främja en ökad omställning från konventionellt jordbruk till ekologiskt. Det stärker vår nationella produktion av ekologisk mat och främjar ett hållbart jordbruk med bevarad biologisk mångfald, stärkt djurvälfärd och minskad spridning av kemikalier. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion. Vänster ­ partiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 200 miljoner kronor 2024. Det krävs ytterligare åtgärder för att minska övergödningen. Växtnäringsläckaget från land kommer huvudsakligen från jordbruket och avloppssektorn. Vi vill stärka stödet till jordbruket för att använda stallgödsel mer effektivt i växtodlingen och därmed minska behovet av att importera konstgödsel. Östersjöcentrum har gjort en modellerings ­ studie som visar att om växtnäringsutnyttjandet ökar kan man minska övergödslingen och näringsöverskotten i marken. Stödet ska även kunna ges för att stimulera animalie ­ produktion som bygger på balans mellan antal djur och tillgänglig åkerareal, och som producerar en större andel av fodret lokalt, i syfte att optimera stallgödselhanteringen och därmed minska risken för växtnäringsförluster. Stöd ska även kunna utgå för investeringar i lantbruket för att förbättra lagring, hantering och transport av stallgödsel samt för kompetensutveckling för rådgivare och lantbrukare rörande hantering av växt ­ näringsämnen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 70 miljoner kronor 2024. Vänsterpartiet vill stärka stödet för vallodling. Åtgärden stärker de ekonomiska förutsättningarna för jordbrukare med betande djur och stärker kolinlagringen i jord ­ bruket. Miljöstödet stärker därmed klimatet och den biologiska mångfalden. Vänster ­ partiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 150 miljoner kronor 2024. Vänsterpartiet vill genom åtgärder främja produktion och förädling av växtbaserade livsmedel. Detta kan ske genom utveckling av nya livsmedel, nya odlingsmetoder samt stärkt produktionsstöd för växtbaserade livsmedel. Ett förändrat klimat möjliggör även odling av nya grödor, och en mångfald av grödor minskar risker och jordbrukets sårbar ­ het. En ökad konsumtion av växtbaserade livsmedel samt minskad köttkonsumtion har stor betydelse för klimatomställningen och stärkta nationella produktionsvillkor kan därmed möta en växande efterfrågan genom stärkt nationell självförsörjningsgrad av dessa livsmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 75 miljoner kronor 2024. Många arter och livsmiljöer har minskat i jordbruket p.g.a. alltför monotona land ­ skap. Det försvagar den biologiska mångfalden och inte minst pollinerande insekter, som är avgörande för en betydande del av våra livsmedelsgrödor, har minskat kraftigt. Jordbruksverket tog fram förslag på miljöstöd för reformperioden 2023–2027 där förslag om blommande slättbygder ingick. Ett miljöstöd föreslogs för de jordbruk som vill få ekonomiskt stöd för att en viss enstaka procent av åkermarken sås med minst tre olika pollen- eller nektarrika örter. Varken gödsling eller växtskyddsmedel tillåts på arealen. Jordbruksverkets förslag har inte införts, endast stöd för kantzoner är möjligt. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för införande av stöd för blommande slättbygder. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 67 miljoner kronor 2024. Många djur transporteras en gång i sina liv och det är till slakt. Därför är satsningar på fler slakterier en del av svaret för att kunna korta djurtransporterna. Mindre svenska slakterier har det däremot ofta tufft. Trycket att hålla ner priser p.g.a. import av billigt kött och konkurrens från stora slakterier är några faktorer. Genom att förbättra tillgången till lokala och mobila slakterier kan vi minska behovet av längre djurtransporter och stärka förutsättningarna för lokal produktion och förbättrad nationell självförsörjnings ­ grad på livsmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 35 miljoner kronor 2024. Klimatförändringen leder till förändrad nederbörd. Risken för skyfall ökar, samtidigt som längre perioder av torka blir vanligare. Detta kommer att ställa andra krav än tidigare på jordbrukets vattenhantering, såsom diken, dränering, invallningar, bevattnings ­ system och även i förhållande till grundvatten och naturliga vattendrag. Ökade kostnader för jordbrukets vattenhantering är en konsekvens av ett förändrat klimat. Dagens vatten ­ anläggningar inom jordbruket är ofta byggda efter tidigare rådande klimatförutsätt ­ ningar. Vänsterpartiet vill därför införa ett statligt stöd för investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat och som därmed bidrar till att stärka vår självförsörjningsgrad gällande livsmedel. Stödet ska även omfatta s.k. agrivoltaiska system som integrerar solenergiproduktion med odling i jordbruket. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor 2024. Biopremier bör införas för att stödja dem som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel, som generellt är dyrare än fossila i nuläget, och för att de inte ska missgynnas ekonomiskt av en sådan omställning. Biopremien bör utformas som ett stöd per liter drivmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 25 miljoner kronor 2024. Vänsterpartiet vill öka stödet i den strategiska planen för Sveriges jordbrukspolitik för att anlägga och sköta våtmarker. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 300 miljoner kronor 2024. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 022 miljoner kronor för 2024 jämfört med regeringens förslag. Anslag 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet Det finns i dag en stor efterfrågan på fler veterinärer. Veterinärbristen är så pass stor att djurvälfärden inte kan upprätthållas och veterinärer har vittnat om att djur avlivats för att tillgången på vård inte funnits. Det är också en fråga om att ha en jämlik tillgång på veterinärer i hela landet, så är inte fallet nu. Bedömningen är att antalet studieplatser på veterinärutbildningen i Uppsala behöver öka för att kunna möta det behov som finns. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 85 miljoner kronor 2024. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Ida Gabrielsson (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Kajsa Fredholm (V)

Motion till riksdagen 2024/25:1939 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 584 367 40 000 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 1 200 000 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 227 537 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 156 088 ±0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 ±0 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 40 000 1:8 Statens jordbruksverk 860 851 90 000 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 21 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 661 258 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 169 000 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 230 300 1 552 000 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 942 500 ±0 1:14 Livsmedelsverket 527 849 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 246 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 57 413 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 198 387 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 773 062 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 34 830 ±0 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 135 915 ±0 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 342 374 85 000 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 818 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Slakterikontroll 165 137 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 356 000 ±0 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 96 857 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 260 000 ±0 Summa 21 697 804 3 007 000 Anslag 1:1 Skogsstyrelsen Vänsterpartiet föreslår ett ökat anslag till myndigheten för ökad fysisk tillsyn vid avverkningsanmälningar. Miljöhänsynen i skogsbruket fortsätter att vara bristfällig och utvecklingen är negativ. För att stärka tillsynen ges ökade anslag för att i ökad utsträck ­ ning bedriva fysisk (ej digital) tillsyn vid avverkningsanmälningar. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget jämfört med regeringen med 40 miljoner kronor för 2025. Anslag 1:2 Insatser för skogsbruket Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotop ­ skyddsområden. Särskilt viktigt är det att resurser finns till skogsägare med mindre skogsinnehav men med hög andel höga naturvärden. Därutöver är behovet stort för hantering av ersättningar till de fjällnära skogarna samt ersättning med anledning av artskydd i enlighet med miljöbalken och artskyddsförordningen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 1 100 miljoner kronor för 2025. År 2019 avvecklades den utökade nyckelbiotopsinventeringen. Vänsterpartiet föreslår att den nationella nyckelbiotopsinventeringen återupptas för att stärka kunskapen om våra kvarvarande skyddsvärda skogar så att dessa kan identifieras och registreras. Det är av stor betydelse för att uppnå våra miljömål, värna hotade arter och stärka skogsägarnas kunskapsunderlag. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor för 2025. Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruket, även kallat kalhyggesbruket, som har stor påverkan för bl.a. den biologiska mångfalden. Ett kalhyggesfritt skogsbruk bedrivs utan kalhyggen, och skogen har alltid ett trädskikt. En ökad andel kalhyggesfritt skogsbruk kan öka naturvärden, kulturvärden och sociala värden i skogslandskapet. För att stimulera att en ökad areal brukas med kalhyggesfria skogsbruksmetoder i stället för trakthyggesbruk vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren eftersom omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor för 2025. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 200 miljoner kronor jämfört med regeringen för 2025. 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är av central betydelse. Angrepp från rovdjur orsakar stort lidande för de drabbade och påverkar de ekonomiska förutsättningarna att bedriva tamdjurshållning för den enskilde. Ett stärkt förebyggande arbete mot rovdjursangrepp förbättrar även acceptansen för våra rovdjur som har stor betydelse för ekosystemens funktion, och i förlängningen förbättrar det våra inhemska förutsättningar att lokalt producera livsmedel. För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel. Med vårt förslag införs statligt stöd även för arbetskostnaden vid införande av rovdjursavisande stängsel samt ökade ekonomiska resurser för ersättning vid förlust av tamdjur p.g.a. rovdjursangrepp samt ersättningar för andra viltskador. Bristande förebyggande arbete mot viltskador kan leda till fler och mer omfattande skador med ekonomisk påverkan på näringsidkare på landsbygden. Livsmedelsförsörjningen kan även hotas i högre omfattning om lantbrukare inte känner trygghet i att få stöd för viltskador. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 40 miljoner kronor för 2025. Anslag 1:8 Statens jordbruksverk Vänsterpartiet föreslår ökad satsning på 3R-center för att minska djurförsöken. Regeringen har inte längre öronmärkta medel för denna satsning, vilket inneburit att verksamheten i betydande delar monterats ned. Vi ser i stället behov av att verksam ­ heten ytterligare utvecklas för att öka andelen djurfria försök. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 40 miljoner kronor för 2025. Vänsterpartiet vill se försök med regionala center för fossilfritt producerade beredskapslivsmedel. Vi föreslår att en pilotstudie ska genomföras där naturbruks ­ gymnasier testar att producera beredskapslivsmedel löpande på ett hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen. En fossil- och giftfri livsmedelsproduktion som bygger på inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska importberoendet och därmed öka motståndskraften mot störningar. Vänsterpartiet föreslår att ekonomiska medel tillförs Jordbruksverket för att i samarbete med berörda myndigheter inleda en pilotstudie för regionala center för beredskapslivsmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor för 2025. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 90 miljoner kronor jämfört med regeringen för 2025. Anslag 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 En miljöersättning bör införas för vallodling. Åtgärden stärker de ekonomiska förut ­ sättningarna för jordbrukare med betande djur och stärker kolinlagringen i jordbruket. Miljöstödet stärker därmed klimatet och den biologiska mångfalden. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 150 miljoner kronor för 2025. Det krävs ytterligare åtgärder för att minska övergödningen. Växtnäringsläckaget från land kommer huvudsakligen från jordbruket och avloppssektorn. Vi vill stärka stödet till jordbruket för att använda stallgödsel mer effektivt i växtodlingen och därmed minska behovet av att importera konstgödsel. Östersjöcentrum har gjort en modellerings ­ studie som visar att om växtnäringsutnyttjandet ökar kan man minska övergödslingen och näringsöverskotten i marken. Stödet ska även kunna ges för att stimulera animalie ­ produktion som bygger på balans mellan antal djur och tillgänglig åkerareal, och som producerar en större andel av fodret lokalt, i syfte att optimera stallgödselhanteringen och därmed minska risken för växtnäringsförluster. Stöd ska även kunna utgå för investeringar i lantbruket för att förbättra lagring, hantering och transport av stallgödsel samt för kompetensutveckling för rådgivare och lantbrukare rörande hantering av växtnäringsämnen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor för 2025. Det ekologiska jordbruket har stora miljöfördelar då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. Vänsterpartiet föreslår därför en ökning av stödet för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion. Det stärker vår nationella produktion av ekologisk mat och främjar ett hållbart jordbruk med bevarad biologisk mångfald, stärkt djurvälfärd och minskad spridning av kemikalier. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 200 miljoner kronor för 2025. Många djur transporteras en gång i sitt liv och det är till slakt. Därför är satsningar på fler slakterier en del av svaret för att kunna korta djurtransporterna. Mindre svenska slakterier har det däremot ofta tufft. Trycket att hålla ned priser p.g.a. import av billigt kött och konkurrens från stora slakterier är några faktorer. Genom att förbättra tillgången till lokala slakterier kan vi minska behovet av längre djurtransporter och stärka förutsättningarna för lokal produktion och förbättrad nationell självförsörjningsgrad på livsmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 35 miljoner kronor för 2025. Många arter och livsmiljöer har minskat i jordbruket p.g.a. alltför monotona land ­ skap. Det försvagar den biologiska mångfalden, och inte minst pollinerande insekter, som är avgörande för en betydande del av våra livsmedelsgrödor, har minskat kraftigt. Jordbruksverket tog fram förslag på miljöstöd för reformperioden 2023–2027 där förslag om blommande slättbygder ingick. Ett miljöstöd föreslogs för de jordbruk som vill få ekonomiskt stöd för att en viss enstaka procent av åkermarken sås med minst tre olika pollen- eller nektarrika örter. Varken gödsling eller växtskyddsmedel tillåts på arealen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 67 miljoner kronor för 2025. Biopremier bör införas för att stödja dem som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel, som generellt är dyrare än fossila i nuläget, och att de inte ska missgynnas ekonomiskt av en sådan omställning. Biopremien bör utformas som ett stöd per liter drivmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 25 miljoner kronor för 2025. Klimatförändringen leder till förändrad nederbörd. Risken för skyfall ökar, samtidigt som längre perioder av torka blir vanligare. Detta kommer att ställa andra krav än tidigare på jordbrukets vattenhantering, såsom diken, dränering, invallningar, bevattnings ­ system och även i förhållande till grundvatten och naturliga vattendrag. Ökade kostnader för jordbrukets vattenhantering är en konsekvens av ett förändrat klimat. Dagens vatten ­ anläggningar inom jordbruket är ofta byggda efter tidigare rådande klimat ­ förutsättningar. Vänsterpartiet vill därför införa ett statligt stöd för investeringar och åtgärder inom jordbruket som stärker jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat och som därmed bidrar till att stärka vår självförsörjningsgrad gällande livsmedel. När det gäller ekonomiskt stöd för att anlägga en bevattningsdamm är det i dag bara möjligt för lant ­ brukaren att få stöd för 30 procent av utgifterna. Vi vill med vårt förslag på satsning för att få fler att anlägga bevattningsdammar att stöd ska ges för 50 procent av utgifterna. Stödet ska även omfatta s.k. agrivoltaiska system som integrerar solenergiproduktion med odling i jordbruket. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor för 2025. Vänsterpartiet vill genom åtgärder främja produktion och förädling av växtbaserade livsmedel. Detta kan ske genom utveckling av nya livsmedel, nya odlingsmetoder samt stärkt produktionsstöd för växtbaserade livsmedel. Ett förändrat klimat möjliggör även odling av nya grödor, och en mångfald av grödor minskar risker och jordbrukets sår ­ bar ­ het. En ökad konsumtion av växtbaserade livsmedel samt minskad kött ­ konsum ­ tion har stor betydelse för klimatomställningen, och stärkta nationella produk ­ tions ­ villkor kan därmed möta en växande efterfrågan genom stärkt nationell självförsörj ­ nings ­ grad av dessa livsmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 75 miljoner kronor för 2025. Vänsterpartiet vill öka stödet i den strategiska planen för Sveriges jordbrukspolitik 2023–2027 för att anlägga och sköta våtmarker. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 300 miljoner kronor för 2025. I dag täcker betesmarksersättningen endast en del av de merkostnader som det innebär för en lantbrukare att ha betesmark i hävd. Samtidigt fortsätter betesmarker att växa igen. Det är en stor förlust för den biologiska mångfalden och för en levande landsbygd, och det försämrar Sveriges livsmedelsproduktion. Vänsterpartiet anser att ersättningsnivån i Sveriges strategiska plan bör utökas så att full kostnadstäckning kan ges till lantbrukaren. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 500 miljoner kronor för 2025. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 552 miljoner kronor jämfört med regeringen för 2025. Anslag 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet Det finns i dag en stor efterfrågan på fler veterinärer. Veterinärbristen är så pass stor att djurvälfärden inte kan upprätthållas, och veterinärer har vittnat om att djur avlivats för att tillgången på vård inte funnits. Det är också en fråga om att ha tillgång till en jämlik vård i hela landet, så är inte fallet nu. Bedömningen är att antalet studieplatser på veterinärutbildningen i Uppsala behöver öka för att kunna möta det behov som finns. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 85 miljoner kronor för 2025. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Daniel Riazat (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Kajsa Fredholm (V)

Motion till riksdagen 2025/26:3176 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 642 197 40 000 1:2 Insatser för skogsbruket 574 373 1 220 000 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 243 865 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 158 824 ±0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 ±0 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 57 778 50 000 1:8 Statens jordbruksverk 937 527 90 000 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 18 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 7 681 572 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 194 333 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 3 257 312 1 120 000 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 2 204 200 ±0 1:14 Livsmedelsverket 727 547 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 131 160 ±0 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 57 413 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 531 000 ±0 1:18 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 34 830 ±0 1:19 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:20 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:21 Främjande av rennäringen m.m. 131 915 19 000 1:22 Sveriges lantbruksuniversitet 2 421 487 100 000 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 848 164 ±0 1:24 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:25 Slakterikontroll 168 053 ±0 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 1 071 000 ±0 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 104 000 ±0 1:28 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 200 000 ±0 Summa 22 566 654 2 639 000 Anslag 1:1 Skogsstyrelsen Ökat anslag till myndigheten för ökad fysisk tillsyn vid avverkningsanmälningar. Miljöhänsynen i skogsbruket fortsätter att vara bristfällig och utvecklingen är negativ. För att stärka tillsynen ges ökade anslag för att i ökad utsträckning bedriva fysisk (ej digital) tillsyn vid avverkningsanmälningar. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 40 miljoner kronor 2026. Anslag 1:2 Insatser för skogsbruket Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge markägare ersättning för att formellt skydda dessa områden långsiktigt. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotop ­ skyddsområden. Särskilt viktigt är det att resurser finns till skogsägare med mindre skogsinnehav men med hög andel höga naturvärden. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 1 100 miljoner kronor 2026. Den helt dominerande skogsbruksmetoden i Sverige är trakthyggesbruket, även kallat kalhyggesbruket, som har stor påverkan för bl.a. den biologiska mångfalden. Ett kalhyggesfritt skogsbruk bedrivs utan kalhyggen, och skogen har alltid ett trädskikt. En ökad andel kalhyggesfritt skogsbruk kan öka naturvärden, kulturvärden och sociala värden i skogslandskapet samt minska sårbarheten och stärka kolinlagringen inom skogsbruket. För att stimulera att en ökad areal brukas med kalhyggesfria skogsbruks ­ metoder i stället för trakthyggesbruk vill vi införa ett omställningsstöd för markägaren då omställningen kan vara förenad med ökade kostnader i övergången. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor 2026. År 2019 avvecklades den utökade nyckelbiotopsinventeringen. Vänsterpartiet föreslår att den nationella nyckelbiotopsinventeringen återupptas för att stärka kunskapen om våra kvarvarande skyddsvärda skogar så att dessa kan identifieras och registreras. Det är av stor betydelse för att uppnå våra miljömål, värna hotade arter och stärka skogs ­ ägarnas kunskapsunderlag. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor 2026. Vänsterpartiet avvisar regeringens neddragning av anslaget med 20 miljoner kronor för att finansiera förvaltningsåtgärder för att minska vargstammen . Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 20 miljoner kronor 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 220 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. Det förebyggande arbetet för att minska riskerna för angrepp på tamdjur från rovdjur är av central betydelse. Angrepp från rovdjur orsakar stort lidande för de drabbade och påverkar de ekonomiska förutsättningarna att bedriva tamdjurshållning för den enskilde. Ett stärkt förebyggande arbete mot rovdjursangrepp förbättrar även acceptansen för våra rovdjur som har stor betydelse för ekosystemens funktion och i förlängningen förbättrar det våra inhemska förutsättningar att lokalt producera livsmedel. För närvarande är det möjligt att få ersättning för materialkostnaden för rovdjursavvisande stängsel. Med vårt förslag införs statligt stöd även för arbetskostnaden vid införande av rovdjursavisande stängsel samt ökade ekonomiska resurser för ersättning vid förlust av tamdjur p.g.a. rovdjursangrepp samt ersättningar för andra viltskador. Bristande förebyggande arbete mot viltskador kan leda till fler och mer omfattande skador med ekonomisk påverkan på näringsidkare på landsbygden. Livsmedels ­ försörjningen kan även hotas i högre omfattning om lantbrukare inte känner trygghet i att få stöd för viltskador. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 40 miljoner kronor 2026. Vänsterpartiet avvisar regeringens neddragning av anslaget med 10 miljoner kronor för att finansiera förvaltningsåtgärder för att minska vargstammen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 10 miljoner kronor 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 50 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. Anslag 1:8 Statens jordbruksverk Vänsterpartiet vill se en kraftigt ökad satsning på 3R-center för att minska djurförsöken. Regeringen har inte längre öronmärkta medel för denna satsning vilket inneburit att verksamheten i betydande delar monterats ned. Vi ser istället behov av att verksamheten ytterligare utvecklas för att öka andelen djurfria försök. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 40 miljoner kronor 2026. Vänsterpartiet vill se försök med regionala center för fossilfritt producerade beredskapslivsmedel. Vi föreslår att en pilotstudie ska genomföras där naturbruks ­ gymnasier testar att producera beredskapslivsmedel löpande på ett hållbart sätt baserat på de lokala kretsloppen. En fossil- och giftfri livsmedelsproduktion som bygger på inhemsk tillverkning av insatsmedel skulle dramatiskt minska importberoendet och därmed öka motståndskraften mot störningar. Vänsterpartiet föreslår att 50 miljoner kronor årligen tillförs Jordbruksverket för att i samarbete med berörda myndigheter inleda en pilotstudie för regionala center för beredskapslivsmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 50 miljoner kronor 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 90 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 Det ekologiska jordbruket har stora miljöfördelar då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. Vänsterpartiet vill därför främja en ökad omställning från konventionellt jordbruk till ekologiskt. Det stärker vår nationella produktion av ekologisk mat och främjar ett hållbart jordbruk med bevarad biologisk mångfald, stärkt djurvälfärd och minskad spridning av kemikalier. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för ekologisk produktion och omställning till ekologisk produktion. Det ekologiska jordbruket har i stora delar drabbats negativt av det ekonomiska läget med stigande matpriser innebärande att konsumenter i högre omfattning valt konven ­ tionellt odlade varor. Det innebär att stöd i än högre omfattning är motiverat. Vänster ­ partiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 200 miljoner kronor 2026. Det krävs ytterligare åtgärder för att minska övergödningen. Växtnäringsläckaget från land kommer huvudsakligen från jordbruket och avloppssektorn. Vi vill stärka stödet till jordbruket för att använda stallgödsel mer effektivt i växtodlingen och därmed minska behovet av att importera konstgödsel. Östersjöcentrum har gjort en modelle ­ ringsstudie som visar att om växtnäringsutnyttjandet ökar kan man minska övergöds ­ lingen och näringsöverskotten i marken. Stödet ska även kunna ges för att stimulera animalieproduktion som bygger på balans mellan antal djur och tillgänglig åkerareal, och som producerar en större andel av fodret lokalt, i syfte att optimera stallgödsel ­ hanteringen och därmed minska risken för växtnäringsförluster. Stöd ska även kunna utgå för investeringar i lantbruket för att förbättra lagring, hantering och transport av stallgödsel samt för kompetensutveckling för rådgivare och lantbrukare rörande hantering av växtnäringsämnen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor 2026. Vänsterpartiet vill genom åtgärder främja produktion och förädling av växtbaserade livsmedel. Detta kan ske genom utveckling av nya livsmedel, nya odlingsmetoder samt stärkt produktionsstöd för växtbaserade livsmedel. Ett förändrat klimat möjliggör även odling av nya grödor, och en mångfald av grödor minskar risker och jordbrukets sårbarhet. En ökad konsumtion av växtbaserade livsmedel samt minskad köttkonsum ­ tion har stor betydelse för klimatomställningen och stärkta nationella produktionsvillkor kan därmed möta en växande efterfrågan genom stärkt nationell självförsörjningsgrad av dessa livsmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 75 miljoner kronor 2026. Många djur transporteras en gång i sina liv och det är till slakt. Därför är satsningar på fler slakterier en del av svaret för att kunna korta djurtransporterna. Mindre svenska slakterier har det däremot ofta tufft. Trycket att hålla ner priser p.g.a. import av billigt kött och konkurrens från stora slakterier är några faktorer. Genom att förbättra till ­ gången till lokala slakterier kan vi minska behovet av längre djurtransporter och stärka förutsättningarna för lokal produktion och förbättrad nationell självförsörjningsgrad på livsmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål. Vänster ­ partiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 35 miljoner kronor 2026. Klimatförändringen leder till förändrad nederbörd. Risken för skyfall ökar, samtidigt som längre perioder av torka blir vanligare. Detta kommer att ställa andra krav än tidigare på jordbrukets vattenhantering, såsom diken, dränering, invallningar, bevatt ­ ningssystem och även i förhållande till grundvatten och naturliga vattendrag. Ökade kostnader för jordbrukets vattenhantering är en konsekvens av ett förändrat klimat. Dagens vattenanläggningar inom jordbruket är ofta byggda efter tidigare rådande klimatförutsättningar. Vänsterpartiet vill därför införa ett ökat statligt stöd för investe-ringar och åtgärder inom jordbruket som stärker jordbrukets vattenhantering i ett förändrat klimat och som därmed bidrar till att stärka vår självförsörjningsgrad gällande livsmedel. När det gäller ekonomiskt stöd för att anlägga en bevattningsdamm är det idag bara möjligt för lantbrukaren att få stöd för 30 procent av utgifterna. Regeringen har nyligen beslutat att höja stödet till 40 procent i oktober 2025. Vi vill med vårt förslag på satsning för att få fler att anlägga bevattningsdammar att stöd ska ges för 50 procent av utgifterna. Stödet ska även omfatta s.k. agrivoltaiska system som integrerar solenergiproduktion med odling i jordbruket. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor 2026. Många arter och livsmiljöer har minskat i jordbruket p.g.a. alltför monotona landskap. Det försvagar den biologiska mångfalden och inte minst pollinerande insekter, som är avgörande för en betydande del av våra livsmedelsgrödor, har minskat kraftigt. Jordbruksverket tog fram förslag på miljöstöd för reformperioden 2023–2027 där förslag om blommande slättbygder ingick. Ett miljöstöd föreslogs för de jordbruk som vill få ekonomiskt stöd för att en viss enstaka procent av åkermarken sås med minst tre olika pollen- eller nektarrika örter. Varken gödsling eller växtskyddsmedel tillåts på arealen. Jordbruksverkets förslag har inte införts, endast stöd för kantzoner är möjligt. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 67 miljoner kronor 2026. Biopremier bör införas för att stödja dem som ställer om arbetsmaskiner och fordon till fossilfria drivmedel, som generellt är dyrare än fossila i nuläget, och att de inte ska missgynnas ekonomiskt av en sådan omställning. Biopremien bör utformas som ett stöd per liter drivmedel. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 25 miljoner kronor 2026. Vänsterpartiet vill öka stödet i den strategiska planen för Sveriges jordbrukspolitik 2023–2027 för att anlägga och sköta våtmarker. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 300 miljoner kronor 2026. Idag täcker betesmarksersättningen endast en del av de merkostnader som det innebär för en lantbrukare att ha betesmark i hävd. Samtidigt fortsätter betesmarker att växa igen. Det är en stor förlust för den biologiska mångfalden och för en levande landsbygd och det försämrar Sveriges livsmedelsproduktion. Vi ser positivt på att regeringen nu stärker ersättningen för mjölkkor på bete. Men Vänsterpartiet anser att ersättningsnivån i Sveriges strategiska plan bör utökas så att full kostnadstäckning kan ges till lantbrukaren samt att även slåtterängar omfattas. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 218 miljoner kronor 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 1 120 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. 1:21 Främjande av rennäringen m.m. Vi delar Sametingets och Naturvårdsverkets bedömning att det inte finns tillräckligt med medel för att kunna betala ut ersättning för förebyggande av rovdjursskador till samebyarna. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 15 miljoner kronor 2026. Vänsterpartiet avvisar regeringens neddragning av anslaget med 4 miljoner kronor för att finansiera förvaltningsåtgärder för att minska vargstammen. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 4 miljoner kronor 2026. Sammantaget föreslår Vänsterpartiet en ökning av anslaget med 19 miljoner kronor jämfört med regeringen 2026. 1:22 Sveriges lantbruksuniversitet Det finns i dag en stor efterfrågan på fler veterinärer. Veterinärbristen är så pass stor att djurvälfärden inte kan upprätthållas och veterinärer har vittnat om att djur avlivats för att tillgången på vård inte funnits. Det är också en fråga om att ha tillgång till en jämlik vård i hela landet, så är inte fallet nu. Bedömningen är att antalet studieplatser på veterinärutbildningen i Uppsala behöver öka för att kunna möta det behov som finns. Vänsterpartiet föreslår en ökning av anslaget för detta ändamål jämfört med regeringen med 100 miljoner kronor 2026. Nooshi Dadgostar (V) Andrea Andersson Tay (V) Samuel Gonzalez Westling (V) Tony Haddou (V) Lotta Johnsson Fornarve (V) Andreas Lennkvist Manriquez (V) Isabell Mixter (V) Vasiliki Tsouplaki (V) Kajsa Fredholm (V)