Motion till riksdagen 2022/23:1181 av Inga-Lill Sjöblom och Ardalan Shekarabi (båda S) Den kyrkoantikvariska ersättningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förutsättningarna för en höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över om den kyrkoantikvariska ersättningen fortsättningsvis ska följa prisbasbeloppet och tillkännager detta för regeringen. Motivering År 2000 när Svenska kyrkan och staten skiljdes åt gjordes en överenskommelse att staten även i fortsättningen skulle bidra ekonomiskt till vård, underhåll och restaurering av kyrkliga fastigheter. Detta bidrag kallas för kyrkoantikvarisk ersättning, KAE. Det är den ersättning som kyrkan får för att ansvara för vård, underhåll och reparationer av vårt största sammanhållna kulturarv. Ett kulturarv som innefattar kyrkobyggnader, begravningsplatser och kyrkliga inventarier, ett ansvar som annars skulle ta en alldeles för stor del av kyrkoavgiften, den som alla medlemmar i Svenska kyrkan betalar. Bidraget inrättades 2002 och uppgår 2022 till 460 miljoner kronor årligen. Med tanke på att det finns cirka 3 700 kyrkobyggnader i Sverige inser man att dessa pengar är en droppe i havet. Även om det är de medeltida kyrkorna som brukar kosta mest att underhålla så kostar även mer moderna kyrkor mycket att underhålla och den största delen av underhållet får Svenska kyrkan själv finansiera. Av någon anledning fattades det inget beslut om någon årlig höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen, till exempel kunde man ha bestämt att den skulle följa prisbasbeloppet men det gjordes inte av någon anledning. Med tanke på den stora prisuppgång på byggnadsmaterial och arbeten som har skett på dessa 21 år är situationen för svenska kyrkan alarmerande och oroande. I Sverige finns det 15 domkyrkor, stora och vackra är dessa kyrkor, de besöks av många tiotusentals människor varje år men de kräver också mycket underhåll för att kunna vara tillgängliga för allmänheten. Uppsalas största turistmagnet är Fyrishov med domkyrkan som god tvåa. Vi anser att den kyrkoantikvariska ersättningen bör höjas med tanke på att bygg ­ kostnaderna har ökat väsentligt sen millennieskiftet. De höjda byggkostnaderna påverkar svenska kyrkan och gör att pastorat och församlingar behöver avsätta en allt större del av budgeten till underhåll och reparationer av kyrkobyggnader. Ett aktuellt exempel är restaureringen av tornspirorna på Uppsala domkyrka som kostade 40 miljoner kronor. Detta är inte hållbart i längden! Om vi vill ha kvar vårt fina kulturarv i form av våra vackra kyrkor måste staten ta ett större ansvar. Kyrkorna är viktiga för så många fler än kyrkans medlemmar. De är vackra inslag i vår miljö, de ger rum för en stilla stund i stressen och de är Sveriges viktigaste konsertlokal. De är öppna för alla, det sker ingen kontroll av medlemskort innan du släpps in. Dessa kyrkor förtjänar att bevaras till nästkommande generationer. Inga-Lill Sjöblom (S) Ardalan Shekarabi (S)

Motion till riksdagen 2024/25:344 av Inga-Lill Sjöblom och Ardalan Shekarabi (båda S) Den kyrkoantikvariska ersättningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över förutsättningarna för en höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om den kyrkoantikvariska ersättningen fortsättningsvis ska följa prisbasbeloppet och tillkännager detta för regeringen. Motivering År 2000 när Svenska kyrkan och staten skiljdes åt gjordes en överenskommelse att staten även i fortsättningen skulle bidra ekonomiskt till vård, underhåll och restaurering av kyrkliga fastigheter. Detta bidrag kallas för kyrkoantikvarisk ersättning, KAE. Det är den ersättning som kyrkan får för att ansvara för vård, underhåll och reparationer av Sveriges största sammanhållna kulturarv. Ett kulturarv som innefattar kyrkobyggnader, begravningsplatser och kyrkliga inventarier. Den kyrkoantikvariska ersättningen har stor betydelse för vården och bevarandet av kulturarvet. Bidraget inrättades 2002 och har sedan 2010 uppgått till samma nominella belopp, 460 miljoner kronor per år, vilket innebär att det i realiteten kraftigt sjunkit i värde. Samtidigt har medlemsantalet i Svenska kyrkan minskat, vilket innebär att församling ­ arnas kulturvårdande uppgifter blivit allt mer dominerande. Svenska kyrkans medlemmar står idag för ungefär hälften av de kulturhistoriska kostnaderna genom den kyrkoavgift som de betalar. Vi anser att den kyrkoantikvariska ersättningen bör höjas. Om vi vill ha kvar vårt fina kulturarv i form av våra vackra kyrkor måste staten ta ett större ansvar. Kyrkorna är viktiga för så många fler än kyrkans medlemmar. De är vackra inslag i vår miljö, de ger rum för en stilla stund i stressen och de är Sveriges viktigaste konsertlokaler. De är öppna för alla, och det sker ingen kontroll av medlemskort innan du släpps in. Detta värdefulla kulturarv förtjänar att bevaras till nästkommande generationer. Inga-Lill Sjöblom (S) Ardalan Shekarabi (S)