Motion till riksdagen 2022/23:686 av Kadir Kasirga (S) Statligt helhetsansvar för kompetensförsörjningen inom energibranschen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta ansvar för att fördelningen av utbildningsplatser beaktar behoven av kompetensförsörjning inom energibranschen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Energibranschen är en bransch som de kommande åren beräknas behöva anställa ett par tusen personer per år för att klara att upprätthålla nuvarande kapacitet. Främst beror det på stora pensionsavgångar samt ett ökat behov av personal för att klara av att upprätt ­ hålla och underhålla befintlig infrastruktur. Förr hade de stora bolagen, som till exempel Vattenfall, sina egna skolor för att säkerställa kompetensbehovet – så är det inte idag. Idag finns det två skolor som utbildar linjemontörer i Sverige och de tillsammans examinerar runt 100 personer per år. Långt ifrån de behov som finns. För att säkra upp det framtida kompetensbehovet vore det rimligt att en statlig myndighet, såsom Energimarknadsinspektionen eller Svenska kraftnät, fick ett helhetsansvar för branschutbildningar. Då skulle de både kunna tillse att rätt mängd personer utbildades och säkerställa att alla som genomgår utbildningen kommer därifrån med tillräcklig kompetens. För att komma till rätta med de problem som finns vore det också rimligt att elnäts ­ företagen i stället för att enbart plocka in underentreprenörer hade egenanställd personal som svarade för drift och underhåll. Ett krav på viss egenanställd personal går att ställa i exempelvis ellagen. Det skulle leda till minskad press på slimmade organisationer för att skära ner på kostnaderna. Det skulle också leda till en större flexibilitet och säkerhet samt reserv ­ kapacitet av arbetskraft att sätta in vid olika krissituationer. Genom att ha egen personal skulle även kontinuiteten öka, dvs det skulle på ett bättre sätt gå att säkerställa att personalen har kunskaper om de områden och förutsättningar där de arbetar. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen och tillkännager att reger ­ ingen borde ta ansvar för att fördelningen av utbildningsplatser beaktar behoven av kompetensförsörjningen inom energibranschen. Kadir Kasirga (S)

Motion till riksdagen 2023/24:809 av Kadir Kasirga (S) Statligt helhetsansvar för kompetensförsörjningen inom energibranschen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta ansvar för att fördelningen av utbildningsplatser beaktar behoven av kompetensförsörjning inom energibranschen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Energibranschen är en bransch som de kommande åren beräknas behöva anställa ett par tusen personer per år för att klara att upprätthålla nuvarande kapacitet. Främst beror det på stora pensionsavgångar samt ett ökat behov av personal för att klara av att upprätt ­ hålla och underhålla befintlig infrastruktur. Förr hade de stora bolagen, som till exempel Vattenfall, sina egna skolor för att säkerställa kompetensbehovet – så är det inte idag. Idag finns det två skolor som utbildar linjemontörer i Sverige och de tillsammans examinerar runt 100 personer per år. Långt ifrån de behov som finns. För att säkra det framtida kompetensbehovet är det viktigt att statliga myndigheter såsom Energimarknadsinspektionen eller Svenska kraftnät främjar branschutbildningar. Då skulle de både kunna tillse att rätt mängd personer utbildades och säkerställa att alla som genomgår utbildningen kommer därifrån med tillräcklig kompetens. För att komma till rätta med de problem som finns vore det också rimligt att elnätsföretagen i stället för att enbart plocka in underentreprenörer hade egenanställd personal som svarade för drift och underhåll. Ett krav på viss egenanställd personal går att ställa i exempelvis ellagen. Det skulle leda till minskad press på slimmade organisationer för att skära ner på kostnaderna. Det skulle också leda till en större flexibilitet och säkerhet samt reservkapacitet av arbetskraft att sätta in i olika krissituationer. Genom att ha egen personal skulle även kontinuiteten öka, dvs det skulle på ett bättre sätt gå att säkerställa att personalen har kunskaper om de områden och förutsättningar där de arbetar. Sverige har helt enkelt inte råd med dåliga villkor i energibranschen. När det kommer till attraktiviteten i branschen så är det ju i sin tur en sammanvägd bild av bland annat löneläge, arbetsmiljö, risken för olyckor och möjlighet till vidareutbildning. Kompetensförsörjning kan förstås som ett arbete med att säkerställa att branschen har tillgång till rätt kompetens, på både kort och lång sikt. Frågor som rekrytering, kompetensutveckling, strategi för kompetensförsörjning, kartläggning av nuläge och yrkenas attraktivitet behöver därför behandlas i en helhet. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen och tillkännager att reger ­ ingen borde ta ansvar för att fördelningen av utbildningsplatser beaktar behoven av kompetensförsörjning inom energibranschen. Kadir Kasirga (S)

Motion till riksdagen 2024/25:422 av Kadir Kasirga (S) Statligt ansvar för kompetensförsörjningen inom energibranschen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta ett större ansvar för att fördelningen av utbildningsplatser beaktar behoven av kompetensförsörjning inom energibranschen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Energibranschen är en bransch som de kommande åren beräknas behöva anställa ett par tusen personer per år för att klara att upprätthålla nuvarande kapacitet. Främst beror det på stora pensionsavgångar samt ett ökat behov av personal för att klara av att upprätt ­ hålla och underhålla befintlig infrastruktur. Förr hade de stora bolagen, som till exempel Vattenfall, sina egna skolor för att säkerställa kompetensbehovet – så är det inte idag. Idag finns det två skolor som utbildar linjemontörer i Sverige och de tillsammans examinerar runt 100 personer per år. Långt ifrån de behov som finns. För att säkra det framtida kompetensbehovet är det viktigt att statliga myndigheter såsom Energimarknads ­ inspektionen eller Svenska kraftnät främjar branschutbildningar. Då skulle de både kunna tillse att rätt mängd personer utbildades och säkerställa att alla som genomgår utbildningen kommer därifrån med tillräcklig kompetens. För att komma till rätta med de problem som finns vore det också rimligt att elnätsföretagen i stället för att enbart plocka in underentreprenörer hade egenanställd personal som svarade för drift och underhåll. Ett krav på viss egenanställd personal går att ställa i exempelvis ellagen. Det skulle leda till minskad press på slimmade organisationer för att skära ner på kostnaderna. Det skulle också leda till en större flexibilitet och säkerhet samt reservkapacitet av arbetskraft att sätta in i olika krissituationer. Genom egen personal skulle även kontinuiteten öka, dvs det skulle på ett bättre sätt gå att säkerställa att personalen har kunskaper om områdena och förutsättningarna där de arbetar. Sverige har helt enkelt inte råd med dåliga villkor i energibranschen. När det kommer till attraktiviteten i branschen så är det ju i sin tur en sammanvägd bild av bland annat löneläge, arbets ­ miljö, risken för olyckor och möjlighet till vidareutbildning. Kompetensförsörjning kan förstås som ett arbete med att säkerställa att branschen har tillgång till rätt kompetens, på både kort och lång sikt. Frågor som rekrytering, kompetensutveckling, strategi för kompetensförsörjning, kartläggning av nuläge och yrkenas attraktivitet behöver därför behandlas i en helhet. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen och tillkännager att regeringen borde ta ansvar för att fördelningen av utbildningsplatser beaktar behoven av kompetens ­ försörjning inom energibranschen. Kadir Kasirga (S)