Motion till riksdagen 2023/24:2453 av Rickard Nordin m.fl. (C) Ledarskap för klimat och grön omställning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att målen i Parisavtalet och Agenda 2030 nås genom ett utökat internationellt samarbete inom klimatfrågor, med ambitionen att alla utsläpp omfattas av en global koldioxidskatt eller ingår i ett handelssystem med utsläppsrätter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av införandet av en svensk årlig utsläppsbudget fram till 2040 för att säkerställa att Sverige efterlever klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att EU inför klimattullar som minskar risken för koldioxidläckage, främjar rättvis konkurrens och stärker ambitionerna för utsläppsminskningar såväl i EU som internationellt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett avskaffande av internationella handelshinder för klimatsmarta varor och tjänster, i syfte att främja spridningen av klimatvänlig teknik över gränserna, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s system för utsläppshandel ska utökas till att även ge tredjeländer möjligheten att ansluta sig och bilda s.k. klimatklubbar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för svensk klimatsmart export genom att införa de mål för export av klimatsmart teknologi som beslutades av Miljömålsberedningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över klimatmålen i Sverige och EU i syfte att skärpa dem, med klimatneutralitet i EU som helhet såväl som i varje enskilt medlemsland 2040 som målbild, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande på EU-nivå för att EU ska börja tillåta internationella transporter av koldioxid från avskiljningsanläggningar till lagringsplatser, med hjälp av flera olika sorters transportslag, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att bioenergi från hållbara källor ses som en viktig lösning i övergången till ett mer hållbart samhälle på både kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för införandet av en prissättning av minusutsläpp på EU-nivå och undersöka möjligheterna att införa ett bonussystem för minusutsläpp inom EU ETS, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att LULUCF bör justeras så att även tekniska koldioxidupptag (CCS och bio-CCS) betraktas som negativa utsläpp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge producenter av biokol stöd för de minusutsläpp som ge ger upphov till och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta aktivt för att EU-kommissionens lagstiftningsprocess avseende CCS och bio-CCS ska påskyndas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt mål för minusutsläpp för att säkerställa att såväl de långsiktiga som de kortsiktiga klimatmålen nås och att upptaget av biogen koldioxid påskyndas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av den nationella klimatanpassningsstrategin för att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan styrnivåerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör genomföras en översyn av möjliga nya finansieringsmodeller för kommunernas klimatanpassningsarbete både på kort och på lång sikt samt om att utveckla kunskapsutbytet genom stärkt myndighetssamordning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en inkludering av klimatanpassning i det befintliga klimatpolitiska ramverket och i klimatlagen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av en avgift på offentligt vatten som kan finansiera klimatanpassningsåtgärder och modernisering av Sveriges va-infrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att totalförsvarets krisberedskap även bör omfatta klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att klimatanpassning förs in i Sveriges livsmedelsstrategi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för SMHI att genomföra bättre långsiktiga prognoser över klimatförändringarnas konsekvenser i Sverige genom att överväga en höjning av anslaget till SMHI och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för översyn av långsiktiga finansierings- och ansvarsmodeller i klimatarbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Naturvårdsverket och Energimyndigheten i uppdrag att ta fram riktlinjer för företag som vill beräkna sina utsläpp av växthusgaser, inklusive indirekta utsläpp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Konsumentverket i uppdrag att öka medvetenheten om produkters klimatpåverkan hos allmänheten genom att ta fram riktlinjer för kommunikation kring klimatkompenserade produkter och tjänster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att offentlig verksamhet går i bräschen för klimatomställningen genom att ta fram en plan för hur alla fordon som staten, regionerna och kommunerna köper in eller leasar ska vara miljöbilar eller framdrivas av förnybara bränslen från 2024, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för införandet av ett lägsta golv för miljö- och klimatkrav för all statlig upphandling samt se över införandet av ett mål för att öka andelen upphandlingar som bidrar till efterlevnaden av miljö- och klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om det kan vara lämpligt att offentliga aktörer går före och bygger resurseffektivt samt premierar ny och innovativ teknik i upphandlingsförfaranden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för det offentliga att gå före och upphandla samma mängd biojet som krävs för de flygningar som genomförs av statsflyget, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig upphandling i större utsträckning bör betraktas som ett effektivt och kraftfullt verktyg för en cirkulär omställning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ökande etappmål i syfte att öka andelen upphandlingar som ställer skarpa krav på cirkularitet och resurseffektivitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en digital plattform för samverkan och kunskapsutbyte mellan inköpare, upphandlare och leverantörer inom grön upphandling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en översyn av kraven i ekodesigndirektivet i syfte att snabbare fasa ut smutsiga energibovar och främja mer energieffektiv och klimatsmart teknik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra effektreserven mer klimatvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fossilfria alternativ och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett införande av en skrotningspremie för oljepannor i syfte att minska de fossila utsläppen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar i syfte att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken genom ett utökat producentansvar och avgiftsfinansierade fonder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att bredda Industriklivet till att även omfatta initiativ med fokus på koldioxidinfångning och koldioxidanvändning (CCS och CCU) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en klimatdeklaration för fordon bör utgå från verklig förbrukning baserad på de data som genereras genom EU-kommissionens förordning (EU) 2021/392 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta bildelning genom att införa en enhetlig definition av bilpooler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av trängselskatten i syfte att ta fram förslag på hur trängselskatten för miljöbilar kan sänkas, eller helst halveras, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa ytterligare politiska styrmedel för att säkra efterlevnaden av transportsektorns utsläppsminskningsmål till 2030, vilka bör inkludera ett brett spektrum av resultatinriktade lösningar för att främja ökad användning av klimateffektiva biodrivmedel, utökad elektrifiering och mer effektiva transportlösningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa en energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning som är tydlig och jämförbar samt klargör livscykelperspektivet och stärker konsumentinformationen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över införandet av en bred skrotningspremie för uttjänta fordon och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bedriva påverkan i EU så att drivmedel beskattas utifrån energiinnehåll i stället för volym och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning av hur fordonsskatten för personbilar som differentieras efter koldioxidutsläpp och transporteffektivitet kan göra sig gällande också för tunga fordon och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att slopa energiskatten på kollektivtrafik, exempelvis båtar och bussar, som går på el, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning som ser över möjligheterna att införa en biopremie som utjämnar prisskillnaderna mellan fossil diesel och förnybara alternativ, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inkludera koldioxidutsläpp från inrikesflyg i etappmålet för inrikes transporter till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att öka satsningarna på det strategiska innovationsprogrammet för flyg (Innovair), och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga möjliga rutter för regionalt flyg på el, i syfte att påskynda övergången till ett hållbart, fossilfritt och mer energieffektivt flyg samt till elektrifiering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för att höginblandade biodrivmedel ska få permanent skattebefrielse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att ta fram riktlinjer som stipulerar att 50 procent av utsläppen från fartyg på internationell resa som anlöpt eller avgått från svensk hamn bör inkluderas i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål om att nå nettonollutsläpp inom svenskt territorium senast 2045, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa miljözoner för sjöfarten för att öka användningen av landström när fartyg ligger i hamn, för att minska koldioxidutsläppen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att införa en breddad klimatpremie som också omfattar arbetsmaskiner som kan drivas av hållbara bränslen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa nationella mål för täthet av laddpunkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att publika laddstationer måste möjliggöra betalning via roaming, samt delge tydliga och jämförbara priser vid betalning för laddning, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över vätgasens potential att bidra till samhällsekonomiska fördelar såsom utsläppsminskningar såväl som att möjliggöra ett fossilfritt energisystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förnybartdirektivet bör justeras så att det även inkluderar aktörer som tillhandahåller fossila bränslen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av beredskapslagring av fossilfria drivmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en stärkt överföringskapacitet, i syfte att möta den ökande efterfrågan på el, och fokusera på smarta elnät, ökad användarflexibilitet, energieffektivisering och energilagring och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett planeringsmål på 100 terawattimmar ny elproduktion till 2030 och på sikt en fördubbling av Sveriges elproduktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka kundkraften och koldioxidtransparensen, exempelvis genom att justera systemet med ursprungsgarantierna så att de redovisas året om, timme för timme, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förtydliga förhållandet mellan Svenska kraftnät och andra relevanta energimyndigheter sett till fördelning av ansvaret för den långsiktiga leveranssäkerheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan som undersöker behovet av mellan- och långsiktig energilagring samt ser över behovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av samexistens mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen inklusive energiförsörjningen och att detta bör ses över som ett led i breda blocköverskridande energipolitiska samtal och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera regelverken kring samhällskritisk infrastruktur till att inkludera även förnybara kraftslags behov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka transparensen i köerna för anslutning till stamnät och regionnät för både producenter och konsumenter, samt säkerställa att hänsyn tas till projektmognad vid tilldelning för att inte boka på spekulation, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av ellagen och elnätsregleringen för att underlätta investeringar i smart teknik och för att bereda vägen för nya affärsmodeller såsom införande av timmätning för kunder i det svenska elsystemet senast 2026 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut nätkapacitet till all storskalig elproduktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för regional samplanering av nätinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elnätsinfrastrukturen bör byggas ut på ett sätt som minimerar behovet av markintrång, samt att kravet på att använda marksnål teknik när det är möjligt bör skärpas, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra undantag från krav på koncession inom redan miljöprövat verksamhetsområde som kan möjliggöra en snabbare elnätsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör bjuda in samtliga riksdagspartier till nya energisamtal med målet att anta en ny bred energipolitisk överenskommelse som säkerställer långsiktiga förutsättningar för energiproduktion, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag på en sammanhållen strategi för att stärka konkurrenskraften för kraftvärmen, som syftar till att fasa ut den sista fossila andelen, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort skatten på biooljor för uppvärmningsändamål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla gröngasprincipen i syfte att öka andelen biogas i de befintliga gasnäten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för hur biogasanvändningen kan vidareutvecklas till fler användningsområden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett produktionsmål för biogas, i syfte att möjliggöra mer långsiktiga förutsättningar för branschen, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara drivande för att ändra statsstödsreglerna på EU-nivå så att anläggningar oberoende av storlek kan få stöd till biogasproduktion i Sverige och EU och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagstiftnings- eller förordningsändringar som hinner träda i kraft innan pausen i vattenkraftens miljöprövningar tar slut, och att genomförandet av dessa ändringar inte bör innebära en kraftigt negativ påverkan på den totala kraftproduktionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att såväl jordbruksmark som kulturmiljöer har möjlighet att använda de undantag som finns inom ramen för miljöanpassning av vattenkraften och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att platsspecifika bedömningar kring alla nyttor och konsekvenser görs med beräkningsgrunder som är vedertagna och transparenta och att detta görs i samråd med berörda aktörer inom ramen för miljöanpassningen av vattenkraften, samtidigt som kostnaden tas av ansvarig myndighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lyfta fram vattenkraftens avgörande bidrag till det svenska energisystemet genom minskat regelkrångel, respekt för äganderätt samt effektiva och proportionerliga miljöåtgärder till rimliga kostnader och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att nyttja vattenkraftens maxkapacitet samt öka effektuttaget och lagringskapaciteten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för att ersätta äldre vindkraftverk med nya större verk som genererar mer energi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omedelbart bör godkänna inkomna ansökningar om havsbaserad vindkraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för bättre behovsanpassning av hinderbelysning för vindkraftverk, om det finns lokala förutsättningar, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en kartläggning av gränserna i nätregleringen för att undvika att befintlig vindkraft minskar sin produktion av lönsamhetsskäl och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimyndigheten i uppdrag att tillsammans med relevanta myndigheter förenkla och förtydliga regelverken för storskaliga solcellsparker, inte minst vid etablering på jordbruksmark, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en övergång till mer decentraliserad och lokal energiproduktion bl.a. genom satsningar på småskalig energiproduktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att helt slopa skatten för egenanvändning av solel för att främja installation vid optimala sollägen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att ge en skattereduktion till personer som äger andelar i mindre solcellsanläggningar på flerfamiljshus, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ställa krav på teknik såsom störningsfria optimerare, i stället för att totalförbjuda solceller, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att tillåta uranutvinning ur biprodukter från annan gruvdrift och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverken kring fusionsenergi och införandet av en nationell strategi för fusionsenergi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda byggandet av en tredje elkabel till Gotland för att säkerställa öns elförsörjning och skapa förutsättningar för omställning till ett klimatsmart samhälle och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka återbruk och återvinning av byggmaterial och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och förbättra energideklarationer för byggnader för att säkerställa att de leder till effektiviseringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om de fördelar som ytterligare energieffektivisering skulle medföra och att EU bör anta ett energieffektiviseringsmål om 50 procent effektivare energianvändning till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att takytor bör betraktas som en strategisk resurs för dagvattenhantering och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av styrmedel som bidrar till att minska nya byggnaders klimatpåverkan genom exempelvis ökat byggande i trä och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till stärkt forskning och utveckling inom de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att stärka bioekonomins roll i klimatomställningen samtidigt som tillväxten i den brukade skogen ökar för att nå klimatmålen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att den kommande nationella bioekonomistrategin belyser bioekonomins potential att minska Sveriges beroende av fossila källor genom substitution samt dess förmåga att bidra till uppfyllelse av EU:s klimatmål och tillkännager detta för regeringen. Inledning Centerpartiets klimatpolitik utgår ifrån ett klart och tydligt mål. Sveriges och världens utsläpp måste minska och det måste gå betydligt snabbare än idag. Det måste kosta att släppa ut och den som smutsar ner ska också betala för det. Samtidigt behövs morötter för omställningen, så att de hållbara alternativen snabbare kan börja användas och göra nytta. Vår klimatpolitik kombinerar därför en effektiv prissättning av utsläpp med stöd till grön teknik som kan bryta fossilberoendet. Politikens roll ska vara att ta fram slag ­ kraftiga styrmedel som gör det enklare att ställa om till ett hållbart samhälle och ser till att utsläppen minskar. Arbetet med att minska utsläppen såväl nationellt som internationellt är en prioriterad fråga för oss. Vi har varit med och förhandlat den klimatlag som slår fast målet att Sverige år 2045 ska vara fritt från nettoutsläpp av växthusgaser. Vi har också varit drivande för att EU:s utsläpp till 2030 ska minska med 55 procent samt att varje medlemsland ska vara klimatneutralt senast 2050. Men mer måste göras. Nu behöver vi vässa de verktyg som tar klimatmålen från visioner till verklighet. Vi ska snabba på omställningen ännu mer. Redan 2040 vill vi att Sverige och EU ska vara fria från nettoutsläpp av växthus ­ gaser. För att nå dit, krävs det att vi bryter fossilberoendet och storsatsar på de klimat ­ smarta innovationer som är förutsättningen för den hållbara utvecklingen. Den politiska ambitionen för att påskynda klimatomställningen behövs nu mer än någonsin. Inte minst för att utsläppen minskar i alldeles för långsam takt. Det behövs också för att det fossila energiberoendet blivit en viktig säkerhetsfråga. Stora mängder fossil kol, olja och gas importeras idag från Ryssland till EU, en handel som bekostar Rysslands krig i Ukraina. Detta beroende måste brytas, omedelbart. Därför måste vi skruva upp takten inom alla samhällssektorer och genomföra viktiga reformer – från det lokala till det globala. Det behövs för klimatet, och för vår säkerhet. Centerpartiet vet att tydliga och ambitiösa mål har möjliggjort för svenska företag att bli världsledande inom grön teknik, vilket gynnar såväl Sverige ekonomiskt som företagens konkurrenskraft långsiktigt. Våra ambitiösa klimatmål skapar tillsammans med ny teknik affärsmöjligheter för innovativa företag. Det är dessa affärsmöjligheter som leder vägen för omställningen, inte en bakåtsträvande rädsla för det som är nytt. Lösningen för klimatet finns i dagens teknik och framtidens innovationer, inte i gårdagens metoder. Genom att tillvarata människans uppfinningsrikedom och innova ­ tions ­ kraft att finna de lösningar som krävs kan vi bryta fossilberoendet och öka resurs ­ effektiviteten. Därför vill vi göra gröna investeringar enklare och mer lönsamma. Det är allvar nu. Klimatkrisen är pågående. Våra styrmedel ska skärpas, inte överges. Klimatmålen behöver bli mer ambitiösa, inte urvattnas. Klimatet måste prioriteras. Ju längre vi väntar med att ställa om, desto mer kommer vi att få betala i form av oåter ­ kalleliga klimatförändringar, hälsoproblem till följd av dålig luftkvalitet, förstörda naturvärden och förlust av biologisk mångfald. Att istället vända utvecklingen, satsa på det hållbara och ställa om – en gång för alla – bidrar till fördelar som kommer oss alla till del. Det tycker vi är värt att kämpa för. Ledarskap i EU och internationellt Klimatet känner inga nationsgränser, och effektiva svar på de utmaningar vi står inför behöver därför vara internationella. Det krävs ett starkt globalt klimatarbete och när andra länder vacklar behöver Sveriges och EU:s röst vara tydlig. Genom att i praktiken visa att ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar går att förena samtidigt som vi skapar jobb, kan Sverige och EU visa ledarskap internationellt. Eftersom Sveriges utsläpp är små i ett globalt perspektiv är det viktigt att vara pådrivande såväl regionalt som i EU och internationellt. För att nå målen i Parisavtalet krävs snabbare minskning av utsläppen än vad vi ser idag och mer kraftfulla åtgärder. Effekterna av klimatförändringarna drabbar hela mänsk ­ lig ­ heten i alla delar av världen. Det påverkar vår natur, vårt djurliv och alla aspekter av våra samhällen när extrema väderhändelser och naturkatastrofer blir allt vanligare. Torka, översvämningar och extremvärme tvingar människor runt om i världen att fly från sina hem. FN:s internationella klimatpanel IPCC har i en oroväckande rapport än en gång konstaterat att de globala utsläppsminskningarna går för långsamt. Samtidigt som dystra budskap är återkommande återstår ett litet hopp; vi kan fort ­ farande vända utvecklingen. Det kräver resolut handling. För Centerpartiet är det en självklarhet att alla utsläpp ska bära sina kostnader genom att de omfattas antingen av ett koldioxidpris eller av ett handelssystem för utsläppsrätter. Vi vill att Sverige ska vara föregångare i EU, och att EU ska vara en föregångare i världen genom att anta ambitiösa och modiga utsläppsminskningsmål. För att Sveriges utsläpp ska minska i snabbare takt, så att det blir möjligt att gå före, vill vi också anta en nationell utsläppsminsknings ­ budget fram till 2040. Vi vill se att Sverige och EU utövar en vass klimatdiplomati som förmår skärpa andra länders klimatmål och politik, och bidrar med goda exempel utifrån våra erfarenheter. Internationell handel som klimatverktyg Sverige och svenska företag jobbar hårt för att minska sina utsläpp. Det gör att Sverige ligger långt före många andra länder. Det är bra, för då minskar vi våra egna utsläpp och sänker samtidigt utsläppen runtom i världen när våra produkter och tjänster ersätter andra som framställts med smutsigare teknik. Tack vare bland annat Sveriges nästintill utsläppsfria elsystem har många av de varor vi tillverkar här ett lägre klimatavtryck än i andra länder. Samtidigt innebär detta försprång och vår strikta klimat- och miljölag ­ stiftning att svenska företag riskerar att drabbas av osund konkurrens, när andra länder avstår nödvändiga klimatregelverk och pumpar in pengar i den smutsiga fossila industrin. Det måste vara en fördel att göra det som är bäst för klimatet; därför vill vi införa klimattullar till EU så att klimatförstörande länder tvingas betala för sina utsläpp. Intäkterna ska bidra till att öka klimatinvesteringarna, både i och utanför EU. Center ­ partiet vill också att det ska vara lättare att handla med klimatsmart teknik så att svensk såväl som andra länders klimatsmarta export kan tränga undan utsläpp i andra länder. Under 2019 släppte Kina ut mer växthusgaser än alla utvecklade länder i hela världen tillsammans. Året därefter byggde Kina mer än ett nytt stort kolkraftverk i veckan och bränner mer än hälften av allt kol i världen. Kolkraften är den enskilt största källan till den globala uppvärmningen. För att pressa de stora utsläpparna, som Kina, Indien och USA, att börja sänka sina utsläpp dramatiskt föreslår Centerpartiet fler hållbara fri ­ handels ­ avtal. I nya handelsavtal ska hållbarhetskapitlen vara bindande. Om man bryter mot miljö- och klimatreglerna måste det få konsekvenser. Vi vill också öppna upp EU:s system för utsläppshandel till länder utanför EU för att möjliggöra för fler länder att följa Europas klimatledarskap. På så sätt tar vi också viktiga steg mot ett globalt pris på koldioxid. Sverige har fantastiska förutsättningar att leverera de gröna innovationer som världen efterfrågar i omställningen. Vi har en tradition av innovativa människor och företag, vi har en välutbildad befolkning och vi har stor trovärdighet inom grön teknik. När vi skapar och exporterar framtidens tekniker ger det inte bara fler jobb och företag här, utan vi levererar klimatnytta som gör nytta långt bortom Sveriges gränser. Som exempel har tekniken som är under utveckling i norra Sverige för att tillverka fossilfritt stål potentialen att minska de globala utsläppen med sju procent. Gröna innovationer kan alltså göra stor skillnad för klimatet samtidigt som det skapar exportintäkter till Sverige. Det är också en självklarhet att de exportfrämjande åtgärder som finns, exempelvis exportkrediter, ska gå i linje med Parisavtalet. Centerpartiet vill därtill att Sverige tar fram mål för export av miljövänlig teknik, som gynnar både Sverige och de länder som kan använda tekniken i sin omställning. Höjda klimatambitioner i EU Den gröna given som presenterades 2020 har tillsammans med ”Fit for 55” stor potential att bidra till en omställning mot ett mer klimatsmart och resurs- och energieffektivt EU där utsläppen är frikopplade från den ekonomiska tillväxten. För att lyckas förutsätts en effektiv implementering i medlemsländerna av den lagstiftning som kommer att presen ­ teras eller revideras till följd av ambitionshöjningarna. Centerpartiet vill att alla länder likvärdigt ska bidra till måluppfyllnad och vill därför se bindande nationella klimat- och energimål för EU:s medlemsländer. Det behövs skarpa ekonomiska sanktioner så att länderna tar målen på allvar. Det måste få så känn ­ bara konsekvenser för ett EU-land att inte uppfylla målen, att det är bättre att investera i den gröna omställningen än att låta bli. För Centerpartiet är det också viktigt att de nya eller reviderade lagförslagen vilar på robusta konsekvensanalyser och oberoende vetenskap ­ liga kalkyler som samtidigt respekterar att en effektiv omställning kan se olika ut i respektive medlemsland. Den lagstiftning som ska komma på plats bör säkerställa att EU uppfyller sina åtaganden i Parisavtalet och Agenda 2030, så att varje enskilt medlems ­ land når klimatneutralitet senast 2040. Centerpartiet vill att vi ska uppnå nettonoll ­ utsläpp till 2040 på både svensk och europeisk nivå. Idag bygger EU:s regelverk på principen att koldioxid ska avskiljas och lagras på samma plats. Regelverket utgår också ifrån att koldioxiden ska transporteras från avskiljningen till slutförvar med hjälp av rörledningar. Detta är inte anpassat till dagens förutsättningar. Centerpartiet avser driva en uppdatering av EU:s regelverk, så att det ska vara tillåtet att transportera koldioxid från utsläppskällan till dess slutförvar med hjälp av exempelvis sjöfart. Centerpartiet vill att EU:s totala energiförsörjning ska öka och att klimatomställ ­ ningen ska vara i centrum för utfasningen av beroendet av rysk energi. Alla fossilfria energislag måste till och EU behöver omedelbart se över all den lagstiftning som hindrar utbyggnaden av bioenergi. Skala upp satsningar på minusutsläpp Det finns en rad åtgärder för att minska mängden koldioxid i atmosfären. Vi måste minska våra utsläpp av koldioxid, men vi måste även stärka arbetet med kolsänkor och ny teknik som tar bort koldioxid från atmosfären. Parallellt med att utsläppen ska minska måste därför även incitamenten för minusutsläpp, så kallade negativa utsläpp, stärkas. FN:s klimatpanel bekräftar än en gång att minusutsläpp måste till om vi ska kunna nå klimatmålen. Men tekniken för minusutsläpp är dyr och betalningsviljan är idag låg. Därför har Centerpartiet drivit igenom offentliga satsningar på minusutsläpp i Sverige. Det är viktigt att utvecklingen går framåt både nationellt och internationellt, och därför vill Centerpartiet skapa ett system för minusutsläpp på EU-nivå där varje aktör som genererar minusutsläpp får ersättning för det. Precis som det ska kosta att släppa ut koldioxid till atmosfären, behöver vi prissätta den samhällsnytta som skapas av att fånga in koldioxid. Värdet av ett minusutsläpp är inte nationellt, utan snarare globalt. Därför bör LULUCF justeras så att även tekniska koldioxidupptag (CCS och bio-CCS) betraktas som negativa utsläpp. Centerpartiet vill även se över möjligheten att ge producenter av biokol stöd för de minusutsläpp som ge ger upphov till. Vidare anser Centerpartiet att Sverige bör arbeta aktivt för att EU-kommissionens lagstiftningsprocess avseende CCS och bio-CCS ska påskyndas. Eftersom vi inte har ett globalt pris på koldioxid, är det svårt att sätta ett globalt pris för minusutsläpp. Därför passar det bättre att minusutsläppen idag prissätts på EU-nivå, där vi har vår gemensamma marknad för handel med utsläppsrätter. Vi behöver också snabbare anta EU-gemensam lagstiftning som öppnar upp för en storskalig satsning på tekniken. Centerpartiet kommer att vara drivande för att sådan lagstiftning kommer på plats i närtid. Potentialen för minusutsläpp i Sverige uppgår till 10 miljoner ton koldioxid årligen. Det är ungefär lika mycket som personbilstransporterna släppte ut 2020. Det är alltså stora potentiella utsläppsminskningar det rör sig om. Centerpartiet vill se ett nationellt mål för minusutsläpp. Det ska i första hand vara kvantitativt och utgå från Sveriges nationella klimatmål. Syftet ska vara att säkerställa måluppfyllelse av nettonollutsläpp i Sverige år 2045. Målet för minusutsläpp ska också vägleda storleken på offentliga satsningar på tekniken, till dess att andra styrmedel finns på plats. Ett nationellt mål säkrar långsiktigheten i politiken och minskar risken för de aktörer som vill satsa på tekniken. Syftet med målet är även att säkerställa att såväl de långsiktiga som kort ­ siktiga klimatmålen nås och att upptagen av biogen koldioxid påskyndas. Stärkt och förbättrad klimatanpassning Även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under två grader kommer klimatförändringarna ha stor påverkan, eftersom Sveriges temperatur väntas stiga mer än det globala genomsnittet. Detta leder till oftare återkommande extremväder såsom värmeböljor och skyfall med ökad risk för översvämningar, ras, erosion och förhöjda havsnivåer. Detta kräver att vi rustar vårt samhälle. Klimatanpassningsåtgärder får aldrig kom ­ pensera för bristande ambitioner att i första hand minska utsläppen. Men det är viktigt att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Den nationella klimatanpassnings ­ strategin bör därför ses över kontinuerligt allt eftersom kunskapsläget om klimat ­ föränd ­ ringarna ökar. Eftersom kunskap om rådande klimatförändringar samt deras kon ­ sekven ­ ser ligger till grund för klimatanpassningsarbetet vill Centerpartiet se att till ­ räck ­ ligt med stöd ges till ansvariga instanser till forskning, samordning och utvärdering av arbetet med klimatanpassning. Vi behöver säkerställa såväl kort- som långsiktig finansiering av insatser som kommer att behövas för att anpassa vårt samhälle. Sveriges nationella strategi för klimatanpassning är i stor del decentraliserad, vilket är nödvändigt i ett land med stora lokala skillnader och utmaningar. Men ansvarsrollerna behöver förtydligas för att ge möjlighet till ansvarsutkrävande. Centerpartiet vill också stärka möjligheten för områden med liknande utmaningar att utbyta bästa praxis. Därtill vill vi att den nationella strategin i högre grad bejakar en helhetssyn som saknas idag, för att se till att klimatanpassningsåtgärder inte på ett oskäligt sätt ökar Sveriges totala utsläpp. Center ­ partiet vill också se en översyn av förslag på möjliga nya finansieringsmodeller för kommunernas klimatanpassningsarbete både på kort och på lång sikt och som utvecklar kunskapsutbytet genom stärkt myndighetssamordning. Vi vill även att klimatanpassning inkluderas såväl i det befintliga klimatpolitiska ramverket som i klimatlagen. Dessutom måste vatten som resurs prissättas högre än vad det gör idag, förslagsvis genom införandet en avgift på offentligt vatten. Det skulle kunna finansiera klimat ­ anpassningsåtgärder och modernisering av Sveriges va-infrastruktur. Vidare anser Centerpartiet att klimatanpassning bör inkluderas i såväl totalförsvarets krisberedskap som i Sveriges livsmedelsstrategi. Att väderprognoser många gånger inte stämmer är ett stort problem för de som är beroende av vädret. Lantbrukare är en av de grupper som påverkas allra mest av föränderligt väder och otillförlitliga prognoser. Men även ett flertal samhällsfunktioner som vi alla dagligen nyttjar såsom transportinfrastruktur, elförsörjning och dricksvatten ­ försörjning är beroende av vädret och kan påverkas vid extremt väder. Centerpartiet ser ett behov av att möjliggöra för SMHI att genomföra bättre långsiktiga prognoser för klimatförändringarnas konsekvenser i Sverige genom att överväga en höjning av anslaget till SMHI. Vidare vill Centerpartiet tillsätta en utredning för översyn av långsiktiga finansierings- och ansvarsmodeller i klimatarbetet. Förbättrad och utvidgad klimatkompensation Klimatkompensation kan bli ett viktigt verktyg för att nå klimatmålen inom aktiviteter där utsläppen kan vara svåra att minska på annat sätt. För Centerpartiet är utgångs ­ punkten att individer och företag alltid i första hand, och så långt som möjligt, ska verka för att förebygga nya utsläpp. För utsläpp som är oundvikliga anser vi att klimatkompensation är ett bra verktyg jämfört med status quo. Klimatkompensation är därmed ett av många verktyg som behövs för att nå målet om nettonollutsläpp i Sverige till 2045. För ett svenskt företag som idag vill börja klimatkompensera kan det vara svårt att veta hur man bör beräkna sina utsläpp, hur man tar reda på om ett klimatkompensa ­ tions ­ projekt är effektivt och socialt hållbart och hur man bör kommunicera denna satsning till sina kunder på ett rättvisande sätt. För svenska konsumenter kan det vara svårt att veta vilka klimatkompenserade produkter och tjänster som håller hög kvalitet. Center ­ partiet vill uppmuntra fler företag och privatpersoner att klimatkompensera för sina oundvikliga utsläpp och samtidigt säkra att klimatkompensationsprojekten är effektiva. Vi vill underlätta för konsumenter som vill köpa klimatkompenserade produkter och tjänster att fatta välinformerade beslut. Vi anser därför att relevanta myndigheter bör bistå företagen i att beräkna sina utsläpp, både direkta och indirekta, på ett sätt som är förenligt med internationell standard. Myndigheter bör därtill ta fram tydliga rekommen ­ da ­ tioner och standarder som kan vägleda företagen att välja klimatkompensations ­ projekt. Rekommendationerna bör beskriva dels vilka krav projekten ska leva upp till, dels vilka oberoende tredjepartskontrollanter som är pålitliga. Bristen på statlig vägledning kring kommunikation av klimatkompenserande åtgär ­ der innebär svårigheter för såväl konsumenter som företag. Eftersom olika företag använder olika beskrivningar av klimatkompensation kan det vara svårt för konsumenter att utvärdera olika påståenden såsom vad en klimatneutral eller klimatpositiv vara eller tjänst egentligen innebär. Bättre vägledning skulle därmed hjälpa konsumenter att göra kloka val och öka tryggheten för företagen. Centerpartiet vill därför ge Konsument ­ verket i uppdrag att öka medvetenheten om produkters klimatpåverkan hos allmänheten genom att ta fram riktlinjer för kommunikation kring klimatkompenserade produkter och tjänster. Gör offentlig upphandling till ett verktyg i omställningen Offentlig upphandling behöver bli ett bättre och mer kraftfullt verktyg för att åstad ­ komma lägre klimatutsläpp. De miljö- och klimatmål som det offentliga sätter ska också rimligtvis implementeras i den egna verksamheten. Detta kan möjliggöras genom förstärkta informationsinsatser, genom fortsatt arbete med upphandlingskriterier och genom att införa grundläggande hållbarhetskrav i lagen om offentlig upphandling. Offentlig verksamhet bör ta på sig ledartröjan i klimatomställningen genom att ta fram en plan för hur alla fordon som staten, regionerna och kommunerna köper in eller leasar ska vara miljöbilar eller framdrivas av förnybara bränslen från 2024. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram olika krav som det offentliga kan använda sig av för att ställa tuffare miljökrav. Det finns olika ambitionsnivåer och de är frivilliga att använda. På den statliga nivån är det dock lämpligt att ett lägsta golv i form av de baskrav som kan ställas också ställs. Målet bör också vara att andelen avancerade krav och spjutspetskrav ökar. Som exempel står Trafikverket för en mycket stor del av den svenska användningen av betong och cement. Det finns ny teknik som här kan minska utsläppen kraftigt, men den är något dyrare, vilket gör att den inte köps in. Utan efterfrågan förblir kostnaderna högre och tekniken utvecklas inte i samma grad. Staten bör därför ta ansvar för att bidra till att pressa priser och utveckla tekniken för mer klimatsmart cement. Centerpartiet vill se över om det kan vara lämpligt att offentliga aktörer går före och bygger resurs ­ effektivt samt premierar ny och innovativ teknik i upphandlingsförfaranden och tillkänna ­ ger detta för regeringen. Att det införts en reduktionsplikt för flyget är positivt, och något som Centerpartiet länge varit drivande för. Att ersätta en ineffektiv biljettskatt med styrmedel, såsom bränslebeskattning, som på riktigt förmår minska utsläppen är ett viktigt steg i rätt riktning. Centerpartiet anser att det offentliga bör gå före och upphandla samma mängd biojet som krävs för de flygningar som genomförs av statsflyget. Det är särskilt angeläget eftersom statsflyget inte räknas i reduktionsplikten. En ökad användning av biojet bidrar också till att skynda på kostnadsminskningen. Offentlig upphandling behöver i högre utsträckning ses som ett effektivt och kraft ­ fullt verktyg för en cirkulär omställning. Ett effektivt sätt är att införa ökande etappmål i syfte att öka andelen upphandlingar som ställer skarpa krav på cirkularitet och resurs ­ effektivitet. Det gäller särskilt möbler, textilier och inredning i offentlig sektor där graden av produkter med återvunnet material är mycket låg. Centerpartiet vill även se en digital plattform för samverkan och kunskapsutbyte mellan inköpare, upphandlare och leverantörer inom grön upphandling. Att sluta kretsloppen och minska våra beroenden av att alltid behöva nya natur ­ resurser är brådskande men inte omöjligt. Med dagens tekniska utveckling blir det allt lättare och skattningar har visat att en cirkulär ekonomi kan halvera den svenska industrins utsläpp redan till år 2030. Men då måste lagstiftningen uppdateras och det måste bli enklare att göra hållbara och cirkulära val som konsument. Det första steget är att fler produkter och varor börjar designas för att enkelt kunna repareras, uppgraderas och inte gå sönder efter en viss tid. Vi vill se en översyn av kraven i ekodesigndirektivet i syfte att snabbare fasa ut smutsiga energibovar och främja mer energieffektiv och klimatsmart teknik. Svenska kraftnät upphandlar speciellt för effektbristsituationer en strategisk reserv som kallas effektreserven. Centerpartiet vill göra effektreserven mer klimatvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fossilfria alternativ. Gör det billigare och enklare att investera hållbart Omställningen kommer att kräva stora investeringar i både befintliga och helt nya tekniker, material, system, tjänster, transportlösningar, sätt att bygga och mer därtill. Då är det viktigare att investeringar riktas mot det som är hållbart, och som kan bidra till efterlevnaden av klimatmålen. Centerpartiet vill göra gröna investeringar enklare och mer lönsamma. För att genomföra detta vill Centerpartiet bland annat införa ett liknande styrmedel som i Irland och Nederländerna, där företag som gör miljö- och klimatsmarta investeringar tillåts skriva av värdet på dessa investeringar snabbare, för att göra en investering mer intressant. Tillståndsprocesserna måste också påskyndas, så att den gröna tekniken inte blir en pappersprodukt utan kan göra faktisk nytta i verksamheterna. Tillståndsprocesser för investeringar i industri och infrastruktur ska vara effektiva, förutsägbara, konsekventa och rättssäkra och leva upp till rådande krav kopplade till miljö- och klimatpåverkan. För statliga stöd anser vi att målbilden behöver vara tydlig, teknikneutralitet ska vägleda och kontrollmekanismer behövs för att säkerställa att skattebetalarnas pengar investeras i klimateffektiva projekt. Det är också viktigt att just framtidens tekniker får stöd. Centerpartiet vill därför bredda satsningarna för att inkludera såväl vätgas som koldioxidinfångning och -användning (CCS och CCU). Oljepannor räknas inte som det vanligaste medlet för att värma hushåll i Sverige idag, men likväl räknar man att tiotusentals pannor är kvar i drift, och inom industrin saknas statistiken helt. Takten för att byta ut pannorna är alldeles för långsam i förhållande till våra uppsatta miljö- och klimatmål. Centerpartiet anser därför att vi bör överväga införandet av en skrotningspremie för att snabbare fasa ut användning av oljepannor såväl i industri som för hushåll. Säkerställ en hållbar omställning av transportsektorn Människors resande och transporter av varor har varit centralt för att bygga dagens samhälle. Det har berikat vår kultur och skapat det välstånd som vi idag åtnjuter. Att kunna transportera sig mellan olika delar av landet gör att arbetsmarknadsregionerna växer och jobb och företagande kan växa i hela landet. Samtidigt står transportsektorn för en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser. Centerpartiet vill att vi ska fortsätta resa och utbyta idéer och varor med världens alla hörn, men då behöver transportsektorn också ställa om. Det pågår redan en snabb teknikutveckling som skapar stora möjligheter till mer hållbara transportmodeller, drivmedel och transportsystem där utsläppen och miljöpåverkan från transporterna minskar – men inte mobiliteten. Centerpartiet ser ett behov av en klimatdeklaration för fordon som utgår ifrån verklig förbrukning baserad på de data som genereras genom EU-kommissionens förordning (EU) 2021/392. Digitalisering och automatisering skapar också helt nya förutsättningar med autonoma fordon och delningstjänster. För att minska miljöpåverkan men behålla mobilitet måste transporterna bli effektivare, vi behöver mer forskning och introduktion av ny teknik på marknaden. För att bryta beroendet av fossila bränslen och minska klimatutsläppen krävs många olika lösningar och tekniker med mer energieffektiva fordon, en ökad biodrivmedelsanvändning, fordon med nollutsläpp som drivs med grön el eller vätgas och bränsleceller, men också praktiska lösningar med bilpooler och smarta digitala mobilitets- och delningstjänster. Centerpartiet vill se över möjligheten till att underlätta bildelning genom att införa en enhetlig definition av bilpooler. Trängselskatterna måste reformeras. Idag betalar en utsläppsfri elbil lika stor avgift som personer som kör fossildrivna bilar. Det vill Centerpartiet ändra på. Vi vill därför genomföra en översyn av trängselskatten i syfte att ta fram förslag på hur trängsel ­ skatten för miljöbilar kan sänkas. Att sträva efter utsläppsfria fordon är ett värdefullt mål, men vi kommer fortsatt behöva biodrivmedel som framställs på ett hållbart sätt för att minska utsläppen från transport ­ sektorn i EU, sett till bilens normala livslängd. Vi vill därför synliggöra bränslens hållbarhetsegenskaper och att EU ställer rättvisande livscykelkrav på både fossila och förnybara bränslen, samt att bränslet ursprungsmärks vid pumpen. Vi vill även att en energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning, i enlighet med klimathandlings ­ planen, införs snarast. Dessutom vill vi återinföra skrotningspremien för uttjänta fordon. Vidare verkar Centerpartiet på EU-nivå för att drivmedel ska beskattas utifrån energi ­ innehåll i stället för volym. Förutom en ökad användning av biodrivmedel i de lastbilar som redan rullar på våra vägar vill vi också införa styrmedel som ökar incitamenten vid inköp av nya lastbilar. Vi vill därför förändra fordonsskatten för tunga fordon så att den i likhet med fordons ­ skatten på personbilar differentieras efter koldioxidutsläpp och transporteffektivitet. Dessutom vill vi se över möjligheten att slopa energiskatten på kollektivtrafik, exempelvis båtar och bussar, som går på el. Att öka användningen av förnybara drivmedel som ersätter fossila bränslen i både personbilar, tunga transporter, flyg, sjöfart och arbetsmaskiner är oerhört angeläget och det snabbaste sättet att minska det europeiska beroendet av rysk energi. Det behövs för klimatet, och för vår säkerhet. Centerpartiet vill se en utredning som ser över möjlig ­ heterna att införa en biopremie som utjämnar prisskillnaderna mellan fossil diesel och förnybara alternativ. Vi vill även se över möjligheten till att inkludera koldioxid ­ utsläpp från inrikes flyg i etappmålet för inrikes transporter till 2030. Vi vill även undersöka möjligheten att öka satsningarna på det strategiska innovationsprogrammet för flyg (Innovair) samt kartlägga möjliga rutter för regionalt flyg på el, i syfte att påskynda övergången till ett hållbart, fossilfritt och mer energieffektivt flyg samt till elektrifiering. Olika transportslag samverkar i hela transportarbetet och alla transportslag måste uppnå en högre klimateffektivitet. Även de riktigt tunga transporterna såsom sjöfart och järnväg behöver ställa om. Ytterligare ett sätt att minska utsläppen från den tunga trafiken är att lastbilarna tankas med rena biodrivmedel. Fortsatt skattebefrielse på rena biodrivmedel är i nuläget avgörande för att dessa ska kunna konkurrera med fossila drivmedel. Sverige är omringat av vatten, och sjöfartssektorn är därför en betydande verksam ­ het för vårt land. Sjöfartssektorns utsläpp präglas starkt av internationella regelverk, vilket gör att nationella initiativ kommer ha en begränsad påverkan. Samtidigt är det viktigt att våra styrmedel är utformade så att användning av hållbara drivmedel ska löna sig mer än de fossila. Detta, i kombination med ett aktivt internationellt samarbete för minskade utsläpp, kan stärka sjöfartens klimat- och miljöstyrning. Centerpartiet vill undersöka möjligheten att ta fram riktlinjer som stipulerar att 50 procent av utsläppen från fartyg på internationell resa som anlöpt eller avgått från svensk hamn bör inkluderas i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål om att nå nettonollutsläpp inom svenskt territorium senast 2045. Vi vill också se över möjligheten att införa miljözoner för sjöfarten för att öka användningen av landström när fartyg ligger i hamn, för att minska koldioxidutsläppen. För arbetsmaskiner, särskilt i hårt konkurrensutsatta sektorer, kan det vara nyttigare med morötter än piskor. En viktig morot är klimatpremien för arbetsmaskiner. Center ­ partiet vill att definitionen av vilka arbetsmaskiner som kan kvalificera sig för stöd ska breddas, för att inkludera arbetsmaskiner som kan framdrivas med alternativa, hållbara bränslen. Idag omfattar inte premien jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner, då den begränsas till arbetsmaskiner som kan framdrivas av el eller bränsleceller. Med en bredare definition av vilka arbetsmaskiner som kvalificerar sig kan omställningen inom kategorin påskyndas. Elektrifiering och laddningsinfrastruktur För att nå målet om fossilfria transporter behövs resultatinriktade incitament i kombi ­ nation med riktade satsningar på flertalet tekniker och lösningar. Utöver ökad andel biodrivmedel är elektrifieringen viktig. Teknikutvecklingen av såväl batterier som bränsleceller går fort. Den utveckling vi ser på personbilssidan sprider sig även till flyget, sjöfarten och till framförallt den tunga trafiken. Vi vill att det tas fram nationella mål för täthet av laddningsinfrastruktur i kombi ­ nation med att det ska bli lättare och billigare att uppföra laddpunkter nära hemmet. Arbetet med att förenkla uppförandet av laddpunkter inom samfälligheter och flerhus ­ bostäder är fortsatt högst angeläget. Det finns idag flera regler kopplade till samfällig ­ hetsföreningar som äger parkeringsplatser eller garage som gör det svårt att bygga laddstolpar. Även om föreningen vill bygga laddstolpar, så är det inte säkert att det godkänns, då en ny så kallad förrättning kan behöva ske hos Lantmäteriet, något som kan bli dyrt. Genom att skapa möjlighet till undantag på det här området och att föreningen själv ska få bestämma, skulle det bli betydligt lättare. Vi vill göra det enklare att göra undantag, eller helt slopa kravet på att uppföra en ny förrättning som fördyrar och försvårar processen. Staten bör i högre grad kravställa de laddstationer som erhållit statligt stöd för ökad tillgänglighet och enkelhet. De laddstationer som får någon form av offentligt stöd bör exempelvis ha öppna gränssnitt, inte kräva registrering för betalning, och kunna hantera ett ansträngt effektläge i elsystemet. Centerpartiet anser att publika laddstationer måste möjliggöra betalning via roaming, samt delge tydliga och jämförbara priser vid betalning för laddning. Med drastiskt sjunkande produktionskostnader för grön el är det inte energin som sätter begränsningarna framöver. Det skapar istället fantastiska möjligheter att fortsätta utveckla vårt energisystem där energiresurser tas till vara för att skapa tillväxt och minska utsläppen. En viktig del i ett sådant system är vätgas och vätgasteknologi. Vätgas är en energibärare med många tillämpningsområden eftersom den går att lagra och transportera och tillhandahåller energi. Vätgas gör det möjligt att integrera stora mängder förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt genom energilagring och systembalansering liksom att minska kapacitetsutmaningarna och sårbarheten i elsystemet. Genom att lagra förnybar el när det finns ett överskott kan den i ett nästa steg användas för att ersätta fossil energi inom industrin eller i våra tunga transporter. Områden där det annars kan vara svårt att minska fossilberoendet på ett kostnads ­ effektivt sätt. Vätgas har därmed möjlighet att rita om landskapet för hur vi framställer och använder energi på ett klimatsmart sätt. Centerpartiet vill därför se över vätgasens potential att bidra till samhällsekonomiska fördelar såsom utsläppsminskningar såväl som att möjliggöra ett fossilfritt energisystem. Hållbara drivmedel Även om elektrifieringen av transportsektorn är viktig och ska påskyndas visar de flesta analyser på att vi under lång tid kommer att behöva hållbara bränslen som fungerar i dagens motorer. Hållbara biobränslen behövs också för att snabbt fasa ut beroendet av rysk energi. När andra länder i snabbare takt ställer om sin fordonsflotta kommer den samlade efterfrågan på biodrivmedel öka internationellt. Produktionen av hållbara drivmedel behöver därför öka. Här finns en enorm potentiell marknad för Sverige och de svenska gröna näringarna. Det kan förutom klimatnytta skapa nya jobbtillfällen och ökade resurser till landsbygden. I takt med att andelen etanol, biodrivmedel och andra förnybara bränslen ökar kan det bli aktuellt att beredskapslagra också dessa drivmedel. Vi vill ge ansvarig myndighet i uppdrag att beakta ett eventuellt behov av att inkludera etanol och biogas i beredskapslagringen av drivmedel. Även om EU:s förnybartdirektiv ställer krav på biodrivmedlets hållbarhet så är det skillnad mellan biodrivmedel och biodrivmedel. De svenska biodrivmedlen har väldigt låg risk för ändrad markanvändning. Man kan därför säga att de svenska biodrivmedlen har ett klimatmervärde ur ett livscykelperspektiv. I kommande översyn av förnybart ­ direktivet är det angeläget att de avancerade biodrivmedel som exempelvis kan tillverkas från restprodukter från skogsbruket får hållbarhetskriterier som reflekterar deras nytta. Centerpartiet anser också att samma rapporteringsskyldighet som åläggs importörer av förnybara drivmedel ska göra sig gällande för de aktörer som importerar fossila driv ­ medel. Vidare är det angeläget vid den kommande översynen av energi ­ skatte ­ direktivet att ändra så att alternativa drivmedel beskattas som sin fossila mot ­ svarighet sett till energiinnehåll snarare än volym, vilket skulle premiera användning av biodrivmedel med låg energitäthet. Satsa på åtgärder som stärker hela energisystemet Energisektorn står för en betydande del av utsläppen internationellt, även om svensk elenergiproduktion har låga utsläpp. Rysslands avskyvärda krig mot Ukraina och dess pågående energikrig mot Europa driver upp energipriserna och kommer att medföra stora utmaningar för alla samhällets aktörer kommande månader, år och decennier. Detta kräver handlingskraft på såväl kort som lång sikt. Beroendet av fossil energi måste brytas en gång för alla, för vår säkerhet och för klimatet. Vi behöver se över energipolitiken för att öka energiproduktionen, förbättra överföringen, energieffektivisera och satsa på energilagring samt smart och flexibel användning. För att trygga svensk energiförsörjning och för att fortsatt möjliggöra den gröna elexporten vill Centerpartiet att riksdagen ska anta ett planeringsmål om minst 100 TWh ny elproduktion till 2030, och på sikt en fördubbling från dagens elproduk ­ tion. Vi vill därtill se nya energisamtal som kan slå fast den långsiktiga energipolitiken, vilket behövs nu mer än någonsin, för klimatets, konkurrenskraftens och Sveriges bästa. En effektivare användning bör vara utgångspunkten för lagstiftningen, eftersom det medför fördelar för både samhällsekonomin och klimatet. För att påskynda utsläppsminskningstakten för energisektorn vill Centerpartiet också öka produkters koldioxidtransparens och kommer därför vara drivande för att EU ska införa krav på ursprungsgarantier för elproduktion på timbasis i stället för på årsbasis samt införa nya standarder för ursprungsredovisning för drivmedel och vätgas. Detta skapar en möjlighet att bättre matcha utbud och efterfrågan av förnybar produktion, vilket kraftigt stimulerar utbyggnaden av förnybar energiproduktion, när allt fler konsumenter och industrier kommer vilja se hur mycket koldioxid deras inköp har resulterat i. Överföringsförmågan i våra nät är inte tillräcklig och elen når inte dit den behövs. Att det finns tillräckligt med elenergi när den behövs, där den behövs, är en förutsättning för både näringslivet och den gröna omställningen. Centerpartiet vill därför ge Svenska kraftnät i uppdrag att ansvara för den långsiktiga leveranssäkerheten i elsystemet. Vi vill även förtydliga förhållandet mellan Svenska kraftnät och andra relevanta energi ­ myndig ­ heter sett till ansvarsfördelning för den långsiktiga leveranssäkerheten. För ett mer robust energisystem behövs satsningar på mellan- och långsiktig energi ­ lagring och effektutjämning i omställningen till alltmer väderberoende energikällor. Mellanlagring är viktigt för att effektutjämna och vid längre lagring kan exempelvis solens strålar ge energi under det mörkare vinterhalvåret. Centerpartiet ser ett behov av en handlingsplan som undersöker behovet av mellan- och långsiktig energilagring samt ser över behovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster. Det är olyckligt att Försvarsmakten och Luftfartsverket i flera fall sätter stopp för utbyggnad av förnybar elproduktion, särskilt eftersom tekniska lösningar finns till ­ gängliga för att tillmötesgå anledningar till att projekten hindras. Centerpartiet vill förbättra samexistensen mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen, och anser att detta bör ses över som ett led i breda blocköverskridande energipolitiska samtal. Det finns idag möjlighet för exempelvis hamnar att bli klassade som riksintresse om det transporteras petroleumprodukter. Motsvarande möjlighet till klassning av riks ­ intresse när det kommer till förnybara alternativ som biodrivmedel eller vindkraft saknas. Lagstiftningen behöver därför uppdateras till att gälla även klimatsmarta alternativ. Elnätsreformer för en effektiv omställning Ny teknik med batterier, vätgas och bränsleceller samt digitalisering ger nya förutsätt ­ ningar och lösningar för effektivisering, energilagring, flexibel användning och smarta elnät. Vi kan skapa exportmöjligheter för teknik, kunnande och förnybar energi, samtidigt som vi tryggar vår och våra grannländers elförsörjning. Detta kommer kräva nätinvesteringar och utbyggd överföringskapacitet som ger större möjlighet att exportera el till våra grannländer. Att EU:s energimarknader integreras och effektiviseras skapar stora möjligheter. Export av förnybar el gör stor klimatnytta när den ersätter fossil produktion i andra länder. Det finns en mycket stor mängd ansökningar om att få ansluta till region- och stamnätet. Dagens struktur utgår ifrån att den som ställer sig i kön först får anslutning först. Transparensen kring kötider, plats i kön och andra parametrar är dock dold, vilket gör planering för företag svårt. På vissa håll i landet finns också svårigheter att ansluta ytterligare produktion, med samma utmaningar kring dessa. Svenska kraftnät har ett uppdrag att se över eventuell prioriteringsordning och skall redovisa detta till regeringen. Oaktat slutsatser kring prioriteringar är åtgärder för ökad transparens av avgörande för att öka hastigheten i omställningen och tydliggöra förutsättningarna för inblandade företag. Flaskhalsar i elnäten får inte bli en flaskhals för omställningen. Centerpartiet har länge förespråkat att våra lagar och regler ska vara i fas med teknikutvecklingen. Med tanke på de utmaningar som vårt elsystem står inför anser vi att vissa lagar behöver uppdateras för att möjliggöra kostnadseffektiva investeringar i elnätssystemet. Därför föreslår vi ändringar i ellagen och reglermodellen för elnätsföretagen, för att möjliggöra andra investeringar än traditionella nätinvesteringar. Vi ser ett behov av kompletterande incitament för exempelvis smarta tjänster såsom flexibilitetstjänster. Flexibilitetstjänster ökar elnätens kapacitet utan att investeringar görs i nät, där ledtiderna kan vara långa. Avvägningar kommer givetvis behöva göras för mest effektiva kort- och långsiktiga lösningar. Vad som blir styrande för elnätsbolagen vid beslut om investering är kostnads ­ effektivitet för samtliga kostnader. Kostnadseffektiva lösningar kan också minska kostnaden för kunden. Ett flertal utökade myndighetsuppdrag kommer bli viktiga för att säkerställa att elnätet står rustat inför en ökad elenergiefterfrågan. Centerpartiet vill ge Svenska kraftnät i uppdrag att i sin planering över elnätsutbyggnaden i högre grad ta höjd för möjligheter till expansion istället för att enbart utgå ifrån prognoser. Vi vill ge Svenska kraftnät i uppdrag att i högre grad överdimensionera de ledningsdragningar som görs, inte minst mot bakgrund av de långa ledtiderna för byggandet av ny nätkapacitet. En ökad efter ­ frågan på elenergi ställer också krav på att våra myndigheter har tydliga mål och till ­ räckliga verktyg för att kunna leverera på uppsatta mål. Svenska kraftnät har idag inte uppdrag att agera proaktivt när det kommer till nätutbyggnad, vilket vi vill ändra på. I omställningen behöver vi ligga steget före. Att bygga ut elnätsinfrastrukturen kan ha stor påverkan på den fysiska miljön och kan påverka flertalet aktörer över region- och kommungränserna. Centerpartiet vill se en ökad lokal och regional samordning i planeringen av elnätsinfrastruktur, så att bebygg ­ elsen genomförs på ett sätt som gagnar regionen som helhet, vilket kräver god lokal kännedom om området. Centerpartiet anser också att ersättningsnivåerna vid mark ­ intrång bör ses över. Vi anser att det behöver tas fram en ny modell som täcker mark ­ ägarens reella förluster, som också leder till att planering av samhällsinfrastrukturen då baseras på hela den samhällsekonomiska kostnaden när mark tas i anspråk. Enligt gällande reglering är kundkraften svag i förhållande till elnätsägaren, och incitamenten att investera för att avhjälpa kapacitetsutmaningar är idag inte tillräckliga. I syfte att jämna ut denna ojämna balans anser Centerpartiet att det ska vara möjligt att nätkoncession kan bli fråntagen vid grova brister i elnätsverksamheten. Ett sådant beslut bör ligga inom Energimarknadsinspektionens ansvarsområde. Vi anser att Energi ­ marknadsinspektionen bör uppföra en kravlista, som kan användas för att pröva om nätkoncessionsinnehavaren genomfört sitt ansvar. Det finns redan undantag från koncessionsplikt för en rad områden. Dessa undantag tillämpas dock inte på något systematiskt eller förutsägbart sätt. I regel anser Centerpartiet att undantag från krav på koncession ska tillämpas oftare. Om projektören vill välja att bekosta en större del av elnätsbyggnaden för att vinna tid, bör det vara möjligt, förutsatt att en miljöprövning för verksamhetsområdet är gjord. Långsiktighet och stabilitet i energipolitiken För att lyckas med klimatomställningen i tid, uppnå energioberoende och sänka elpriserna för hushållen och företagen krävs en betydligt snabbare utbyggnad av energiproduktionen än vad som tidigare förutsetts. Sverige behöver kraftigt påskynda utbyggnaden av elförsörjningen och en viktig uppgift för nästa regering är att snabbt säkerställa produktionen av ny el. Centerpartiet vill se en kraftig ökning av fossilfri elproduktion. Ska vi klara klimatkrisen och öka elproduktionen måste fokus ligga på lösningar. Centerpartiet vill se en ny energiuppgörelse över partigränserna – som minskar utsläppen, bygger ut det förnybara och stärker hela elsystemet. Klimatet förtjänar att vi agerar och Sveriges elkonsumenter förtjänar en sakligare energidebatt – utan polari ­ sering och populism i politiken. Vi vill föra konstruktiva samtal över partigränserna. En ny energi ­ överenskommelse skulle ge oss möjligheten att skapa rätt förutsättningar för svensk industri och svenska företag, samtidigt som vi kan uppfylla våra uppsatta klimatmål i Sverige. Kraftvärme Kraftvärmen är och kommer fortsatt vara en fantastisk tillgång i Sveriges energisystem. Det är ett stabilt och reglerbart kraftslag som kompletterar den variabla sol- och vindenergin och avlastar elsystemet genom att nyttja annan energi för uppvärmning. Centerpartiet vill se en sammanhållen strategi för att stärka konkurrenskraften för kraftvärmen, som också syftar till att fasa ut den sista fossila andelen och främja användning av biogas i produktionen. För Centerpartiet är det likaså viktigt att våra miljöskatter har som syfte att bidra till genomförandet av våra miljö- och klimatmål. Därför är det viktigt att skatterna är utformade på ett sätt så att de når eftersträvad effekt. Vi vill se en översyn av gällande lagstiftning, för att säkerställa att den styr mot ökad materialåtervinning och mindre andel fossila källor. För att fasa ut den sista fossiloljeanvändningen i fjärrvärmesektorn, industrin och uppvärmning av fastigheter kan biooljor bli ett viktigt alternativ. Den energi- och koldioxidskatt som infördes för bland annat RME-olja har inneburit att det fossila alternativet blivit mer kostnadseffektivt, och pågående bränslebyten har stoppats i fjärrvärmeverk. Detta går tvärt emot omställningen mot hållbara, fossilfria alternativ som måste göras inom alla samhällssektorer för att nå våra klimatmål. Det innebär också att vi skapat ekonomiska incitament att minska elproduktionen i kraftvärmeverk, för att prioritera fjärrvärmeproduktion under vintertid, vilket förvärrar effektbalansen. Centerpartiet vill slopa den skatten på RME och andra biooljor för uppvärmning. Biogas Tillverkning och användning av biogas spelar en betydande roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle och har många viktiga samhällsfördelar. Biogasen bidrar inte minst till ökad resurseffektivitet då tillverkningsprocessen i huvudsak nyttjar restprodukter. Såväl tillverkning som användning medför väldigt låga utsläpp, och den stora vinsten uppkommer då biogasen kan ersätta andra betydligt mer klimatskadliga drivmedel. Biogas som produceras i Sverige kan också bidra till en ökad självförsörjning av drivmedel, vilket ökar vår motståndskraft. Centerpartiet anser att biogasen kan och bör användas i fler tillämpningsområden; därför fokuserar vi på att riva hinder för och stödja ökad såväl produktion som användning av biogas genom att utveckla gröngasprincipen. Både stålindustrin och kemiindustrin har enorma behov av biogas framöver. Centerpartiet vill därför se en skyndsam implementering av Biogasmarknads ­ utredningens förslag, där den svenskproducerade biogasens samhällsekonomiska nyttor tydliggörs. För att därtill skapa trygghet för kommande biogasinvesteringar vill vi anta ett produktionsmål om minst 10 TWh till 2030, i linje med Biogasmarknadsutredningens förslag. Vi anser även att Sverige bör vara drivande för att ändra statsstödsreglerna på EU-nivå så att anlägg ­ ningar oberoende av storlek kan få stöd till biogasproduktion i Sverige och EU. Dessutom verkar vi för att biogasen ska garanteras långsiktig skattefrihet, vilket det går att läsa mer om i vår partimotion vid namn En folkrörelse för klimatet . Vattenkraft Vattenkraften spelar en central roll i Sveriges energisystem och gör det möjligt att introducera stora mängder väderberoende kraft. Genom lagstiftning som Centerpartiet varit med och förhandlat har det skapats enklare regler och rimliga krav som förenar miljöåtgärder med långsiktig lönsamhet för vattenkraften, ökad produktion av förnybar el och fortsatt skydd för utveckling av infrastruktur, bostadsbyggande och gröna näringar. Regeringen har sedan en tid inrättat en paus för prövningarna av vattenkraftens miljötillstånd, vilket Centerpartiet var drivande för. Pausen gäller dock inte de som redan är inne i processen. Det i sig är djupt problematiskt, eftersom prövningarna nu kommer bli olika beroende på när i processen de inleds. Den paus som regeringen har infört är bra. Det är dock mycket otydligt vad regeringen ämnar göra innan pausen löper ut. Mer än halva tiden har gått och det har endast aviserats några uppdrag, inga lag ­ stift ­ ningsförändringar eller andra åtgärder. Ett av de största problemen är brisen på KMV- klassningar samt användandet av ”mindre stränga krav”. Här står Sverige ut i förhållande till andra länder och vi har betydligt färre sådana undantag, vilket gör att kraven på åtgärder minskar, även om de absolut inte upphör helt. Centerpartiet anser att myndig ­ heterna med utgångspunkt i principerna i den nya lagstiftningen bör se över alla relevanta regelverk och föreskrifter bland annat kring KMV-klassning, så att regelkrånglet minskar, miljöprövningarna blir mindre kostsamma och möjligheten att utveckla den förnybara elproduktionen får fullt genomslag. Centerpartiet anser att regeringen skynd ­ samt bör återkomma med lagstiftnings- eller förordningsändringar som hinner träda i kraft innan pausen i vattenkraftens miljöprövningar tar slut, och ser det som avgörande att genom ­ förandet av dessa ändringar inte innebär en kraftigt negativ påverkan på den totala kraft ­ produktionen. I ramdirektivet för vatten och tillhörande vägledningar på EU-nivå finns väl beskrivna processer för hur regelverket kring kraftigt modifierade vatten och undantag ska tillämpas. Svenska myndigheter gör dock i flera avseenden egna, och enligt Center ­ partiet rent felaktiga, tolkningar av dessa processer. Vattenmyndigheterna nyttjar inte heller de möjligheter till undantag som ges för att undvika att miljöanpassningarna ska leda till oproportionerligt höga kostnader i förhållande till den miljönytta som efter ­ strävas. Centerpartiet verkar för att säkerställa att såväl jordbruksmark och kulturmiljöer har möjlighet att använda de undantag som finns inom ramen för miljöanpassning av vattenkraften. Miljöåtgärdernas kostnader och nyttor måste också bedömas platsspecifikt, för att säkerställa robusta samband mellan kostnader och mätbara parametrar. I åtgärds ­ planerna gör vattenmyndigheten dock schablonmässiga och generaliserade antaganden, vilket både strider mot regelverket och riskerar att tvinga fram dyra och verkningslösa miljöåtgärder. I vissa fall kan åtgärderna till och med bli direkt kontraproduktiva. När olika myndigheter gör olika tolkningar, eller inte lever upp till de politiska inriktningsbesluten, krävs politiskt klargörande ledarskap. Centerpartiet kommer därför fortsatt att ta kampen för att miljöprövningarna är i linje med den politik som beslutades. Arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltning behöver fortsätta och de principer som varit vägledande för de nya reglerna för vattenkraften, om minskat regelkrångel, respekt för äganderätt och effektiva miljöåtgärder med rimliga kostnader, bör få genomslag i vattenförvaltningen i sin helhet. Vattenkraftens bidrag till det svenska energisystemet är avgörande. Centerpartiet vill ta fram en plan för att nyttja vattenkraftens maxkapacitet samt utreda hur vi kan öka effektuttaget från befintlig vattenkraft. Det är också värt att undersöka om det är möjligt att öka lagringskapaciteten i den svenska vattenkraften, både för att kunna öka energiproduktionen, men också för att kunna hantera extrem ­ väder bättre. Vindkraft Vindkraft är det energislag som tillsammans med solelen går snabbast att bygga ut och kan producera el till låga priser. Det måste bli enklare att bygga ny vindkraft i Sverige, både på land och till havs. Ett hinder är att kommunernas vindkraftsplaner ofta är gamla, i vissa fall över ett decennium gamla. De tidigare vindkraftsplanerna upprättades med statligt stöd för vindkraftsplanering som infördes av alliansregeringen 2007 och utnyttjades av 212 kommuner. Centerpartiet anser att ett nytt statligt stöd till kommunerna bör införas så att de får stöd med att uppdatera sina äldre vindkraftsplaner. Kommunernas vindkrafts ­ planer bör vara i linje med den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Sverige bör införa ett nytt ersättningssystem för vindkraften, likt det som finns i Finland – som är fem gånger högre än det svenska. Det skulle innebära att närboende, inte bara markägare, får ersättning när de påverkas av anläggningar för kraftproduktion eller nätutbyggnad samt att kommunerna får behålla fastighetsskatten, vilket är något vi vill se för samtliga kraftslag. Repowering, som innebär att mindre vindkraftverk ersätts av större verk, ska gå snabbare än idag. Vi tycker att det bör införas ett snabbspår i tillståndsprocesserna för repowering-ansökningar. Det finns redan idag ett flertal väntande ansökningar till ny vindkraft både till havs och på land. Dessa ansökningar bör skyndsamt godkännas av regeringen. När prioriter ­ ingar för den havsbaserade vinden görs anser vi att södra Sverige ska ges företräde. För att minska ljusföroreningar från vindkraftverken finns tekniska lösningar, såsom radarteknik kallad Obstacle Collision Avoidance System (OCAS), som möjliggör för ljuset att vara avstängt vid de tillfällen då inga flygplan finns i närheten. För att använda OCAS-tekniken måste undantag sökas från Transportstyrelsens regler. I de fall där undantag har sökts har Transportstyrelsen lämnat avslag, då Försvarsmakten inte bedömer att OCAS-tekniken kan garantera tillräcklig flygsäkerhet. För att främja acceptansen för vindkraftverken är det viktigt att tekniska lösningar ska tillämpas om de lokala förutsätt ­ ningarna finns. Dessa lösningar är dessutom godkända i en mängd andra länder, inklusive grannländer. Centerpartiet bedömer att det måste finnas en större flexibilitet bland berörda myndigheter, och det ska vara enklare att ställa krav på teknik för att åtgärda problem eller begränsningar med de förnybara energislagen genom så kallade villkorade tillstånd. Dessutom anser Centerpartiet att det bör genomföras en kartläggning av gränserna i nätregleringen för att undvika att befintlig vindkraft minskar sin produktion av lönsamhetsskäl. Solenergi Det finns en stor potential att öka den svenska produktionen av solel de kommande åren. I dag är energislaget kraftigt underutnyttjat och solenergin står bara för en dryg procent av landets elproduktion, men stod under en enskild timme för så mycket som 10 procent. Nu behövs en mångdubbling av solelsproduktionen i Sverige, genom fler solceller på tak, fasader och mark som kan byggas ut snabbt – där finns det potential att nå minst 15 procent av den svenska elanvändningen år 2030. Det finns stora behov av regelutveckling för den storskaliga solenergin som nu kommer stark på helt marknadsmässiga villkor. Det ligger en mängd ansökningar på länsstyrelsernas bord och väntar, inte minst på grund av otydliga regelverk. Det finns en utmaning vid anläggandet av stora solcellsparker på jordbruksmark, men sådan användning bör inte klassas som att marken varaktigt tas ur bruk. Helt enkelt eftersom det ofta går att kombinera solel med att bruka marken för vall, bete eller annan odling. Det går dessutom enkelt att plocka bort solcellsinstallationen vid behov. Trots det klassas marken som att den tagits ur bruk på samma sätt som om det byggts ett köpcentrum. Energimyndigheten bör få i uppdrag att förenkla och förtydliga regelverket för storskaliga solcellsinstallationer med inriktningen att öka produktionen och minska motsättningarna kring jordbruksmark. Även regelverken för småskalig energiproduktion är förlegade och motsvarar inte utvecklingen på marknaden. Vi tycker att det måste bli enklare att göra rätt. För att öka den närproducerade elproduktionen vill Centerpartiet bland annat slopa skatten för egen ­ användning av solel, samt att du ska ha möjlighet till skatteavdrag om du är bosatt i en lägenhet men andelsägare i en mikroproduktionsanläggning, något som idag inte är möjligt. För att bättre nyttja alla takytor vill vi att de som köper en andel i en sådan anläggning ska få samma gröna avdrag för sin del av investeringen i sitt andelsägande som den som bygger på eget tak. Vi vill se förtydligande i ellagen så att samma regler gäller för alla, med slopat krav på att betala inmatningsabonnemang för netto ­ produ ­ center så att fler kan tänka sig att skala upp sin solelproduktion. Det ska också gå att dela el mellan fastigheter utan nätkoncession genom mikronät. Vi vill anta en nationell solelsstrategi med ett planeringsmål om att minst 15 TWh solel ska sättas upp under kommande mandatperiod. Strategins långsiktiga mål bör vara en utbyggnad till 30 TWh år 2030. Elsäkerhetsverket har tidigare förbjudit vissa solcellspaneler då de haft komponenter, i form av så kallade optimerare eller växelriktare, som riskerar att störa radiokommunika ­ tion. Centerpartiet vill därför se över möjligheten att ställa krav på teknik såsom stör ­ nings ­ fria optimerare, istället för att totalförbjuda vissa solcellspaneler. Uranbrytning Som ett led i omställningen mot ett cirkulärt samhälle anser Centerpartiet att det är av stor vikt att alla tillgängliga resurser tas tillvara, för att undvika resursslöseri. Vid gruv ­ drift uppstår gruvavfall, som ofta innehåller biprodukter i form av andra ämnen och metaller. Ju mer av materialet från gruvbrytningen som kan användas, desto bättre är det ur ett cirkulärt perspektiv. Därför anser Centerpartiet att det bör vara tillåtet att utvinna uran ur biprodukter från annan gruvdrift, inklusive för dess fissila egenskaper. Fusionsenergi Flera viktiga steg har tagits i forskningen kring fusionsenergi den senaste tiden. Samtidigt påpekar Strålsäkerhetsmyndigheten i sin skrivelse till regeringen (SSM2022-6007) att svensk lagstiftning särskiljer sig gentemot andra länder i det avseendet att även fusionskraftverk explicit omfattas av det regelverk som är anpassat för att reglera traditionell kärnkraft – alltså fissionsenergi. Driften av ett fusionskraftverk medför helt andra förutsättningar när det gäller risker och säkerhetsutmaningar jämfört med driften av traditionell kärnkraft, varför dessa regleringar till stora delar kan vara irrelevanta och utgöra stora och onödiga hinder för fusionskraftens etablering i Sverige. Till skillnad från traditionell kärnkraft använder ett fusionskraftverk inget uran eller liknande bränsle som kräver den typen av särskild hantering. Ett fusionskraftverk producerar heller inget högradioaktivt avfall som behöver slutförvaras över lång tid. Som Stålsäkerhetsmyndig ­ heten påpekar i sin skrivelse är det angeläget att snarast utreda hur regelverket kring fusionsenergi och fusionskraftverk kan uppdateras och anpassas för att bättre motsvara fusionsenergins tekniska och riskmässiga förutsättningar. Det finns också ett behov av en nationell och fusionsstrategi – i likhet med vad som finns i de länder som ligger längst fram kring fusionsenergi, såsom Storbritannien, USA och Kanada – där staten signalerar ett tydligt engagemang för frågan. Strategin behöver vara en tydlig politisk signal om ett svenskt engagemang för fusionsenergins möjliga potential som grön kraftkälla i Sverige och omfatta frågor kopplade till såväl nödvändig infrastruktur, kompetensförsörjning som investeringar och samarbeten nationellt och internationellt. En tredje kabel till Gotland Gotland är som enda län inte anslutet till stamnätet i Sverige, utan bara anslutet till regionnätet via Vattenfalls kablar från 1980-talet. Gotland har haft begränsningar i sin anslutningskapacitet till elnätet sedan 2007. Bristande överföringskapacitet i de befintliga kablarna till fastlandet har inneburit stora begränsningar för utbyggnaden av vindkraft, solceller och industrisatsningar. Nu finns, efter mycket påtryckningar och engagemang från Centerpartiet, ett beslut från Svenska kraftnät att bygga två nya kablar till år 2031 på totalt 440 kV, det är ett steg i rätt riktning. Tre aspekter är särskilt viktiga framöver: 1. De nya kablarna måste snabbas på och bli klara till senast år 2030, inte minst för industrins skull, som har stora behov av elektrifiering. 2. Finansieringen av de kommande kablarna inklusive ändutrustningar, måste ske till fullo av Svenska kraftnät via deras nätverkstariff. Annars skjuts kostnad ­ erna över på gotlänningarna att bära nationell infrastruktur på ett orimligt sätt. 3. Just nu finns skarpa tillståndsprocesser på ca 70 TWh vindkraft till havs runt omkring Gotland, helt på kommersiella grunder. Dessa storskaliga projekt kommer att vara en avgörande roll för att försörja södra Sverige med el och möjliggöra klimatomställningen. Dessa projekt behöver integreras med planerna på de nya Gotlandskablarna. Gotland kommer framöver kunna bli ett nytt överskottsområde för elenergi, vilket kan generera en väldigt spännande grön och blå industriutveckling på ön. Klimatsmarta bostäder Klimatfrågan driver på tekniska framsteg inom byggsektorn, och här måste politiken följa med utvecklingen. Medvetenheten om byggnadssektorns utmaningar är stor i branschen, men mycket arbete återstår för att ställa om hela byggsektorn och nå netto ­ noll ­ utsläpp. För Centerpartiet är det en självklarhet att Sverige ska vara världsledande när det gäller klimatsmart byggande. Ett bra klimatskal är en förutsättning för att klara klimatmålen i framtiden, då ett hus ska stå under en mycket lång tid. De bostäder som redan byggt behöver också renoveras klokt och energianvändningen minska. Centerpartiet vill även se över möjligheterna att öka återbruk och återvinning av byggmaterial. Styrmedel och beslutad politik måste i praktiken leda till utsläppsminskningar och tydliga resultat för mer hållbart byggande. Det finns därmed anledning att se över beslutad politik som inte leder till väntat utfall. Energideklarationerna för byggnader har visat sig skapa oproportionerlig administrativ börda i förhållande till det mervärde som de väntades generera. Därför vill Centerpartiet ge Energimyndigheten i uppdrag att utvärdera hur energideklarationerna kan utformas för att göra bättre nytta, bidra till energieffektivisering på riktigt och skapa mervärde för fastighetsägaren. En effektivare användning bör vara utgångspunkten, eftersom det medför fördelar för både samhälls ­ ekonomin och klimatet. Centerpartiet är drivande för att EU:s energieffektiviseringsmål ska uppgå till 50 procent effektivare användning till 2030 i EU. Sverige behöver också vara i framkant när det gäller att planera hållbart. Med klimatförändringarna kommer våra hus och fastigheter att utsättas för nya prövningar. Även våra byggnader behöver anpassas till ett förändrat klimat. Större krav kommer också att ställas på dagvattenhantering, energieffektivitet, hållbar mobilitet med mera. Ambitiösa klimatmål för Sverige som helhet behöver avspegla sig i bostadsbyggandet. Takytor bör betraktas som en strategisk resurs för energiproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster. Skäl finns också att införa krav på byggnaders klimatpåverkan som successivt minskar utsläppen från bostadsbyggandet, och styr mot målet om klimatneutralitet. Centerpartiet vill vidare se fler insatser för att öka byggandet i trä. När klimatkrav och regelverk utformas är det samtidigt viktigt att bejaka ett visst mått av teknik ­ neutralitet. Allt kan inte byggas i trä, och därför måste allt byggande, oavsett material, vara en del av den gröna omställning som hela samhället måste genomföra. Omställningen i de gröna näringarna Klimatförändringarna kan innebära stora produktionsbortfall för Sveriges bönder. Därför vill vi se mer klimatinvesteringar i lantbruket. Det behövs kraftfulla och långsiktiga åtgärder, exempelvis när det gäller vattentillgång, för att säkra och öka konkurrens ­ kraften för svensk livsmedelsproduktion. En stor del av Sveriges klimatarbete görs redan dagligen av Sveriges dryga 330 000 skogsägare. Skogsägarnas långsiktiga och hållbara brukande, ofta över flera genera ­ tioner, är viktigt för den svenska skogens välmående och är grunden för att den växer och årligen binder tiotals miljoner ton koldioxid. Skogen och bioekonomin, det vill säga den cirkulära ekonomin som baseras på förnybara råvaror, spelar en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål. Utan en aktivt brukad skog kan vi inte ersätta produkter av fossila råvaror med produkter från förnybara källor. Dessutom kommer ett fortsatt långsiktigt upptag av koldioxid i brukad skog och mark vara ett viktigt komplement för att nå målen om klimatneutralitet, även om det viktigaste verktyget för att nå klimatneutralitet alltid kommer vara att fasa ut fossil energi och fossila råvaror. För att säkerställa stabila, långvariga och klimateffektiva naturliga kolsänkor över tid och för att realisera skogens potential att ersätta fossila material behövs ökad tillväxt i Sveriges skogar, vilket kräver stärkt konkurrenskraft. Även förutsägbarhet från staten angående ägande- och brukanderätt och regelverk är centralt, liksom en förbättrad samverkan mellan skogliga intressenter. Sverige bör ha som mål att realisera den potential som finns, nämligen att öka tillväxten i Sveriges skogar med 20 procent fram till 2050, jämfört med i dag. Skulle den potentialen realiseras möjliggör det en ökad koldioxidinbindning på tiotals miljoner ton per år och möjligheten att i stor skala fasa ut fossila råvaror, fossila bränslen och fossil energi. Det innebär dessutom nya jobbtillfällen inom bioekonomin i hela landet. Det gör skillnad för klimatet och för aktörer genom hela värdekedjan. Alla delar av bioekonomi, från den enskilda skogsägaren till biodrivmedels ­ producenten, behöver ständigt arbeta för att bli mer hållbara och innovativa. Det kräver långsiktiga spelregler för alla som ingår i bioekonomikedjan, från skogsägare till industri. Det kräver även långsiktighet för forskning och produktutveckling för allt från biodrivmedel och plastsubstitution till textilier och träbyggnation, samt frihet att själv bestämma över vad som sker med råvara och restprodukter. Vi vill därför öka den statliga finansieringen av forskning och utveckling i den växande bioekonomin, och vi kommer ständigt, på alla nivåer, arbeta för att marknaden ska verka fritt inom de antagna spelreglerna. Centerpartiet anser att det är viktigt att den kommande nationella bioekonomistrategin belyser bioekonomins potential att minska Sveriges beroende av fossila källor genom substitution samt dess förmåga att bidra till uppfyllelse av EU:s klimatmål. Centerpartiet vill se ett fossilfritt jordbruk och skogsbruk. Vi vill stödja den pågående omställningen, och ge de gröna näringarna rätt ekonomiska förutsättningar för att bli fossilfria. Rickard Nordin (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Stina Larsson (C) Daniel Bäckström (C) Anders Ådahl (C) Anders Karlsson (C) Martin Ådahl (C) Alireza Akhondi (C) Ulrika Heie (C) Helena Lindahl (C) Helena Vilhelmsson (C)

Motion till riksdagen 2024/25:3169 av Rickard Nordin m.fl. (C) Ledarskap för klimat och grön omställning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt ska återkomma med en klimathandlingsplan med åtgärder som är utsläppsberäknade, som säkerställer efterlevnaden av klimatmålen i Sverige såväl som EU:s klimatmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att målen i Parisavtalet och Agenda 2030 nås genom ett utökat internationellt samarbete inom klimatfrågor, med ambitionen att alla utsläpp omfattas av en global koldioxidskatt eller ingår i ett handelssystem med utsläppsrätter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av införandet av en svensk årlig utsläppsbudget fram till 2040 för att säkerställa att Sverige efterlever klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en sanktion om efterlevnaden av den årliga utsläppsbudgeten misslyckas, genom att öka nästkommande års utsläppsminskningskrav med 8 procent, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Klimatpolitiska rådets utvärdering av regeringens klimatpolitik ska uppvärderas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att EU successivt breddar systemet med klimattullar till fler sektorer som minskar risken för koldioxidläckage, främjar rättvis konkurrens och stärker ambitionerna för utsläppsminskningar såväl i EU som internationellt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska säkerställa utfasningen av samtliga fossila bränslen och införa ett förbud för all användning av fossila bränslen för energiproduktion från 2035 samt öka takten på utfasningen av fossila material, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omedelbart ska stoppa all import av fossila bränslen från Ryssland och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för ett totalstopp av import av fossila bränslen från Ryssland i hela EU och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att förbjuda fossil reklam i EU och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett avskaffande av internationella handelshinder för klimatsmarta varor och tjänster i enighet med WTO:s artikel 20, i syfte att främja spridningen av klimatvänlig teknik och klimatvänliga varor över gränserna, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s system för utsläppshandel ska utökas till att även ge tredjeländer möjligheten att ansluta sig och bilda s.k. klimatklubbar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för svensk klimatsmart export genom att införa de mål för export av klimatsmart teknologi, liksom mål för konsumtionsbaserade utsläpp så att Sveriges globala klimatavtryck ska vara nettonegativt senast 2045, som beslutades av Miljömålsberedningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska se till att klimatmålet till 2040 innebär att utsläppen i EU ska minska med minst 95 procent till 2040 jämfört med 1990 års utsläpp och att det införs nationella, tekniska, kolsänkemål för alla EU:s medlemsländer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att kommissionen presenterar en mekanism, likt demokratilåset, så att de medlemsländer som inte gör sin del av klimatarbetet får sin EU-finansiering indragen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande på EU-nivå för att EU ska börja tillåta internationella transporter av koldioxid från avskiljningsanläggningar till lagringsplatser, med hjälp av flera olika sorters transportslag, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att bioenergi från hållbara källor ses som en viktig lösning i övergången till ett mer hållbart samhälle på både kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bioenergi från hållbara källor inte ska ställas mot andra hållbara energislag utan att de i stället kompletterar varandra för att uppnå större utsläppsminskningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för införandet av en prissättning av minusutsläpp på EU-nivå och undersöka möjligheterna att införa ett bonussystem för minusutsläpp inom EU ETS och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att LULUCF bör justeras så att även tekniska koldioxidupptag (CCS och bio-CCS) betraktas som negativa utsläpp och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge producenter av biokol stöd för de minusutsläpp som de ger upphov till och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta aktivt för att EU-kommissionens lagstiftningsprocess avseende CCS, CCU och bio-CCS ska påskyndas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt mål för minusutsläpp för att säkerställa att såväl de långsiktiga som de kortsiktiga klimatmålen nås och att upptaget av biogen koldioxid påskyndas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta dubbla anspråk avseende minusutsläpp på samma sätt som traditionella utsläppsminskningar samt införa ett mål för andel privat finansiering av CCS-verksamheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av den nationella klimatanpassningsstrategin och säkerställa tillräckliga resurser för att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan styrnivåerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att införa en klimatanpassningsfond på EU-nivå som kan finansieras genom intäkterna från koldioxidjusteringsmekanismen (CBAM) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör genomföras en översyn av möjliga nya finansieringsmodeller för kommunernas klimatanpassningsarbete både på kort och på lång sikt samt om att utveckla kunskapsutbytet genom stärkt myndighetssamordning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en inkludering av klimatanpassning i det befintliga klimatpolitiska ramverket och i klimatlagen för att också beräkna behoven av klimatanpassningsåtgärder och därmed säkerställa tillräckliga resurser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av en avgift på offentligt vatten som kan finansiera klimatanpassningsåtgärder och modernisering av Sveriges va-infrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att totalförsvarets krisberedskap även bör omfatta klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att klimatanpassning förs in i Sveriges livsmedelsstrategi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för SMHI att genomföra bättre långsiktiga prognoser över klimatförändringarnas konsekvenser i Sverige genom att överväga en höjning av anslaget till SMHI och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för översyn av långsiktiga finansierings- och ansvarsmodeller i klimatarbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Naturvårdsverket och Energimyndigheten i uppdrag att ta fram riktlinjer för företag som vill beräkna sina utsläpp av växthusgaser, inklusive indirekta utsläpp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att följa upp efterlevnaden av de nyligen införda kraven om att alla fordon som staten, regionerna och kommunerna köper in eller leasar ska vara miljöbilar eller framdrivas av förnybara bränslen från 202, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett lägsta golv för miljö- och klimatkrav för all statlig upphandling ska införas samt se över införandet av ett mål för att öka andelen upphandlingar som bidrar till efterlevnaden av miljö- och klimatmålen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om det kan vara lämpligt att offentliga aktörer går före och bygger resurseffektivt samt premierar ny och innovativ teknik i upphandlingsförfaranden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för det offentliga att gå före och upphandla samma mängd biojet som krävs för de flygningar som genomförs av statsflyget och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig upphandling i större utsträckning bör betraktas som ett effektivt och kraftfullt verktyg för en cirkulär omställning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ökande etappmål samt skattebaser som ökar andelen upphandlingar som ställer skarpa krav på cirkularitet och resurseffektivitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en digital plattform för samverkan och kunskapsutbyte mellan inköpare, upphandlare och leverantörer inom grön upphandling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en översyn av kraven i ekodesigndirektivet samt att bredda lagstiftningen till att omfatta fler sektorer i syfte att snabbare fasa ut smutsiga energibovar, såsom tvåtaktsmotorer och trädgårdsredskap som inte är eldrivna, samt främja mer energieffektiv och klimatsmart teknik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra effektreserven mer klimatvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fossilfria alternativ och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett införande av en skrotningspremie för kvarvarande oljepannor i syfte att minska de fossila utsläppen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar i syfte att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken genom ett utökat producentansvar och avgiftsfinansierade fonder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör tillsätta en tillståndsberedning vars syfte liknar Försvarsberedningen och som ska jobba nära statsråd och expertmyndigheter för att under maximalt ett år lösa ut de största problemen som kvarstår med långdragna och ineffektiva tillståndsprocesser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att bredda Industriklivet till att även omfatta initiativ med fokus på koldioxidanvändning (CCU) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en klimatdeklaration för fordon bör utgå från verklig förbrukning baserad på de data som genereras genom EU-kommissionens förordning (EU) 2021/392 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta bildelning genom att införa en enhetlig definition av bilpooler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av trängselskatten i syfte att ta fram förslag på hur trängselskatten för miljöbilar kan sänkas, eller helst halveras, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa styrmedel för att bromsa den utsläppsökning som nu sker inom transportsektorn och säkerställa efterlevnaden av transportsektorns utsläppsminskningsmål till 2030, vilka bör inkludera ett brett spektrum av resultatinriktade lösningar för att främja ökad användning av klimateffektiva biodrivmedel, utökad elektrifiering och mer effektiva transportlösningar, samt se över möjligheten att införa en energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning som är tydlig och jämförbar samt klargör livscykelperspektivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör överväga att sänka momsen på biobränslen till den lägsta nivån och med det höja reduktionsplikten så att utsläppen från transportsektorn minskar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka utbudet av svenskt biodrivmedel genom att skapa en omfattande strategisk reserv av biobränsle som är producerad av svensk råvara, motsvarande hälften av dagens dieselkonsumtion, och staten bör i nästa steg upphandla och ställa krav på att den säljs billigt vid pump, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att sänka reduktionspliktsavgiften för de aktörer som inte uppnår den föreskrivna inblandningen till 3,20 kr/kg CO2, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ta bort koldioxidskatten för biobränslen inom reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att påskynda omställningen av fordonsflottan till med hållbar framdrift genom att presentera förslag om en bilbonus på 50 000 kronor för elbilar, elhybrider eller gasbilar, och förslaget ska även gälla begagnade miljöbilar bilar till en kostnad om max 400 000 kronor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera den nyligen införda skrotningspremien för uttjänta fordon som också möjliggör köp av begagnade miljöbilar, kollektivtrafikkort eller cykel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bedriva påverkan i EU så att drivmedel beskattas utifrån energiinnehåll i stället för volym och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning av hur fordonsskatten för personbilar som differentieras efter koldioxidutsläpp och transporteffektivitet kan göra sig gällande också för tunga fordon, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att slopa energiskatten på kollektivtrafik, exempelvis båtar och bussar, som går på el, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra bioekonomiutredningens förslag om att införa en biopremie som utjämnar prisskillnaderna mellan fossil diesel och förnybara alternativ, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inkludera koldioxidutsläpp från inrikesflyg i etappmålet för inrikes transporter till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att öka satsningarna på det strategiska innovationsprogrammet för flyg (Innovair) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga möjliga rutter för regionalt flyg på el, i syfte att påskynda övergången till ett hållbart, fossilfritt och mer energieffektivt flyg samt till elektrifiering, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avgifterna inom reduktionsplikten för flyg bör ses över, så att det inte blir mer lönsamt att undvika klimatåtgärder, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för att höginblandade biodrivmedel ska få permanent skattebefrielse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att ta fram riktlinjer som stipulerar att 50 procent av utsläppen från fartyg på internationell resa som anlöpt eller avgått från svensk hamn bör inkluderas i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål om att nå nettonollutsläpp inom svenskt territorium senast 2045 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa miljözoner för sjöfarten för att öka användningen av landström när fartyg ligger i hamn, för att minska koldioxidutsläppen, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att införa en breddad klimatpremie som också omfattar arbetsmaskiner som kan drivas av hållbara bränslen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa nationella mål för täthet av laddpunkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att publika laddstationer måste möjliggöra betalning via roaming, ha öppna gränssnitt samt vara redo för V2X samt delge tydliga och jämförbara priser vid betalning för laddning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda genomförandet av den vätgasstrategi som regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram för att säkerställa vätgasens potential att bidra till samhällsekonomiska fördelar såsom utsläppsminskningar såväl som att möjliggöra ett fossilfritt energisystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förnybartdirektivet bör justeras så att det även inkluderar aktörer som tillhandahåller fossila bränslen så att det ställs likvärdiga krav på de som tillhandahåller såväl fossilt som förnybart bränsle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av beredskapslagring av fossilfria drivmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nya intäktsregleringen ska driva mot en stärkt överföringskapacitet, i syfte att möta den ökande efterfrågan på el, och fokusera på smarta elnät, ökad användarflexibilitet, energieffektivisering och energilagring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta ett kortsiktigt effektmål, ett planeringsmål på minst 100 terawattimmar ny elproduktion till 2030 och på sikt en fördubbling av Sveriges elproduktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nya mål för energieffektivisering som ska tas fram tar fasta på den enorma potential för lönsam energieffektivisering som Energimyndigheten visat på, och målet ska också kopplas till relevanta och effektiva styrmedel för effektivare nyttjande av både energi och effekt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör anta ett energieffektiviseringsmål om 50 procent effektivare energianvändning till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka kundkraften och koldioxidtransparensen, exempelvis genom att justera systemet med ursprungsgarantierna så att de redovisas året om, timme för timme, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan som undersöker behovet av mellan- och långsiktig energilagring samt ser över behovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av samexistens mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen inklusive energiförsörjningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera regelverken kring samhällskritisk infrastruktur till att inkludera även förnybara kraftslags behov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka transparensen i köerna för anslutning till stamnät och regionnät för både producenter och konsumenter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av ellagen och elnätsregleringen för att underlätta investeringar i smart teknik och för att bereda vägen för nya affärsmodeller såsom införande av timmätning för kunder i det svenska elsystemet senast 2026 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut nätkapacitet till all storskalig elproduktion genom användandet av redan intjänade flaskhalsintäkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät ska kunna projektera nätutbyggnaden till privata aktörer som kan bygga ut elnäten i en snabbare takt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för regional samplanering av nätinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elnätsinfrastrukturen bör byggas ut på ett sätt som minimerar behovet av markintrång, samt att kravet på att använda marksnål teknik när det är möjligt bör skärpas, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra undantag från krav på koncession inom redan miljöprövat verksamhetsområde som kan möjliggöra en snabbare elnätsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör bjuda in samtliga riksdagspartier till nya energisamtal med målet att anta en ny bred energipolitisk överenskommelse som inkluderar mål för ny energiproduktion till 2030 och som säkerställer långsiktiga förutsättningar för energiproduktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag på en sammanhållen strategi för att stärka konkurrenskraften för kraftvärmen, som syftar till att fasa ut den sista fossila andelen, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort skatten på biooljor för uppvärmningsändamål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla gröngasprincipen i syfte att öka andelen biogas i de befintliga gasnäten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för hur biogasanvändningen kan vidareutvecklas till fler användningsområden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett produktionsmål för biogas, i syfte att möjliggöra mer långsiktiga förutsättningar för branschen, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara drivande för att ändra statsstödsreglerna på EU-nivå så att anläggningar oberoende av storlek kan få stöd till biogasproduktion i Sverige och EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagstiftnings- eller förordningsändringar som skyndsamt träder i kraft snarare än att förlänga pausen för vattenkraftens miljöprövningar, och att genomförandet av dessa ändringar inte bör innebära en kraftigt negativ påverkan på den totala kraftproduktionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att såväl jordbruksmark som kulturmiljöer har möjlighet att använda de undantag som finns inom ramen för miljöanpassning av vattenkraften och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att platsspecifika bedömningar kring alla nyttor och konsekvenser görs med beräkningsgrunder som är vedertagna och transparenta och att detta görs i samråd med berörda aktörer inom ramen för miljöanpassningen av vattenkraften som är gällande för såväl vattenkraft som dammar i övrigt samtidigt som kostnaden tas av ansvarig myndighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lyfta fram vattenkraftens avgörande bidrag till det svenska energisystemet genom minskat regelkrångel, respekt för äganderätt samt effektiva och proportionerliga miljöåtgärder till rimliga kostnader och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att nyttja vattenkraftens maxkapacitet samt öka effektuttaget och lagringskapaciteten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för att ersätta äldre vindkraftverk med nya större verk (s.k. repowering) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen omedelbart bör godkänna inkomna ansökningar om havsbaserad vindkraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att åter ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut stamnätet till havs för att inte riskera att viktiga investeringar i elproduktion kommande år uteblir, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för bättre behovsanpassning av hinderbelysning för vindkraftverk, om det finns lokala förutsättningar, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en kartläggning av gränserna i nätregleringen för att undvika att befintlig vindkraft minskar sin produktion av lönsamhetsskäl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimyndigheten i uppdrag att tillsammans med relevanta myndigheter förenkla och förtydliga regelverken för storskaliga solcellsparker, inte minst vid etablering på jordbruksmark, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra i instruktionen till länsstyrelserna, förordning (2007:825), och förtydliga att de ska verka för ny fossilfri kraftproduktion, oberoende kraftslag och i synnerhet fokusera på att öka elproduktionen i områden med underskott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föreslå en tionde punkt i förordning (2007:825) 5 §: ”Länsstyrelsen ska vidare verka för att de av riksdagen fastställda energipolitiska målen nås och möjliggöra etablering av fossilfri kraftproduktion och elektrifiering av samhället i samexistens med livsmedelsproduktion och skogsbruk”, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att beakta värdet av lokal energiproduktion, vilken ökar systemets motståndskraft och möjliggör ö-drift, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att helt slopa skatten för egenanvändning av solel för att främja installation vid optimala sollägen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att ge en skattereduktion till personer som äger andelar i mindre solcellsanläggningar på flerfamiljshus, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ställa krav på teknik såsom optimerare, i stället för att totalförbjuda solceller, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att tillåta uranutvinning ur biprodukter från annan gruvdrift och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverken kring fusionsenergi och införandet av en nationell strategi för fusionsenergi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda byggandet av en tredje elkabel till Gotland för att säkerställa öns elförsörjning och skapa förutsättningar för omställning till ett klimatsmart samhälle och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka återbruk och återvinning av byggmaterial och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och förbättra energideklarationer för byggnader för att säkerställa att de leder till effektiviseringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att takytor bör betraktas som en strategisk resurs för dagvattenhantering och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av styrmedel som bidrar till att minska nya byggnaders klimatpåverkan genom exempelvis ökat byggande i trä och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till stärkt forskning och utveckling inom de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att stärka bioekonomins roll i klimatomställningen samtidigt som tillväxten i den brukade skogen ökar för att nå klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att den kommande nationella bioekonomistrategin belyser bioekonomins potential att minska Sveriges beroende av fossila källor genom substitution samt dess förmåga att bidra till uppfyllelse av EU:s klimatmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Inledning Centerpartiets klimatpolitik utgår ifrån ett klart och tydligt mål. Sveriges och världens utsläpp måste minska och det måste gå betydligt snabbare än idag. Återkommande rapporter konstaterar dock att omställningstakten är för långsam och i Sverige ökar nu utsläppen för första gången på väldigt lång tid. Centerpartiet är ytterst bekymrat över Klimatpolitiska rådets rapport från 2023 som kunde konstatera att svensk klimatpolitik inte ser ut att styra mot målefterlevnad, i fråga om varken de svenska eller de europeiska klimatmålen. Vi anser därför att det är angeläget att regeringen skyndsamt presenterar en ny klimathandlingsplan som är förenlig med samtliga mål som slås fast i klimatlagen och som säkerställer att vi når EU:s klimatmål och därmed också undviker omfattade böter. Vi vill också att Klimatpolitiska rådets utvärderingar av regeringens klimatpolitik ska uppvärderas och att dess vetenskapliga rekommendationer ska vägleda arbetet för kommande år, om regeringens klimatpolitik visar sig vara otillräcklig. Det måste kosta att släppa ut och den som smutsar ner ska också betala för det. Sam ­ tidigt behövs morötter för omställningen, så att de hållbara alternativen snabbare kan börja användas och göra nytta, skalas upp och bli billigare än det som idag smutsar ner. Vår klimatpolitik kombinerar därför en effektiv prissättning av utsläpp med stöd till grön teknik som kan bryta fossilberoendet. Politikens roll ska vara att ta fram slagkraftiga styrmedel som gör det enklare att ställa om till ett hållbart samhälle och ser till att ut ­ släppen minskar. Studier visar också att det är mer lönsamt att satsa på omställningen här och nu än att skjuta besluten på framtiden och tvingas genomföra kostsamma nöd ­ lösningar i kombination med enorma klimatanpassningsåtgärder för att anpassa till ett klimat i förändring. Att missa klimatmålen bryter mot svensk lag och mot internationella överenskom ­ melser. Men det lägger framförallt en mångmiljardnota till kommande generationer. Därför vill Centerpartiet införa en nationell utsläppsbudget, en koldioxidbudget, som sätter ett maxtak för hur stora de svenska utsläppen får vara varje år. Når vi inte målen så ska det få konsekvenser. Därför vill vi också att en nationell utsläppsbudget kommer med sanktioner. Lyckas man inte sänka utsläppen i den takt man ska, då ökas kraven till nästkommande år med 8 procent. Vi vill se ett klimatlås på EU:s budget. Där alla länder i EU som misslyckas med att sänka utsläppen i tillräckligt snabb takt inte ska få ta del av EU:s bidrag och fonder. Arbetet med att minska utsläppen såväl nationellt som internationellt är en prioriterad fråga för oss. Vi har varit med och förhandlat fram den klimatlag som slår fast målet att Sverige år 2045 ska vara fritt från nettoutsläpp av växthusgaser. Vi har också varit drivande för att EU:s utsläpp till 2030 ska minska med minst 55 procent samt att varje medlemsland ska vara klimatneutralt senast 2050. Men mer måste göras. Nu behöver vi vässa de verktyg som tar klimatmålen från visioner till verklighet. Vi ska snabba på om ­ ställningen ännu mer. För att nå dit krävs det att vi bryter fossilberoendet och storsatsar på de klimatsmarta innovationer som är förutsättningen för den hållbara utvecklingen. Den politiska ambi ­ tionen för att påskynda klimatomställningen behövs nu mer än någonsin. Inte minst för att utsläppen minskar i alldeles för långsam takt. Det behövs också för att det fossila energiberoendet blivit en viktig säkerhetsfråga. Stora mängder fossil kol, olja och gas importeras idag från Ryssland till EU, en handel som bekostar Rysslands krig i Ukraina. Detta beroende måste brytas, omedelbart. Därför måste vi skruva upp takten inom alla samhällssektorer och genomföra viktiga reformer – från det lokala till det globala. Det behövs för klimatet och för vår säkerhet. Centerpartiet vet att tydliga och ambitiösa mål har möjliggjort för svenska företag att bli världsledande inom grön teknik, vilket gynnar såväl Sverige ekonomiskt som före ­ tagens konkurrenskraft långsiktigt. Våra ambitiösa klimatmål skapar tillsammans med ny teknik affärsmöjligheter för innovativa företag. Det är dessa affärsmöjligheter som leder vägen för omställningen, inte en bakåtsträvande rädsla för det som är nytt. Lösningen för klimatet finns i dagens teknik och framtidens innovationer, inte i går ­ dagens metoder. Genom att tillvarata människans uppfinningsrikedom och innovations ­ kraft för att finna de lösningar som krävs kan vi bryta fossilberoendet och öka resurs ­ effektiviteten. Därför vill vi göra gröna investeringar enklare och mer lönsamma. Det är allvar nu. Klimatkrisen är pågående. Våra styrmedel ska skärpas, inte överges. Klimatmålen behöver bli mer ambitiösa, inte urvattnas. Klimatet måste prioriteras. Ju längre vi väntar med att ställa om, desto mer kommer vi att få betala i form av oåterkal ­ leliga klimatförändringar, hälsoproblem till följd av dålig luftkvalitet, förstörda natur ­ värden och förlust av biologisk mångfald. Att istället vända utvecklingen, satsa på det hållbara och ställa om – en gång för alla – bidrar till fördelar som kommer oss alla till del. Det tycker vi är värt att kämpa för. Ledarskap i EU och internationellt Klimatet känner inga nationsgränser, och effektiva svar på de utmaningar vi står inför behöver därför vara internationella. Det krävs ett starkt globalt klimatarbete och när andra länder vacklar behöver Sveriges och EU:s röst vara tydlig. Genom att i praktiken visa att ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar går att förena samtidigt som vi skapar jobb kan Sverige och EU visa ledarskap internationellt. Eftersom Sveriges utsläpp är små i ett globalt perspektiv är det viktigt att vara pådrivande såväl regionalt som i EU och internationellt. För att nå målen i Parisavtalet krävs en snabbare minskning av utsläppen än vad vi ser idag och mer kraftfulla åtgärder. Effekterna av klimatförändringarna drabbar hela mänskligheten i alla delar av världen. Det påverkar vår natur, vårt djurliv och alla aspekter av våra samhällen när extrema väderhändelser och naturkatastrofer blir allt vanligare. Torka, översvämningar och extremvärme tvingar människor runt om i värl ­ den att fly från sina hem. FN:s internationella klimatpanel IPCC har i en oroväckande rapport än en gång konstaterat att de globala utsläppsminskningarna går för långsamt. För Centerpartiet är det en självklarhet att alla utsläpp ska bära sina kostnader genom att de omfattas antingen av ett koldioxidpris eller av ett handelssystem för utsläppsrätter. Vi vill att Sverige ska vara föregångare i EU och att EU ska vara en föregångare i världen genom att anta ambitiösa och modiga utsläppsminskningsmål. Vi vill se att Sverige och EU utövar en vass klimatdiplomati som förmår skärpa andra länders klimatmål och politik och bidrar med goda exempel utifrån våra erfarenheter. Internationell handel som klimatverktyg Sverige och svenska företag jobbar hårt för att minska sina utsläpp. Det gör att Sverige ligger långt före många andra länder. Det är bra, för då minskar vi våra egna utsläpp och sänker samtidigt utsläppen runtom i världen när våra produkter och tjänster ersätter andra som framställts med smutsigare teknik. Tack vare bland annat Sveriges nästintill utsläpps ­ fria elsystem har många av de varor vi tillverkar här ett lägre klimatavtryck än i andra länder. Samtidigt innebär detta försprång och vår strikta klimat- och miljölagstiftning att svenska företag riskerar att drabbas av osund konkurrens när andra länder avstår från nödvändiga klimatregelverk och pumpar in pengar i den smutsiga fossila industrin. Det måste vara en fördel att göra det som är bäst för klimatet; därför välkomnar vi införandet av klimattullar till EU så att klimatförstörande länder tvingas att betala för sina utsläpp. Nu vill vi bredda lagstiftningen till att successivt omfatta fler sektorer, så att fler utsläpp får bära sina kostnader. Vi vil att intäkterna ska bidra till att öka klimatinvesteringarna, både för att förebygga nya utsläpp och för att bekosta klimatanpassningsåtgärder. Center ­ partiet vill också att det ska vara lättare att handla med klimatsmart teknik så att svensk såväl som andra länders klimatsmarta export kan tränga undan utsläpp i andra länder. Under 2019 släppte Kina ut mer växthusgaser än alla utvecklade länder i hela världen tillsammans. Året därefter byggde Kina mer än ett nytt stort kolkraftverk i veckan och bränner mer än hälften av allt kol i världen. Kolkraften är den enskilt största källan till den globala uppvärmningen. För att pressa de stora utsläpparna, som Kina, Indien och USA, att börja sänka sina utsläpp dramatiskt föreslår Centerpartiet fler hållbara frihandels ­ avtal. I nya handelsavtal ska hållbarhetskapitlen vara bindande. Om man bryter mot miljö- och klimatreglerna måste det få konsekvenser. Vi vill också öppna upp EU:s system för utsläppshandel till länder utanför EU för att möjliggöra för fler länder att följa Europas klimatledarskap. På så sätt tar vi också viktiga steg mot ett globalt pris på koldioxid. Sverige har fantastiska förutsättningar att leverera de gröna innovationer som världen efterfrågar i omställningen. Vi har en tradition av innovativa människor och företag, vi har en välutbildad befolkning och vi har stor trovärdighet inom grön teknik. När vi skapar och exporterar framtidens tekniker ger det inte bara fler jobb och företag här, utan vi levererar klimatnytta som gör nytta långt bortom Sveriges gränser. Som exempel har tek ­ niken som är under utveckling i norra Sverige för att tillverka fossilfritt stål potentialen att minska de globala utsläppen med sju procent. Gröna innovationer kan alltså göra stor skillnad för klimatet samtidigt som de skapar exportintäkter till Sverige. Det är också en självklarhet att de exportfrämjande åtgärder som finns, exempelvis exportkrediter, ska gå i linje med Parisavtalet. Centerpartiet vill därtill att Sverige tar fram mål för export av miljövänlig teknik som gynnar både Sverige och de länder som kan använda tekniken i sin omställning. Vi vill införa mål för att minska Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp och att Sverige år 2045 inte ska ha någon global klimatpåverkan. Höjda klimatambitioner i EU Den gröna given tillsammans med lagstiftningspaketet ”Fit for 55” har stor potential att bidra till en omställning mot ett mer klimatsmart och resurs- och energieffektivt EU där utsläppen är frikopplade från den ekonomiska tillväxten. För att lyckas förutsätts en effek ­ tiv implementering i medlemsländerna av den lagstiftning som kommer att presenteras eller revideras till följd av ambitionshöjningarna. Centerpartiet vill att alla länder likvärdigt ska bidra till måluppfyllnad och vill därför se bindande nationella klimat- och energimål för EU:s medlemsländer. Det behövs skarpa ekonomiska sanktioner så att länderna tar målen på allvar, ett klimatlås på EU:s budget. Det måste få så kännbara konsekvenser för ett EU-land att inte uppfylla målen att det är bättre att investera i den gröna omställningen än att låta bli. För Centerpartiet är det också viktigt att de nya eller reviderade lagförslagen vilar på robusta konsekvensanalyser och oberoende vetenskapliga kalkyler som samtidigt respekterar att en effektiv omställ ­ ning kan se olika ut i respektive medlemsland. Den lagstiftning som ska komma på plats bör säkerställa att EU uppfyller sina åtaganden i Parisavtalet och Agenda 2030. Vi anser också att det är viktigt att regeringen och kommissionen i kommande för ­ handlingar står vid de studier som konstaterar att utsläppen i EU måste minska med minst 95 procent till 2040 jämfört med 1990 års utsläpp för att vara i linje med klimat ­ målen i Parisavtalet. För att nå ett sådant mål krävs att EU:s utsläppshandel så snabbt som möjligt inkluderar samtliga utsläpp från transport-, bostads- och avfallssektorn. Dessutom måste utsläppshandeln i så många sektorer som möjligt utvidgas till att om ­ fatta fler typer av växthusgaser, och de gratis utsläppsrätter som delar av industrin och flyget får måste avslutas omgående. Idag bygger EU:s regelverk på principen att koldioxid ska avskiljas och lagras på samma plats. Regelverket utgår också ifrån att koldioxiden ska transporteras från avskilj ­ ningen till slutförvar med hjälp av rörledningar. Detta är inte anpassat till dagens förutsätt ­ ningar. Centerpartiet avser att driva en uppdatering av EU:s regelverk, så att det ska vara tillåtet att transportera koldioxid från utsläppskällan till dess slutförvar med hjälp av exempelvis sjöfart. Centerpartiet vill att EU:s totala energiförsörjning ska öka och att klimatomställningen ska vara i centrum för utfasningen av beroendet av rysk energi. Vi vill därför dubblera satsningarna i EU:s budget som exempelvis syftar till att stärka överföringen och stödja ny fossilfri energiproduktion. Alla fossilfria energislag måste till och EU behöver omedelbart se över all den lagstiftning som hindrar utbyggnaden av bioenergi. Över 70 procent av Europas energi är fortfarande fossil. EU behöver en strategisk avvecklingsplan för fossila bränslen – en strategi för att förpassa fossil energi tillbaka till historien. Som ett led i det vill vi att EU ska fasa ut fossila bränslen. Ett förbud mot all användning av fossila bränslen för energiproduktion från 2035 bör införas och takten ökas för att fasa ut användningen av fossila material. För att Europa ska lyckas bryta beroendet av fossila bränslen krävs samarbete. De lägst hängande frukterna är att helt fasa ut fossila bränslen i energisektorn och produk ­ tionen av el och värme, sätta stopp för installation av nya anläggningar som drivs av fossil energi, fasa ut fossila subventioner, prissätta fossila råvaror som används i produkter och förbjuda all typ av reklam om och marknadsföring av fossil energi. Inga europeiska skattebetalares pengar ska gå till fossilindustrin, och vi måste säkerställa att EU:s budget inte längre bidrar till sådan finansiering. Det är det gröna som ska utvecklas. EU måste låta Sverige maximalt skattebefria biobränslen från skogen och EU måste låta Sverige skattebefria biogas som är bra för både landsbygden, jordbruket, självförsörjningen av energi och klimatet. Därtill behövs bättre spelregler, mål och kortare tillståndsprocesser för våra alternativa energikällor. För att vi ska lyckas med omställningen till ett hållbart samhälle, med lägre utsläpp, krävs stora mängder energi. Därför vill Centerpartiet kraftigt öka den svenska elproduk ­ tionen till 2030, med målet att växla upp klimatarbetet, bidra till att fasa ut den ryska gasen i Europa och möta den svenska industrins behov samtidigt som elpriserna sänks. En kraftig utbyggnad av elproduktionen skulle dessutom medföra avsevärt lägre elpriser. Centerpartiet vill höja effekten på befintlig fossilfri elproduktion och framför allt fokusera på att bygga ut den elproduktion som går snabbast att ta i bruk, som exempelvis vindkraft . Vi står fast vid principen att de som bor i områden med hög elproduktion ska ha tillgång till billigare el. Det borde vara självklart att en del av värdet av den energi som produceras kommer till de som bor i bygden. I dagsläget är det som elkonsument svårt att få reda på exakt hur elen i uttaget har pro ­ ducerats eller hur den påverkar klimatet. Vi vill att all el och annan energi, såsom driv ­ medel, som produceras och/eller säljs i EU ska redovisas med ursprungsgarantier och koldioxidavtryck i realtid. Det ska vara enkelt att välja de alternativ som är bäst för vår gemensamma framtid. För att ersätta Putins smutsiga energi behöver vi kraftigt öka produktionen och använd ­ ningen av rena och hållbara biodrivmedel. Biodrivmedel och biobränslen är förnybara och hållbara alternativ som kan ersätta fossila bränslen som kol, olja och fossilgas. Center ­ partiet kommer att fortsätta att agera blåslampa för att bioenergin ska få bättre förutsätt ­ ningar i Sverige och EU. Det är exempelvis utsläppen från ett fordons livscykel som är avgörande, inte utsläppen ur avgasröret, speciellt inte om koldioxiden där är förnybar. Vi vill också se att skatteregler förbättras för olika typer av bioenergi. Det är dags att sluta subventionera smutsig industri. Inga europeiska skattebetalares pengar ska gå till fossilindustrin, och vi måste säkerställa att EU:s budget inte längre bidrar till sådan finansiering. Skala upp satsningar på minusutsläpp Det finns en rad åtgärder för att minska mängden koldioxid i atmosfären. Vi måste min ­ ska våra utsläpp av koldioxid, men vi måste även stärka arbetet med kolsänkor och ny teknik som tar bort koldioxid från atmosfären. Parallellt med att utsläppen ska minska måste därför även incitamenten för minusutsläpp, så kallade negativa utsläpp, stärkas. FN:s klimatpanel bekräftar än en gång att minusutsläpp måste till om vi ska kunna nå klimatmålen. Men tekniken för minusutsläpp är dyr och betalningsviljan är idag låg. Därför har Centerpartiet drivit igenom offentliga satsningar på minusutsläpp i Sverige. Det är viktigt att utvecklingen går framåt både nationellt och internationellt, och därför vill Centerpartiet skapa ett system för minusutsläpp på EU-nivå där varje aktör som gene ­ rerar minusutsläpp får ersättning för det. Precis som det ska kosta att släppa ut koldioxid till atmosfären behöver vi prissätta den samhällsnytta som skapas av att fånga in koldioxid . Värdet av ett minusutsläpp är inte nationellt, utan snarare globalt. Därför bör LULUCF justeras så att även tekniska koldioxidupptag (CCS och bio-CCS) betraktas som negativa utsläpp. På sikt vill vi även se ett gemensamt auktionssystem, utöver EU:s system för utsläppshandel, där privata aktörer och EU-länder kan köpa och sälja kolsänkor för att bidra till att klimatmålen nås. Centerpartiet vill även se över möjligheten att ge producenter av biokol stöd för de minusutsläpp som de ger upphov till. Vidare anser Centerpartiet att Sverige bör arbeta aktivt för att EU-kommissionens lagstiftningsprocess avseende CCS och bio-CCS ska påskyndas. Eftersom vi inte har ett globalt pris på koldioxid är det svårt att sätta ett globalt pris för minusutsläpp. Därför passar det bättre att minusutsläppen idag prissätts på EU-nivå, där vi har vår gemensamma marknad för handel med utsläppsrätter. Vi behöver också snabbare anta EU-gemensam lagstiftning som öppnar upp för en storskalig satsning på tekniken. Centerpartiet kommer att vara drivande för att sådan lagstiftning kommer på plats i närtid. Potentialen för minusutsläpp i Sverige uppgår till 10 miljoner ton koldioxid årligen. Det är nästan lika mycket som alla personbilstransporterna släppte ut 2023. Det är alltså stora potentiella utsläppsminskningar det rör sig om. Centerpartiet vill se ett nationellt mål för minusutsläpp. Det ska i första hand vara kvantitativt och utgå från Sveriges natio ­ nella klimatmål. Syftet ska vara att säkerställa måluppfyllelse av nettonollutsläpp i Sverige år 2045. Målet för minusutsläpp ska också vägleda storleken på offentliga sats ­ ningar på tekniken, till dess att andra styrmedel finns på plats. Ett nationellt mål säkrar långsiktigheten i politiken och minskar risken för de aktörer som vill satsa på tekniken. Syftet med målet är även att säkerställa att såväl de långsiktiga som de kortsiktiga klimatmålen nås och att upptagen av biogen koldioxid påskyndas. Stärkt och förbättrad klimatanpassning Även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under två grader kommer klimatförändringarna att ha stor påverkan, eftersom Sveriges temperatur väntas stiga mer än det globala genomsnittet. Detta leder till oftare återkommande extremväder såsom värmeböljor och skyfall med ökad risk för översvämningar, ras, erosion och förhöjda havsnivåer. Detta kräver att vi rustar vårt samhälle. Klimatanpassningsåtgärder får aldrig kompen ­ sera för bristande ambitioner att i första hand minska utsläppen. Men det är viktigt att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Den nationella klimatanpassningsstrategin bör därför ses över kontinuerligt allt eftersom kunskapsläget om klimatförändringarna ökar. Eftersom kunskap om rådande klimatförändringar samt deras konsekvenser ligger till grund för klimatanpassningsarbetet vill Centerpartiet se att tillräckligt med stöd ges till ansvariga instanser till forskning, samordning och utvärdering av arbetet med klimat ­ anpassning. Vi behöver säkerställa såväl kort- som långsiktig finansiering av insatser som kommer att behövas för att anpassa vårt samhälle. Nuvarande satsningar täcker endast 1 procent av det väntade totala behovet, vilket är oroväckande. Sveriges nationella strategi för klimatanpassning är till stor del decentraliserad, vilket är nödvändigt i ett land med stora lokala skillnader och utmaningar. Men ansvarsrollerna behöver förtyd ­ ligas för att ge möjlighet till ansvarsutkrävande. Centerpartiet vill också stärka möjlig ­ heten för områden med liknande utmaningar att utbyta bästa praxis. Därtill vill vi att den nationella strategin i högre grad bejakar en helhetssyn som saknas idag, för att se till att klimatanpassningsåtgärder inte på ett oskäligt sätt ökar Sveriges totala utsläpp. Centerpartiet vill också se en översyn av förslag på möjliga nya finansieringsmodeller för kommunernas klimatanpassningsarbete både på kort och på lång sikt som utvecklar kunskapsutbytet genom stärkt myndighetssamordning. Vi vill även att klimatanpassning inkluderas såväl i det befintliga klimatpolitiska ramverket som i klimatlagen. Dessutom måste vatten som resurs prissättas högre än vad det gör idag, förslagsvis genom införandet en avgift på offentligt vatten. Det skulle kunna finansiera klimat ­ anpassningsåtgärder och modernisering av Sveriges va-infrastruktur. Vidare anser Centerpartiet att klimatanpassning bör inkluderas i såväl totalförsvarets krisberedskap som Sveriges livsmedelsstrategi. Centerpartiet vill också att EU skapar en klimatanpassningsfond som bland annat be ­ kostas av intäkterna från koldioxidjusteringsmekanismen. Fondens medel ska användas för att minimera samhällskadorna som uppstår till följd av klimatförändringarna. Genom klimatanpassningsfonden ska ekonomiskt stöd ges till effektiva anpassningsåtgärder och till en ökad samordning mellan ländernas beredskapsmyndigheter. Att väderprognoser många gånger inte stämmer är ett stort problem för de som är beroende av vädret. Lant ­ brukare är en av de grupper som påverkas allra mest av föränderligt väder och otillförlit ­ liga prognoser. Men även ett flertal samhällsfunktioner som vi alla dagligen nyttjar, såsom transportinfrastruktur, elförsörjning och dricksvattenförsörjning, är beroende av vädret och kan påverkas vid extremt väder. Centerpartiet ser ett behov av att möjliggöra för SMHI att genomföra bättre långsiktiga prognoser för klimatförändringarnas konsekvenser i Sverige genom att överväga en höjning av anslaget till SMHI. Vidare vill Centerpartiet tillsätta en utredning för översyn av långsiktiga finansierings- och ansvarsmodeller i klimatarbetet. Förbättrad och utvidgad klimatkompensation Klimatkompensation får aldrig ersätta viktiga satsningar på att förebygga nya utsläpp. Fokus på att förebygga och minska utsläppen nationellt och internationellt måste alltid vara prioriterat. Därför är det beklagligt att regeringen använder klimatkompensation för att undvika satsningar på hemmaplan. För de sektorer eller aktiviteter där utsläppen kan vara svåra att minska på annat sätt kan klimatkompensation vara ett viktigt verktyg för att nå netto-noll, men verktyget behöver förbättras och fler riktlinjer behöver komma på plats för att utsläppsminskningarna ska vara permanenta och additionella. För ett svenskt företag som idag vill börja klimatkompensera kan det vara svårt att veta hur man bör beräkna sina utsläpp, hur man tar reda på om ett klimatkompensations ­ projekt är effektivt och socialt hållbart och hur man bör kommunicera denna satsning till sina kunder på ett rättvisande sätt. För svenska konsumenter kan det vara svårt att veta vilka klimatkompenserade produkter och tjänster som håller hög kvalitet. Centerpartiet vill uppmuntra fler företag och privatpersoner att klimatkompensera för sina oundvikliga utsläpp och samtidigt säkra att klimatkompensationsprojekten är effektiva. Vi vill under ­ lätta för konsumenter som vill köpa klimatkompenserade produkter och tjänster att fatta välinformerade beslut. Vi anser därför att relevanta myndigheter bör bistå företagen i att beräkna sina utsläpp, både direkta och indirekta, på ett sätt som är förenligt med inter ­ nationell standard. Myndigheter bör därtill ta fram tydliga rekommendationer och standarder som kan vägleda företagen att välja klimatkompensationsprojekt. Rekommen ­ dationerna bör beskriva dels vilka krav projekten ska leva upp till, dels vilka oberoende tredjepartskontrollanter som är pålitliga. Bristen på statlig vägledning kring kommunikation av klimatkompenserande åtgärder innebär svårigheter för såväl konsumenter som företag. Eftersom olika företag använder olika beskrivningar av klimatkompensation kan det vara svårt för konsumenter att utvär ­ dera olika påståenden såsom vad en klimatneutral eller klimatpositiv vara eller tjänst egentligen innebär. Bättre vägledning skulle därmed hjälpa konsumenter att göra kloka val och öka tryggheten för företagen. Centerpartiet vill därför ge Konsumentverket i upp ­ drag att öka medvetenheten om produkters klimatpåverkan hos allmänheten genom att ta fram riktlinjer för kommunikation kring klimatkompenserade produkter och tjänster. Gör offentlig upphandling till ett verktyg i omställningen Offentlig upphandling behöver bli ett bättre och mer kraftfullt verktyg för att åstadkomma lägre klimatutsläpp. De miljö- och klimatmål som det offentliga sätter ska också rimligt ­ vis implementeras i den egna verksamheten och målen måste börja efterlevas. De rikt ­ linjer som ställs för hållbarhetskrav på upphandlade fordon måste analyseras, så att vi säkerställer efterlevnad. Det kan möjliggöras genom förstärkta informationsinsatser, genom fortsatt arbete med upphandlingskriterier och genom införande av grundläggande hållbarhetskrav i lagen om offentlig upphandling. Offentlig verksamhet bör ta på sig ledartröjan i klimatomställningen. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram olika krav som det offentliga kan använda sig av för att ställa tuffare miljökrav. Det finns olika ambitionsnivåer och de är frivilliga att använda. På den statliga nivån är det dock lämpligt att ett lägsta golv i form av de baskrav som kan ställas också ställs. Målet bör också vara att andelen avancerade krav och spjutspetskrav ökar. Som exempel står Trafikverket för en mycket stor del av den svenska användningen av betong och cement. Det finns ny teknik som här kan minska utsläppen kraftigt, men den är något dyrare, vilket gör att den inte köps in. Utan efterfrågan förblir kostnaderna högre och tekniken utvecklas inte i samma grad. Staten bör därför ta ansvar för att bidra till att pressa priser och utveckla tekniken för mer klimatsmart cement. Centerpartiet vill se över om det kan vara lämpligt att offentliga aktörer går före och bygger resurseffektivt samt premierar ny och innovativ teknik i upphandlingsförfaranden och tillkännager detta för regeringen. Att det införts en reduktionsplikt för flyget är positivt och något som Centerpartiet länge varit drivande för; däremot behöver straffavgiften skyndsamt justeras upp, eftersom det idag är mer lönsamt att frångå satsningar på mer hållbart bränsle. Centerpartiet anser också att det offentliga bör gå före och upphandla samma mängd biojet som krävs för de flygningar som genomförs av statsflyget. Det är särskilt angeläget eftersom statsflyget inte räknas i reduktionsplikten. En ökad användning av biojet bidrar också till att skynda på kostnadsminskningen. Offentlig upphandling behöver i högre utsträckning ses som ett effektivt och kraft ­ fullt verktyg för en cirkulär omställning. Ett effektivt sätt är att införa ökande etappmål i syfte att öka andelen upphandlingar som ställer skarpa krav på cirkularitet och resurs ­ effektivitet. Det gäller särskilt möbler, textilier och inredning i offentlig sektor, där graden av produkter med återvunnet material är mycket låg. Centerpartiet vill även se en digital plattform för samverkan och kunskapsutbyte mellan inköpare, upphandlare och leveran ­ törer inom grön upphandling. Att sluta kretsloppen och minska våra beroenden av att alltid behöva nya naturresurser är brådskande men inte omöjligt. Med dagens tekniska utveckling blir det allt lättare och skattningar har visat att en cirkulär ekonomi kan halvera den svenska industrins utsläpp redan till år 2030. Men då måste lagstiftningen uppdateras och det måste bli enklare att göra hållbara och cirkulära val som konsument. Det första steget är att fler produkter och varor börjar designas för att enkelt kunna repareras, uppgraderas och inte gå sönder efter en viss tid. Vi vill se en översyn av kraven i ekodesigndirektivet samt att lagstift ­ ningen breddas för att omfatta fler sektorer, i syfte att snabbare fasa ut smutsiga energi ­ bovar och främja mer energieffektiv och klimatsmart teknik såsom tvåtaktsmotorer eller trädgårdsapparater som inte är eldrivna. Svenska kraftnät upphandlar speciellt för effektbristsituationer en strategisk reserv som kallas effektreserven. Centerpartiet vill göra effektreserven mer klimatvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fossilfria alternativ. Gör det billigare och enklare att investera hållbart Omställningen kommer att kräva stora investeringar i både befintliga och helt nya tek ­ niker, material, system, tjänster, transportlösningar, sätt att bygga och mer därtill. Då är det viktigare att investeringar riktas mot det som är hållbart och som kan bidra till efter ­ levnaden av klimatmålen. Centerpartiet vill göra gröna investeringar enklare och mer lönsamma. För att genomföra detta vill Centerpartiet bland annat införa ett liknande styrmedel som i Irland och Nederländerna, där företag som gör miljö- och klimatsmarta investeringar tillåts att skriva av värdet på dessa investeringar snabbare, för att göra en investering mer intressant. Tillståndsprocesserna måste också påskyndas, så att den gröna tekniken inte blir en pappersprodukt utan kan göra faktisk nytta i verksamheterna. Tillståndsprocesser för investeringar i industri och infrastruktur ska vara effektiva, förutsägbara, konsekventa och rättssäkra och leva upp till rådande krav kopplade till miljö- och klimatpåverkan. Centerpartiet vill därför tillsätta en tillståndsberedning. Beredningen ska fungera likt Försvarsberedningen och jobba nära statsråd och expertmyndigheter för att under maxi ­ malt ett år lösa ut de största problemen som företagen upplever. Tillståndsberedningen borde hantera frågor såsom vilken myndighet som ska kunna bli ”en väg in” för samtliga tillståndsfrågor eller om det ska tillsättas särskilda team för klimatprojekt över vissa belopp som ska kunna lotsas igenom den administrativa hanteringen. Att beredningen ska bestå av samtliga partier gör att det finns god förankring och långsiktig majoritet för förslagen i riksdagen. För statliga stöd anser vi att målbilden behöver vara tydlig, teknik ­ neutralitet ska vägleda och kontrollmekanismer behövs för att säkerställa att skattebetalar ­ nas pengar investeras i klimateffektiva projekt. Det är också viktigt att just framtidens tekniker får stöd. Centerpartiet vill därför bredda satsningarna för att inkludera såväl vät ­ gas som koldioxidanvändning (CCU). Oljepannor räknas inte som det vanligaste medlet för att värma hushåll i Sverige idag, men likväl räknar man med att tiotusentals pannor är kvar i drift, och inom industrin sak ­ nas statistiken helt. Takten för att byta ut pannorna är alldeles för långsam i förhållande till våra uppsatta miljö- och klimatmål. Centerpartiet anser därför att vi bör överväga införandet av en skrotningspremie för att snabbare fasa ut användning av oljepannor såväl i industri som för hushåll. Säkerställ en hållbar omställning av transportsektorn Människors resande och transporter av varor har varit centralt för att bygga dagens samhälle. Det har berikat vår kultur och skapat det välstånd som vi idag åtnjuter. Att kunna transportera sig mellan olika delar av landet gör att arbetsmarknadsregionerna växer och jobb och företagande kan växa i hela landet. Samtidigt står transportsektorn för en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser. Centerpartiet vill att vi ska fort ­ sätta att resa och utbyta idéer och varor med världens alla hörn, men då behöver trans ­ portsektorn också ställa om. Det pågår redan en snabb teknikutveckling som skapar stora möjligheter till mer hållbara transportmodeller, drivmedel och transportsystem där ut ­ släppen och miljöpåverkan från transporterna minskar – men inte mobiliteten. Center ­ partiet ser ett behov av en klimatdeklaration för fordon som utgår ifrån verklig förbrukning baserad på de data som genereras genom EU-kommissionens förordning (EU) 2021/392. Digitalisering och automatisering skapar också helt nya förutsättningar med autonoma fordon och delningstjänster. För att minska miljöpåverkan men behålla mobilitet måste transporterna bli effektivare; vi behöver mer forskning och introduktion av ny teknik på marknaden. För att bryta beroendet av fossila bränslen och minska klimatutsläppen krävs många olika lösningar och tekniker med mer energieffektiva fordon, en ökad biodriv ­ medelsanvändning, fordon med nollutsläpp som drivs med grön el eller vätgas och bränsle ­ celler, men också praktiska lösningar med bilpooler och smarta digitala mobilitets- och delningstjänster. Centerpartiet vill se över möjligheten att underlätta bildelning genom att införa en enhetlig definition av bilpooler. Trängselskatterna måste reformeras. Idag betalar de som kör en utsläppsfri elbil lika stor avgift som personer som kör fossildrivna bilar. Det vill Centerpartiet ändra på. Vi vill därför genomföra en översyn av trängselskatten i syfte att ta fram förslag på hur trängselskatten för miljöbilar kan sänkas. Att sträva efter utsläppsfria fordon är ett värdefullt mål, men vi kommer fortsatt att behöva biodrivmedel som framställs på ett hållbart sätt för att minska utsläppen från trans ­ portsektorn i EU, sett till bilens normala livslängd. Vi vill därför synliggöra bränslens hållbarhetsegenskaper och att EU ställer rättvisande livscykelkrav på både fossila och förnybara bränslen samt att bränslet ursprungsmärks vid pumpen. Vi vill även att en energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning, i enlighet med klimathandlings ­ planen, införs snarast. Det är positivt att regeringen återinfört skrotningspremien för uttjänta fordon, men reglerna behöver ändras så att också begagnade miljöbilar är stöd ­ berättigade. Vidare verkar Centerpartiet på EU-nivå för att drivmedel ska beskattas utifrån energiinnehåll i stället för volym. Förutom en ökad användning av biodrivmedel i de lastbilar som redan rullar på våra vägar vill vi också införa styrmedel som ökar incitamenten vid inköp av nya lastbilar. Vi vill därför förändra fordonsskatten för tunga fordon så att den i likhet med fordons ­ skatten för personbilar differentieras efter koldioxidutsläpp och transporteffektivitet. Dessutom vill vi se över möjligheten att slopa energiskatten för kollektivtrafik, exempel ­ vis båtar och bussar, som går på el. Att öka användningen av förnybara drivmedel som ersätter fossila bränslen i både personbilar, tunga transporter, flyg, sjöfart och arbetsmaskiner är oerhört angeläget och det snabbaste sättet att minska det europeiska beroendet av rysk energi och minska utsläppen. Det behövs för klimatet och för vår säkerhet. Därför är det synnerligen illa att regeringen minskat reduktionsplikten kraftigt från tidigare nivåer och fortsätter att skapa ryckighet i politiken genom att justera nivåerna fram och tillbaka. Det skapar också enorma osäkerheter för biodrivmedelsbranschen, som behöver stabila och långsiktiga besked. Regeringens politik har ökat utsläppen i Sverige för första gången på länge. Den nya lagstiftningen, som justerar upp nivåerna en aning, är illa utformad och ställer två hållbara alternativ i konkurrens mot varandra istället för att fokusera på att fasa ut den fossila andelen. Vi är oroade över lagstiftningens utformning och dess förmåga att styra mot måluppfyllelse i EU och Sverige. Stora böter riskeras om vi missar målen, vilket vi inte anser att svenska skattebetalare ska behöva bekosta. Det behöver inte finnas en motsättning mellan att klara klimatmålen och att se till att de som behöver bilen har råd att tanka. Vi vill istället införa åtgärder som gör att fler har råd att tanka svenskt grönt biobränsle. Med förslag som är bra för klimatet, för lands ­ bygden och för Sverige genom att bland annat sänka momsen för biobränsle, sänka avgifter och skatter kopplade till reduktionsplikten och öka den svenska produktionen av biodrivmedel. Åtgärder som kan sänka priset med fyra kronor per liter vid pump. Det finns idag en jättestor potential för svenska biodrivmedel som sänker både priset och utsläppen. De nya förslagen säkerställer att biobränslet inte bara blir lösningen för att klara klimatet, utan också lösningen för att få ner priset. Samtidigt skapas nya jobb på landsbygden och det gör oss mindre beroende av olja från Ryssland m.fl. diskutabla stater. Vidare är det viktigt att se till att alla som vill investera i ett fordon med mer hållbar framdrift också ska ha råd att göra det. Därför vill Centerpartiet införa en ny kraftfull klimatbonus för nya billigare miljöbilar, och begagnade miljöbilar, så att alla, inte minst de som är beroende av bilen på landsbygden, har möjlighet att byta till miljöbil. Det ska även gå att billigt leasa både nya och begagnade miljöbilar. Om resurserna är begränsade ska bonusar prioriteras till de som är beroende av bilen på landsbygden. Centerpartiet vill vidare genomföra Bioekonomiutredningens förslag om att införa en biopremie som utjämnar prisskillnaderna mellan fossil diesel och förnybara alternativ. Vi vill även se över möjligheten att inkludera koldioxidutsläpp från inrikes flyg i etapp ­ målet för inrikes transporter till 2030. Vi vill även undersöka möjligheten att öka sats ­ ningarna på det strategiska innovationsprogrammet för flyg (Innovair) samt kartlägga möjliga rutter för regionalt flyg på el, i syfte att påskynda övergången till ett hållbart, fossilfritt och mer energieffektivt flyg samt till elektrifiering. Olika transportslag samverkar i hela transportarbetet och alla transportslag måste upp ­ nå en högre klimateffektivitet. Även de riktigt tunga transporterna såsom sjöfart och järn ­ väg behöver ställa om. Ytterligare ett sätt att minska utsläppen från den tunga trafiken är att lastbilarna tankas med rena biodrivmedel. Fortsatt skattebefrielse på rena biodrivmedel är i nuläget avgörande för att dessa ska kunna konkurrera med fossila drivmedel. Sverige är omringat av vatten, och sjöfartssektorn är därför en betydande verksamhet för vårt land. Sjöfartssektorns utsläpp präglas starkt av internationella regelverk, vilket gör att nationella initiativ kommer att ha en begränsad påverkan. Samtidigt är det viktigt att våra styrmedel är utformade så att användning av hållbara drivmedel ska löna sig mer än de fossila. Detta, i kombination med ett aktivt internationellt samarbete för minskade utsläpp, kan stärka sjöfartens klimat- och miljöstyrning. Centerpartiet vill undersöka möjligheten att ta fram riktlinjer som stipulerar att 50 procent av utsläppen från fartyg på internationell resa som anlöpt eller avgått från en svensk hamn bör inklu ­ deras i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål om att nå nettonollutsläpp inom svenskt territorium senast 2045. Vi vill också se över möjligheten att införa miljözoner för sjöfarten för att öka användningen av landström när fartyg ligger i hamn, för att minska koldioxidutsläppen. Elektrifiering och laddningsinfrastruktur För att nå målet om fossilfria transporter och klimatmålet om att minska utsläppen från biltrafiken med 70 procent till 2030 behövs resultatinriktade incitament i kombination med riktade satsningar på flertalet tekniker och lösningar. Utöver en ökad andel biodriv ­ medel är elektrifieringen viktig. Teknikutvecklingen av såväl batterier som bränsleceller går fort. Den utveckling vi ser på personbilssidan sprider sig även till flyget, till sjöfarten och till framförallt den tunga trafiken. Vi vill att det tas fram nationella mål för täthet av laddningsinfrastruktur i kombination med att det ska bli lättare och billigare att uppföra laddpunkter nära hemmet. Vi vill också underlätta möjligheten, inom delningsekonomin, att en privat laddpunkt kan göras till ­ gänglig för andra via smart teknik. Arbetet med att förenkla uppförandet av laddpunkter inom samfälligheter och flerhusbostäder är fortsatt högst angeläget. Det finns idag flera regler kopplade till samfällighetsföreningar som äger parkeringsplatser eller garage som gör det svårt att bygga laddstolpar. Även om föreningen vill bygga laddstolpar, så är det inte säkert att det godkänns, då en ny så kallad förrättning kan behöva ske hos Lantmäteriet, något som kan bli dyrt. Genom att skapa möjlighet till undantag på det här området och att föreningen själv ska få bestämma, skulle det bli betydligt lättare. Vi vill göra det enklare att göra undantag eller helt slopa kravet på att uppföra en ny förrättning som fördyrar och försvårar processen. S taten bör i högre grad kravställa de laddstationer som erhållit statligt stöd för ökad till ­ gänglighet och enkelhet. De laddstationer som får någon form av offentligt stöd bör exempelvis ha öppna gränssnitt, inte kräva registrering för betalning och kunna hantera ett ansträngt effektläge i elsystemet. Centerpartiet anser att publika laddstationer måste möjliggöra betalning via roaming samt delge tydliga och jämförbara priser vid betalning för laddning. Med drastiskt sjunkande produktionskostnader för grön el är det inte energin som sätter begränsningarna framöver. Det skapar istället fantastiska möjligheter att fortsätta utveckla vårt energisystem där energiresurser tas till vara för att skapa tillväxt och minska utsläppen . En viktig del i ett sådant system är vätgas och vätgasteknologi. Vätgas är en energibärare med många tillämpningsområden eftersom den går att lagra och transportera och tillhanda ­ håller energi. Vätgas gör det möjligt att integrera stora mängder förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt genom energilagring och systembalansering liksom att minska kapacitetsutmaningarna och sårbarheten i elsystemet. Genom att lagra förnybar el när det finns ett överskott kan den i ett nästa steg användas för att ersätta fossil energi inom industrin eller i våra tunga transporter. Områden där det annars kan vara svårt att minska fossilberoendet på ett kostnadseffektivt sätt. Vätgas har därmed möjlighet att rita om landskapet för hur vi framställer och använder energi på ett klimatsmart sätt. Centerpartiet vill därför påskynda genomförandet av den vätgasstrategi som regeringen gett STEM i uppdrag att ta fram för att säkerställa vätgasens potential att bidra till samhällsekonomiska fördelar såsom utsläppsminskningar såväl som att möjliggöra ett fossilfritt energisystem. Hållbara drivmedel Även om elektrifieringen av transportsektorn är viktig och ska påskyndas visar de flesta analyser på att vi under lång tid kommer att behöva hållbara bränslen som fungerar i dagens motorer för att tränga bort den fossila andelen, inte minst mot bakgrund av att elbilsförsäljningen har saktat ner sedan regeringen avskaffade bonus malus-systemet. Hållbara biobränslen behövs också för att snabbt fasa ut beroendet av rysk energi. När andra länder i snabbare takt ställer om sin fordonsflotta kommer den samlade efterfrågan på biodrivmedel att öka internationellt. Produktionen av hållbara drivmedel behöver därför öka. Här finns en enorm potentiell marknad för Sverige och de svenska gröna näringarna. Det kan förutom klimatnytta skapa nya jobbtillfällen och ökade resurser till landsbygden. I takt med att andelen etanol, biodrivmedel och andra förnybara bränslen ökar kan det bli aktuellt att beredskapslagra också dessa drivmedel. Vi vill ge ansvarig myndighet i uppdrag att beakta ett eventuellt behov av att inkludera etanol och biogas i beredskapslagringen av drivmedel. Centerpartiet anser också att samma rapporteringsskyldighet som åläggs importörer av förnybara drivmedel ska göras gällande för de aktörer som importerar fossila drivmedel. Vidare är det angeläget vid den kommande översynen av energiskattedirektivet att ändra så att alternativa drivmedel beskattas som sina fossila motsvarigheter sett till energi ­ innehåll snarare än volym, vilket skulle premiera användning av biodrivmedel med låg energitäthet. Satsa på åtgärder som stärker hela energisystemet Energisektorn står för en betydande del av utsläppen internationellt. Rysslands avsky ­ värda krig mot Ukraina och dess pågående energikrig mot Europa har länge drivit upp energipriserna och kommer att medföra stora utmaningar för alla samhällets aktörer kommande år och decennier. Detta kräver handlingskraft på såväl kort som lång sikt. Beroendet av fossil energi måste brytas en gång för alla, för vår säkerhet och för klimatet. Vi behöver se över energipolitiken för att öka den fossilfria energiproduktionen, förbättra överföringen inom Sverige och till Europa samt energieffektivisera och satsa på energilagring samt smart och flexibel användning. För att trygga svensk energiförsörj ­ ning och för att fortsatt möjliggöra den gröna elexporten vill Centerpartiet att riksdagen ska anta ett planeringsmål om minst 100 TWh ny elproduktion till 2030 och på sikt en fördubbling från dagens elproduktion. Det räcker inte att som regeringen lägga fram mål för energiproduktion till 2045, när Sverige redan ska ha ställt om. Elen behövs för omställ ­ ningen redan kommande år, för klimatets, konkurrenskraftens och Sveriges bästa. Vi vill därtill se nya energisamtal som kan slå fast den långsiktiga energipolitiken. Den ryckighet i energipolitiken som skapas av nuvarande regering, med reformer som riskerar att inte bli bestående över tid, skapar stora osäkerheter för den som ska fatta beslut om omfattande investeringar som sträcker sig över lång tid. Vi behöver mer samarbete för att skapa trygghet och stabila förutsättningar. En effektivare användning bör vara utgångspunkten för lagstiftningen, eftersom det medför fördelar för både samhällsekonomin och klimatet. Var sjätte kWh kan effektiviseras bort, vilket skulle frigöra viktig kraft. Centerpartiet vill också understryka behovet av teknikneutrala reformer som fokuserar på kostnadseffektiva lösningar för Sveriges energiförsörjning, som kan generera kraft på såväl kort som lång sikt. För att påskynda utsläppsminskningstakten för energisektorn vill Centerpartiet också öka produkters koldioxidtransparens och kommer därför att vara drivande för att EU ska införa krav på ursprungsgarantier för elproduktion på timbasis i stället för på årsbasis samt införa nya standarder för ursprungsredovisning för drivmedel och vätgas. Detta skapar en möjlighet att bättre matcha utbud och efterfrågan av förnybar produktion, vilket kraftigt stimulerar utbyggnaden av förnybar energiproduktion, när allt fler konsumenter och industrier kommer att vilja se hur mycket koldioxid deras inköp har resulterat i. Överföringsförmågan i våra nät är inte tillräcklig och elen når inte dit den behövs. Att det finns tillräckligt med elenergi när den behövs, där den behövs, är en förutsättning för både näringslivet och den gröna omställningen. Det finns resurser från de flaskhals ­ intäkter som genererats hos Svenska kraftnät, men utbyggnaden av näten tar för lång tid. För ett mer robust energisystem behövs satsningar på mellan- och långsiktig energilagring och effektutjämning i omställningen till alltmer väderberoende energikällor. Mellanlagring är viktigt för att effektutjämna och vid längre lagring kan exempelvis solens strålar ge energi under det mörkare vinterhalvåret. Centerpartiet ser ett behov av en handlingsplan som undersöker behovet av mellan- och långsiktig energilagring samt ser över behovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster. Det är olyckligt att Försvarsmakten och Luftfartsverket i flera fall sätter stopp för utbyggnad av förnybar elproduktion, särskilt eftersom tekniska lösningar finns tillgäng ­ liga för att tillmötesgå anledningar till att projekten hindras. Centerpartiet vill förbättra samexistensen mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen. Det finns idag möjlighet för exempelvis hamnar att bli klassade som riksintresse om det transporteras petroleumprodukter. Motsvarande möjlighet till klassning av riksintresse när det kommer till förnybara alternativ som biodrivmedel eller vindkraft saknas. Lagstiftningen behöver därför uppdateras till att gälla även klimatsmarta alternativ. Elnätsreformer för en effektiv omställning Ny teknik med batterier, vätgas och bränsleceller samt digitalisering ger nya förutsätt ­ ningar och lösningar för effektivisering, energilagring, flexibel användning och smarta elnät. Vi kan skapa exportmöjligheter för teknik, kunnande och förnybar energi, samtidigt som vi tryggar vår och våra grannländers elförsörjning. Detta kommer att kräva nätinve ­ steringar och utbyggd överföringskapacitet som ger större möjlighet att exportera el till våra grannländer. Att EU:s energimarknader integreras och effektiviseras skapar stora möjligheter. Ett ökat samarbete minskar kostnaderna för systemet på totalen, och det kommer att bli enklare att fasa ut Putins fossila energi. Export av förnybar el gör stor klimatnytta när den ersätter fossil produktion i andra länder. Flaskhalsar i elnäten får inte bli en flaskhals för omställningen. Centerpartiet har länge förespråkat att våra lagar och regler ska vara i fas med teknikutvecklingen. Med tanke på de utmaningar som vårt elsystem står inför anser vi att vissa lagar behöver uppdateras för att möjliggöra kostnadseffektiva investeringar i elnätssystemet. Därför föreslår vi ändringar i ellagen och reglermodellen för elnätsföretagen, för att möjliggöra andra investeringar än traditionella nätinvesteringar. Vi ser ett behov av kompletterande incitament för exempelvis smarta tjänster såsom flexibilitetstjänster. Flexibilitetstjänster ökar elnätens kapacitet utan att investeringar görs i nät, där ledtiderna kan vara långa. Avvägningar kommer givetvis att behöva göras för mest effektiva kort- och långsiktiga lösningar. Vad som blir styrande för elnätsbolagen vid beslut om investering är kostnads ­ effektivitet för samtliga kostnader. Kostnadseffektiva lösningar kan också minska kost ­ naden för kunden. Ett flertal utökade myndighetsuppdrag kommer att bli viktiga för att säkerställa att elnätet står rustat inför en ökad elenergiefterfrågan. Centerpartiet vill ge Svenska kraft ­ nät i uppdrag att i sin planering av elnätsutbyggnaden i högre grad ta höjd för möjligheter till expansion istället för att enbart utgå ifrån prognoser. Vi vill ge Svenska kraftnät i uppdrag att i högre grad överdimensionera de ledningsdragningar som görs, inte minst mot bakgrund av de långa ledtiderna för byggandet av ny nätkapacitet. En ökad efter ­ frågan på elenergi ställer också krav på att våra myndigheter har tydliga mål och tillräck ­ liga verktyg för att kunna leverera på uppsatta mål. Svenska kraftnät har idag inte i uppdrag att agera proaktivt när det kommer till nätutbyggnad, vilket vi vill ändra på. I omställningen behöver vi ligga steget före. Vi vill också att Svenska kraftnät ska ha möjlighet att projektera nätutbyggnaden till privata aktörer för att påskynda utbyggnaden av näten. Idag saknas inte nödvändigtvis resurser, med tanke på de enorma flaskhals ­ intäkter som samlats på hög de senaste åren. Svenska kraftnät hinner helt enkelt inte bygga ut i tillräckligt snabb takt; därför vill vi åtgärda detta. Att bygga ut elnätsinfra ­ strukturen kan ha stor påverkan på den fysiska miljön och kan påverka flertalet aktörer över region- och kommungränserna. Centerpartiet vill se en ökad lokal och regional sam ­ ordning i planeringen av elnätsinfrastruktur, så att bebyggelsen genomförs på ett sätt som gagnar regionen som helhet, vilket kräver god lokal kännedom om området. Center ­ partiet anser också att ersättningsnivåerna vid markintrång bör ses över. Vi anser att det behöver tas fram en ny modell som täcker markägarens reella förluster, som också leder till att planering av samhällsinfrastrukturen då baseras på hela den samhällsekonomiska kostnaden när mark tas i anspråk. Enligt gällande reglering är kundkraften svag i förhållande till elnätsägaren, och incita ­ menten att investera för att avhjälpa kapacitetsutmaningar är idag inte tillräckliga. I syfte att jämna ut denna ojämna balans anser Centerpartiet att det ska vara möjligt att nätkonces ­ sion kan bli fråntagen vid grova brister i elnätsverksamheten. Ett sådant beslut bör ligga inom Energimarknadsinspektionens ansvarsområde. Vi anser att Energimarknadsinspek ­ tionen bör uppföra en kravlista, som kan användas för att pröva om nätkoncessionsinne ­ havaren genomfört sitt ansvar. Det finns redan undantag från koncessionsplikt för en rad områden. Dessa undantag tillämpas dock inte på något systematiskt eller förutsägbart sätt. I regel anser Centerpartiet att undantag från krav på koncession ska tillämpas oftare. Om projektören vill välja att bekosta en större del av elnätsbyggnaden för att vinna tid, bör det vara möjligt, förutsatt att en miljöprövning för verksamhetsområdet är gjord. Kraftvärme Kraftvärmen är och kommer fortsatt att vara en fantastisk tillgång i Sveriges energisystem. Det är ett stabilt och reglerbart kraftslag som kompletterar den variabla sol- och vind ­ energin och avlastar elsystemet genom att nyttja annan energi för uppvärmning. Center ­ partiet vill se en sammanhållen strategi för att stärka konkurrenskraften för kraftvärmen, som också syftar till att fasa ut den sista fossila andelen och främja användning av biogas i produktionen. För Centerpartiet är det likaså viktigt att våra miljöskatter har som syfte att bidra till genomförandet av våra miljö- och klimatmål. Därför är det viktigt att skatterna är utformade på ett sätt så att de når eftersträvad effekt. Vi vill se en översyn av gällande lagstiftning, för att säkerställa att den styr mot ökad materialåtervinning och en mindre andel fossila källor. För att fasa ut den sista fossiloljeanvändningen i fjärrvärmesektorn, industrin och upp ­ värmning av fastigheter kan biooljor bli ett viktigt alternativ. Den energi- och koldioxid ­ skatt som infördes för bland annat RME-olja har inneburit att det fossila alternativet blivit mer kostnadseffektivt, och pågående bränslebyten har stoppats i fjärrvärmeverk. Detta går tvärt emot omställningen mot hållbara, fossilfria alternativ som måste göras inom alla samhällssektorer för att vi ska nå våra klimatmål. Det innebär också att vi skapat ekonomiska incitament att minska elproduktionen i kraftvärmeverk för att prio ­ ritera fjärrvärmeproduktion under vintertid, vilket förvärrar effektbalansen. Centerpartiet vill slopa den skatten på RME och andra biooljor för uppvärmning. Biogas Tillverkning och användning av biogas spelar en betydande roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle och har många viktiga samhällsfördelar. Biogasen bidrar inte minst till ökad resurseffektivitet då tillverkningsprocessen i huvudsak nyttjar restprodukter. Såväl tillverkning som användning medför väldigt låga utsläpp, och den stora vinsten uppkommer då biogasen kan ersätta andra betydligt mer klimatskadliga drivmedel. Bio ­ gas som produceras i Sverige kan också bidra till en ökad självförsörjning av drivmedel, vilket ökar vår motståndskraft. Centerpartiet anser att biogasen kan och bör användas i fler tillämpningsområden; därför fokuserar vi på att riva hinder för och stödja ökad såväl produktion som användning av biogas genom att utveckla gröngasprincipen. Både stål ­ industrin och kemiindustrin har enorma behov av biogas framöver. Centerpartiet vill därför se en skyndsam implementering av Biogasmarknadsutredningens förslag, där den svenskproducerade biogasens samhällsekonomiska nyttor tydliggörs. För att därtill skapa trygghet för kommande biogasinvesteringar vill vi anta ett produktionsmål om minst 10 TWh till 2030, i linje med Biogasmarknadsutredningens förslag. Vi anser även att Sverige bör vara drivande för att ändra statsstödsreglerna på EU-nivå så att anläggningar oberoende av storlek kan få stöd till biogasproduktion i Sverige och EU. Dessutom verkar vi för att biogasen ska garanteras långsiktig skattefrihet, vilket det går att läsa mer om i vår partimotion vid namn En folkrörelse för klimatet . Vattenkraft Vattenkraften spelar en central roll i Sveriges energisystem och gör det möjligt att intro ­ ducera stora mängder väderberoende kraft. Genom lagstiftning som Centerpartiet varit med och förhandlat fram har det skapats enklare regler och rimliga krav som förenar miljöåtgärder med långsiktig lönsamhet för vattenkraften, ökad produktion av förnybar el och fortsatt skydd för utveckling av infrastruktur, bostadsbyggande och gröna näringar. Regeringen har sedan en tid inrättat en paus för prövningarna av vattenkraftens miljö ­ tillstånd, vilket Centerpartiet var drivande för. Pausen gäller dock inte de som redan är inne i processen. Det i sig är djupt problematiskt, eftersom prövningarna nu kommer att bli olika beroende på när i processen de inleds. Den paus som regeringen har infört är bra. Flera av de förslag som kommit ut är också bra, men det är djupt otillräckligt. Fram ­ förallt den småskaliga vattenkraften och rena dammar riskerar fortfarande utrivning till liten eller ingen miljönytta och med stora konsekvenser för landskapsbild och kultur ­ miljöer och med energiförluster vi inte har råd med. Dessa perspektiv bör regeringen inkludera och återkomma med nya lagstiftningsförslag kring. Centerpartiet anser att myndigheterna med utgångspunkt i principerna i den nya lagstiftningen bör se över alla relevanta regelverk och föreskrifter bland annat kring KMV-klassning, så att regelkrånglet minskar, miljöprövningarna blir mindre kostsamma och möjligheten att utveckla den förnybara elproduktionen får fullt genomslag. I ramdirektivet för vatten och tillhörande vägledningar på EU-nivå finns väl beskrivna processer för hur regelverket kring kraftigt modifierade vatten och undantag ska tillämpas. Svenska myndigheter gör dock i flera avseenden egna, och enligt Centerpartiet rent felaktiga, tolkningar av dessa processer. Vattenmyndigheterna nyttjar inte heller de möjligheter till undantag som ges för att undvika att miljöanpassningarna ska leda till oproportionerligt höga kostnader i för ­ hållande till den miljönytta som eftersträvas. Centerpartiet verkar för att säkerställa att såväl jordbruksmark som kulturmiljöer har möjlighet att använda de undantag som finns inom ramen för miljöanpassning av vattenkraften. Miljöåtgärdernas kostnader och nyttor måste också bedömas platsspecifikt, för att säker ­ ställa robusta samband mellan kostnader och mätbara parametrar. I åtgärdsplanerna gör vattenmyndigheten dock schablonmässiga och generaliserade antaganden, vilket både strider mot regelverket och riskerar att tvinga fram dyra och verkningslösa miljöåtgärder. I vissa fall kan åtgärderna till och med bli direkt kontraproduktiva. När olika myndigheter gör olika tolkningar, eller inte lever upp till de politiska inriktningsbesluten, krävs politiskt klargörande ledarskap. Centerpartiet kommer därför fortsatt att ta kampen för att miljöprövningarna är i linje med den politik som beslutades. Arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltning behöver fortsätta och de principer som varit vägledande för de nya reglerna för vattenkraften, om minskat regelkrångel, respekt för äganderätt och effektiva miljöåtgärder med rimliga kostnader, bör få genomslag i vattenförvaltningen i sin helhet. Vattenkraftens bidrag till det svenska energisystemet är avgörande. Centerpartiet vill ta fram en plan för att nyttja vattenkraftens maxkapacitet samt utreda hur vi kan öka effektuttaget från befintlig vattenkraft. Det är också värt att undersöka om det är möjligt att öka lagringskapaciteten i den svenska vattenkraften, både för att kunna öka energiproduktionen och för att kunna hantera extremväder bättre. Vindkraft Vindkraft är det energislag som tillsammans med solelen går snabbast att bygga ut och kan producera el till låga priser. Det måste bli enklare att bygga ny vindkraft i Sverige, både på land och till havs. Ett hinder är att kommunernas vindkraftsplaner ofta är gamla, i vissa fall över ett decennium gamla. De tidigare vindkraftsplanerna upprättades med statligt stöd för vindkraftsplanering som infördes av alliansregeringen 2007 och utnyttjades av 212 kommuner. Centerpartiet anser att ett nytt statligt stöd till kommunerna bör införas så att de får stöd med att uppdatera sina äldre vindkraftsplaner. Kommunernas vindkrafts ­ planer bör vara i linje med den nationella strategin för en hållbar vindkraftsutbyggnad. Regeringen bör skyndsamt genomföra de förslag som presenterats i utredningen ”Värdet av vind”, vilka innebär att närboende, inte bara markägare, får ersättning när de påverkas av anläggningar för kraftproduktion eller nätutbyggnad samt att kommunerna får behålla fastighetsskatten i sin helhet, utan att behöva ansöka om den, vilket är något vi vill se för samtliga kraftslag. Repowering, som innebär att mindre vindkraftverk ersätts av större verk, ska gå snabbare än idag. Vi tycker att det bör införas ett snabbspår i tillståndsprocesserna för repoweringansökningar. Det finns redan idag ett flertal väntande ansökningar om ny vindkraft både till havs och på land. Dessa ansökningar bör skyndsamt godkännas av regeringen. När prioriteringar för den havsbaserade vinden görs anser vi att södra Sverige ska ges företräde. Regeringen bör skyndsamt återkomma med besked om anslutningsavgifter till havs, en viktig reform som Centerpartiet var med och införde och som regeringen avskaffade snart efter tillträde. Att flera havsbaserade vindkraftsprojekt nu tvingas läggas ner på grund av att regeringen slopat att delvis bekosta anslutningsavgiften till havs skapar stora konsekvenser för södra Sveriges elförsörjning och för regionens tillväxt och låser in oss i dyra elpriser för en lång tid framöver. För att minska ljusföroreningar från vindkraftverken finns tekniska lösningar, såsom radarteknik kallad Obstacle Collision Avoidance System (OCAS), som möjliggör för ljuset att vara avstängt vid de tillfällen då inga flygplan finns i närheten. För att använda OCAS-tekniken måste undantag sökas från Transportstyrelsens regler. I de fall där undantag har sökts har Transportstyrelsen lämnat avslag, då Försvarsmakten inte bedömer att OCAS-tekniken kan garantera tillräcklig flygsäkerhet. För att främja acceptansen för vindkraftverken är det viktigt att tekniska lösningar ska tillämpas om de lokala förutsätt ­ ningarna finns. Dessa lösningar är dessutom godkända i en mängd andra länder, inklusive grannländer. Centerpartiet bedömer att det måste finnas en större flexibilitet bland berörda myndigheter, och det ska vara enklare att ställa krav på teknik för att åtgärda problem eller begränsningar med de förnybara energislagen genom så kallade villkorade tillstånd. Dessutom anser Centerpartiet att det bör genomföras en kartläggning av gränserna i nätregleringen för att undvika att befintlig vindkraft minskar sin produktion av lönsamhetsskäl. Solenergi Det finns en stor potential att öka den svenska produktionen av solel i närtid, eftersom det är ett av de kraftslag som det går snabbast att bygga ut. I dag är energislaget kraftigt under ­ utnyttjat och solenergin står bara för en dryg procent av landets elproduktion, men stod under en enskild timme för så mycket som 10 procent. Solenergi är för närvarande den snabbast växande förnybara energin i EU. Förra året installerades 56 GW solceller i EU. Installationerna under 2022 och 2023 sparade mot ­ svarande 15 miljarder kubikmeter rysk gasimport. EU-kommissionen pekar ut solenergin som helt central i REPowerEU – Europas försök att fasa ut all rysk gas. Dessutom till ­ handahåller sektorn idag cirka 650 000 jobb. Att uppnå EU-målet 2030 på minst 42,5 % förnybar energi till 2030 kommer att kräva att utbyggnaden av all förnybar energi påskyndas. Dessutom har vi i EU antagit ett mål om minst 30 GW europeisk solenergi ­ tillverkning, i varje skede av värdekedjan, senast 2030. Även i Sverige är intresset för solenergin rekordstort. Under förra året gav länsstyrel ­ serna grönt ljus för 191 nya markbaserade solparker. Dessa solparker kommer att genera ny el motsvarande hushållselen för 267 000 villor. Men den största delen solel ligger till ingen nytta och väntar på länsstyrelsernas besked. Hela 12 TWh solel väntar på tummen upp – det motsvarar mer än produktionen från de två avstängda Ringhalsreaktorerna eller elförbrukningen hos 2,4 miljoner villor. Solparkerna byggs utan subventioner, rekordsnabbt och i delar av landet som desperat behöver mer elproduktion. Enligt Energimyndigheten kan Sveriges elbehov fördubblas till 2035. Samtidigt slår höga elpriser hårt mot hushåll och företag och underskottet av lokal elproduktion begränsar näringslivets tillväxt och omställningen. Solkraften kan snabbt pressa elpriserna som drabbar både företag och hushåll. En ökad svensk elproduktion, inte minst i södra Sverige, minskar dessutom Europas beroende av rysk olja och gas om vi kan fortsätta att exportera el till kontinenten. Det finns dessvärre idag ett juridiskt moment 22 för den som vill bygga en solcells ­ park. Aktören måste bevisa att det inte skulle gå att istället bygga vindkraft på marken som tas i anspråk, vilket skapar en hierarki mellan kraftslagen. Det är också svårt för en investerare att bevisa; därför behövs förtydningar i lagen. Instruktionerna till länsstyrel ­ serna måste förbättras och vi vill därför att länsstyrelsernas uppdrag ska förtydligas för att inkludera målet om att bidra till en ökad energiproduktion av samtliga fossilfria kraftslag. Nu behövs en mångdubbling av solelsproduktionen i Sverige, genom fler solceller på tak, fasader och mark som kan byggas ut snabbt – där finns det potential att nå minst 15 procent av den svenska elanvändningen år 2030. Det finns stora behov av regelutveckling för den storskaliga solenergin som nu kommer stark på helt marknadsmässiga villkor. Det ligger en mängd ansökningar på länsstyrel ­ sernas bord och väntar, inte minst på grund av otydliga regelverk. Det finns en utmaning vid anläggandet av stora solcellsparker på jordbruksmark, men sådan användning bör inte klassas som att marken varaktigt tas ur bruk. Helt enkelt eftersom det ofta går att kombinera solel med att bruka marken för vall, bete eller annan odling. Det går dessutom enkelt att plocka bort solcellsinstallationen vid behov. Trots det klassas marken som att den tagits ur bruk på samma sätt som om det byggts ett köpcentrum. Även regelverken för småskalig energiproduktion är förlegade och motsvarar inte utvecklingen på marknaden. Vi tycker att det måste bli enklare att göra rätt. För att öka den närproducerade elproduktionen vill Centerpartiet bland annat slopa skatten för egen ­ användning av solel samt att du ska ha möjlighet till skatteavdrag om du är bosatt i en lägenhet men andelsägare i en mikroproduktionsanläggning, något som idag inte är möjligt. För att bättre nyttja alla takytor vill vi att de som köper en andel i en sådan anläggning ska få samma gröna avdrag för sin del av investeringen i sitt andelsägande som den som bygger på eget tak. Vi vill se ett förtydligande i ellagen så att samma regler gäller för alla, med slopat krav på att betala inmatningsabonnemang för nettoproducenter så att fler kan tänka sig att skala upp sin solelsproduktion. Detta är särskilt viktigt i ljuset av de domar som kommit där villaägare får betala för att bygga ut elnätet lokalt, vilket är helt orimligt. Det ska också gå att dela el mellan fastigheter utan nätkoncession genom mikronät. Vi vill anta en nationell solelsstrategi med ett planeringsmål om att minst 15 TWh solel ska sättas upp under kommande mandatperiod. Strategins långsiktiga mål bör vara en utbyggnad till 30 TWh år 2030. Elsäkerhetsverket har tidigare förbjudit vissa solcellspaneler då de haft komponenter, i form av så kallade optimerare eller växelriktare, som riskerar att störa radiokommuni ­ kation. Centerpartiet vill därför se över möjligheten att ställa krav på teknik såsom opti ­ merare, istället för att totalförbjuda vissa solcellspaneler. Kärnkraft För att klara klimatomställningen krävs alla fossilfria kraftslag, samtidigt som det är logiskt att fokusera på de kraftslag som är billigast och som det går att bygga snabbast. Det är tydligt att kärnkraften kan komma att utgöra en del även av det framtida energi ­ systemet. Det bygger dock på att den, likt alla andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Kärnkraften ska inte subventioneras. Förnybar energi som sluter kretsloppet är på lång sikt alltid det bästa alternativet för energisystemet, men nu måste hänsyn tas till klimatkrisens akuta karaktär som inte medger att fossilfria alternativ utesluts. Därför anser vi att det är rimligt att målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 ändras till ett 100 procent fossilfritt energisystem till samma år. På så sätt utökas målet till att även omfatta bränslen, insatsvaror i industrin och energisystemet i sin helhet, samtidigt som höjd tas för att kärnkraften fortsatt kommer att utgöra en betydande beståndsdel av Sveriges energimix. I takt med att forskningen kring och utvecklandet av små modulära reaktorer fortgår anser Centerpartiet att det är rimligt att bestämmelsen i miljöbalken om begränsningen om tio reaktorer i samtidig drift tas bort. Det viktiga är inte om det finns fem små reaktorer eller en stor vid Oskarshamns, Ringhals eller Forsmarks kärnkraftverk. För oss är det helt grundläggande att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader. Den som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor är fri att göra det. Kärnkrafts ­ aktörer ska alltid själva bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäk ­ ring, vilket bland annat kräver kraftigt ökade avsättningar för avfallshantering. Som för alla övriga kraftslag har staten ett ansvar att ansluta ny kraft till elnätet. Det ska dock inte finnas några särskilda subventioner för kärnkraft, vare sig i form av produktions ­ stöd, kreditgarantier eller övertagande av avfalls- eller olyckskostnader. Uranbrytning Som ett led i omställningen mot ett cirkulärt samhälle anser Centerpartiet att det är av stor vikt att alla tillgängliga resurser tas tillvara, för att undvika resursslöseri. Vid gruv ­ drift uppstår gruvavfall, som ofta innehåller biprodukter i form av andra ämnen och metaller. Ju mer av materialet från gruvbrytningen som kan användas, desto bättre är det ur ett cirkulärt perspektiv. Därför anser Centerpartiet att det bör vara tillåtet att utvinna uran ur biprodukter från annan gruvdrift, inklusive för dess fissila egenskaper. Fusionsenergi Flera viktiga steg har tagits i forskningen kring fusionsenergi den senaste tiden. Samtidigt påpekar Strålsäkerhetsmyndigheten i sin skrivelse till regeringen (SSM2022-6007) att svensk lagstiftning särskiljer sig gentemot andra länder i det avseendet att även fusions ­ kraftverk explicit omfattas av det regelverk som är anpassat för att reglera traditionell kärnkraft – alltså fissionsenergi. Driften av ett fusionskraftverk medför helt andra förut ­ sättningar när det gäller risker och säkerhetsutmaningar jämfört med driften av traditio ­ nell kärnkraft, varför dessa regleringar till stora delar kan vara irrelevanta och utgöra stora och onödiga hinder för fusionskraftens etablering i Sverige. Till skillnad från tradi ­ tionell kärnkraft använder ett fusionskraftverk inget uran eller liknande bränsle som kräver den typen av särskild hantering. Ett fusionskraftverk producerar heller inget hög ­ radioaktivt avfall som behöver slutförvaras över lång tid. Som Strålsäkerhetsmyndigheten påpekar i sin skrivelse är det angeläget att snarast utreda hur regelverket kring fusions ­ energi och fusionskraftverk kan uppdateras och anpassas för att bättre motsvara fusions ­ energins tekniska och riskmässiga förutsättningar. Det finns också ett behov av en nationell fusionsstrategi – i likhet med vad som finns i de länder som ligger längst fram kring fusionsenergi, såsom Storbritannien, USA och Kanada – där staten signalerar ett tydligt engagemang för frågan. Strategin behöver vara en tydlig politisk signal om ett svenskt engagemang för fusionsenergins möjliga potential som grön kraftkälla i Sverige och omfatta frågor kopplade till såväl nödvändig infra ­ struktur och kompetensförsörjning som investeringar och samarbeten nationellt och internationellt. En tredje kabel till Gotland Gotland är som enda län inte anslutet till stamnätet i Sverige, utan bara anslutet till region ­ nätet via Vattenfalls kablar från 1980-talet. Gotland har haft begränsningar i sin anslut ­ ningskapacitet till elnätet sedan 2007. Bristande överföringskapacitet i de befintliga kablarna till fastlandet har inneburit stora begränsningar för utbyggnaden av vindkraft, solceller och industrisatsningar. Nu finns, efter mycket påtryckningar och engagemang från Centerpartiet, ett beslut från Svenska kraftnät att bygga två nya kablar till år 2031 på totalt 440 kV; det är ett steg i rätt riktning. Tre aspekter är särskilt viktiga framöver: De nya kablarna måste snabbas på och bli klara till senast år 2030, inte minst för industrins skull, som har stora behov av elektrifiering. De kommande kablarna inklusive ändutrustningar måste till fullo finansieras av Svenska kraftnät via deras nätverkstariff. Annars skjuts kostnaderna över på gotlänningarna för att bära nationell infrastruktur på ett orimligt sätt. Just nu finns skarpa tillståndsprocesser på ca 70 TWh vindkraft till havs runt omkring Gotland, helt på kommersiella grunder. Dessa storskaliga projekt kommer att ha en avgörande roll för att försörja södra Sverige med el och möjliggöra klimatomställningen. Dessa projekt behöver integreras med planerna på de nya Gotlandskablarna. Gotland kommer framöver att kunna bli ett nytt överskottsområde för elenergi, vilket kan generera en väldigt spännande grön och blå industriutveckling på ön. Klimatsmarta bostäder Klimatfrågan driver på tekniska framsteg inom byggsektorn, och här måste politiken följa med utvecklingen. Medvetenheten om byggnadssektorns utmaningar är stor i branschen, men mycket arbete återstår för att ställa om hela byggsektorn och nå nettonollutsläpp. För Centerpartiet är det en självklarhet att Sverige ska vara världsledande när det gäller klimat ­ smart byggande. Ett bra klimatskal är en förutsättning för att klara klimatmålen i fram ­ tiden, då ett hus ska stå under en mycket lång tid. De bostäder som redan byggt behöver också renoveras klokt och energianvändningen minska. Centerpartiet vill även se över möjligheterna att öka återbruk och återvinning av byggmaterial. Styrmedel och beslutad politik måste i praktiken leda till utsläppsminskningar och tydliga resultat för mer hållbart byggande. Det finns därmed anledning att se över beslutad politik som inte leder till väntat utfall. Energideklarationerna för byggnader har visat sig skapa en oproportionerlig administrativ börda i förhållande till det mervärde som de väntades generera. Därför vill Centerpartiet ge Energimyndigheten i uppdrag att utvärdera hur energideklarationerna kan utformas för att göra bättre nytta, bidra till energi ­ effektivisering på riktigt och skapa mervärde för fastighetsägaren. En effektivare använd ­ ning bör vara utgångspunkten, eftersom det medför fördelar för både samhällsekonomin och klimatet. Centerpartiet är drivande för att EU:s energieffektiviseringsmål ska uppgå till 50 procent effektivare användning till 2030 i EU. Sverige behöver också vara i framkant när det gäller att planera hållbart. Med klimat ­ förändringarna kommer våra hus och fastigheter att utsättas för nya prövningar. Även våra byggnader behöver anpassas till ett förändrat klimat. Större krav kommer också att ställas på dagvattenhantering, energieffektivitet, hållbar mobilitet med mera. Ambitiösa klimatmål för Sverige som helhet behöver avspegla sig i bostadsbyggandet. Takytor bör betraktas som en strategisk resurs för energiproduktion, dagvattenhantering och eko ­ systemtjänster. Skäl finns också att införa krav på byggnaders klimatpåverkan som succes ­ sivt minskar utsläppen från bostadsbyggandet och styr mot målet om klimatneutralitet. Centerpartiet vill vidare se fler insatser för att öka byggandet i trä. När klimatkrav och regelverk utformas är det samtidigt viktigt att bejaka ett visst mått av teknik ­ neutralitet. Allt kan inte byggas i trä, och därför måste allt byggande, oavsett material, vara en del av den gröna omställning som hela samhället måste genomföra. Omställningen i de gröna näringarna Klimatförändringarna kan innebära stora produktionsbortfall för Sveriges bönder. Därför vill vi se mer klimatinvesteringar i lantbruket. Det behövs kraftfulla och långsiktiga åtgärder, exempelvis när det gäller vattentillgång, för att säkra och öka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. En stor del av Sveriges klimatarbete görs redan dagligen av Sveriges dryga 330 000 skogsägare. Skogsägarnas långsiktiga och hållbara brukande, ofta över flera generationer, är viktigt för den svenska skogens välmående och är grunden för att den växer och årligen binder tiotals miljoner ton koldioxid. Skogen och bioekonomin, det vill säga den cirkulära ekonomin som baseras på förnybara råvaror, spelar en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål. Utan en aktivt brukad skog kan vi inte ersätta produkter av fossila råvaror med produkter från förnybara källor. Dessutom kommer ett fortsatt långsiktigt upptag av koldioxid i brukad skog och mark att vara ett viktigt komplement för att nå målen om klimatneutralitet, även om det viktigaste verktyget för att nå klimatneutralitet alltid kommer att vara att fasa ut fossil energi och fossila råvaror. För att säkerställa stabila, långvariga och klimateffektiva naturliga kolsänkor över tid och för att realisera skogens potential att ersätta fossila material behövs ökad tillväxt i Sveriges skogar, vilket kräver en stärkt konkurrenskraft. Även förutsägbarhet från staten angående ägande- och brukanderätt och regelverk är centralt, liksom en förbättrad sam ­ verkan mellan skogliga intressenter. Sverige bör ha som mål att realisera den potential som finns, nämligen att öka tillväxten i Sveriges skogar med 20 procent fram till 2050, jämfört med i dag. Skulle den potentialen realiseras möjliggör det en ökad koldioxidinbindning på tiotals miljoner ton per år och möjligheten att i stor skala fasa ut fossila råvaror, fossila bränslen och fossil energi. Det innebär dessutom nya jobbtillfällen inom bioekonomin i hela landet. Det gör skillnad för klimatet och för aktörer genom hela värdekedjan. Alla delar av bioekonomi, från den enskilda skogsägaren till biodrivmedelsproducenten , behöver ständigt arbeta för att bli mer hållbara och innovativa. Det kräver långsiktiga spelregler för alla som ingår i bioekonomikedjan, från skogsägare till industri. Det kräver även långsiktighet för forskning och produktutveckling för allt från biodrivmedel och plastsubstitution till textilier och träbyggnation samt frihet att själv bestämma över vad som sker med råvara och restprodukter. Vi vill därför öka den statliga finansieringen av forskning och utveckling i den växande bioekonomin, och vi kommer ständigt, på alla nivåer, att arbeta för att marknaden ska verka fritt inom de antagna spelreglerna. Centerpartiet vill se ett fossilfritt jordbruk och skogsbruk. Vi vill stödja den pågående omställningen och ge de gröna näringarna rätt ekonomiska förutsättningar för att bli fossilfria. Rickard Nordin (C) Stina Larsson (C) Catarina Deremar (C) Ulrika Heie (C) Anders Karlsson (C) Helena Lindahl (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Martin Ådahl (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) Ledarskap för klimat och grön omställning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återuppta Sverige som klimatföredöme och införa styrmedel som säkerställer efterlevnaden av klimatmålen i Sverige såväl som EU:s klimatmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatkompensation i tredjeland inte ska tillgodoräknas de svenska klimatmålen eller EU:s klimatmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att målen i Parisavtalet och Agenda 2030 nås genom ett utökat internationellt samarbete inom klimatfrågor med ambitionen att alla utsläpp omfattas av en global koldioxidskatt eller ingår i ett handelssystem med utsläppsrätter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av införandet av en svensk årlig utsläppsbudget fram till 2040 för att säkerställa att Sverige efterlever klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en sanktion om efterlevnaden av den årliga utsläppsbudgeten misslyckas genom att öka nästkommande års utsläppsminskningskrav med 8 procent och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges klimatmål ska skärpas för att uppnå nettonollutsläpp till år 2040 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning skyndsamt ska tas fram som beräknar de kostnader som det innebär om Sverige inte lever upp till EU:s klimatmål, inklusive inköp av eventuella utsläppsrätter, utsläppskrediter och potentiella straffavgifter som kommissionen kan utfärda, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatpolitiska rådets utvärdering av regeringens klimatpolitik ska uppvärderas och att rådet även ska granska oppositionens budgetar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande för att EU skyndsamt breddar systemet med klimattullar till fler sektorer som minskar risken för koldioxidläckage, främjar rättvis konkurrens och stärker ambitionerna för utsläppsminskningar såväl i EU som internationellt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska säkerställa utfasningen av samtliga fossila bränslen och införa ett förbud för all användning av fossila bränslen för energiproduktion från 2035 samt öka takten på utfasningen av fossila material, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige omedelbart ska stoppa all import av fossila bränslen från Ryssland och andra diktaturer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för ett skyndsamt totalstopp av import av fossila bränslen från Ryssland i hela EU och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda fossil reklam i såväl Sverige som EU och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett avskaffande av internationella handelshinder för klimatsmarta varor och tjänster i enlighet med WTO:s artikel 20 i syfte att främja spridningen av klimatvänlig teknik och klimatvänliga varor över gränserna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s system för utsläppshandel ska utökas till att även ge tredjeländer möjligheten att ansluta sig och bilda s.k. klimatklubbar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för svensk klimatsmart export genom att införa de mål för export av klimatsmart teknologi som beslutades av Miljömålsberedningen liksom mål för konsumtionsbaserade utsläpp så att Sveriges globala klimatavtryck ska vara nettonegativt senast 2045 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla produkter på EU:s inre marknad ska klimatmärkas för att styra mer hållbar konsumtion samtidigt som Sverige går före och inför klimatmärkning nationellt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska se till att klimatmålet till 2040 innebär att utsläppen i EU ska minska med minst 95 procent till 2040, utan flexibiliteter, jämfört med 1990 års utsläpp och att det införs nationella, tekniska, kolsänkemål för alla EU:s medlemsländer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att kommissionen presenterar en mekanism, likt demokratilåset, så att de medlemsländer som inte gör sin del av klimatarbetet får sin EU-finansiering indragen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara pådrivande på EU-nivå för att EU ska börja tillåta internationella transporter av koldioxid från avskiljningsanläggningar till lagringsplatser med hjälp av flera olika sorters transportslag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att bioenergi från hållbara källor ses som en viktig lösning i övergången till ett mer hållbart samhälle på både kort och lång sikt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reduktionsplikten skyndsamt ska revideras så att bioenergi från hållbara källor inte trängs ut vid ökad elanvändning utan används kompletterande för att uppnå större utsläppsminskningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för införandet av en prissättning av minusutsläpp på EU-nivå och undersöka möjligheterna att införa ett bonussystem för minusutsläpp inom EU ETS och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att LULUCF bör justeras så att även tekniska koldioxidupptag (CCS och bio-CCS) betraktas som negativa utsläpp och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ge producenter av biokol stöd för de minusutsläpp som de ger upphov till och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör arbeta aktivt för att EU-kommissionens lagstiftningsprocess avseende CCS, CCU och bio-CCS ska påskyndas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt mål för minusutsläpp och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillåta dubbla anspråk avseende minusutsläpp på samma sätt som traditionella utsläppsminskningar samt införa ett mål för andel privat finansiering av CCS-verksamheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av den nationella klimatanpassningsstrategin och säkerställa tillräckliga resurser för att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan styrnivåerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att införa en klimatanpassningsfond på EU-nivå som kan finansieras genom intäkterna från koldioxidjusteringsmekanismen (CBAM) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör genomföras en översyn av möjliga nya finansieringsmodeller för kommunernas klimatanpassningsarbete både på kort och på lång sikt samt om att utveckla kunskapsutbytet genom stärkt myndighetssamordning, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en inkludering av klimatanpassning i det befintliga klimatpolitiska ramverket och i klimatlagen för att också beräkna behoven av klimatanpassningsåtgärder och därmed säkerställa tillräckliga resurser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av en avgift på offentligt vatten som kan finansiera klimatanpassningsåtgärder och modernisering av Sveriges va-infrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att totalförsvarets krisberedskap även bör omfatta klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att klimatanpassning förs in i Sveriges livsmedelsstrategi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för SMHI att genomföra bättre långsiktiga prognoser över klimatförändringarnas konsekvenser i Sverige genom att överväga en höjning av anslaget till SMHI och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för översyn av långsiktiga finansierings- och ansvarsmodeller i klimatarbetet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Naturvårdsverket och Energimyndigheten i uppdrag att ta fram riktlinjer för företag som vill beräkna sina utsläpp av växthusgaser, inklusive indirekta utsläpp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att följa upp efterlevnaden av de nyligen införda kraven om att alla fordon som staten, regionerna och kommunerna köper in eller leasar ska vara miljöbilar eller framdrivas av förnybara bränslen från 2026, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett lägsta golv för miljö- och klimatkrav för all statlig upphandling ska införas samt om att se över införandet av ett mål för att öka andelen upphandlingar som bidrar till efterlevnaden av miljö- och klimatmålen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att offentliga aktörer går före och bygger resurseffektivt samt premierar ny och innovativ teknik i upphandlingsförfaranden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten för det offentliga att gå före och upphandla samma mängd biojet som krävs för de flygningar som genomförs av statsflyget och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig upphandling i större utsträckning bör betraktas som ett effektivt och kraftfullt verktyg för en cirkulär omställning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa ökande etappmål samt skattebaser som ökar andelen upphandlingar som ställer skarpa krav på cirkularitet och resurseffektivitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en digital plattform för samverkan och kunskapsutbyte mellan inköpare, upphandlare och leverantörer inom grön upphandling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en översyn av kraven i ekodesigndirektivet samt att bredda lagstiftningen till att omfatta fler produktgrupper och att snabbare fasa ut de mest energikrävande produkterna i kategori G samt främja mer energieffektiv och klimatsmart teknik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra den befintliga effektreserven mer klimatvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fossilfria alternativ och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta den befintliga effektreserven med en ny teknikneutral mekanism som prissätter och ersätter extra effekt och som flexibelt kan bidra i bristlägen för att kapa pristopparna för att också införa en effektreserv som är förenlig med EU-rätten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett införande av en skrotningspremie för kvarvarande oljepannor i syfte att minska de fossila utsläppen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till kortare avskrivningstider för miljö- och klimatsmarta investeringar i syfte att stärka marknadsmekanismerna i miljöpolitiken genom ett utökat producentansvar och avgiftsfinansierade fonder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör tillsätta en tillståndsberedning vars syfte liknar Försvarsberedningen och som ska jobba nära statsråd och expertmyndigheter för att under maximalt ett år lösa ut de största problemen som kvarstår med långdragna och ineffektiva tillståndsprocesser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöbalken ska reformeras i grunden till en klimat- och miljöbalk med tydligare ramar och avgränsningar för snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta över ansvaret för miljöprövningar från länsstyrelserna till mark- och miljödomstolarna eller annan ny tillståndsmyndighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsgränser för handläggningstider för miljötillstånd ska införas inklusive sanktioner vid förseningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att bredda Industriklivet till att även omfatta initiativ med fokus på koldioxidanvändning (CCU) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en klimatdeklaration för fordon bör utgå från verklig förbrukning baserad på de data som genereras genom EU-kommissionens förordning (EU) 2021/392 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att underlätta bildelning genom att införa en enhetlig definition av bilpooler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av trängselskatten i syfte att ta fram förslag på hur trängselskatten för miljöbilar kan sänkas, eller helst halveras, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör införa styrmedel för att bromsa den utsläppsökning som nu sker inom transportsektorn och säkerställa efterlevnaden av transportsektorns utsläppsminskningsmål till 2030, vilka bör inkludera ett brett spektrum av resultatinriktade lösningar för att främja ökad användning av klimateffektiva biodrivmedel, utökad elektrifiering och mer effektiva transportlösningar, samt se över möjligheten att införa en energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning som är tydlig och jämförbar samt klargör livscykelperspektivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör överväga att sänka momsen på biobränslen till den lägsta nivån och med det höja reduktionsplikten så att utsläppen från transportsektorn minskar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka utbudet av svenskt biodrivmedel genom att skapa en omfattande strategisk reserv av biobränsle som är producerad av svensk råvara, motsvarande hälften av dagens dieselkonsumtion, och staten bör i nästa steg upphandla och ställa krav på att den säljs billigt vid pump, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en ny reduktionsplikt som syftar till att sänka utsläppen i transportsektorn samtidigt som drivmedelspriset hålls nere och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att sänka reduktionspliktsavgiften för de aktörer som inte uppnår den föreskrivna inblandningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att ta bort koldioxidskatten för biobränslen inom reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att påskynda omställningen av fordonsflottan till med hållbar framdrift genom att presentera förslag om en bilbonus på 50 000 kronor för elbilar, elhybrider eller gasbilar, och förslaget ska även gälla begagnade miljöbilar till en kostnad om max 400 000 kronor, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga införandet av miljöleasing som ger möjlighet att leasa en begagnad eller ny elbil, laddhybrid eller gasbil och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en grön skatteåterbäring till alla medborgare för att kompensera för höjda drivmedelspriser i samband med klimatomställningen, och återbäringen ska dubbleras på landsbygden där kollektivtrafiken är mer begränsad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bedriva påverkan i EU för att säkerställa att drivmedel beskattas utifrån energiinnehåll i stället för volym och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra statsstödsreglerna så att det är möjligt att sänka skatten på biodrivmedel inom ramen för reduktionsplikten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en utredning av hur fordonsskatten för personbilar som differentieras efter koldioxidutsläpp och transporteffektivitet kan göra sig gällande också för tunga fordon, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att slopa energiskatten på kollektivtrafik, exempelvis båtar och bussar, som går på el, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra Bioekonomiutredningens förslag om att införa en biopremie som utjämnar prisskillnaderna mellan fossil diesel och förnybara alternativ, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att inkludera koldioxidutsläpp från inrikesflyg i etappmålet för inrikes transporter till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att öka satsningarna på det strategiska innovationsprogrammet för flyg (Innovair) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kartlägga möjliga rutter för regionalt flyg på el i syfte att påskynda övergången till ett hållbart, fossilfritt och mer energieffektivt flyg samt till elektrifiering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för att höginblandade biodrivmedel ska få permanent skattebefrielse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att ta fram riktlinjer som stipulerar att 50 procent av utsläppen från fartyg på internationell resa som anlöpt eller avgått från svensk hamn bör inkluderas i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål om att nå nettonollutsläpp inom svenskt territorium senast 2045 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa miljözoner för sjöfarten för att öka användningen av landström för att minska koldioxidutsläppen när fartyg ligger i hamn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att införa en breddad klimatpremie som också omfattar arbetsmaskiner som kan drivas av hållbara bränslen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa nationella mål för täthet av laddpunkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att publika laddstationer som erhåller statligt stöd måste möjliggöra betalning via roaming, och för privata såväl som för publika som erhåller stöd krävs öppna gränssnitt samt beredskap för V2X, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda genomförandet av den vätgasstrategi som regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att ta fram för att säkerställa vätgasens potential att bidra till samhällsekonomiska fördelar såsom utsläppsminskningar såväl som att möjliggöra ett fossilfritt energisystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förnybartdirektivet bör justeras så att spårbarhetskravet även inkluderar aktörer som tillhandahåller fossila bränslen så att det ställs likvärdiga krav på de som tillhandahåller såväl fossilt som förnybart bränsle, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beredskapslagring av fossilfria drivmedel under 90 dagar bör tas fram för att komplettera drivmedelslagring av fossila drivmedel för att stärka motståndskraften och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den nya intäktsregleringen ska driva mot en stärkt överföringskapacitet i syfte att möta den ökande efterfrågan på el och fokusera på smarta elnät, ökad användarflexibilitet, energieffektivisering och energilagring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa planeringsmål även för 2030 och 2035 för ny elproduktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det nya mål för energieffektivisering som ska tas fram bör ta fasta på den enorma potential för lönsam energieffektivisering som Energimyndigheten visat på, och målet ska också kopplas till relevanta och effektiva styrmedel för effektivare nyttjande av både energi och effekt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU bör anta ett energieffektiviseringsmål om 50 procent effektivare energianvändning till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka kundkraften och koldioxidtransparensen, exempelvis genom att justera systemet med ursprungsgarantierna så att de redovisas året om, timme för timme, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan som undersöker behovet av mellan- och långsiktig energilagring samt ser över behovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett nytt uppdrag för att ta fram villkorade tillstånd bör tas fram för att stärka samexistensen mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen inklusive energiförsörjningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdatera regelverken kring samhällskritisk infrastruktur till att inkludera även förnybara kraftslags behov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka transparensen i köerna för anslutning till stamnät och regionnät för både producenter och konsumenter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en översyn av ellagen och elnätsregleringen för att underlätta investeringar i smart teknik och för att bereda vägen för nya affärsmodeller såsom införande av timmätning för kunder i det svenska elsystemet senast 2026 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att bygga ut anslutningspunkter i stamnätet till all fossilfri elproduktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät ska kunna projektera nätutbyggnaden till privata aktörer som kan bygga ut elnäten i en snabbare takt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa bättre förutsättningar för regional samplanering av nätinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att elnätsinfrastrukturen bör byggas ut på ett sätt som minimerar behovet av markintrång samt att kravet på att använda marksnål teknik när det är möjligt bör skärpas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att göra undantag från krav på koncession inom redan miljöprövat verksamhetsområde som kan möjliggöra en snabbare elnätsutbyggnad och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med heltäckande konsekvensanalyser och ett kostnadseffektivt styrmedel för Sveriges framtida elförsörjning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att elproduktionen byggs ut förenligt med Sveriges energipolitiska mål i syfte att också stärka Sveriges motståndskraft i ett nytt säkerhetsläge och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att efterfrågan på el tillgodoses enligt den tidslinje som den gröna industrin byggs ut i Sverige med målet att Sverige ska bli världsledande i klimatomställningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt elsystem ska vara robust och motståndskraftigt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska elpriser ska hållas låga i syfte att fortsätta att möjliggöra konkurrenskraftiga affärsmodeller och billig hushållsel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att så snabbt som möjligt stärka energisystemet genom att bygga ut elproduktion i södra Sverige och öka överföringskapaciteten inom landet så att Sveriges elprisområden helt kan avskaffas och ett gemensamt konkurrenskraftigt elpris tryggas i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska fokusera på möjliggörande lagstiftning, t.ex. acceptansfrågor och tillståndsprocesser, i syfte att påskynda utbyggnadstakten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag på en sammanhållen strategi för att stärka konkurrenskraften för kraftvärmen och som syftar till att fasa ut den sista fossila andelen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt genomföra förslagen i energimyndighetens fjärrvärme- och kraftvärmestrategi med syfte att öka effektuttaget och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att sänka elskatten vid produktion av fjärrvärme och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa villkorade tillstånd från Försvarsmakten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ta bort skatten på biooljor för uppvärmningsändamål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utveckla gröngasprincipen i syfte att öka andelen biogas i de befintliga gasnäten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för hur biogasanvändningen kan vidareutvecklas till fler användningsområden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett produktionsmål för biogas i syfte att möjliggöra mer långsiktiga förutsättningar för branschen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör vara drivande för att ändra statsstödsreglerna på EU-nivå så att anläggningar oberoende av storlek kan få stöd till biogasproduktion i Sverige och EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med lagstiftnings- eller förordningsändringar som skyndsamt träder i kraft snarare än förlänger pausen för vattenkraftens miljöprövningar, och att genomförandet av dessa ändringar inte bör innebära en kraftigt negativ påverkan på den totala kraftproduktionen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt utreda förslag som kan undanröja hinder samt finansiering som skulle möjliggöra effekthöjning av befintlig kraftvärme och vattenkraft, vilket inkluderar pumpkraft, som skulle öka effektuttaget kraftigt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att såväl jordbruksmark som kulturmiljöer har möjlighet att använda de undantag som finns inom ramen för miljöanpassning av vattenkraften och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnäts uppdrag kring vattenkraften i elberedskapen ändras så att även den småskaliga vattenkraften inkluderas, vilket stärker elberedskapen i större geografiska områden, och bör vägas in innan beslut om utrivning fattas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska säkerställa att platsspecifika bedömningar kring alla nyttor och konsekvenser görs med beräkningsgrunder som är vedertagna och transparenta och att detta görs i samråd med berörda aktörer inom ramen för miljöanpassningen av vattenkraften som är gällande för såväl vattenkraft som dammar i övrigt samtidigt som kostnaden tas av ansvarig myndighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lyfta fram vattenkraftens avgörande bidrag till det svenska energisystemet genom minskat regelkrångel, respekt för äganderätt samt effektiva och proportionerliga miljöåtgärder till rimliga kostnader och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för att nyttja vattenkraftens maxkapacitet samt öka effektuttaget och lagringskapaciteten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för att ersätta äldre vindkraftverk med nya större verk (s.k. repowering) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra lagstiftning för att möjliggöra att fastighetsskatten tillfaller kommunens budget direkt i syfte att skapa större förutsägbarhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det kommunala vetot ska reformeras för att tydligare motiveras och avges tidigt i processen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skyndsamt införa ett nytt ansökningsförfarande för den havsbaserade vindkraften och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att åter ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut stamnätet till havs för att inte riskera att viktiga investeringar i elproduktion kommande år uteblir, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för bättre behovsanpassning av hinderbelysning för vindkraftverk om det finns lokala förutsättningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra en kartläggning av gränserna i nätregleringen för att undvika att befintlig vindkraft minskar sin produktion av lönsamhetsskäl, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimyndigheten i uppdrag att tillsammans med relevanta myndigheter förenkla och förtydliga regelverken för storskaliga solcellsparker, inte minst vid etablering på jordbruksmark, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra i instruktionen till länsstyrelserna, förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion, och förtydliga att de ska verka för ny fossilfri kraftproduktion, oberoende kraftslag och i synnerhet fokusera på att öka elproduktionen i områden med underskott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att föreslå en tionde punkt i 5 § förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: ”Länsstyrelsen ska vidare verka för att de av riksdagen fastställda energipolitiska målen nås och möjliggöra etablering av fossilfri kraftproduktion och elektrifiering av samhället i samexistens med livsmedelsproduktion och skogsbruk”, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är viktigt att beakta värdet av lokal energiproduktion, vilken ökar systemets motståndskraft och möjliggör ö ‑ drift, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att helt slopa skatten för egenanvändning av solel vid mikroproduktion och skyndsamt återinföra skattereduktionen ”60-öringen” för att främja installation vid optimala sollägen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att ge en skattereduktion till personer som äger andelar i mindre solcellsanläggningar på flerfamiljshus, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ställa krav på teknik såsom optimerare i stället för att totalförbjuda solceller och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Svenska kraftnät ska få i uppdrag att bygga ut ledningskapaciteten för att öka effekten från befintlig kärnkraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda lönsamhetspotentialen att livstidsförlänga befintlig kärnkraft efter år 2040 givet att miljö- och säkerhetskrav kan upprätthållas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att tillåta uranutvinning ur biprodukter från annan gruvdrift och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av regelverken kring fusionsenergi och införandet av en nationell strategi för fusionsenergi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att påskynda byggandet av en tredje elkabel till Gotland för att säkerställa öns elförsörjning och skapa förutsättningar för omställning till ett klimatsmart samhälle och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät i uppdrag att utveckla flexibilitetsmarknader och möjliggöra för fler typer av aktörer att delta och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka återbruk och återvinning av byggmaterial och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och förbättra energideklarationer för byggnader för att säkerställa att de leder till effektiviseringar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att takytor bör betraktas som en strategisk resurs för dagvattenhantering och ekosystemtjänster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av styrmedel som bidrar till att minska nya byggnaders klimatpåverkan genom exempelvis ökat byggande i trä och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheterna till stärkt forskning och utveckling inom de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten att stärka bioekonomins roll i klimatomställningen samtidigt som tillväxten i den brukade skogen ökar för att nå klimatmålen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att den kommande nationella bioekonomistrategin belyser bioekonomins potential att minska Sveriges beroende av fossila källor genom substitution samt dess förmåga att bidra till uppfyllelse av EU:s klimatmål, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Inledning Centerpartiets klimatpolitik utgår ifrån ett klart och tydligt mål. Sveriges och världens utsläpp måste minska och det måste gå betydligt snabbare än idag. Återkommande rapporter konstaterar dock att omställningstakten är för långsam och i Sverige ökar nu utsläppen för första gången på väldigt lång tid. Den senaste mandatperioden har svensk klimatpolitik ändrat kurs och klimatpolitiken nedmonterats. Resultatet är att Sveriges utsläpp för första gången på decennier ökat – med hela 7 procent bara under 2024 – samtidigt som tillväxten näst intill stannat av. Sveriges klimatutsläpp måste ned och tillväxten upp. Att svika klimatarbetet är att bygga upp en moralisk skuld mot kommande generationer. Sverige måste bli ett föredöme i klimatpolitiken igen. Centerpartiet är ytterst bekymrade över Klimatpolitiska rådets rapporter återkommande kan konstatera att svensk klimatpolitik inte ser ut att styra mot målefterlevnad, varken de svenska eller europeiska klimatmålen. Vi vill skärpa Sveriges klimatmål för att nå nettonollutsläpp redan 2040, och EU ska minska sina utsläpp med minst 95 procent till 2040. EU:s mål till 2030 måste nås, så att vi också undviker omfattade böter. Men det ska ske inom eget territorium, Sverige ska minska utsläppen där de uppstår och inte klimatkompensera i annat land. Inte heller EU ska öppna upp för den möjligheten. Klimatmål som inte nås ska få kännbara sanktioner och vi vill att Klimatpolitiska rådets utvärderingar av regeringens klimatpolitik ska uppvärderas och att dess vetenskapliga rekommendationer ska vägleda arbetet för kommande år, om regeringens klimatpolitik visar sig otillräcklig. Det måste kosta att släppa ut, och den som smutsar ned ska också betala för det. Samtidigt behövs morötter för omställningen, så att de hållbara alternativen snabbare kan börja användas, göra nytta, skalas upp och bli billigare än det som idag smutsar ned. Vår klimatpolitik kombinerar därför en effektiv prissättning på utsläpp med stöd till grön teknik som kan bryta fossilberoendet. Politikens roll ska vara att ta fram slag ­ kraftiga styrmedel som gör det enklare att ställa om till ett hållbart samhälle och ser till att utsläppen minskar. Studier visar också att det är mer lönsamt att satsa på omställ ­ ningen här och nu, än att skjuta besluten på framtiden och tvingas genomföra kosts ­ amma nödlösningar i kombination med enorma klimatanpassningsåtgärder för att anpassa till ett klimat i förändring. Att missa klimatmålen bryter mot svensk lag och mot internationella överens ­ kommelser. Men det lägger framför allt en mångmiljardnota till kommande genera ­ tioner. Centerpartiet vill utreda hur stora böter missade klimatmål på EU-nivå kan kosta 2030. Centerpartiet vill därför också införa en nationell utsläppsbudget, en koldioxid ­ budget, som sätter ett maxtak för hur stora de svenska utsläppen får vara, varje år. Når vi inte målen så ska det få konsekvenser. Därför vill vi också att en nationell utsläpps ­ budget kommer med sanktioner. Lyckas man inte sänka utsläppen i den takt man ska, då ökas kraven till nästkommande år med 8 procent. Vi vill se ett klimatlås på EU:s budget. Där alla länder i EU som misslyckas med att sänka utsläppen i tillräckligt snabb takt inte ska få ta del av EU:s bidrag och fonder. Arbetet med att minska utsläppen såväl nationellt som internationellt är en prioriterad fråga för oss. Vi har varit med och förhandlat den klimatlag som slår fast målet att Sverige år 2045 ska vara fritt från nettoutsläpp av växthusgaser. Vi har också varit drivande för att EU:s utsläpp till 2030 ska minska med minst 55 procent samt att varje medlemsland ska vara klimatneutralt senast 2050. Men mer måste göras. Nu behöver vi vässa de verktyg som tar klimatmålen från visioner till verklighet. Vi ska snabba på omställ ­ ningen ännu mer. För att nå dit, krävs det att vi bryter fossilberoendet och storsatsar på de klimatsmarta innovationer som är förutsättningen för den hållbara utvecklingen. Den politiska ambitionen för att påskynda klimatomställningen behövs nu mer än någonsin. Inte minst för att utsläppen minskar i alldeles för långsam takt. Det behövs också för att det fossila energiberoendet blivit en viktig säkerhetsfråga. Stora mängder fossil kol, olja och gas importeras i dag från Ryssland till EU, en handel som bekostar Rysslands krig i Ukraina. Detta beroende måste brytas, omedelbart. Därför måste vi skruva upp takten inom alla samhällssektorer och genomföra viktiga reformer – från det lokala till det globala. Det behövs för klimatet, och för vår säkerhet. Centerpartiet vet att tydliga och ambitiösa mål har möjliggjort för svenska företag att bli världsledande inom grön teknik, vilket gynnar såväl Sverige ekonomiskt som företagens konkurrenskraft långsiktigt. Våra ambitiösa klimatmål skapar tillsammans med ny teknik affärsmöjligheter för innovativa företag. Det är dessa affärsmöjligheter som leder vägen för omställningen, inte en bakåtsträvande rädsla för det som är nytt. Lösningen för klimatet finns i dagens teknik och framtidens innovationer, inte i gårdagens metoder. Genom att tillvarata människans uppfinningsrikedom och innovationskraft att finna de lösningar som krävs kan vi bryta fossilberoendet och öka resurseffektiviteten. Därför vill vi göra gröna investeringar enklare och mer lönsamma. Det är allvar nu. Klimatkrisen är pågående. Våra styrmedel ska skärpas, inte överges. Klimatmålen behöver bli mer ambitiösa, inte urvattnas. Klimatet måste prioriteras. Ju längre vi väntar med att ställa om, desto mer kommer vi att få betala i form av oåter ­ kalleliga klimatförändringar, hälsoproblem till följd av dålig luftkvalitet, förstörda naturvärden och förlust av biologisk mångfald. Att i stället vända utvecklingen, satsa på det hållbara och ställa om – en gång för alla – bidrar till fördelar som kommer oss alla till del. Det tycker vi är värt att kämpa för. 1 Ledarskap i EU och internationellt Klimatet känner inga nationsgränser, och effektiva svar på de utmaningar vi står inför behöver därför vara internationella. Det krävs ett starkt globalt klimatarbete, och när andra länder vacklar behöver Sveriges och EU:s röst vara tydlig. Genom att i praktiken visa att ekonomisk tillväxt och utsläppsminskningar går att förena samtidigt som vi skapar jobb, kan Sverige och EU visa ledarskap internationellt. Eftersom Sveriges utsläpp är små i ett globalt perspektiv är det viktigt att vara pådrivande såväl regionalt som i EU och internationellt. För att nå målen i Parisavtalet krävs snabbare minskning av utsläppen än vad vi ser i dag och mer kraftfulla åtgärder. Effekterna av klimatförändringarna drabbar hela mänskligheten i alla delar av världen. Det påverkar vår natur, vårt djurliv och alla aspekter av våra samhällen när extrema väderhändelser och naturkatastrofer blir allt vanligare. Torka, översvämningar och extremvärme tvingar människor runt om i världen att fly från sina hem. FN:s internationella klimatpanel IPCC har i en oro ­ väckande rapport än en gång konstaterat att de globala utsläppsminskningarna går för långsamt. För Centerpartiet är det en självklarhet att alla utsläpp ska bära sina kostnader genom att de omfattas antingen av ett koldioxidpris eller av ett handelssystem för utsläppsrätter. Vi vill att Sverige ska vara föregångare i EU, och att EU ska vara en föregångare i världen genom att anta ambitiösa och modiga utsläppsminskningsmål. Vi vill se att Sverige och EU utövar en vass klimatdiplomati som förmår skärpa andra länders klimatmål och politik, och bidrar med goda exempel utifrån våra erfarenheter. 2 Internationell handel som klimatverktyg Sverige och svenska företag jobbar hårt för att minska sina utsläpp. Det gör att Sverige ligger långt före många andra länder. Det är bra, för då minskar vi våra egna utsläpp och sänker samtidigt utsläppen runtom i världen när våra produkter och tjänster ersätter andra som framställts med smutsigare teknik. Tack vare bland annat Sveriges nästintill utsläppsfria elsystem har många av de varor vi tillverkar här ett lägre klimatavtryck än i andra länder. Samtidigt innebär detta försprång och vår strikta klimat- och miljölag ­ stiftning att svenska företag riskerar att drabbas av osund konkurrens, när andra länder avstår nödvändiga klimatregelverk och pumpar in pengar i den smutsiga fossila industrin. Det måste vara en fördel att göra det som är bäst för klimatet; därför välkomnar vi införandet av klimattullar till EU så att klimatförstörande länder tvingas betala för sina utsläpp. Nu vill vi bredda lagstiftningen till att succesivt omfatta fler sektorer, så att fler utsläpp får bära sina kostnader. Vi vil att intäkterna ska bidra till att öka klimatinvesteringarna, både för att förebygga nya utsläpp och för att bekosta klimatanpassningsåtgärder. Centerpartiet vill också att det ska vara lättare att handla med klimatsmart teknik så att svensk såväl som andra länders klimatsmarta export kan tränga undan utsläpp i andra länder. Under 2019 släppte Kina ut mer växthusgaser än alla utvecklade länder i hela världen tillsammans. Året därefter byggde Kina mer än ett nytt stort kolkraftverk i veckan och bränner mer än hälften av allt kol i världen. Kolkraften är den enskilt största källan till den globala uppvärmningen. För att pressa de stora utsläpparna, som Kina, Indien och USA, att börja sänka sina utsläpp dramatiskt föreslår Centerpartiet fler hållbara frihandelsavtal. I nya handelsavtal ska hållbarhetskapitlen vara bindande. Om man bryter mot miljö- och klimatreglerna måste det få konsekvenser. Vi vill också öppna upp EU:s system för utsläppshandel till länder utanför EU för att möjliggöra för fler länder att följa Europas klimatledarskap. På så sätt tar vi också viktiga steg mot ett globalt pris på koldioxid. Sverige har fantastiska förutsättningar att leverera de gröna innovationer som världen efterfrågar i omställningen. Vi har en tradition av innovativa människor och företag, vi har en välutbildad befolkning och vi har stor trovärdighet inom grön teknik. När vi skapar och exporterar framtidens tekniker ger det inte bara fler jobb och företag här, utan vi levererar klimatnytta som gör nytta långt bortom Sveriges gränser. Som exempel har tekniken som är under utveckling i norra Sverige för att tillverka fossilfritt stål potentialen att minska de globala utsläppen med 7 procent. Gröna innovationer kan alltså göra stor skillnad för klimatet samtidigt som det skapar exportintäkter till Sverige. Det är också en självklarhet att de exportfrämjande åtgärder som finns, exempelvis exportkrediter, ska gå i linje med Parisavtalet. Centerpartiet vill därtill att Sverige tar fram mål för export av miljövänlig teknik, som gynnar både Sverige och de länder som kan använda tekniken i sin omställning. Vi vill införa mål för att minska Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp och att Sverige år 2045 inte ska ha någon global klimatpåverkan. 3 Höjda klimatambitioner i EU Centerpartiet vill att alla länder likvärdigt ska bidra till måluppfyllnad och vill därför se bindande nationella klimat- och energimål för EU:s medlemsländer. Det behövs skarpa ekonomiska sanktioner så att länderna tar målen på allvar, ett klimatlås på EU:s budget. Det måste få så kännbara konsekvenser för ett EU-land att inte uppfylla målen, att det är bättre att investera i den gröna omställningen än att låta bli. För Centerpartiet är det också viktigt att de nya eller reviderade lagförslagen vilar på robusta konsekvens ­ analyser och oberoende vetenskap ­ liga kalkyler som samtidigt respekterar att en effektiv omställning kan se olika ut i respektive medlemsland. Den lagstiftning som ska komma på plats bör säkerställa att EU uppfyller sina åtaganden i Parisavtalet och Agenda 2030. I dag bygger EU:s regelverk på principen att koldioxid ska avskiljas och lagras på samma plats. Regelverket utgår också ifrån att koldioxiden ska transporteras från avskiljningen till slutförvar med hjälp av rörledningar. Detta är inte anpassat till dagens förutsättningar. Centerpartiet avser driva en uppdatering av EU:s regelverk, så att det ska vara tillåtet att transportera koldioxid från utsläppskällan till dess slutförvar med hjälp av exempelvis sjöfart. Centerpartiet vill att EU:s totala energiförsörjning ska öka och att klimatomställ ­ ningen ska vara i centrum för utfasningen av beroendet av rysk energi. Vi vill därför dubblera satsningarna i EU:s budget som exempelvis syftar till att stärka överföringen och stödja ny fossilfri energiproduktion. Alla fossilfria energislag måste till, och EU behöver omedelbart se över all den lagstiftning som hindrar utbyggnaden av bioenergi. Över 70 procent av Europas energi är fortfarande fossil. EU behöver en strategisk avvecklingsplan för fossila bränslen – en strategi för att förpassa fossil energi tillbaka till historien. Som ett led i det vill vi att EU ska fasa ut fossila bränslen och fossila subventioner. Ett förbud för all användning av fossila bränslen för energiproduktion från 2035 bör införas, och takten ökas för att fasa ut användningen av fossila material. För att Europa ska lyckas bryta beroendet av fossila bränslen krävs samarbete. De lägst hängande frukterna är att helt fasa ut fossila bränslen i energisektorn och produk ­ tionen av el och värme, sätta stopp för installation av nya anläggningar som drivs av fossil energi, fasa ut fossila subventioner, prissätta fossila råvaror som används i produkter och förbjuda all typ av reklam och marknadsföring av fossil energi. Inga europeiska skattebetalares pengar ska gå till fossilindustrin, och vi måste säkerställa att EU:s budget inte längre bidrar till sådan finansiering. Det är det gröna som ska utvecklas. EU måste låta Sverige maximalt skattebefria biobränslen från skogen, och EU måste låta Sverige skattebefria biogas som är bra både för landsbygden, jordbruket, självförsörjningen av energi och klimatet. Därtill behövs bättre spelregler, mål och kortare tillståndsprocesser för våra alternativa energikällor. För att vi ska lyckas med omställningen till ett hållbart samhälle, med lägre utsläpp, krävs stora mängder energi. Därför vill Centerpartiet kraftigt öka den svenska elproduktionen och stärka överföringen i EU för att också fasa ut den ryska gasen i Europa och möta den svenska industrins behov samtidigt som elpriserna sänks. I dagsläget är det som elkonsument svårt att få reda på exakt hur elen i uttaget har producerats, eller dess klimatpåverkan. Vi vill att all el och annan energi, såsom drivmedel, som produceras och/eller säljs i EU ska redovisas med ursprungsgarantier och koldioxidavtryck i realtid. Det ska vara enkelt att välja de alternativ som är bäst för vår gemensamma framtid. För att ersätta Putins smutsiga energi behöver vi kraftigt öka produktionen och användningen av rena och hållbara biodrivmedel. Biodrivmedel och biobränslen är förnybara och hållbara alternativ som kan ersätta fossila bränslen som kol, olja och fossilgas. Centerpartiet kommer att fortsätta agera blåslampa för att bioenergin ska få bättre förutsättningar i Sverige och EU. Det är exempelvis utsläppen från ett fordons livscykel som är avgörande, inte utsläppen ur avgasröret, speciellt inte om koldioxiden där är förnybar. Vi vill också se att skatteregler förbättras för olika typer av bioenergi. Det är dags att sluta subventionera smutsig industri. Inga europeiska skattebetalares pengar ska gå till fossilindustrin, och vi måste säkerställa att EU:s budget inte längre bidrar till sådan finansiering. Idag finns det flera olika miljömärkningar men få klimatmärkningar, och det gör det svårt för konsumenter att göra rätt val i vardagen. Med en nationell klimatmärkning skulle det bli mer transparent för konsumenten vad klimatsmarta val är och staten skulle kunna styra befolkningen mot mer hållbar konsumtion. Återbruk och återanvändning ska premieras i systemet med klimatmärkningen och på så sätt främja cirkulär ekonomi. Vi vill att alla produkter på EU:s inre marknad ska klimatmärkas. Märkningen ska ta utgångspunkt i varans klimatskadliga utsläpp och ska baseras på EU:s hållbarhets ­ rapportering, så att företagen inte behöver åläggas större regelbörda än de redan har. Märkningen bör utformas på ett standardiserat, transparent och enkelt sätt för att gradera klimatpåverkan i en femgradig skala från A till E. Att lansera en nationell klimat ­ märkning i Sverige skulle kunna få ringar på vattnet och inspirera EU-kommissionen att ta fram liknande lagstiftning på EU-nivå. 4 Skala upp satsningar på minusutsläpp Det finns en rad åtgärder för att minska mängden koldioxid i atmosfären. Vi måste minska våra utsläpp av koldioxid, men vi måste även stärka arbetet med kolsänkor och ny teknik som tar bort koldioxid från atmosfären. Parallellt med att utsläppen ska minska måste därför även incitamenten för minusutsläpp, så kallade negativa utsläpp, stärkas. FN:s klimatpanel bekräftar att minusutsläpp måste till om vi ska kunna nå klimatmålen. Men tekniken för minusutsläpp är dyr och betalningsviljan är idag låg. Därför har Centerpartiet drivit igenom offentliga satsningar på minusutsläpp i Sverige. Det är viktigt att utvecklingen går framåt både nationellt och internationellt, och därför vill Centerpartiet skapa ett system för minusutsläpp på EU-nivå där varje aktör som genererar minusutsläpp får ersättning för det. Precis som det ska kosta att släppa ut koldioxid till atmosfären, behöver vi prissätta den samhällsnytta som skapas av att fånga in koldioxid. Värdet av ett minusutsläpp är inte nationellt, utan snarare globalt. Därför bör LULUCF justeras så att även tekniska koldioxidupptag (CCS och bio-CCS) betraktas som negativa utsläpp. På sikt vill vi även se ett gemensamt auktionssystem, utöver EU:s system för utsläppshandel, där privata aktörer och EU-länder kan köpa och sälja kolsänkor för att bidra till att klimatmålen nås. Centerpartiet vill även se över möjligheten att ge producenter av biokol stöd för de minusutsläpp som de ger upphov till. Vidare anser Centerpartiet att Sverige bör arbeta aktivt för att EU-kommissionens lagstiftningsprocess avseende CCS och bio-CCS ska påskyndas. Eftersom vi inte har ett globalt pris på koldioxid, är det svårt att sätta ett globalt pris för minusutsläpp. Därför passar det bättre att minusutsläppen idag prissätts på EU-nivå, där vi har vår gemensamma marknad för handel med utsläppsrätter. Vi behöver också snabbare anta EU-gemensam lagstiftning som öppnar upp för en storskalig satsning på tekniken. Centerpartiet kommer att vara drivande för att sådan lagstiftning kommer på plats i närtid. Centerpartiet vill se ett nationellt mål för minusutsläpp. Det ska i första hand vara kvantitativt och utgå från Sveriges nationella klimatmål. Syftet ska vara att säkerställa måluppfyllelse av nettonollutsläpp i Sverige år 2045. Målet för minusutsläpp ska också vägleda storleken på offentliga satsningar på tekniken, till dess att andra styrmedel finns på plats. Ett nationellt mål säkrar långsiktigheten i politiken och minskar risken för de aktörer som vill satsa på tekniken. Syftet med målet är även att säkerställa att såväl de långsiktiga som kortsiktiga klimatmålen nås och att upptagen av biogen koldioxid påskyndas. 5 En ändamålsenlig klimatanpassning för den påverkan som kommer att ske Även om den globala medeltemperaturökningen begränsas till under två grader kommer klimatförändringarna ha stor påverkan, eftersom Sveriges temperatur väntas stiga mer än det globala genomsnittet. Detta leder till oftare återkommande extremväder såsom värmeböljor och skyfall med ökad risk för översvämningar, ras, erosion och förhöjda havsnivåer. Detta kräver att vi rustar vårt samhälle. Klimatanpassningsåtgärder får aldrig kom ­ pensera för bristande ambitioner att i första hand minska utsläppen. Men det är viktigt att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Den nationella klimatanpassningsstrategin bör därför ses över kontinuerligt allteftersom kunskapsläget om klimatförändringarna ökar. Eftersom kunskap om rådande klimatförändringar samt deras konsekvenser ligger till grund för klimatanpassningsarbetet vill Centerpartiet se att tillräckligt med stöd ges till ansvariga instanser till forskning, samordning och utvärdering av arbetet med klimatanpassning. Vi behöver säkerställa såväl kort- som långsiktig finansiering av insatser som kommer att behövas för att anpassa vårt samhälle. Nuvarande satsningar täcker endast 1 procent av det väntade totala behovet, vilket är oroväckande. Sveriges nationella strategi för klimatanpassning är till stor del decentraliserad, vilket är nödvändigt i ett land med stora lokala skillnader och utmaningar. Men ansvarsrollerna behöver förtydligas för att ge möjlighet till ansvarsutkrävande. Centerpartiet vill också stärka möjligheten för områden med liknande utmaningar att utbyta bästa praxis. Därtill vill vi att den nationella strategin i högre grad bejakar en helhetssyn som saknas idag, för att se till att klimatanpassningsåtgärder inte på ett oskäligt sätt ökar Sveriges totala utsläpp. Centerpartiet vill också se en översyn av förslag på möjliga nya finansierings ­ modeller för kommunernas klimatanpassningsarbete både på kort och på lång sikt och som utvecklar kunskapsutbytet genom stärkt myndighetssamordning. Vi vill även att klimatanpassning inkluderas såväl i det befintliga klimatpolitiska ramverket som i klimatlagen. Dessutom måste vatten som resurs prissättas högre än vad det gör idag, förslagsvis genom införandet en avgift på offentligt vatten. Det skulle kunna finansiera klimat ­ anpassningsåtgärder och modernisering av Sveriges va-infrastruktur. Vidare anser Centerpartiet att klimatanpassning bör inkluderas i såväl totalförsvarets krisberedskap som i Sveriges livsmedelsstrategi. Centerpartiet vill också att EU skapar en klimatanpassningsfond som bland annat bekostas av intäkterna från koldioxidjusteringsmekanismen. Fondens medel ska användas för att minimera samhällskadorna som uppstår till följd av klimatföränd ­ ringarna. Genom klimatanpassningsfonden ska ekonomiskt stöd ges till effektiva anpassningsåtgärder och till en ökad samordning mellan ländernas beredskapsmyndig ­ heter. Att väderprognoser många gånger inte stämmer är ett stort problem för de som är beroende av vädret. Lantbrukare är en av de grupper som påverkas allra mest av föränderligt väder och otillförlitliga prognoser. Men även ett flertal samhällsfunktioner som vi alla dagligen nyttjar såsom transportinfrastruktur, elförsörjning och dricksvatten ­ försörjning är beroende av vädret och kan påverkas vid extremt väder. Centerpartiet ser ett behov av att möjliggöra för SMHI att genomföra bättre långsiktiga prognoser för klimatförändringarnas konsekvenser i Sverige genom att överväga en höjning av anslaget till SMHI. Vidare vill Centerpartiet tillsätta en utredning för översyn av långsiktiga finansierings- och ansvarsmodeller i klimatarbetet. 6 Förbättrad och utvidgad klimatkompensation Klimatkompensation får aldrig ersätta viktiga satsningar på att förebygga nya utsläpp. Fokus på att förebygga och minska utsläppen nationellt och internationellt måste alltid vara prioriterat. Därför är det beklagligt att regeringen använder klimatkompensation för att undvika satsningar på hemmaplan. För de sektorer eller aktiviteter där utsläppen kan vara svåra att minska på annat sätt kan klimatkompensation vara ett viktigt verktyg för att nå nettonoll, men verktyget behöver förbättras och fler riktlinjer behöver komma på plats för att utsläppsminskningarna ska vara permanenta och additionella. Vi vill därför se fler projekt i Sverige och EU för att säkerställa kvalitet och för att få del av de sidonyttor som kan uppstå i form av arbets ­ tillfällen och andra miljöfördelar. Klimatbistånd är viktigt och ska utökas, men ska inte ses som en ursäkt för att göra mindre på hemmaplan. Centerpartiet vill uppmuntra fler företag och privatpersoner att klimatkompensera för sina oundvikliga utsläpp och samtidigt säkra att klimatkompensationsprojekten är effektiva. Vi vill underlätta för konsumenter som vill köpa klimatkompenserade produkter och tjänster att fatta välinformerade beslut. Vi anser därför att relevanta myndigheter bör bistå företagen i att beräkna sina utsläpp, både direkta och indirekta, på ett sätt som är förenligt med internationell standard. Myndigheter bör därtill ta fram tydliga rekommendationer och standarder som kan vägleda företagen att välja klimatkompensationsprojekt. Rekommendationerna bör beskriva dels vilka krav projekten ska leva upp till, dels vilka oberoende tredjepartskontrollanter som är pålitliga. 7 Gör offentlig upphandling till ett verktyg i omställningen Offentlig upphandling behöver bli ett bättre och mer kraftfullt verktyg för att åstad ­ komma lägre klimatutsläpp. De miljö- och klimatmål som det offentliga sätter ska också rimligtvis implementeras i den egna verksamheten och målen måste börja efterlevas. De riktlinjer som ställs för hållbarhetskrav på upphandlade fordon måste analyseras, så att vi säkerställer efterlevnad. Det kan möjliggöras genom förstärkta informationsinsatser, genom fortsatt arbete med upphandlingskriterier och genom att införa grundläggande hållbarhetskrav i lagen om offentlig upphandling. Offentlig verksamhet bör ta på sig ledartröjan i klimatomställningen. Upphandlingsmyndigheten har tagit fram olika krav som det offentliga kan använda sig av för att ställa tuffare miljökrav. Det finns olika ambitionsnivåer och de är frivilliga att använda. På den statliga nivån är det dock lämpligt att ett lägsta golv i form av de baskrav som kan ställas också ställs. Målet bör också vara att andelen avancerade krav och spjutspetskrav ökar. Som exempel står Trafikverket för en mycket stor del av den svenska användningen av betong och cement. Det finns ny teknik som här kan minska utsläppen kraftigt, men den är något dyrare, vilket gör att den inte köps in. Utan efterfrågan förblir kostnaderna högre och tekniken utvecklas inte i samma grad. Staten bör därför ta ansvar för att bidra till att pressa priser och utveckla tekniken för mer klimatsmart cement. Centerpartiet vill se över om det kan vara lämpligt att offentliga aktörer går före och bygger resurseffektivt samt premierar ny och innovativ teknik i upphandlingsförfaranden och tillkännager detta för regeringen. Centerpartiet anser att det offentliga bör gå före och upphandla samma mängd biojet som krävs för de flygningar som genomförs av statsflyget. En ökad användning av biojet bidrar också till att skynda på kostnadsminskningen. Offentlig upphandling behöver i högre utsträckning ses som ett effektivt och kraftfullt verktyg för en cirkulär omställning. Ett effektivt sätt är att införa ökande etappmål i syfte att öka andelen upphandlingar som ställer skarpa krav på cirkularitet och resurseffektivitet. Det gäller särskilt möbler, textilier och inredning i offentlig sektor där graden av produkter med återvunnet material är mycket låg. Centerpartiet vill även se en digital plattform för samverkan och kunskapsutbyte mellan inköpare, upphandlare och leverantörer inom grön upphandling. Att sluta kretsloppen och minska våra beroenden av att alltid behöva nya natur ­ resurser är brådskande men inte omöjligt. Med dagens tekniska utveckling blir det allt lättare och skattningar har visat att en cirkulär ekonomi kan halvera den svenska industrins utsläpp redan till år 2030. Men då måste lagstiftningen uppdateras och det måste bli enklare att göra hållbara och cirkulära val som konsument. Det första steget är att fler produkter och varor börjar designas för att enkelt kunna repareras, uppgraderas och inte gå sönder efter en viss tid. Vi vill se en översyn av kraven i ekodesigndirektivet samt att lagstiftningen breddas för att omfatta fler sektorer, i syfte att snabbare fasa ut smutsiga energibovar och främja mer energieffektiv och klimatsmart teknik såsom tvåtaktsmotorer eller trädgårdsapparater som inte är eldrivna. Svenska kraftnät upphandlar speciellt för effektbristsituationer en strategisk reserv som kallas effektreserven. Centerpartiet vill göra effektreserven mer klimatvänlig genom att ersätta den fossila oljan med fossilfria alternativ till dess att andra, mer effektiva, lösningar finns på plats. 8 Gör det billigare och enklare att investera hållbart Omställningen kommer att kräva stora investeringar i både befintliga och helt nya tekniker, material, system, tjänster, transportlösningar, sätt att bygga och mer därtill. Då är det viktigare att investeringar riktas mot det som är hållbart, och som kan bidra till efterlevnaden av klimatmålen. Centerpartiet vill göra gröna investeringar enklare och mer lönsamma. För att genomföra detta vill Centerpartiet bland annat införa ett liknande styrmedel som i Irland och Nederländerna, där företag som gör miljö- och klimatsmarta investeringar tillåts skriva av värdet på dessa investeringar snabbare, för att göra en investering mer intressant. Tillståndsprocesserna måste också påskyndas, så att den gröna tekniken inte blir en pappersprodukt utan kan göra faktisk nytta i verksamheterna. Tillståndsprocesser för investeringar i industri och infrastruktur ska vara effektiva, förutsägbara, konsekventa och rättssäkra. Centerpartiet vill därför tillsätta en tillståndsberedning. Beredningen ska fungera likt Försvarsberedningen och jobba nära statsråd och expertmyndigheter för att under maximalt ett år lösa ut de största problemen som företagen upplever. Miljöbalken måste kraftigt reformeras till en klimat- och miljöbalk som också värderar projekts klimatnytta. Ansvaret för miljöprövningar ska flyttas från läns ­ styrelserna till mark- och miljödomstolarna eller annan nytillsatt tillståndsmyndighet. Miljöbalkens utformning måste förändras i grunden för att förenklas, värdera klimat ­ nytta, skapa förutsägbara spelregler vad gäller miljöprövningars omfattning och avgränsningar samt tidsgränser för miljötillståndshandläggning för att öka tempot. Beroende på verksamhetens utformning bör tillstånd garanteras inom en handläggningstid på 2 månader till 2 år och kompensation utbetalas vid avvikelser från dessa. För statliga stöd anser vi att målbilden behöver vara tydlig, teknikneutralitet ska vägleda och kontrollmekanismer behövs för att säkerställa att skattebetalarnas pengar investeras i klimateffektiva projekt. Det är också viktigt att just framtidens tekniker får stöd. Centerpartiet vill därför bredda satsningarna för att inkludera såväl vätgas som koldioxidanvändning (CCU). Oljepannor räknas inte som det vanligaste medlet för att värma hushåll i Sverige idag, men likväl räknar man att tiotusentals pannor är kvar i drift, och inom industrin saknas statistiken helt. Takten för att byta ut pannorna är alldeles för långsam i förhållande till våra uppsatta miljö- och klimatmål. Centerpartiet anser därför att vi bör överväga införandet av en skrotningspremie för att snabbare fasa ut användning av oljepannor såväl i industri som för hushåll. 9 Säkerställ en hållbar omställning av transportsektorn Människors resande och transporter av varor har varit centralt för att bygga dagens samhälle. Det har berikat vår kultur och skapat det välstånd som vi idag åtnjuter. Att kunna transportera sig mellan olika delar av landet gör att arbetsmarknadsregionerna växer och jobb och företagande kan växa i hela landet. Samtidigt står transportsektorn för en tredjedel av de totala utsläppen av växthusgaser. Centerpartiet vill att vi ska fortsätta resa och utbyta idéer och varor med världens alla hörn, men då behöver transportsektorn också ställa om och utsläppen minska utan att priset vid pump chockhöjs. Det pågår redan en snabb teknikutveckling som skapar stora möjligheter till mer hållbara transportmodeller, drivmedel och transportsystem där utsläppen och miljöpåverkan från transporterna minskar – men inte mobiliteten. Centerpartiet ser ett behov av en klimatdeklaration för fordon som utgår ifrån verklig förbrukning baserad på de data som genereras genom EU-kommissionens förordning (EU) 2021/392. Digitalisering och automatisering skapar också helt nya förutsättningar med autonoma fordon och delningstjänster. För att minska miljöpåverkan men behålla mobilitet måste transporterna bli effektivare, vi behöver mer forskning och introduktion av ny teknik på marknaden. För att bryta beroendet av fossila bränslen och minska klimatutsläppen krävs många olika lösningar och tekniker med mer energieffektiva fordon, en ökad biodrivmedelsanvändning, fordon med nollutsläpp som drivs med grön el eller vätgas och bränsleceller, men också praktiska lösningar med bilpooler och smarta digitala mobilitets- och delningstjänster. Centerpartiet vill se över möjligheten till att underlätta bildelning genom att införa en enhetlig definition av bilpooler. Trängselskatterna måste reformeras. Idag betalar en utsläppsfri elbil lika stor avgift som personer som kör fossildrivna bilar. Det vill Centerpartiet ändra på. Vi vill därför genomföra en översyn av trängselskatten i syfte att ta fram förslag på hur trängsel ­ skatten för miljöbilar kan sänkas. En ökad användning biodrivmedel som framställs på ett hållbart sätt är ett viktigt verktyg för att minska utsläppen från transportsektorn i Sverige och EU, sett till bilens normala livslängd. Vi vill därför synliggöra bränslens hållbarhetsegenskaper och att EU ställer rättvisande livscykelkrav på både fossila och förnybara bränslen, samt att bränslet ursprungsmärks vid pumpen. Vi vill även att en energideklaration på personbilar vid nybilsförsäljning, i enlighet med klimathandlingsplanen, införs snarast. Det är positivt att regeringen återinfört skrotningspremien för uttjänta fordon, men reglerna behöver ändras så att också begagnade miljöbilar är stödberättigade. Vidare verkar Centerpartiet på EU-nivå för att drivmedel ska beskattas utifrån energiinnehåll i stället för volym. Förutom en ökad användning av biodrivmedel i de lastbilar som redan rullar på våra vägar vill vi också införa styrmedel som ökar incitamenten vid inköp av nya lastbilar. Vi vill därför förändra fordonsskatten för tunga fordon så att den i likhet med fordons ­ skatten på personbilar differentieras efter koldioxidutsläpp och transporteffektivitet. Dessutom vill vi se över möjligheten att slopa energiskatten på kollektivtrafik, exempelvis båtar och bussar, som går på el. 9.1 En grön skatteåterbäring Centerpartiet vill införa en grön skatteåterbäring till alla medborgare för att kompensera för höjda drivmedelspriser i samband med klimatomställningen. När de fossila bränslena blir dyrare på grund av införandet av utsläppshandel eller ökad beskattning ska pengarna helt enkelt betalas tillbaka oavkortat till medborgarna. Skatteåterbäringen betalas ut lika till alla vuxna medborgare. På landsbygden, där kollektivtrafik saknas, dubbleras återbetalningen. På så sätt främjas klimatsmarta transportval eftersom den som kör elbil, cyklar eller åker kollektivt också får återbäring samtidigt som de utan alternativ får dubbel ersättning för att kunna investera i exempelvis en miljöbil. Pengarna betalas ut varje månad via skattekontot. Med detta underlättas omställningen för den enskilda, eftersom kostnaden för klimatskadan bakas in i priset utan att ytterligare klimatinformation behöver sökas upp. Samtidigt förblir skattetrycket detsamma, det är konsumtionen som skiftar från klimatskadligt till klimatsmart. 9.2 En hållbar reduktionsplikt Att öka användningen av förnybara drivmedel som ersätter fossila bränslen i både personbilar, tunga transporter, flyg, sjöfart och arbetsmaskiner är oerhört angeläget och det snabbaste sättet att minska det europeiska beroendet av rysk energi och minska utsläppen. Det behövs för klimatet, och för vår säkerhet. Därför är det synnerligen illa att regeringen minskat reduktionsplikten kraftigt från tidigare nivåer, och fortsätter att skapa ryckighet i politiken genom att justera nivåerna fram och tillbaka. Det skapar också enorma osäkerheter för biodrivmedelsbranchen, som behöver stabila och långsiktiga besked. Regeringens politik har ökat utsläppen i Sverige för första gången på länge. Den nya lagstiftningen, som justerar upp nivåerna en aning är illa utformad och ställer två hållbara alternativ i konkurrens mot varandra, i stället för att fokusera på att fasa ut den fossila andelen. Vi är oroade över lagstiftningens utformning och dess förmåga att styra mot måluppfyllelse i EU och Sverige. Stora böter riskeras om vi missar målen, vilket vi inte anser att svenska skattebetalare ska behöva bekosta. Det behöver inte finnas en motsättning mellan att klara klimatmålen och se till att de som behöver bilen har råd att tanka. Vi vill i stället införa åtgärder som gör att fler har råd att tanka svenskt grönt biobränsle. Med förslag som är bra för klimatet, för lands ­ bygden och för Sverige genom att bland annat att sänka momsen för biobränsle, sänka avgifter och skatter kopplade till reduktionsplikten och öka den svenska produktionen av biodrivmedel. Åtgärder som kan sänka priset med fyra kronor per liter vid pump. EU:s lagstiftning ska reformeras så att det går att helt skattebefria biodrivmedel inom reduktionsplikten. 9.3 Stöd till hållbara personbilsinköp Vidare är det viktigt att se till att alla som vill investera i ett fordon med mer hållbar framdrift, också ska ha råd att göra det. Därför vill Centerpartiet införa en ny kraftfull klimatbonus för nya billigare miljöbilar, och begagnade miljöbilar, så att alla, inte minst de som är beroende av bilen på landsbygden, har möjlighet att byta till miljöbil. Det ska även gå att billigt leasa både nya och begagnade miljöbilar. Om resurserna är begränsade ska bonusar prioriteras till de som är beroende av bilen på landsbygden. 9.4 Hållbart flyg, fartyg och tunga transporter Vi vill även se över möjligheten till att inkludera koldioxidutsläpp från inrikes flyg i etappmålet för inrikes transporter till 2030. Vi vill även undersöka möjligheten att öka satsningarna på det strategiska innovationsprogrammet för flyg (Innovair) samt kartlägga möjliga rutter för regionalt flyg på el, i syfte att påskynda övergången till ett hållbart, fossilfritt och mer energieffektivt flyg samt till elektrifiering. Olika transportslag samverkar i hela transportarbetet och alla transportslag måste uppnå en högre klimateffektivitet. Även de riktigt tunga transporterna såsom sjöfart och järnväg behöver ställa om. Ytterligare ett sätt att minska utsläppen från den tunga trafiken är att lastbilarna tankas med rena biodrivmedel. Fortsatt skattebefrielse på rena biodrivmedel är i nuläget avgörande för att dessa ska kunna konkurrera med fossila drivmedel. Sverige är omringat av vatten, och sjöfartssektorn är därför en betydande verksamhet för vårt land. Sjöfartssektorns utsläpp präglas starkt av internationella regelverk, vilket gör att nationella initiativ kommer att ha en begränsad påverkan. Samtidigt är det viktigt att våra styrmedel är utformade så att användning av hållbara drivmedel ska löna sig mer än de fossila. Detta, i kombination med ett aktivt internationellt samarbete för minskade utsläpp, kan stärka sjöfartens klimat- och miljöstyrning. Centerpartiet vill undersöka möjligheten att ta fram riktlinjer som stipulerar att 50 procent av utsläppen från fartyg på internationell resa som anlöpt eller avgått från svensk hamn bör inkluderas i Sveriges långsiktiga territoriella klimatmål om att nå nettonollutsläpp inom svenskt territorium senast 2045. Vi vill också se över möjligheten att införa miljözoner för sjöfarten för att öka användningen av landström när fartyg ligger i hamn, för att minska koldioxidutsläppen. 10 Elektrifiering och laddningsinfrastruktur För att nå målet om fossilfria transporter och klimatmålet om att minska utsläppen från biltrafiken med 70 procent till 2030 behövs resultatinriktade incitament i kombination med riktade satsningar på flertalet tekniker och lösningar. Utöver ökad andel biodrivmedel är elektrifieringen viktig. Teknikutvecklingen av såväl batterier som bränsleceller går fort. Den utveckling vi ser på personbilssidan sprider sig även till flyget, sjöfarten och till framför allt den tunga trafiken. Vi vill att det tas fram nationella mål för täthet av laddningsinfrastruktur i kombination med att det ska bli lättare och billigare att uppföra laddpunkter nära hemmet. Vi vill också underlätta möjligheten, inom delningsekonomin, att en privat laddpunkt kan göras tillgänglig för andra via smart teknik. Arbetet med att förenkla uppförandet av laddpunkter inom samfälligheter och flerhusbostäder är fortsatt högst angeläget. Det finns idag flera regler kopplade till samfällighetsföreningar som äger parkeringsplatser eller garage som gör det svårt att bygga laddstolpar. Även om föreningen vill bygga laddstolpar, så är det inte säkert att det godkänns, då en ny så kallad förrättning kan behöva ske hos Lantmäteriet, något som kan bli dyrt. Genom att skapa möjlighet till undantag på det här området och att föreningen själv ska få bestämma, skulle det bli betydligt lättare. Vi vill göra det enklare att göra undantag, eller helt slopa kravet på att uppföra en ny förrättning som fördyrar och försvårar processen. Staten bör i högre grad kravställa de laddstationer som erhållit statligt stöd för ökad tillgänglighet och enkelhet. De laddstationer som får någon form av offentligt stöd bör exempelvis ha öppna gränssnitt, inte kräva registrering för betalning, och kunna hantera ett ansträngt effektläge i elsystemet. Centerpartiet anser att publika laddstationer måste möjliggöra betalning via roaming, samt delge tydliga och jämförbara priser vid betalning för laddning. Liknande krav bör även ställas på de privata laddstationer som finansieras på olika sätt, exempelvis via det gröna avdraget. Med drastiskt sjunkande produktionskostnader för grön el är det inte energin som sätter begränsningarna framöver. Det skapar i stället fantastiska möjligheter att fortsätta utveckla vårt energisystem där energiresurser tas till vara för att skapa tillväxt och minska utsläppen. En viktig del i ett sådant system är vätgas och vätgasteknologi. Vätgas är en energibärare med många tillämpningsområden eftersom den går att lagra och transportera och tillhandahåller energi. Vätgas gör det möjligt att integrera stora mängder förnybar elproduktion på ett kostnadseffektivt sätt genom energilagring och systembalansering liksom att minska kapacitetsutmaningarna och sårbarheten i elsystemet. Genom att lagra förnybar el när det finns ett överskott kan den i ett nästa steg användas för att ersätta fossil energi inom industrin eller i våra tunga transporter – områden där det annars kan vara svårt att minska fossilberoendet på ett kostnads ­ effektivt sätt. Vätgas har därmed möjlighet att rita om landskapet för hur vi framställer och använder energi på ett klimatsmart sätt. Centerpartiet vill därför påskynda genomförandet av den vätgasstrategi som regeringen gett STEM i uppdrag att ta fram för att säkerställa vätgasens potential att bidra till samhällsekonomiska fördelar såsom utsläppsminskningar såväl som att möjliggöra ett fossilfritt energisystem. Vi måste också bättre ta vara på kapaciteten i bilarnas batterier för att balansera elsystemet Vehicle to grid (V2G), som kommer att bli en viktig framtida resurs. Möjligheten att stabilisera elsystemet med nya tekniker såsom elbilar ska tillvaratas, och du som elbilsägare ska få sänkt skatt på elbilsladdning. 11 Hållbara drivmedel Även om elektrifieringen av transportsektorn är viktig och ska påskyndas visar de flesta analyser på att vi under lång tid kommer att behöva hållbara bränslen som fungerar i dagens motorer för att tränga bort den fossila andelen, inte minst mot bakgrund av att elbilsförsäljningen har saktat ned sedan regeringen avskaffade bonus malus-systemet. Hållbara biobränslen behövs också för att snabbt fasa ut beroendet av rysk energi. När andra länder i snabbare takt ställer om sin fordonsflotta kommer den samlade efter ­ frågan på biodrivmedel att öka internationellt. Produktionen av hållbara drivmedel behöver därför öka. Här finns en enorm potentiell marknad för Sverige och de svenska gröna näringarna. Det kan förutom klimatnytta skapa nya jobbtillfällen och ökade resurser till landsbygden. I takt med att andelen etanol, biodrivmedel och andra förnybara bränslen ökar ska vi beredskapslagra också dessa drivmedel, med krav på lagring om minst 90 dagars behov. Centerpartiet vill vidare genomföra Bioekonomi ­ utredningens förslag om att införa en biopremie som utjämnar prisskillnaderna mellan fossil diesel och förnybara alternativ. Till relativt låg kostnad skulle vi kunna öka vår självförsörjningsgrad radikalt när det kommer till fordonsbränsle. Det skulle sänka priserna på det förnybara samtidigt som tiotusentals arbetstillfällen kan skapas. Dessutom slipper vi fossila drivmedel från diktaturer som Ryssland. 12 Satsa på åtgärder som stärker hela energisystemet Energisektorn står för en betydande del av utsläppen internationellt. Rysslands avskyvärda krig mot Ukraina och dess pågående energikrig mot Europa har länge drivit upp energipriserna och kommer att medföra stora utmaningar för alla samhällets aktörer kommande år och decennier. Detta kräver handlingskraft på såväl kort som lång sikt. Beroendet av fossil energi måste brytas en gång för alla, för vår säkerhet och för klimatet. Vi behöver se över energipolitiken för att öka den fossilfria energiproduktionen, förbättra överföringen inom Sverige och till Europa, energieffektivisera och satsa på energilagring samt smart och flexibel användning. Det räcker inte som regeringen att lägga fram mål för energiproduktion till 2045, när Sverige redan ska ha ställt om. Elen behövs för omställningen redan kommande år, för klimatets, konkurrenskraftens och Sveriges bästa. Vi vill se att planeringsmål antas även till år 2030 och 2035, när användningen väntas öka som mest. Det är oansvarigt att i detta läge som regeringen föreslår öka Sveriges statsskuld med hundratals miljarder på subventioner på en enda dyr modell när vi i stället skulle kunna stärka Sveriges energiförsörjning dubbelt så snabbt till en fjärdedel av priset. Centerpartiet ställer sig inte kritisk mot ny kärnkraft som sådan men är kritisk mot de omfattande statliga subventioner som föreslås för att bygga ny kärnkraft i föreslagen modell. Förslagen kommer att medföra att andra kraftslag kommer att missgynnas kraftigt. Centerpartiet är både kritisk mot de omfattande lånen som staten utfärdar samt lösenpriset som väntas bli långt mer kostsamt än utredningen beräknar. Detta har Centerpartiet föreslagit i en rapport, En ny strategi för Sveriges elförsörjning. En effektivare användning bör vara utgångspunkten för lagstiftningen, eftersom det medför fördelar för både samhällsekonomin och klimatet. Var sjätte kilowattimme kan effektiviseras bort, vilket skulle frigöra viktig kraft. Centerpartiet vill i stället se teknikneutrala reformer som fokuserar på kostnads ­ effektiva lösningar för Sveriges energiförsörjning, som kan generera kraft på såväl kort som lång sikt. Vi ska bygga ut tillräckligt med el för att stärka Sveriges motståndskraft i ett nytt säkerhetsläge och tillgodose en ökad efterfrågan på el i tid, så att Sverige ska bli världsledande i klimatomställningen. Elsystemet ska vara robust och motståndskraftigt och elen ska fortsatt möjliggöra konkurrenskraftiga affärsmodeller och billig hushållsel. Vi vill att marknaden ska styra vilka kraftslag som byggs, men marknaden behöver kompletteras med en ny teknikneutral mekanism som prissätter och ersätter extra effekt som flexibelt kan bidra i bristlägen för att kapa pristopparna. Politiken ska fokusera på möjliggörande lagstiftning, t.ex. acceptansfrågor och tillståndsprocesser, utan att peka ut enskilda vinnare och förlorare. För att påskynda utsläppsminskningstakten för energisektorn vill Centerpartiet också öka produkters koldioxidtransparens och kommer därför att vara drivande för att EU ska införa krav på ursprungsgarantier för elproduktion på timbasis i stället för på årsbasis samt införa nya standarder för ursprungsredovisning för drivmedel och vätgas. Detta skapar en möjlighet att bättre matcha utbud och efterfrågan av förnybar produktion, vilket kraftigt stimulerar utbyggnaden av förnybar energiproduktion, när allt fler konsumenter och industrier kommer att vilja se hur mycket koldioxid deras inköp har resulterat i. Centerpartiet ser ett behov av en handlingsplan som undersöker behovet av mellan- och långsiktig energilagring samt ser över behovet av ersättningsmodeller för handel med stödtjänster. Det är olyckligt att Försvarsmakten och Luftfartsverket i flera fall sätter stopp för utbyggnad av förnybar elproduktion, särskilt eftersom tekniska lösningar finns tillgängliga för att tillmötesgå anledningar till att projekten hindras. Centerpartiet vill förbättra samexistensen mellan försvarets intressen och övriga samhällsintressen. Det finns idag möjlighet för exempelvis hamnar att bli klassade som riksintresse om det transporteras petroleumprodukter. Motsvarande möjlighet till klassning av riksintresse när det kommer till förnybara alternativ som biodrivmedel eller vindkraft saknas. Lagstiftningen behöver därför uppdateras till att gälla även klimatsmarta alternativ. 13 Elnätsreformer för en effektiv omställning Ny teknik med batterier, vätgas och bränsleceller samt digitalisering ger nya förutsättningar och lösningar för effektivisering, energilagring, flexibel användning och smarta elnät. Vi kan skapa exportmöjligheter för teknik, kunnande och förnybar energi, samtidigt som vi tryggar vår och våra grannländers elförsörjning. Detta kommer att kräva nätinvesteringar och utbyggd överföringskapacitet som ger större möjlighet att exportera el till våra grannländer. Att EU:s energimarknader integreras och effektiviseras skapar stora möjligheter. Ett ökat samarbete minskar kostnaderna för systemet på totalen, och det kommer att bli enklare att fasa ut Putins fossila energi. Export av förnybar el gör stor klimatnytta när den ersätter fossil produktion i andra länder. Flaskhalsar i elnäten får inte bli en flaskhals för omställningen. Centerpartiet har länge förespråkat att våra lagar och regler ska vara i fas med teknikutvecklingen. Med tanke på de utmaningar som vårt elsystem står inför anser vi att vissa lagar behöver uppdateras för att möjliggöra kostnadseffektiva investeringar i elnätssystemet. Därför föreslår vi ändringar i ellagen och reglermodellen för elnätsföretagen, för att möjliggöra andra investeringar än traditionella nätinvesteringar. Vi ser ett behov av kompletterande incitament för exempelvis smarta tjänster såsom flexibilitetstjänster. Flexibilitetstjänster ökar elnätens kapacitet utan att investeringar görs i nät, där ledtiderna kan vara långa. Avvägningar kommer givetvis att behöva göras för mest effektiva kort- och långsiktiga lösningar. Vad som blir styrande för elnätsbolagen vid beslut om investering är kostnads ­ effektivitet för samtliga kostnader. Kostnadseffektiva lösningar kan också minska kostnaden för kunden. Målet ska vara att bygga bort elprisområden både genom för ­ bättrad överföring och genom ökad produktion i söder. Ett flertal utökade myndighets ­ uppdrag kommer att bli viktiga för att säkerställa att elnätet står rustat inför en ökad elenergiefterfrågan. Centerpartiet vill ge Svenska kraftnät i uppdrag att i sin planering över elnätsutbyggnaden i högre grad ta höjd för möjligheter till expansion i stället för att enbart utgå ifrån prognoser. Vi vill ge Svenska kraftnät i uppdrag att i högre grad överdimensionera de ledningsdragningar som görs, inte minst mot bakgrund av de långa ledtiderna för byggandet av ny nätkapacitet. En ökad efterfrågan på elenergi ställer också krav på att våra myndigheter har tydliga mål och tillräckliga verktyg för att kunna leverera på uppsatta mål. Svenska kraftnät har idag inte uppdrag att agera proaktivt när det kommer till nätutbyggnad, vilket vi vill ändra på. I omställningen behöver vi ligga steget före. Vi vill också att Svenska kraftnät ska ha möjlighet att projektera nätut ­ byggnaden till privata aktörer för att påskynda utbyggnaden av näten. I dag saknas inte nödvändigtvis resurser, med tanke på de enorma flaskhalsintäkter som samlats på hög senaste år. Svenska kraftnät hinner helt enkelt inte bygga ut i tillräckligt snabb takt, därför vill vi åtgärda detta. Att bygga ut elnätsinfrastrukturen kan ha stor påverkan på den fysiska miljön och kan påverka flertalet aktörer över region- och kommungränserna. Centerpartiet vill se en ökad lokal och regional samordning i planeringen av elnäts ­ infrastruktur, så att bebyggelsen genomförs på ett sätt som gagnar regionen som helhet, vilket kräver god lokal kännedom om området. Centerpartiet anser också att ersättnings ­ nivåerna vid markintrång bör ses över. Vi anser att det behöver tas fram en ny modell som täcker markägarens reella förluster, som också leder till att planering av samhälls ­ infrastrukturen då baseras på hela den samhällsekonomiska kostnaden när mark tas i anspråk. 14 Kraftvärme Kraftvärmen är och kommer fortsatt att vara en fantastisk tillgång i Sveriges energisystem. Det är ett stabilt och reglerbart kraftslag som kompletterar den variabla sol- och vindenergin och avlastar elsystemet genom att nyttja annan energi för uppvärmning. Kraftvärmen står idag för omkring 9 procent av Sveriges totala elproduktion. Genom förbränning av skogsrester som flis eller avfall produceras fjärrvärme och el. Fjärrvärmen står för en stor del av den svenska uppvärmningen och avlastar elsystemet genom att företag och hushåll inte behöver egna el-baserade lösningar för uppvärmningen. Elproduktionen vid dessa kraftverk är också betydande. Kraftvärmen gör alltså dubbel nytta i det svenska energisystemet. Kraftvärmen har ökat successivt men trenden har stannat av under de senaste åren. Energimyndigheten har tagit fram en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi samt potentialrapport som visar att det finns en lönsam utbyggnadspotential på ungefär 800 megawatt och att ytterligare 1 000 megawatt sannolikt skulle vara samhällsekonomiskt lönsam, vilket motsvarar närmare två kärnkraftsreaktorer till en kostnad om bara 3–4 miljarder kronor. Rapporten visar också att det finns stora systemnyttor och ekonomiska vinster i storleksordningen 100–130 miljarder kronor att bibehålla kraftvärmen och på 85–115 miljarder kronor att bibehålla fjärrvärmen fram till 2050. Det finns enligt Skogsstyrelsen en potential på 15 terawattimmar per år för att på ett hållbart sätt öka uttaget av skogsrester, vilket kraftigt skulle sänka priset. Stigande fjärrvärmepriser riskerar i dag att gynna alternativa lösningar trots att detta inte är lönsamt ur ett samhällsperspektiv, eftersom det skulle kräva ett massivt utbyggt elnät och spä på de utmaningar Sverige har i elsystemet en kall vinterdag. Regeringens återkommande höjningar av elskatten förvärrar problemet eftersom bolagen drabbas av en hög beskattning trots låga elpriser, vilket omöjliggör ett nyttjande av värmepumpar i de situationer då vi har överskott på el för att sedan lagra värmen. När elpriset är högt och mer el behöver komma in i systemet kan bolagen i stället producera än mer el än vad de i dag gör. På så sätt sparas också det värdefulla biobränslet både till användning i andra sektorer som behöver ställa om och till timmar med högre elpris. Samtidigt får kunderna lägre fjärrvärmepriser – en stor vinst både för den enskilda, för bolagen och för samhället. Centerpartiets vill därför genomföra förslagen i Energimyndighetens fjärrvärme- och kraftvärmestrategi och sänka elskatten vid produktion av fjärrvärme för att tillvarata potentialen. 15 Vattenkraft Vattenkraften spelar en central roll i Sveriges energisystem och gör det möjligt att introducera stora mängder väderberoende kraft. Genom lagstiftning som Centerpartiet varit med och förhandlat har det skapats enklare regler och rimliga krav som förenar miljöåtgärder med långsiktig lönsamhet för vattenkraften, ökad produktion av förnybar el och fortsatt skydd för utveckling av infrastruktur, bostadsbyggande och gröna näringar. Vattenkraften står för nästan hälften av Sveriges elproduktion, och är vår största elkälla. Men inga större investeringar har gjorts i vattenkraften i Sverige på över 30 år. Medan vind- och solkraft har byggts ut kraftigt har vattenkraftens kapacitet i stort varit oförändrad sedan 1990. En ny rapport visar att vi redan till 2035 kan nå en effektökning som motsvarar mer än en hel kärnkraftsreaktor, till en fjärdedel av priset. Åtgärderna som föreslås i rapporten kan börja ge effekt redan om tre till fem år och ge en effekt ­ ökning till 2035. Dessa förbättringar kan ske utan stora ingrepp i natur och miljö, eftersom inga nya kraftverk byggs och de outbyggda älvarna kan förbli orörda. Den totala identifierade potentialen är 4 000 megawatt, vilket motsvarar 370 000 hushåll eller ungefär fyra kärnkraftsreaktorer. Om tillståndsprocesserna påskyndas kan effekthöjningarna genomföras tidigare än så. Centerpartiet vill därför snabbutreda förslagen om en effekthöjning av befintlig vattenkraft. Regeringen har sedan en tid inrättat en paus för prövningarna av vattenkraftens miljötillstånd, vilket Centerpartiet var drivande för. Pausen gäller dock inte de som redan är inne i processen. Det i sig är djupt problematiskt, eftersom prövningarna nu kommer att bli olika beroende på när i processen de inleds. Den paus som regeringen har infört är bra. Flera av de förslag som kommit ut är också bra, men det är djupt otillräckligt. Framför allt den småskaliga vattenkraften och rena dammar riskerar fortfarande utrivning till liten eller ingen miljönytta och med stora konsekvenser för landskapsbild och kulturmiljöer och med energiförluster vi inte har råd med. Dessa perspektiv bör regeringen inkludera och återkomma med nya lagstiftningsförslag kring. Centerpartiet anser att myndigheterna med utgångspunkt i principerna i den nya lagstiftningen bör se över alla relevanta regelverk och föreskrifter bland annat kring KMV-klassning, så att regelkrånglet minskar, miljöprövningarna blir mindre kostsamma och möjligheten att utveckla den förnybara elproduktionen får fullt genomslag. I ramdirektivet för vatten och tillhörande vägledningar på EU-nivå finns väl beskrivna processer för hur regelverket kring kraftigt modifierade vatten och undantag ska tillämpas. Svenska myndigheter gör dock i flera avseenden egna, och enligt Center ­ partiet rent felaktiga, tolkningar av dessa processer. Vattenmyndigheterna nyttjar inte heller de möjligheter till undantag som ges för att undvika att miljöanpassningarna ska leda till oproportionerligt höga kostnader i förhållande till den miljönytta som eftersträvas. Centerpartiet verkar för att säkerställa att såväl jordbruksmark och kulturmiljöer har möjlighet att använda de undantag som finns inom ramen för miljöanpassning av vattenkraften. Miljöåtgärdernas kostnader och nyttor måste också bedömas platsspecifikt, för att säkerställa robusta samband mellan kostnader och mätbara parametrar. I åtgärds ­ planerna gör vattenmyndigheten dock schablonmässiga och generaliserade antaganden, vilket både strider mot regelverket och riskerar att tvinga fram dyra och verkningslösa miljöåtgärder. I vissa fall kan åtgärderna till och med bli direkt kontraproduktiva. När olika myndigheter gör olika tolkningar, eller inte lever upp till de politiska inriktningsbesluten, krävs politiskt klargörande ledarskap. Centerpartiet kommer därför fortsatt att ta kampen för att miljöprövningarna är i linje med den politik som beslutades. Arbetet med att reformera vattenlagstiftningen och vattenförvaltning behöver fortsätta och de principer som varit vägledande för de nya reglerna för vattenkraften, om minskat regelkrångel, respekt för äganderätt och effektiva miljöåtgärder med rimliga kostnader, bör få genomslag i vattenförvaltningen i sin helhet. Vattenkraftens bidrag till det svenska energisystemet är avgörande. Sveriges elproduktion är i dag sårbart, konstaterar Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). En stor del av elproduktionen sker i norra Sverige och överförs till södra Sverige, där elefterfrågan överstiger produktionen. Ledningarna som överför elen är sårbara och svåra att försvara, då de sträcker sig över långa avstånd. Stora produktionsanläggningar, som kärnkraften, blir också sårbara i händelse av en riktad attack. Här är vattenkraften, såväl den storskaliga som den småskaliga, en viktig resurs. Vattenkraftverk kan startas snabbt vid behov, vatten kan sparas i dammar och användas när behovet är som störst, t.ex. vid en kris eller under kalla vintrar. Vattenkraftverken är dessutom byggda för att fungera även under extrema förhållanden. 16 Vindkraft Vindkraft är det energislag som tillsammans med solelen går snabbast att bygga ut och kan producera el till låga priser. Det måste bli enklare att bygga ny vindkraft i Sverige, både på land och till havs. I Energimyndighetens samtliga långtidsscenarier av energisystemets utveckling förväntas utbyggnaden av vindkraft främst ske på land. Det är inte så konstigt, eftersom vindkraften på land är det kraftslag som är billigast att och som snabbt kan byggas i stor skala. Fram till år 2027 är ytterligare ca 8 terawattimmar under byggnation, och redan i år väntas den sammanlagda produktionen från vind nå 50 terawattimmar. På senare år har dock allt fler vindkraftsprojekt stoppats av kommuner som använder sin vetorätt, vilket gör att utbyggnadstakten väntas minska. Studier visar att det främst är Tidöpartiernas kommunpolitiker som blockerar utbyggnaden. I dagsläget har det inte heller beviljats tillräckligt med tillstånd för att kunna ha samma utbyggnadstakt efter 2025. För att möta ett ökande elbehov behövs incitament för utbyggnaden av vindkraft. Men också för att klara omställningen behöver byggtakten vara fortsatt hög. Det råder inte brist på intresse hos de som vill bygga, hos Svenska kraftnät finns i dag ansök ­ ningar om anslutning av vindkraft fram till 2029 som skulle täcka hela Sveriges maximala kapacitetsbehov och mer därtill. Förra året avslog regeringen 13 havsbaserade vindkraftsprojekt i Östersjön. Dessa projekt motsvarade tillsammans ca 140 terawattimmar (TWh) årlig elproduktion, alltså ungefär lika mycket el som vi idag använder på ett helt år. Projekten hade kunnat börja leverera el till systemet inom 10–15 år. För att bidra till förbättrad elförsörjning vill Centerpartiet bland annat införa villkorade tillstånd från Försvarsmakten. Fastighets ­ skatten ska tillfalla kommunens budget direkt och det kommunala vetot ska motiveras och avges tidigt i processen för att öka acceptansen. Staten ska få ett nytt ansvar för att bygga ut anslutningspunkter i stamnätet till all fossilfri elproduktion och ett nytt ansökningsförfarande ska skyndsamt införas för den havsbaserade vindkraften. Vidare vill Centerpartiet uppdatera kommunernas vindkraftsplaner. De tidigare vindkraftsplanerna upprättades med statligt stöd för vindkraftsplanering som infördes av alliansregeringen 2007 och utnyttjades av 212 kommuner. Centerpartiet anser att ett nytt statligt stöd till kommunerna bör införas så att de får stöd med att uppdatera sina äldre vindkraftsplaner. Repowering, som innebär att mindre vindkraftverk ersätts av större verk, ska gå snabbare än i dag. Vi tycker att det bör införas ett snabbspår i tillståndsprocesserna för repowering-ansökningar. För att minska ljusföroreningar från vindkraftverken finns tekniska lösningar, såsom radarteknik, kallad Obstacle Collision Avoidance System (OCAS), som möjliggör för ljuset att vara avstängt vid de tillfällen då inga flygplan finns i närheten. För att använda OCAS-tekniken måste undantag sökas från Transportstyrelsens regler. I de fall där undantag har sökts har Transportstyrelsen lämnat avslag, då Försvarsmakten inte bedömer att OCAS-tekniken kan garantera tillräcklig flygsäkerhet. För att främja acceptansen för vindkraftverken är det viktigt att tekniska lösningar ska tillämpas om de lokala förutsättningarna finns. Dessa lösningar är dessutom godkända i en mängd andra länder, inklusive grannländer. Centerpartiet bedömer att det måste finnas en större flexibilitet bland berörda myndigheter, och det ska vara enklare att ställa krav på teknik för att åtgärda problem eller begränsningar med de förnybara energislagen genom så kallade villkorade tillstånd. Dessutom anser Centerpartiet att det bör genomföras en kartläggning av gränserna i nätregleringen för att undvika att befintlig vindkraft minskar sin produktion av lönsamhetsskäl. 17 Solenergi Det finns en stor potential att öka den svenska produktionen av solel i närtid, eftersom det är ett av de kraftslag som går snabbast att bygga ut. I dag är energislaget kraftigt underutnyttjat och solenergin står bara för en dryg procent av landets elproduktion, men stod under en enskild timme för så mycket som 10 procent. I Svenska kraftnäts långsiktiga scenarier uppgår produktionen till 7–15 terawat ­ timmar 2035. Under 2023 installerades över 100 000 nätanslutna solcellsanläggningar. Nyanslutningen 2023 innebar att den installerade effekten ökade med nästan 70 procent jämfört med 2022. Solcellsanläggningarna producerar nästan lika mycket el som används i hela Uppsala län under ett år, det vill säga ca 3 terawattimmar. Just nu väntar solparker på 20 terawattimmar, motsvarade två hela kärnkraftsreaktorer, på besked om tillstånd. I ett scenario om totalt 12 terawattimmar solkraft skulle man behöva en markyta om omkring 16 000 hektar. Det är ungefär hälften av den yta som Sveriges golfbanor täcker. Samtidigt kan man jämföra detta med Tyskland, där solkrafts ­ produktionen idag uppgår till över 50 terawattimmar per år. Solparkerna byggs utan subventioner, rekordsnabbt och i delar av landet som desperat behöver mer elproduktion. Solkraften kan snabbt pressa elpriserna som drabbar både företag och hushåll. Enligt Sweco pressar solkraften elpriset ungefär lika mycket som motsvarande produktion från kärnkraft eller havsvind. En solcellsanläggning kan byggas och anslutas till elnätet på 12–18 månader. En ökad svensk elproduktion, inte minst i södra Sverige, minskar dessutom Europas beroende av rysk olja och gas om vi kan fortsätta exportera el till kontinenten. Men det finns dessvärre i dag ett juridiskt moment 22 för den som vill bygga solcellspark. Aktören måste bevisa att det inte skulle gå att i stället bygga vindkraft på marken som tas i anspråk, vilket skapar en hierarki mellan kraftslagen. Det är som om Volvo skulle behöva bevisa att det inte är bättre att de producerar cyklar i stället för bilar. Det är självklart orimligt och skapar onödiga hinder, detta vill vi ändra på i länsstyrelseinstruktionen. I dag kan ägare av solceller för mikroproduktion få skattereduktion för såld solel på 60 öre per kilowattimme. Regeringen vill ta bort denna möjlighet från 2026, vilket Centerpartiet motsätter sig. Om skattereduktionen försvinner minskar lönsamheten för solceller drastiskt och minskar utbyggnadstakten i ett läge där mer decentraliserad kraft behövs. Det finns en utmaning vid anläggandet av stora solcellsparker på jordbruksmark, men sådan användning bör inte klassas som att marken varaktigt tas ur bruk, helt enkelt eftersom det ofta går att kombinera solel med att bruka marken för vall, bete eller annan odling. Det går dessutom enkelt att plocka bort solcellsinstallationen vid behov. Trots det klassas marken som att den tagits ur bruk på samma sätt som om det byggts ett köpcentrum. Även regelverken för småskalig energiproduktion är förlegade och motsvarar inte utvecklingen på marknaden. Vi tycker att det måste bli enklare att göra rätt. För att öka den närproducerade elproduktionen vill Centerpartiet bland annat slopa skatten för egenanvändning av solel, samt att du ska ha möjlighet till skatteavdrag om du är bosatt i en lägenhet men andelsägare i en mikroproduktionsanläggning, något som i dag inte är möjligt. För att bättre nyttja alla takytor vill vi att de som köper en andel i en sådan anläggning ska få samma gröna avdrag för sin del av investeringen i sitt andelsägande som den som bygger på eget tak. Vi vill se förtydligande i ellagen så att samma regler gäller för alla, med slopat krav på att betala inmatningsabonnemang för netto ­ producenter så att fler kan tänka sig att skala upp sin solelproduktion. Detta är särskilt viktigt i ljuset av de domar som kommit där villaägare får betala för att bygga ut elnätet lokalt, vilket är helt orimligt. Det ska också gå att dela el mellan fastigheter utan nätkoncession genom mikronät. Elsäkerhetsverket har tidigare förbjudit vissa solcellspaneler då de haft komponenter i form av så kallade optimerare eller växelriktare som riskerar att störa radiokommunika ­ tion. Centerpartiet vill därför se över möjligheten att ställa krav på teknik såsom optimerare, i stället för att totalförbjuda vissa solcellspaneler. 18 Biogas Tillverkning och användning av biogas spelar en betydande roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle och har många viktiga samhällsfördelar. Biogasen bidrar inte minst till ökad resurseffektivitet då tillverkningsprocessen i huvudsak nyttjar restprodukter. Såväl tillverkning som användning medför väldigt låga utsläpp, och den stora vinsten uppkommer då biogasen kan ersätta andra betydligt mer klimatskadliga drivmedel. Biogas som produceras i Sverige kan också bidra till en ökad självförsörjning av drivmedel, vilket ökar vår motståndskraft. Centerpartiet anser att biogasen kan och bör användas i fler tillämpningsområden; därför fokuserar vi på att riva hinder för och stödja ökad såväl produktion som användning av biogas genom att utveckla gröngasprincipen. Både stålindustrin och kemiindustrin har enorma behov av biogas framöver. Centerpartiet vill därför se en skyndsam implementering av Biogasmarknadsutredningens förslag, där den svenskproducerade biogasens samhällsekonomiska nyttor tydliggörs. För att därtill skapa trygghet för kommande biogasinvesteringar vill vi anta ett produktionsmål om minst 10 terawattimmar till 2030, i linje med Biogasmarknadsutredningens förslag. Vi anser även att Sverige bör vara drivande för att ändra statsstödsreglerna på EU-nivå så att anläggningar oberoende av storlek kan få stöd till biogasproduktion i Sverige och EU. Dessutom verkar vi för att biogasen ska garanteras långsiktig skattefrihet, vilket det går att läsa mer om i vår partimotion vid namn En folkrörelse för klimatet. 19 Kärnkraft Kärnkraften stod för 29 procent av den totala elproduktionen under 2024. Kärnkraftens minskande andel av svensk elförsörjning är ett resultat av att flertalet reaktorer tagits ur drift. I dagsläget återstår sex reaktorer fördelade på tre anläggningar, tre i Forsmark, två i Ringhals och en i Oskarshamn. Baserat på priserna i elområde 3 under de senaste fem åren torde effekthöjningar och livstidsförlängningar i befintlig kärnkraft vara lönsamma. Effekthöjningar har gjorts vid ett flertal tillfällen, men också försenats eller lagts på is eftersom hela nätanslutningen behövt finansieras av elproducenterna. Ny storskalig kärnkraft är däremot inte lönsamt baserat på dagens marknadsmässiga förutsättningar, inte ens i SE 4, där elpriset är högre. Det är därmed svårt att beräkna hur mycket ny kärnkraft som kan tillkomma utan politiska beslut och styrmedel. I regeringens utredning kostar kärnkraften närmare 400 miljarder kronor för 4 000 till 6 000 megawatt, vilket motsvarar ca 4–5 kärnkraftsreaktorer. Samtidigt har kritik framförts att kostnaderna är i underkant. Eftersom den politiska ambitionen uppgår till 10 nya verk bör kostnaden åtminstone fördubblas. En överhängande risk med regeringens massiva subventioner för ny kärnkraft är att andra investeringar slås ut. Det gäller inte bara förnybara kraftslag utan livstidsförlängningarna av befintliga kärnkraftsreaktorer har bedömts ligga i farozonen för att genomföras, trots att de är betydligt mer kostnads ­ effektiva än nya reaktorer. Det är bara ett i raden av exempel på hur storskaliga riktade subventioner snedvrider marknaden på skattebetalarnas bekostnad. Vi vill ge Svenska kraftnät i uppdrag att bygga ut ledningskapaciteten för att öka effekten från befintlig kärnkraft och utreda lönsamhetspotentialen att livstidsförlänga befintlig kärnkraft efter år 2040 givet att miljö- och säkerhetskrav kan upprätthållas. I takt med att forskningen kring och utvecklandet av små modulära reaktorer fortgår anser Centerpartiet att det är rimligt att bestämmelsen i miljöbalken om begränsningen om tio reaktorer i samtidig drift tas bort. Det viktiga är inte om det finns fem små reaktorer eller en stor vid Oskarshamns, Ringhals eller Forsmarks kärnkraftverk. För oss är det helt grundläggande att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader. Den som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor är fri att göra det. Kärnkrafts ­ aktörer ska alltid själva bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycks ­ försäkring, vilket bland annat kräver kraftigt ökade avsättningar för avfallshantering. Som för alla övriga kraftslag har staten ett ansvar att ansluta ny kraft till elnätet. Det ska dock inte finnas några särskilda subventioner för kärnkraft, vare sig i form av produktionsstöd, kreditgarantier eller övertagande av avfalls- eller olyckskostnader. 20 Uranbrytning Som ett led i omställningen mot ett cirkulärt samhälle anser Centerpartiet att det är av stor vikt att alla tillgängliga resurser tas tillvara, för att undvika resursslöseri. Vid gruvdrift uppstår gruvavfall, som ofta innehåller biprodukter i form av andra ämnen och metaller. Ju mer av materialet från gruvbrytningen som kan användas, desto bättre är det ur ett cirkulärt perspektiv. Därför anser Centerpartiet att det bör vara tillåtet att utvinna uran ur biprodukter från annan gruvdrift, inklusive för dess fissila egenskaper. Regeringen har under augusti 2025 gått fram med ett lagförslag som innebär att det allmänna förbudet mot uranbrytning ska tas bort i Sverige. Parallellt med detta finns ett förslag ute på remiss om att ta bort det kommunala vetot för uranbrytning. Brytning i alunskiffer kommer med stora miljörisker. Centerpartiet är därför av uppfattningen att lokalsamhällen som ytterst påverkas av utvinningen måste få möjlighet att påverka om en gruva ska öppnas på platsen. Vi vill därför behålla det allmänna förbudet mot uranbrytning och värna det kommunala vetot. 21 Fusionsenergi Flera viktiga steg har tagits i forskningen kring fusionsenergi den senaste tiden. Samtidigt påpekar Strålsäkerhetsmyndigheten i sin skrivelse till regeringen (SSM2022-6007) att svensk lagstiftning särskiljer sig gentemot andra länder i det avseendet att även fusionskraftverk explicit omfattas av det regelverk som är anpassat för att reglera traditionell kärnkraft – alltså fissionsenergi. Driften av ett fusionskraftverk medför helt andra förutsättningar när det gäller risker och säkerhetsutmaningar jämfört med driften av traditionell kärnkraft, varför dessa regleringar till stora delar kan vara irrelevanta och utgöra stora och onödiga hinder för fusionskraftens etablering i Sverige. Till skillnad från traditionell kärnkraft använder ett fusionskraftverk inget uran eller liknande bränsle som kräver den typen av särskild hantering. Ett fusionskraftverk producerar heller inget högradioaktivt avfall som behöver slutförvaras över lång tid. Som Stålsäkerhets ­ myndigheten påpekar i sin skrivelse är det angeläget att snarast utreda hur regelverket kring fusionsenergi och fusionskraftverk kan uppdateras och anpassas för att bättre motsvara fusionsenergins tekniska och riskmässiga förutsättningar. Det finns också ett behov av en nationell fusionsstrategi – i likhet med vad som finns i de länder som ligger längst fram kring fusionsenergi, såsom Storbritannien, USA och Kanada – där staten signalerar ett tydligt engagemang för frågan. Strategin behöver vara en tydlig politisk signal om ett svenskt engagemang för fusionsenergins möjliga potential som grön kraftkälla i Sverige och omfatta frågor kopplade till såväl nödvändig infrastruktur, kompetensförsörjning som investeringar och samarbeten nationellt och internationellt. 22 Flexibilitet I ett elsystem med hög andel väderberoende kraft varierar elpriset mycket mer än i ett system med mycket baskraft. Ett sådant system skapar behov och lönsamhet för investeringar i flexibilitet som komplement till vind- och solkraften. Anledningen till att man ändå vill ha ett system med mycket väderberoende kraft är att kunna nyttja de låga priser som dessa kraftslag erbjuder. Om en verksamhet har möjlighet att flytta sin elanvändning i tid, det vill säga möjlighet till flexibilitet, så kan effekttoppar undvikas och nätet blir inte överbelastat, samtidigt som verksamheten får lägre elkostnader. Det finns redan i dag tjänsteföretag som säljer el genom smarta tjänster där det ingår att man kan få lägre elpris om man exempelvis laddar bilen på natten när efterfrågan är lägre. Digitaliseringen underlättar alltså en övergång till ett elsystem med större andel variabel elproduktion. Efterfrågeflexibilitet bidrar också till att resurserna i elsystemet används effektivt eftersom kostnaderna för att bygga ut elproduktionen minskar. Enligt Göteborg Energi kan flexibilitet kapa effekttopparna i Göteborg tillräckligt för att frigöra plats i nätet motsvarande behovet i en kommun i samma storlek som Partille eller Enköping. Vind- och solkraften kan också nyttjas bättre om elanvändningen styrs i högre grad, men då måste prissignalerna synliggöras bättre. Trots möjligheterna styr dagens skattesystem med hög energiskatt och ett fast belopp inte mot flexibilitet. Inte heller elnätsregleringen premierar flexibilitet och effektivare resursutnyttjande, vare sig i tariffstrukturen med en hög andel fasta kostnader eller bolagens intäktsreglering där utbyggnad av nät är det som premieras och ger avkastning. I stället borde ökat utnyttjande av befintliga nät värderas högre, likt infrastrukturens fyrstegsprincip där utbyggnad kommer i sista hand. Utbyggnad är dessutom det alternativ som tar längst tid att genomföra. Nyttorna från flexibiliteten är svåra att bedöma, men värderas åtminstone till miljardbelopp årligen. Därför vill Centerpartiet inkludera teknik för smarta hem i det gröna avdraget. Vi vill också ändra elnäts ­ regleringen så att flexibilitet och effektivare resursutnyttjande premieras högre än utbyggnad. Energiskatten ska göras om så att styrsignalerna för flexibilitet förstärks snarare än försvagas genom minskade fasta avgifter. Vi vill ge Energimarknadsinspektionen och Svenska kraftnät i uppdrag att utveckla flexibilitets ­ marknader och möjliggöra för fler typer av aktörer att delta. 23 Elgarantisystem Centerpartiet värnar om vår nuvarande energimarknad och tror, likt en mängd remissinstanser, att en ökad politisering av elmarknaden kommer att försena och fördyra ny elproduktion. Däremot kommer det att behövas komplement till nuvarande modell som fortsatt håller elpriserna nere, men som ser till att el finns under alla dygnets timmar. Vi vill därför införa ett elgarantisystem med effektupphandling som tryggar elförsörjningen genom att täcka upp med produktion från flexibla källor de få timmar om året som ordinarie elsystem inte räcker till. Systemet är ett komplement till dagens energimarknad som prissätter och ökar lönsamheten i planerbar och flexibel kraft ­ produktion för att kapa pristopparna. Ersättningen ska också kunna gå till befintliga kraftverk som med enkla och kostnadseffektiva medel kan skruva upp sin produktion i den befintliga anläggningen och även innefatta exempelvis gårdsstöd för biogasturbiner. 24 En tredje kabel till Gotland Gotland är som enda län inte anslutet till stamnätet i Sverige, utan bara anslutet till regionnätet via Vattenfalls kablar från 1980-talet. Gotland har haft begränsningar i sin anslutningskapacitet till elnätet sedan 2007. Bristande överföringskapacitet i de befintliga kablarna till fastlandet har inneburit stora begränsningar för utbyggnaden av vindkraft, solceller och industrisatsningar. Nu finns, efter mycket påtryckningar och engagemang från Centerpartiet, ett beslut från Svenska kraftnät att bygga två nya kablar till år 2031 på totalt 440 kV, det är ett steg i rätt riktning. Tre aspekter är särskilt viktiga framöver: De nya kablarna måste snabbas på och bli klara till senast år 2030, inte minst för industrins skull, som har stora behov av elektrifiering. Finansieringen av de kommande kablarna inklusive ändutrustningar, måste ske till fullo av Svenska kraftnät via deras nätverkstariff. Annars skjuts kostnaderna över på gotlänningarna att bära nationell infrastruktur på ett orimligt sätt. Just nu finns skarpa tillståndsprocesser på ca 70 terawattimmar vindkraft till havs runt omkring Gotland, helt på kommersiella grunder. Dessa storskaliga projekt kommer att vara en avgörande roll för att försörja södra Sverige med el och möjliggöra klimatomställningen. Dessa projekt behöver integreras med planerna på de nya Gotlandskablarna. Gotland kommer framöver att kunna bli ett nytt överskottsområde för elenergi, vilket kan generera en väldigt spännande grön och blå industriutveckling på ön. 25 Klimatsmarta bostäder Klimatfrågan driver på tekniska framsteg inom byggsektorn, och här måste politiken följa med utvecklingen. Medvetenheten om byggnadssektorns utmaningar är stor i branschen, men mycket arbete återstår för att ställa om hela byggsektorn och nå nettonollutsläpp. För Centerpartiet är det en självklarhet att Sverige ska vara världsledande när det gäller klimatsmart byggande. Ett bra klimatskal är en förutsättning för att klara klimatmålen i framtiden, då ett hus ska stå under en mycket lång tid. De bostäder som redan byggts behöver också renoveras klokt och energianvändningen minska. Centerpartiet vill även se över möjligheterna att öka återbruk och återvinning av byggmaterial. Styrmedel och beslutad politik måste i praktiken leda till utsläppsminskningar och tydliga resultat för mer hållbart byggande. Det finns därmed anledning att se över beslutad politik som inte leder till väntat utfall. Energideklarationerna för byggnader har visat sig skapa oproportionerlig administrativ börda i förhållande till det mervärde som de väntades generera. Därför vill Centerpartiet ge Energimyndigheten i uppdrag att utvärdera hur energideklarationerna kan utformas för att göra bättre nytta, bidra till energieffektivisering på riktigt och skapa mervärde för fastighetsägaren. En effektivare användning bör vara utgångspunkten, eftersom det medför fördelar för både samhällsekonomin och klimatet. Centerpartiet är drivande för att EU:s energi ­ effektiviseringsmål ska uppgå till 50 procent effektivare användning till 2030 i EU. Sverige behöver också vara i framkant när det gäller att planera hållbart. Med klimatförändringarna kommer våra hus och fastigheter att utsättas för nya prövningar. Även våra byggnader behöver anpassas till ett förändrat klimat. Större krav kommer också att ställas på dagvattenhantering, energieffektivitet, hållbar mobilitet med mera. Ambitiösa klimatmål för Sverige som helhet behöver avspegla sig i bostadsbyggandet. Takytor bör betraktas som en strategisk resurs för energiproduktion, dagvattenhantering och ekosystemtjänster. Skäl finns också att införa krav på byggnaders klimatpåverkan som successivt minskar utsläppen från bostadsbyggandet, och styr mot målet om klimatneutralitet. Centerpartiet vill vidare se fler insatser för att öka byggandet i trä. När klimatkrav och regelverk utformas är det samtidigt viktigt att bejaka ett visst mått av teknik ­ neutralitet. Allt kan inte byggas i trä, och därför måste allt byggande, oavsett material, vara en del av den gröna omställning som hela samhället måste genomföra. 26 Omställningen i de gröna näringarna Klimatförändringarna kan innebära stora produktionsbortfall för Sveriges bönder. Därför vill vi se mer klimatinvesteringar i lantbruket. Det behövs kraftfulla och långsiktiga åtgärder, exempelvis när det gäller vattentillgång, för att säkra och öka konkurrenskraften för svensk livsmedelsproduktion. En stor del av Sveriges klimatarbete görs redan dagligen av Sveriges skogsägare. Skogsägarnas långsiktiga arbete, ofta över flera generationer, är viktigt för den svenska skogens välmående och är grunden för att den växer och årligen binder tiotals miljoner ton koldioxid. Skogen och bioekonomin, det vill säga den cirkulära ekonomin som baseras på förnybara råvaror, spelar en viktig roll för att vi ska nå våra klimatmål. Utan en aktivt brukad skog kan vi inte ersätta produkter av fossila råvaror med produkter från förnybara källor. Dessutom kommer ett fortsatt långsiktigt upptag av koldioxid i brukad skog och mark vara ett viktigt komplement för att nå målen om klimatneutralitet, även om det viktigaste verktyget för att nå klimatneutralitet alltid kommer att vara att fasa ut fossil energi och fossila råvaror. För att säkerställa stabila, långvariga och klimateffektiva naturliga kolsänkor över tid och för att realisera skogens potential att ersätta fossila material behövs ökad tillväxt i Sveriges skogar, vilket kräver stärkt konkurrenskraft. Även förutsägbarhet från staten angående ägande- och brukanderätt och regelverk är centralt, liksom en förbättrad samverkan mellan skogliga intressenter. Alla delar av bioekonomi, från den enskilda skogsägaren till biodrivmedels ­ producenten, behöver ständigt arbeta för att bli mer hållbara och innovativa. Det kräver långsiktiga spelregler för alla som ingår i bioekonomikedjan, från skogsägare till industri. Det kräver även långsiktighet för forskning och produktutveckling för allt från biodrivmedel och plastsubstitution till textilier och träbyggnation, samt frihet att själv bestämma över vad som sker med råvara och restprodukter. Vi vill därför öka den statliga finansieringen av forskning och utveckling i den växande bioekonomin, och vi kommer ständigt, på alla nivåer, att arbeta för att marknaden ska verka fritt inom de antagna spelreglerna. Centerpartiet vill se ett fossilfritt jordbruk och skogsbruk. Vi vill stödja den pågående omställningen, och ge de gröna näringarna rätt ekonomiska förutsättningar för att bli fossilfria. Rickard Nordin (C) Ulrika Heie (C) Anders Karlsson (C) Stina Larsson (C) Helena Lindahl (C) Elisabeth Thand Ringqvist (C) Martin Ådahl (C)