Motion till riksdagen 2022/23:2245 av Mattias Eriksson Falk (SD) En uppdaterad kommunallag i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i kommunallagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den svenska kommunallagen, senast uppdaterad 2017 och i kraft sedan 1 januari 2018, är grundpelaren för det svenska kommunala självstyret. Detta är något vi ska vara stolta över och värna. Det kommunala självstyret säkerställer ett lokalt inflytande i, för med ­ borgarna, viktiga frågor. I våra kommuner, såväl primär- som sekundärkommuner, är fullmäktige det högsta beslutande organet. De utses genom direkta och hemliga val. Varje fullmäktige leds av en ordförande, motsvarande riksdagens talman. Dock med den stora skillnaden att ord ­ föranden har rösträtt, och även utslagsrösten vid lika röstetal under en öppen omröst ­ ning. Vid en sluten omröstning gäller precis som i riksdagen att lotten avgör. Det är min uppfattning, som ledamot av Sveriges riksdag, att fullmäktiges ord ­ förande, precis som riksdagens talman, bör vara fri från att delta i omröstningar. Därigenom säkerställs ett större mått av neutralitet. Det skulle innebära att en vald ordförande ersätts som ledamot i fullmäktige och att även mindre partier kan ta en plats som ordförande i fullmäktige, utan att riskera att tappa en viktig röst i den politiska debatten. Detta då ordförande av tradition, och på grund av praktiska svårigheter, inte debatterar. Denna förändring skulle vara möjlig att genomföra genom en ändring av kom ­ munallagens femte kapitel, vilken reglerar fullmäktige. Det skulle också förbättra de demokratiska förutsättningarna för en levande debatt när fler kan vara politiskt engagerade. Mattias Eriksson Falk (SD)

Motion till riksdagen 2023/24:2523 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) En uppdaterad kommunallag i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringar i kommunallagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den svenska kommunallagen, senast uppdaterad 2017 och i kraft sedan 1 januari 2018, är grundpelaren för det svenska kommunala självstyret. Detta är något vi ska vara stolta över och värna. Det kommunala självstyret säkerställer ett lokalt inflytande i, för med ­ borgarna, viktiga frågor. I våra kommuner, såväl primär- som sekundärkommuner, är fullmäktige det högsta beslutande organet. De utses genom direkta och hemliga val. Varje fullmäktige leds av en ordförande, motsvarande riksdagens talman. Dock med den stora skillnaden att ord ­ föranden har rösträtt, och även utslagsrösten vid lika röstetal under en öppen omröst ­ ning. Vid en sluten omröstning gäller precis som i riksdagen att lotten avgör. Det är min uppfattning, som ledamot av Sveriges riksdag, att fullmäktiges ord ­ förande, precis som riksdagens talman, bör vara fri från att delta i omröstningar. Därigenom säkerställs ett större mått av neutralitet. Det skulle innebära att en vald ordförande ersätts som ledamot i fullmäktige och att även mindre partier kan ta en plats som ordförande i fullmäktige, utan att riskera att tappa en viktig röst i den politiska debatten. Detta då ordförande av tradition, och på grund av praktiska svårigheter, inte debatterar. Denna förändring skulle vara möjlig att genomföra genom en ändring av kommunal ­ lagens femte kapitel, vilken reglerar fullmäktige. Det skulle också förbättra de demo ­ kratiska förutsättningarna för en levande debatt när fler kan vara politiskt engagerade. Mattias Eriksson Falk (SD) Eric Palmqvist (SD) Roger Hedlund (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:658 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) En uppdaterad kommunallag i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förändringar i kommunallagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den svenska kommunallagen, senast uppdaterad 2017 och i kraft sedan den 1 januari 2018, är grundpelaren för det svenska kommunala självstyret. Detta är något som vi ska vara stolta över och värna. Det kommunala självstyret säkerställer ett lokalt inflytande i för medborgarna viktiga frågor. I våra kommuner, såväl primär- som sekundärkommuner, är fullmäktige det högsta beslutande organet. Det utses genom direkta och hemliga val. Varje fullmäktige leds av en ordförande motsvarande riksdagens talman, dock med den stora skillnaden att ord ­ föranden har rösträtt och även utslagsrösten vid lika röstetal under en öppen omröstning. Vid en sluten omröstning gäller precis som i riksdagen att lotten avgör. Det är min uppfattning, som ledamot av Sveriges riksdag, att fullmäktiges ordförande, precis som riksdagens talman, bör vara fri från att delta i omröstningar. Därigenom säkerställs ett större mått av neutralitet. Det skulle innebära att en vald ordförande ersätts som ledamot i fullmäktige och att även mindre partier kan ta en plats som ordförande i fullmäktige, utan att riskera att tappa en viktig röst i den politiska debatten. Detta då ordförande av tradition, och på grund av praktiska svårigheter, inte debatterar. Denna förändring skulle vara möjlig att genomföra genom en ändring av kommunallagens femte kapitel, vilket reglerar fullmäktige. Det skulle också förbättra de demokratiska förutsättningarna för en levande debatt när fler kan vara politiskt engagerade. Mattias Eriksson Falk (SD) Eric Palmqvist (SD) Roger Hedlund (SD)